Erosionsskydd vid väg 395, Lovikka 5:3 Inom vägplan Lovikka Palokorva

Transkript

1 PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET OCH NATURA 2000 Projekt Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara Erosionsskydd vid väg 395, Lovikka 5:3 Inom vägplan Lovikka Palokorva Pajala kommun, Norrbottens län Objekt: BD , Dnr TRV 2012/64899 SAMRÅDSUNDERLAG

2 Titel: Prövning av vattenverksamhet och Natura 2000, Projekt Malmtransporter Kaunisvaara- Svappavaara. Erosionsskydd vid väg 395, Lovikka 5:3. Inom vägplan Lovikka Palokorva. Samrådsunderlag. Utgivare: Trafikverket Datum: Kontaktperson: Gun-Marie Mårtensson Telefon: Konsult: Sweco Uppdragsansvarig: Thomas Sällström Prövning vattenverksamhet och Natura 2000: Leif Wiklund Foto: Sweco/Roadscanners Distributör: Trafikverket, Box 809, Luleå Kartor Lantmäteriet MS2009/

3 Inledning Väg 395 går intill Torneälven norr om Lovikka. Älvens pågående erosion kan komma att skada vägen. Ett erosionsskydd kommer därför att byggas längs stranden på en 100 meter lång sträcka, vilket innebär vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Trafikverket kommer därför att söka tillstånd hos mark- och miljödomstolen för arbetet. Strandskyddsdispens hanteras också i tillståndsprövningen. Åtgärden kommer att göras i samband med den ombyggnad av väg 395 som ingår i det s.k. MaKS-projektet. Åtgärden ligger dock utanför det område längs vägen som tas i anspråk med vägrätt. Torneälven är en del av Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Eftersom åtgärderna i vattendraget är av sådan storlek och karaktär att en prövning av vattenverksamheten kommer att göras är det lämpligt att i samband med denna prövning också pröva om åtgärden är tillåtlig enligt Natura 2000-bestämmelserna. Trafikverket kommer därför gemensamt med tillstånd för vattenverksamhet att söka tillstånd enligt 7 kap 28 b miljöbalken hos mark- och miljödomstolen. Till ansökningarna ska fogas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB-processen startas nu med samråd med länsstyrelsen och andra intressenter enligt 6 kap 4 miljöbalken. Figur 1. Översiktskarta med området markerat med svart ring. Samråd När erosionsskyddet byggs kommer det att bli aktuellt med arbeten i vattenområdet. Det innebär att det kommer att krävas ett tillstånd för vattenverksamhet från mark- och miljödomstolen för arbetet samt en Natura 2000-prövning. Inför upprättandet av tillståndsansökningarna ska Trafikverket samråda med dem som berörs av projektet. Samråd innebär att Trafikverket informerar om de planerade åtgärderna och ger dem 3

4 som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför kommande planering, projektering och byggande. Samråd ska i första skedet ske med Länsstyrelsen, markägare och andra som kan vara särskilt berörda, till exempel samebyar. Om Länsstyrelsen beslutar att projektet kan innebära betydande miljöpåverkan ska samråd ske i utökad krets. Vilka som ska omfattas av detta samråd ska framgå av Länsstyrelsens beslut. Då det bedöms troligt att Länsstyrelsen kommer att fatta ett sådant beslut har Trafikverket valt att direkt gå ut till utökad krets, bland annat Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten enligt sändlista. Samrådskretsen kan komma att utökas enligt Länsstyrelsens beslut. Informationen i samrådsunderlaget är en del av underlaget för den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas inför kommande Natura 2000-prövning och ansökan om tillstånd till mark- och miljödomstolen. Förutsättningsanalys Ett flertal verksamheter och åtgärder kommer att påverka Natura 2000-området Torneoch Kalix älvsystem i samband med Trafikverkets planerade åtgärder på vägnätet mellan Kaunisvaara och Svappavaara (MaKS-projektet). En förutsättningsanalys kring Natura 2000 är därför genomförd för att belysa den sammantagna påverkan, s.k. kumulativa effekter, och beskriva lämpliga skadeförebyggande åtgärder (PM Torne och Kalix älvsystem). I analysen konstateras att MaKS-projektet allmänt i befintlig sträckning inte kan antas medföra betydande påverkan på Natura 2000-området, förutsatt att föreslagna åtgärder genomförs. De värden som främst kan påverkas av projektet är vandringsvägar och lekbottnar för laxfisk samt barriäreffekter för utter. Avgränsningar En avgränsning vad gäller arter och naturtyper gjordes i Förutsättningsanalys PM Torne och Kalix älvssystem utifrån vilka utpekade arter och habitat som inte bedömdes beröras av MaKS-projektet. PM Torne och Kalix älvsystem utgör också utgångspunkt för detta samrådsunderlag och kommande MKB. Det innebär att utpekade arter grön flodtrollslända och venhavre samt utpekad naturtyp Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation, som inte berörs, inte beskrivs eller bedöms. Områdesbeskrivning Torneälven rinner i denna del genom ett flackt skogslandskap. Älven, som här är 250 meter bred, är ett dominerande landskapselement på sträckan och har stora värden för upplevelsen av landskapet. Mellan Lovikka och Huhtanen går väg 395 tätt intill älven med utblickar genom en gles skogsridå av gran, björk och tall. På den aktuella platsen är slänten mot älven ca 5 meter hög. Jorden består av silt, men i den nedre delen av slänten är jordarten morän. Släntkrönet ligger endast ca 3 meter från vägkanten. Risk finns för erosion vid höga flöden i älven, som kan komma att skada vägen. Detta kan i värsta fall orsaka att vägen måste stängas av med stora konsekvenser för framkomligheten eftersom alternativa vägar saknas. 4

5 Torneälven söderut Foto från väg 395 söderut ca 300 meter norr om det berörda området. 5

6 Foto där väg 395 går närmast älven och erosionsskyddet kommer att anläggas Kunskapsläget Inom ramen för MaKS-projektet har tre inventeringar utförts i syfte att skaffa kunskap om miljöns förutsättningar. En inventering av naturvärden längs vägsträckan har utförts under sommaren Inventeringen omfattar fjärranalys och analys av befintligt underlagsmaterial samt fältinventeringar med fokus på känsliga miljöer och arter som omfattas av artskyddsförordningen. Inga höga naturvärden har konstaterats i det område som berörs av åtgärden. En fågelinventering har utförts under sommaren Inventeringen omfattade hela sträckan Kaunisvaara Svappavaara och inriktades på rödlistade arter och arter som är särskilt utpekade i artskyddsförordningen. Det berörda området bedömdes inte ha höga värden för fågellivet. En särskild arkeologisk utredning med anledning av planerade vägåtgärder har utförts av Norrbottens museum år 2012, men ingenting har framkommit rörande aktuellt område. En kulturhistorisk lämning, en tjärdal, påträffades ca 200 meter norr om det område som berörs av åtgärden. En kompletterande inventering av naturvärden i älven och strandmiljöerna kommer att utföras under sommaren Flödes- och nivåberäkningar för älven kommer att finnas i Lovikka och Huhtanen och det bedöms vara tillräcklig noggrannhet för dimensioneringen av åtgärden. Riksintressen och Natura 2000 Torneälvens vattensystem innehar höga naturvärden. Älven är av riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken och utgör en del av Natura området Torne och Kalix älvsystem. Torneälven är en av de få stora oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Bevarandeaspekterna för riksintresse för friluftsliv utgörs av naturstudier, båtsport, kanoting, kulturmiljö och fritidsfiske. 6

7 Vattenflödet varierar kraftigt under olika årstider. När vårfloden är som störst ökar flödet mångfalt jämfört med medelflödet. De stora variationerna i flödet beror på att det finns förhållandevis få sjöar inom det stora avrinningsområdet. Vårfloden inträffar vanligtvis under maj månad och is- och vårflodserosionen sätter sin prägel på vegetationen längs stora delar av älvsystemet. Träd- och buskvegetation hålls tillbaka, varvid stränderna blir öppna och domineras av örter, ris och gräs. I älvsystemet finns ett antal arter och livsmiljöer som förtecknas i EU:s art- och habitatdirektiv (Natura 2000), däribland utter, lax och flodpärlmussla, vidare se tabell 1. Älven är även nationalälv och skyddad mot vattenkraftsutbyggnad enligt 4 kap 6 miljöbalken. Tabell 1. Aktualitet för naturtyper och arter, utpekade i Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem, i samband med anläggning av erosionsskydd i Lovikka. Endast naturtyper och arter som kan beröras av MaKS projektet beskrivs, se kap Avgränsning. Kod Naturtyp/art Aktualitet 3130 Oligo-mesotrofa sjöar Berörs ej 3160 Dystrofa sjöar och småvatten Berörs ej 3210 Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ Torneälven är ett naturligt, större vattendrag och en del av ett större system 3260 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor Berörs ej 1106 Lax Torneälven håller ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax 1029 Flodpärlmussla Inom Pajala kommun finns inga kända lokaler av flodpärlmussla Utter Förekommer i vattensystemet 1163 Stensimpa Arten allmän och ej hotad i Sverige. Förekommer i vattensystemet Övriga miljöintressen Renskötsel förekommer i området som ligger inom Sattajärvi sameby. Området nyttjas som vinterland (januari-mars). Miljökvalitetsnormer Detta avsnitt av Torneälven (SE ) omfattas av fastställda miljökvalitetsnormer för vatten enligt vattendirektivet. Vattendraget höll god ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver) 2009 och normen är samma status Strandskydd Älven omfattas av det generella strandskyddet. 7

8 Miljöintressen i närområdet. Platsen för erosionssyddet markerad med svart ring. Planerad verksamhet Erosionsskyddet byggs upp till 50 cm över högsta högvattennivå. Se ritning i bilaga. Erosionsskyddet utförs som ett minst 60 cm tjockt lager av sprängsten med dimension mm som läggs ut på den befintliga strandbrinken och ner till älvens botten i lutning 1:2. Skyddet görs 100 meter långt och den berörda bottenytan bedöms bli 7 8 meter bred vid medelvattenstånd. Bredden kan också variera med älvens djup. Förutsedd miljöpåverkan Den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer att behandla konsekvenser och lämpliga försiktighetsåtgärder vid anläggandet av erosionsskyddet. Väsentliga frågor att hantera i MKB:n är påverkan på älven och dess naturvärden. Övriga miljöintressen i närområdet bedöms påverkas i mindre omfattning eller inte alls och kan behandlas mer översiktligt. Kommande MKB kommer att omfatta de arter och naturtyper som bedöms kunna beröras enligt ovan. I MKB:n beskrivs vilka hänsyn som inarbetats samt de skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att inte påverka gynnsam bevarandestatus för aktuella arter och naturtyper. Konsekvensbeskrivningen omfattar såväl byggande som drift. En viktig grund till MKB är det som kommer fram vid samråd under processen. Efter att projektet färdigställts bedöms förutsättningarna för naturmiljön, främst fisk och andra vattenlevande djur, att vara liknande som idag. Erosionssyddet bedöms kunna utföras med begränsad påverkan på älven. Vegetationen på älvstranden kommer åtminstone temporärt att försvinna i det påverkade området eftersom det är där som erosionsskyddet kommer att byggas. Stranden förlorar sin naturliga karaktär lokalt. Återetablering av vegetation kan eventuellt göras i släntens övre del. 8

9 Under byggtiden kommer störningar i älven i form av grumling att uppkomma. Det finns även risk att lekbottnar påverkas. Förekomst av lekbottnar kommer att inventeras i sommar. För att begränsa eventuell påverkan planeras grumlande arbeten att inte utföras under förekommande fiskarters vandrings- eller lektid. Risken för att erosionsskyddet eventuellt påverkar erosionen på angränsande delar av stränderna kommer att utredas. Miljökonsekvenserna bedöms i huvudsak kunna begränsas att bli lokala och tillfälliga. Risk finns också för förorening av vattnet. Miljöfarliga ämnen, främst oljor och bränslen, hanteras under arbetet. I kommande MKB ska försiktighetsåtgärder beskrivas. Projektets fortsättning Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse och lämnas till Länsstyrelsen. Länsstyresen tar därefter ställning till om projektet antas medföra en betydande miljöpåverkan vilket påverkar omfattningen av den fortsatta processen med framtagande av miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökningar samt om ytterligare samråd behövs Därefter lämnar Trafikverket in en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt Natura 2000-prövning till Mark- och miljödomstolen. I ansökningarna ingår en beskrivning av projektet och en miljökonsekvensbeskrivning. Om Mark- och miljödomstolen medger tillstånd kan de ställa villkor för projektet, bland annat för att minska miljöpåverkan. Vägplanen för ombyggnad av väg 395 på sträckan Lovikka Palokorva har vunnit laga kraft. En entreprenör har handlats upp. Planerad start för entreprenaden är sommaren 2014 och beräknas ta cirka 1,5 år. Erosionsskyddet kommer att utföras under senare delen av entreprenaden när tillstånd har getts. Eventuella villkor för utförandet kommer att arbetas in i handlingarna. Källor Enetjärn Natur Inventering och bedömning av naturvärden längs befintlig väg. Rapport daterad Enetjärn Natur Utredning, inventering och bedömning av påverkan på fåglar inför förväntad trafikökning på befintlig väg. Rapport daterad Norrbottens museum Väg 99, 395, E10 Svappavaara Kaunisvaara. Arkeologisk utredning i samband med planerad upprustning och breddning av väg 99,395 oche10, sträckan Svappavaara Kaunisvaara. Kiruna kommun och Pajala kommun. Norrbottens län. Rapport 20112:21 Arkeologi. Trafikverket PM Förutsättningsanalys Torne och Kalix älvsystem, MaKS. Utförare: Vectura Vägverket Banverket. Tyrens Vägledning Grumling. Länsstyrelsen i Norrbotten Bevarandeplan Natura 2000 Torne och Kalix älvsystem. Länsstyrelsernas karttjänst, GIS underlag januari VISS Vatteninformationssystem Sverige oktober Sametinget. Januari Underlag för planering. 9

10 Riksantikvarieämbetet. Februari Fornsök Sändlista Berörda fastigheter och nyttjanderättsinnehavare Lovikka 5:3 Stig-Martin Tyni Kirunavägen LOVIKKA Lovikka skifteslags samfällighetsförening c/o Rolf Hjärtberg Erikas väg LOVIKKA Berörd sameby Sattajärvi sameby Håkan Forsén Kengis PAJALA Föreningar Naturskyddsföreningen Pajala Mats Bodmark, Korpilombolovägen TÄRENDÖ Norrbottens ornitologiska förening Ordf. Jan-Olov Johansson Stapelgränd LULEÅ Myndigheter Länsstyrelsen i Norrbottens län LULEÅ Naturvårdsverket STOCKHOLM Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG Pajala kommun PAJALA 10