Riskreducerande åtgärder på väg 729 i Keräsjoki

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Riskreducerande åtgärder på väg 729 i Keräsjoki Haparanda kommun, Norrbottens Län Vägplan, Projektnummer:

2 TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.1.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Region Nord, Box 809, Luleå E-post: Telefon: Dokumenttitel: Riskreducerande åtgärder på väg 729 i Keräsjoki Författare: Elin Elfving, Lena Ramström Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV2014/47065 Version: 1 Kontaktperson: Anna Kronman 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING 4 1. BESKRIVNING AV PROJEKTET Planläggningsprocessen Bakgrund Ändamål och projektmål Beskrivning av projektet 7 2. AVGRÄNSNINGAR 8 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Markanvändning Kommunala planer Riksintressen Intressen och aspekter Befintligt transportsystem Landskap och naturmiljö Boendemiljö och hälsa Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Rennäring Miljökvalitetsnormer Miljöbelastning EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE FORTSATT ARBETE Planläggning Vägplan och ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Viktiga frågeställningar KÄLLOR 13 3

4 Sammanfattning Trafikverket har för avsikt att genomföra erosionsskyddande åtgärder på väg 729 i Keräsjoki i Haparanda kommun, Norrbottens län. Keräsjoki utgör ett känt riskområde för skred. Längs med vattendraget utgörs jordarterna till stor del av finsediment som vattendraget kraftigt eroderat ned i. Utförd bärighetsutredning visar på en alltför stor risk för skred vid byn Korva intill väg 729, varför riskreducerande åtgärder måste genomföras. Planerade åtgärder innefattar installation av KC-skivor under väg 729 samt nedschaktning av slänt och anläggande av erosionsskydd i Keräsjoki. 4

5 1. Beskrivning av projektet 1.1. Planläggningsprocessen I ett inledande skede tas ett underlag fram för samråd och länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan samrådsunderlag. Beslutet påverkar hur miljöfrågorna hanteras i det fortsatta arbetet. Om projektet innebär betydande miljöpåverkan behöver en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. I annat fall utformas ett planförslag med integrerad miljöbeskrivning. Efter länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan fortsätter planläggningsprocessen med utformning av ett planförslag. En samrådshandling över planförslaget tas fram och ett samrådsmöte kommer att hållas. Efter genomförda samråd bearbetas inkomna synpunker och eventuella ändringar görs i planförslaget som nu benämns granskningshandling. Trafikverket informerar om möjlighet till granskning av planförslaget genom kungörelse i ortstidning och/eller Post- och Inrikes Tidningar. Underrättelser om granskning skickas till berörda fastighetsägare, kommunen m fl. Under granskningstiden ges möjlighet att yttra sig över planen. Av underrättelser och kungörelse framgår var planen med underlag finns tillgänglig för granskning och inom vilken tid skriftliga synpunker kan lämnas samt var de ska skickas. Efter granskningen sammanställer och kommenterar Trafikverket de skriftliga synpunkterna i ett granskningsutlåtande. Eventuella ändringar görs i planen. Om förslaget till plan behöver ändras i större omfattning genomförs ett nytt kungörelse- och granskningsförfarande. Om ändringen är mindre ska istället de som berörs av ändringen ges tillfälle att under minst två veckor lämna synpunker på ändringarna. Därefter översänds vägplanen, granskningsutlåtandet och eventuella ändringar till länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Om länsstyrelsen tillstyrker planen skickas den till Trafikverket i Borlänge för fastställelseprövning. Fastställelsebeslutet kan överklagas till regeringen. Figur 1. Planläggningsprocessen. Om projektet inte bedöms innebära betydande miljöpåverkan (BMP) så krävs ingen MKB, då görs endast en miljöbeskrivning. 5

6 1.2. Bakgrund Trafikverket har för avsikt att genomföra erosionsskyddande åtgärder på väg 729 i Keräsjoki i Haparanda kommun, Norrbottens län. Keräsjoki utgör ett känt riskområde för skred. Längs med vattendraget utgörs jordarterna till stor del av finsediment som vattendraget kraftigt eroderat ned i. Utförd bärighetsutredning visar på en alltför stor risk för skred vid byn Korva intill väg 729, varför riskreducerande åtgärder måste genomföras. Planerade åtgärder innefattar installation av KC-skivor (KC=kalkcement) under väg 729 samt nedschaktning av slänt och anläggande av erosionsskydd i Keräsjoki. Figur 2. Översiktskarta. Aktuellt område är inringat. I samband med de riskreducerande åtgärderna kommer erosionsskydd att anläggas på en yta som är större än 500 m 2 i vattendragets vattenområde. Arbetena i vattenområdet innebär att en tillståndsansökan för vattenverksamhet ska upprättas enligt 11 kap 9 miljöbalken samt förordning (1998:1388) om vattenverksamhet. Ansökan lämnas in till mark- och miljödomstolen, Umeå tingsrätt. Föreliggande handling utgör: samrådsunderlag för vägplan och underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken inför ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. 6

7 1.3. Ändamål och projektmål Syftet med planerade åtgärder är att säkerställa vägens stabilitet och därigenom höja trafiksäkerheten på vägsträckan. Projektets mål är att genom stabilitetshöjande åtgärder minska risken för skred i området Beskrivning av projektet Planerad riskreducerande åtgärd innefattar installation av KC-skivor under väg 729 och vinkelrätt ut i området mellan vägen och Keräsjoki. Område aktuellt för åtgärd redovisas i figur 3. Sträckan är ca 500 meter lång. Korva Figur 3. Område aktuellt för åtgärd Keräsjokis åslänt kommer att behöva flackas av och förses med erosionsskydd. Schaktarbeten i åslänten innebär att ingrepp under Keräsjokis vattenyta kan bli nödvändigt med vattenstånd över ca +1,0 m i RH Princip för avschaktning av slänt redovisas i figur 4. 7

8 AVSCHAKTAD SLÄNT Figur 4. Princip för avschaktning av slänt i Keräsjoki 2. Avgränsningar Utredningsområdet avgränsar sig geografiskt till det område som berörs av riskreducerande åtgärder och den vattenverksamhet som uppkommer. Relevanta miljöaspekter för projektet är främst naturmiljö, landskap, friluftsliv, boendemiljö och rennäring. 3. Förutsättningar 3.1. Markanvändning Kommunala planer Området ligger inom Haparanda kommuns översiktsplan, antagen Översiktsplanen anger att det är betydelsefullt att vägar upprätthålls med god standard så att byarna kan leva vidare och utvecklas, men även för en ökad trafiksäkerhet. Goda kommunikationsmöjligheter inom kommunen är viktigt för såväl näringslivet, turismen som kommuninvånarna. I översiktsplanen är hela Keräsjoki utmärkt som grönstråk och skyddad natur. Markerna vid Korva är utmärkta som jordbruksmark. Inga detaljplaner berörs Riksintressen Inga riksintressen eller Natura 2000 områden finns inom aktuellt område. Keräsjokis utlopp samt Nikkalaviken ca 5 km nedströms området ingår i riksintresset för naturvård Haparanda skärgård och Säivisnäshalvön. Förutsättningar för områdets naturvärde är att det utgör ett mångformigt kust- och skärgårdsområde som särskilt väl visar landskapets utveckling och landhöjningsprocesser, att det är en av Sveriges mest opåverkade skärgårdar, förekomsten av sällsynta och hotade naturtyper och arter samt att området har en mycket rik flora och fauna. 8

9 3.2. Intressen och aspekter Befintligt transportsystem Väg 729, Keräsjokivägen, är en statlig väg som sträcker sig från Nikkala i söder till Kattilasaari i norr. Vägen har bärighetsklass 1 (högsta bärighetsklass) och högsta hastighet är 80 km/h. Vägen är 6,0 meter bred. Trafiken uppgår till 174 fordon/årsmedeldygn, varav 12 är tung trafik Landskap och naturmiljö Keräsjoki har sin början i ett antal mindre vattendrag vilka utmynnar i Keräsjoki ca 2,5 mil norr om utloppet i Nikkala. Avrinningsområdet är över 400 km² stort och medelvattenföringen är ca 4 m³/s (vid utloppspunkten i havet). Vattendraget är meter brett och vattenståndet varierar med upp till 3 meter under ett år. Keräsjoki rinner genom ett flackt landskap och har ett slingrande lopp. Längs med vattendraget utgörs jordarterna till stor del av finsediment som vattendraget kraftigt eroderat ned i. Keräsjoki intill byn Korva utgör ett känt riskområde för skred. Jorden i området utgörs till stor del av lösa sediment av sulfidjord. Landskapet kring vattendraget utgörs till stor del av igenväxande odlingsmarker med inslag av lövrika strandskogar och sumpskogar. I område aktuellt för åtgärd är terrängen flack. Slänten mot bäcken är bevuxen av gräs- och sly. Omgivande marker är bevuxna av lövskog och mindre slyskog samt odlingsmark. Bäckens vatten är naturligt brunfärgat av humusämnen och har under högflödesperioder en mycket hög halt suspenderat material (grumling av finsediment). Vattenkvaliteten med avseende ph och alkalinitet är emellertid bra (Enetjärn Natur, 2012). Under och 1980-talen har omfattande muddringar genomförts för att erhålla ett bättre flöde i vattendraget. Keräsjoki har betydelse för fritidsfisket. Enligt naturinventering i samband med Haparandabanan har Keräsjoki ett ordinärt fiskebestånd av abborre, gädda, mört och lake. Lax, havsöring och harr har funnits, men är utgångna. Vid elfiskeundersökning år 2007 påträffades abborre, elritsa, gädda, stensimpa, lake och flodkräfta i Keräsjoki. Flodkräftor finns sedan 1940-talet i Keräsjoki. Flodkräftan är en rödlistad art som är akut hotad (CR). Arten hotas främst av kräftpest, försurning samt predation från mink. Förekomst av utter finns dokumenterad inom Keräsjokis avrinningsområde Boendemiljö och hälsa Skredriskområdet är beläget i byn Korva och i anslutning till området aktuellt för åtgärd finns tre bostadshus. Trafikmängden längs sträckan är låg och trafikrelaterade störningar bedöms vara av liten omfattning Kulturmiljö 9

10 Nedströms område aktuellt för åtgärder finns lämningar efter en hamnanläggning (färjeläge). Enligt ortsbefolkningen ska färjeläget legat i anslutning till den äldsta landsvägen mot Haparanda. Lämningen utgör enligt riksantikvarieämbetets rekommendation om antikvarisk bedömning övrig kulturhistorisk lämning. I övrigt finns inga kända kulturvärden i området Rekreation och friluftsliv Keräsjoki har betydelse för fritidsfisket. Vattendragets fiskbestånd utgörs av abborre, gädda, mört och lake Rennäring Området ligger inom Liehittäjä koncessionssamebys betesmarker. Området utgör förvinter-, vinter- och vårvinterland. Öster om Keräsjoki finns ett trivselland. Trivselland är områden där renarna samlas naturligt. Områdena har ofta bra betesförutsättningar och utgör lämpliga uppsamlingsområden för större renhjordar. Väster om väg 729 passerar en flyttled för samebyn. Inga riksintressen för rennäringen berörs Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer utgör juridiska styrmedel vilka regleras i 5 kap miljöbalken. Miljökvalitetsnormer finns för: Föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477) Fisk- och musselvatten (SFS 2001:554) Omgivningsbuller (SFS 2004:675) Vattenförekomster (SFS 2004:660) Keräsjoki (SE ) har fastställd miljökvalitetsnorm för vattenförekomster med kvalitetskravet god ekologisk och god kemisk status (exklusive kvicksilver) år Vattendraget har i dagsläget måttlig ekologisk status och god kemisk status (exklusive kvicksilver). Enligt VISS finns risk att god ekologisk status ej uppnås till Det är främst morfologiska förändringar till följd av flottning samt övergödningsproblem med syrefattiga förhållanden som medför att god ekologisk status inte bedöms nås till Planerade åtgärder bedöms inte påverka möjligheten för Keräsjoki att uppnå kvalitetskravet. Åtgärderna innebär en tillfällig påverkan på vattendraget under byggtiden, främst i form av grumling. Åtgärderna innebär på sikt att risken för naturlig erosion och grumling minskar, vilket innebär positiva konsekvenser för vattenkvaliteten. Miljökvalitetsnormen för utomhusluft bedöms inte överskridas på grund av den låga årsmedeldygnstrafiken längs sträckan (nomogram, Vägverket publikation 2001:128). Miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller omfattar vägar som innehar avsevärt högre trafikmängd. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten berörs ej. 10

11 Figur 5. Förutsättningar. Aktuellt område är inringat 3.3. Miljöbelastning Nuvarande miljöbelastning utgörs främst av störningar samt utsläpp från trafiken längs väg 729. Trafikmängden längs sträckan är emellertid sparsam och belastningen bedöms vara liten. 11

12 I området finns en ökad risk för skred. I händelse av ett skred kan miljön och människors hälsa påverkas negativt. 4. Effekter och deras tänkbara betydelse Störst påverkan på vattendraget bedöms ske genom grumling i samband med att schaktning sker längs vattendragets strandkant och botten. Grumling bedöms sannolikt uppstå trots att grumlingsbegränsande åtgärder sätts in. I vattendraget finns inga kända lämpliga bottensubstrat för flodpärlmussla eller lekbottnar för laxartade fiskar. Påverkan till följd av grumling bedöms vara tillfällig i samband med att arbetena genomförs. Att åtgärderna genomförs minskar risken för framtida grumling till följd av naturlig erosion, vilket ses som positivt. I och med att det i området förekommer sulfidjordar finns risk att vattendraget utsätts för försurning vid schakt, vilket skulle kunna medföra negativa effekter för flora och fauna. Bedömningen är att ingen schakt kommer att ske i sulfidjord. Om sulfidjord ändå påträffas ska denna hanteras i enlighet med Trafikverkets riktlinjer råd och rekommendationer för sulfidjordmassor. Uppgrävda massor ska inte mellanlagras i anslutning till vattendraget. Strandmiljön i området kommer att vara något förändrad efter genomförda åtgärder. Åslänten ned mot vattendraget kommer att vara flackare. Under byggtiden kommer störningar i form av buller och ökad trafik att påverka såväl boendemiljö som friluftsliv. Projektet innebär en tillfällig försämring av tillgängligheten till vattendraget under byggtiden. På lång sikt bedöms åtgärderna medföra en tryggare boendemiljö eftersom risken för skred minskar. Åtgärderna innebär en kortvarig försämring av tillgängligheten till vattendraget under byggtiden och bedöms inte långsiktigt påverka förhållandena för friluftslivet. Strandskyddets syften bedöms inte motverkas då åtgärderna inte hindrar allmänhetens tillgång eller väsentligen förändrar livsvillkoren för växt- och djurliv. Eftersom det förekommer flodkräfta i vattendraget kommer särskild hänsyn att tas för att minimera ev. spridning av kräftpest. 5. Fortsatt arbete 5.1. Planläggning Vägplan och ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Detta samrådsunderlag kommer att användas för samråd med Länsstyrelsen, Haparanda kommun, Havs- och vattenmyndigheten, Liehittäjä sameby samt markägare och rättighetshavare som kan bli särskilt berörda av projektet. Samrådsunderlaget utgör även underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. 12

13 Beslutet om betydande miljöpåverkan har betydelse för om en miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas eller inte för det kommande arbetet med vägplanen samt har också betydelse för vilka som ingår i samrådskretsen. Förutom arbetet med vägplanen kan andra tillstånd, anmälningar och dispenser komma att krävas längre fram i processen. Åtgärder enligt en fastställd vägplan är undantagna från vissa förbud och skyldigheter enligt miljöbalken. Enligt 7 kap 16 samt 7 kap 11a miljöbalken behöver separat dispens inte sökas för åtgärder inom strandskyddat område eller område med generellt biotopskydd om de behandlas i en vägplan som fastställs. För åtgärder som innebär en väsentlig ändring av naturmiljön krävs ingen separat anmälan för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken om de har behandlas i samråd i planläggningsprocessen och fastställs i en vägplan. Strandskydd, generellt biotopskydd samt åtgärder som kan innebära en väsentlig ändring av naturmiljön kommer att behandlas vidare i kommande skeden i planläggningsprocessen. Prövning enligt dessa bestämmelser inkluderas i planens fastställelse Viktiga frågeställningar I det fortsatta arbetet bör följande aspekter lämnas särskild uppmärksamhet: Planerade åtgärders påverkan på vattendraget Störningar för boende under byggtiden 6. Källor Banverket. (2007). Järnvägsbro över Keräsjoki. Miljökonsekvensbeskrivning till ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken. Enetjärn Natur AB. (2012). Uppföljande bottenfaunaundersökning. Haparandabanan ny järnväg. Fiskeriverket. (2006). Elfiskeinventering av vattendrag för ny järnväg Haparanda Kalix Haparanda stad. (2013). Översiktsplan. Antagen Länsstyrelserna. (2014) Länsstyrelsernas GIS-tjänster. URL: NVDB på webb. URL: Hämtat Riksantikvarieämbetet. (2014). Fornsök. URL: Hämtat Sametinget. (2014). Markanvändning. URL: Hämtat

14 VISS VattenInformationsSystem Sverige. (2014). Keräsjoki SE URL: Hämtat

15 15

16