PM Avvattning och övriga ledningar

Transkript

1 PM Avvattning och övriga ledningar Väg E22 Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Projektnummer: V

2 Dokumenttitel: PM Avvattning E22 Gladhammar-Verkebäck Skapat av: Structor Mark Malmö AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: PM Avvattning och övriga ledningar Projektnummer: V Version: 0 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Uppdragsansvarig: Mikael Hårrskog Distributör: Trafikverket Region Syd Jönköping Telefon:

3 Innehåll 1 Allmänt Avvattning Vägdiken Fördröjningsytor Vägdränering Avvattning för alternativa väglokaliseringar Avvattning för väg korridorer Alternativ röd Vägkorridor Alternativ blå Vägkorridor Alternativ grön Vägkorridor Alternativ gul Vägkorridor Förbättringsalternativ Vägkorridor

4 1 Allmänt Structor har på uppdrag av Trafikverket tagit fram en samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ för en ny vägsträckning för Väg E22, delen Gladhammar- Verkebäck. I samband med de nya alternativa sträckningarna har vägavvattning och befintliga ledningar som sträcker sig i området studerats. 1.1 Avvattning Principen vid utformningen av avvattningssystemet är tänkt att i så stor utsträckning som möjligt föra vägdagvattnet i öppna diken i stället för ledningssystem. Dagvatten från hårdgjorda ytor leds över slänter till diken där en viss rening sker. Dagvatten från vägdiken leds till fördröjningsytor via ett ledningssystem eller dikessystem där ytterligare rening erhålls. Dagvattenflöde regleras till motsvarande naturliga markavrinningsflöden från fördröjningsytorna till närmaste recipient via antingen grävda diken eller ledningssystem. Dagvattenutloppen från fördröjningsytorna förses med avstängningsmöjligheter för att kunna kontrollera förorenat dagvatten att nå recipienterna vid en trafikolycka med miljöfarlig last Vägdiken Vägdagvattnet tas omhand i vägdiken. Diken kan ligga i skärning eller bank. När vägen ligger högt i förhållande till omgivande mark och befintlig terräng är lägre än vägens planerade lågpunkter, kommer vägdagvattnet att tas om hand genom utformade diken på planerad bank (figur 1). Där befintlig mark är genomsläpplig och grundvatten nära markytan utförs diken täta för att förhindra infiltration från dessa diken. Detta utförs för att säkerställa befintlig mark och grundvatten mot föroreningar vid exempelvis en olycka med farligt gods. Diken dimensioneras enligt Hydraulisk dimensionering (Trafikverket, publikation 2008:61). Figur 1 Princip sektion över dikesutformning i planerad slänt Fördröjningsytor För att undvika att vägdagvattnet medför för stora momentana flöden i de naturliga vattendragen och befintliga diken föreslås att vattnet fördröjs genom anläggning av fördröjningsytor som utjämnar dagvattenflöden från vägdiken innan det släpps ut till befintliga diken eller vattendrag. På samma sätt som vägdiken tätas fördröjningsytorna upp till högsta vattennivån om befintlig mark visar sig att vara genomsläpplig och föroreningar lätt kan nå grundvattnet. Magasinen ska planeras att vara lätt åtkomliga för drift och underhåll. Principen för fördröjningsytor visas i figur 2. 4

5 Figur 2 Princip sektion över fördröjningsyta Vägdränering Längs vägsträckan dräneras överbyggnaden genom antingen dräneringsledningar eller vägdiken med dikesbotten minst 0,3 m under terrassyta eller genom att vägen går på bank där bankdiken utformas. Minsta lutning i diken ska vara 5. 2 Avvattning för alternativa väglokaliseringar 2.1 Avvattning för väg korridorer Tre korridorer studeras i väglokaliseringen. Korridorerna omfattar alternativ röd, blå och grön. 2.2 Alternativ röd Vägkorridor Strax söder om korsningen Lunds by och Gladhammar, avviker vägkorridoren för väg alternativ röd österut. Sedan fortsätter korridoren över åkern och över en lokal väg. Lokalvägen leds om under ny E22 och går söderut mot Lunds by. Vägkorridoren för E22 fortsätter mellan sjöarna Närten och Hyttegöl Avvattning och dränering Avvattning sker i stort sett genom öppna vägdiken som leder dagvatten till fördröjningsytor. Utsläpp från fördröjningsytor som belastar recipienterna ska motsvara naturliga avrinningsflöden. Där naturliga lågpunkter hamnar under vägen kommer det att anläggas trummor för att bevara de naturliga förhållanden och naturlig avrinning på befintlig mark. Där vägen sträcker sig över torvmosse så ska ytvattennivåer beaktas och fyllnadsmaterial som används ska inte påverka avrinningshastigheten i marken. Befintliga vattendrag tas om hand genom trummor som dimensioneras då alternativ sträckning väljs. Där möjlighet inte finns till utlopp, utformas diken i slänten för vidare avledning av dagvatten mot kända recipienter efter fördröjning. Se figur 1 för vägdiken. Eventuella åkerdräneringssystem som påverkar av sträckan skärs av och ansluts vidare till befintligt system Fördröjningsmagasin Längs sträckan anläggs fördröjningsmagasin i både rening och fördröjningssyften. Magasinen är belägna på sträckan nära planerade lågpunkter och där kända vattendrag korsarvägen. Till magasinen avleds vägdagvatten och dräneringsvatten via ett ledningssystem. Magasineringsytor är baserade på 0,5m djup mellan normalvattenyta 5

6 och högvattenytan. Se även kapitel 1.1 och samt figur 2. Om vattenspegel önskas så får magasinen schaktas ytterligare 0,5m. En översiktlig beräkning är utförd för magasinvolymen baserad på 20-årsregn med 30% klimatfaktorpåslag och ovanstående djup 0,5m mellan hög och normalvattenytan. Fördröjningsmagasinens exakta lägen och utformning kan i nuläget inte helt bestämmas då grundläggningsförhållande på flera platser är osäkra. Se figur 3 nedan. Dimensionering av fördröjningsmagasinen är baserade på z-värde 12 och utförd enligt Hydraulisk dimensionering publ. 1990:11. Fördröjningsvolymer visas på planritningarna. Figur 3. Placering av fördröjningsmagasin på sträckan (Alternativ röd) Fördröjningsmagasin Avvattning sidovägar Lokalväg vid km 0/640 sänks ca 1,8m. Dagvatten från lokalvägen pumpas till planerade vägdiken via en brunn och en självfallsledning. Den nya anslutningen för Väg 40 korsar E22 under den planerade sträckan vid ca km 1/760. Dagvatten behöver pumpas till planerat fördröjningsmagasin. Även från fördröjningsmagasinet pumpas dagvatten vidare mot recipient i sydöst Befintliga kablar och ledningar Kända kablar och ledningar som påverkas av sträckan som behöver åtgärdas är enligt nedan: El stråk och Tele vid Km 0/200-0/300 El stråk och Tele vid Km 0/250 El stråk vid 0/680 VA-ledningar vid Km 0/050-0/130 VA-ledningar vid Km 0/270 Åkerdränsystem kan eventuellt finnas på sträckorna nedan: Åkerdränering vid Km 0/270-0/660 Åkerdränering vid Km 0/670-0/900 Åkerdränering vid Km 1/800-2/000 6

7 Åkerdränering vid Km 3/270-3/500 Anslutande väg vid Gladhammar Peterslund 2 till E22 vid km 0/670 Anslutande väg 40 till E22 vid Km 0/970-1/ Alternativ blå Vägkorridor Placeringen av korsningen Lunds By och Gladhammar förblir i princip desamma som idag. Ny sträckning av väg E22 avviker befintlig efter korsningen. Sedan fortsätter korridoren över åkern och över en lokal väg. Lokal vägen leds om under ny E22 och går under väg E22 i befintlig sträckning. Vägkorridoren E22 fortsätter mellan sjöarna Närten och Hyttegöl Avvattning och dränering Avvattning sker i stort sett genom öppna vägdiken som leder dagvatten till fördröjningsytor. Utsläpp från fördröjningsytor som belastar recipienterna ska motsvara naturliga avrinningsflöden. Där naturliga lågpunkter hamnar under vägen kommer det att anläggas trummor för att bevara de naturliga förhållanden och naturlig avrinning på befintlig mark. Där vägen sträcker sig över torvmosse så ska ytvattennivåer beaktas och fyllnadsmaterial som används inte påverkar avrinningshastigheten i marken. Befintliga vattendrag tas om hand genom trummor som dimensioneras då alternativ sträckning väljs. Där möjlighet inte finns till utlopp, utformas diken i slänten för vidare avledning av dagvatten mot kända recipienter efter fördröjning. Se figur 1 för vägdiken. Eventuella åkerdräneringssystem som påverkar av sträckan skärs av och ansluts vidare till befintligt system Fördröjningsmagasin Längs sträckan anläggs fördröjningsmagasin i både rening och fördröjningssyften. Magasinen är belägna på sträckan nära planerade lågpunkter och där kända vattendrag korsarvägen. Till magasinen avleds vägdagvatten och dräneringsvatten via ett ledningssystem. Magasinensytor är baserade på 0,5m djup mellan normalvattenyta och högvattenytan. Se även kapitel 1.1 och samt figur 2. Om vattenspegel önskas så får magasinen schaktas ytterligare 0,5m. En översiktlig beräkning är utförd för magasinvolymen baserade på 20-årsregn med 30% klimatfaktor påslag och ovanstående djup 0,5m mellan hög och normalvattenytan. Fördröjningsmagasinens exakta lägen och utformning kan i nuläget inte helt bestämmas då grundläggningsförhållande på flera platser är osäkra. Se figur 4 nedan. Dimensionering av fördröjningsmagasinen är baserade på z-värde 12 och utförd enligt Hydraulisk dimensionering publ. 1990:11. Fördröjningsvolymer visas på planritningarna. 7

8 Figur 4 Placering av fördröjningsmagasin på sträckan (Alternativ blå) Fördröjningsmagasin Avvattning sidovägar Lokalväg vid km 0/640 sänks ca 1,8m. Dagvatten från lokalvägen pumpas till planerade vägdiken via en brunn och en självfallsledning. Den nya anslutningen för Väg 40 korsar E22 under den planerade sträckan vid ca km 1/760. Dagvatten behöver pumpas till planerat fördröjningsmagasin. Även från fördröjningsmagasinet pumpas dagvatten vidare mot recipient i sydöst Befintliga kablar och ledningar Kända kablar och ledningar som påverkas av sträckan som behöver åtgärdas är enligt nedan: El stråk vid Km 0/120-0/430 El stråk vid Km 0/670 El stråk och Tele vid 3/100 och framåt VA-ledningar vid Km 0/050-0/140 VA-ledningar vid Km 0/280 Åkerdränsystem kan eventuellt finnas på sträckorna nedan: Åkerdränering vid Km 0/280-0/660 Åkerdränering vid Km 0/670-0/850 Åkerdränering vid Km 1/800-1/970 Åkerdränering vid Km 2/400-2/2600 Åkerdränering vid Km 3/365-3/600 Anslutande väg vid Gladhammar Peterslund 2 till E22 vid km 0/670 Anslutande väg 40 till E22 vid Km 0/970-1/350 8

9 2.4 Alternativ grön Vägkorridor Placeringen av korsningen Lunds By och Gladhammar förblir i princip desamma som idag. Ny sträckning av väg E22 avviker befintlig efter korsningen. Sedan fortsätter korridoren över åkern och över en lokal väg. Lokalvägen leds om över ny E22 och går över väg E22 i befintlig sträckning för att ansluta till lokalvägnätet. Vägkorridoren för alternativ grön fortsätter med en bro över södra delen av Hyttegöl och viker sedan av mot Jansbo och ansluter till befintlig E Avvattning och dränering Avvattning sker i stort sett genom öppna vägdiken som leder dagvatten till fördröjningsytor. Utsläpp från fördröjningsytor som belastar recipienterna ska motsvara naturliga avrinningsflöden. Där naturliga lågpunkter hamnar under vägen kommer det att anläggas trummor för att bevara de naturliga förhållanden och naturlig avrinning på befintlig mark. Där vägen sträcker sig över torv-mosse så ska ytvattennivåer beaktas och fyllnadsmaterial som används inte påverkar avrinningshastigheten i marken. Befintliga vattendrag tas om hand genom trummor som dimensioneras då alternativa sträckning väljs. Där möjlighet inte finns till utlopp, utformas diken i slänten för vidare avledning av dagvatten mot kända recipienter efter fördröjning. Se figur 1 för vägdiken. Eventuella åkerdräneringssystem som påverkar av sträckan skärs av och ansluts vidare till befintligt system. Avvattning av bron sker genom dagvattenbrunnar och leds under bron till ett dagvattenmagasin vid km ca 1/ Fördröjningsmagasin Längs sträckan anläggs fördröjningsmagasin i både rening och fördröjningssyften. Magasinen är belägna på sträckan nära planerade lågpunkter och där kända vattendrag korsar vägen. Till magasinen avleds vägdagvatten och dräneringsvatten via ett ledningssystem. Magasinens ytor är baserade på 0,5m djup mellan normalvattenyta och högvattenytan. Se även kapitel 1.1 och samt figur 2. Om vattenspegel önskas så får magasinen schaktas ytterligare 0,5m. En översiktlig beräkning är utförd för magasinvolymen baserade på 20årsregn med 30% klimatfaktor påslag och ovanstående djup 0,5m mellan hög och normalvattenytan. Fördröjningsmagasinens exakta lägen och utformning kan i nuläget inte helt bestämmas då grundläggningsförhållande på flera platser är osäkra. Se figur 5 nedan. Dimensionering av fördröjningsmagasinen är baserade på z-värde 12 och utförd enligt Hydraulisk dimensionering publ. 1990:11. Fördröjningsvolymer visas på planritningarna. 9

10 Figur 5. Placering av fördröjningsmagasin på sträckan (Alternativ grön) Fördröjningsmagasin Avvattning sidovägar Lokalväg vid km 0/700 höjs över vägen. Avvattning sker på samma sätt som idag till befintliga vägdiken. Den nya anslutningen för Väg 40 korsar E22 under den planerade sträckan vid ca km 1/800. Dagvatten behöver pumpas till planerat fördröjningsmagasin. Från fördröjningsmagasinet leds dagvatten med självfall vidare mot recipient i sydöst Befintliga kablar och ledningar Kända kablar och ledningar som påverkas av sträckan som behöver åtgärdas är enligt nedan: El stråk och Tele vid Km 0/120-0/600 El stråk vid Km 0/730 EL stråk och Tele vid 1/850-2/900 och eventuellt framåt VA-ledningar vid Km 0/050-0/120 VA-ledningar vid Km 0/290 VA-ledningar vid km 0/290-0/630 Åkerdränsystem kan eventuellt finnas på sträckorna nedan: Åkerdränering vid Km 0/280-0/700 Åkerdränering vid Km 0/800-1/100 Åkerdränering vid Km /000 Åkerdränering vid Km 2/580-2/940 Åkerdränering vid Km 3/540-3/800 Anslutande väg vid Gladhammar Peterslund 2 till E22 vid km 0/670 10

11 2.5 Alternativ gul Vägkorridor Placeringen av korsningen Lunds By och Gladhammar förblir i princip desamma som idag. Ny sträckning av väg E22 avviker från befintlig E22 efter Peterslund, sydöst om Hyttegöl. Sedan fortsätter korridoren över Hyttegöl och över riksväg 40. Riksväg 40 som går under nya E22 ansluter till E22 öster om planskildheten och tvärtom kan färdande på E22 ta sig till riksväg 40. De som färdas på riksväg 40 och vill söderut på E22 får köra av innan före detta korsning Hyttan på en ramp som utnyttjar befintlig E22 till stor del för att vävas ihop med ny E22. Nya E22 fortsätter på befintlig E22 österut Avvattning och dränering Avvattning sker i stort sett genom öppna vägdiken som leder dagvatten till fördröjningsytor. Utsläpp från fördröjningsytor som belastar recipienterna ska motsvara naturliga avrinningsflöden. Där naturliga lågpunkter hamnar under vägen kommer det att anläggas trummor för att bevara de naturliga förhållanden och naturlig avrinning på befintlig mark. Där vägen sträcker sig över torv-mosse så ska ytvattennivåer beaktas och fyllnadsmaterial som används inte påverkar avrinningshastigheten i marken. Befintliga vattendrag tas om hand genom trummor som dimensioneras då alternativa sträckning väljs. Där möjlighet inte finns till utlopp, utformas diken i slänten för vidare avledning av dagvatten mot kända recipienter efter fördröjning. Se figur 1 för vägdiken. Eventuella åkerdräneringssystem som påverkar av sträckan skärs av och ansluts vidare till befintligt system. Avvattning av bron sker genom dagvattenbrunnar och leds under bron till ett dagvattenmagasin vid km ca 1/ Fördröjningsmagasin Längs sträckan anläggs fördröjningsmagasin i både rening och fördröjningssyften. Magasinen är belägna på sträckan nära planerade lågpunkter och där kända vattendrag korsar vägen. Till magasinen avleds vägdagvatten och dräneringsvatten via ett ledningssystem. Magasinens ytor är baserade på 0,5m djup mellan normalvattenyta och högvattenytan. Se även kapitel 1.1 och samt figur 2. Om vattenspegel önskas så får magasinen schaktas ytterligare 0,5m. En översiktlig beräkning är utförd för magasinvolymen baserade på 20årsregn med 30% klimatfaktor påslag och ovanstående djup 0,5m mellan hög och normalvattenytan. Fördröjningsmagasinens exakta lägen och utformning kan i nuläget inte helt bestämmas då grundläggningsförhållande på flera platser är osäkra. Se figur 6 nedan. Dimensionering av fördröjningsmagasinen är baserade på z-värde 12 och utförd enligt Hydraulisk dimensionering publ. 1990:11. Fördröjningsvolymer visas på planritningarna. 11

12 Figur 6. Placering av fördröjningsmagasin på sträckan (Alternativ gul) Fördröjningsmagasin Avvattning sidovägar Befintliga skogsvägar som ansluter till E22 får en öppning i sidoräcket medan befintliga bilvägar/utfarter från fastigheter som används dagligen får en öppning i mitträcket. De som färdas på E22 och ska ta sig till anslutande vägar får en vänstersväng i form av en ögla. Dagvatten hanteras vid anslutning av sidovägar till E22 genom diken och trummor under anslutningspunkter. Den nya anslutningen för Väg 40 korsar E22 under den planerade sträckan vid ca km 1/840. Dagvatten leds med självfall till de planerade fördröjningsmagasinen på sträckan Befintliga kablar och ledningar Kända kablar och ledningar som påverkas av sträckan som behöver åtgärdas är enligt nedan: El stråk vid Km 0/100 0/300 Telestråk vid Km 0/230-0/600 El stråk vid 0/700 0/730 El stråk och Tele vid 2/000 3/150 och eventuellt framåt VA-ledningar vid Km 0/050-0/690 Åkerdränsystem kan eventuellt finnas på sträckorna nedan: Åkerdränering vid Km 0/280-1/000 Åkerdränering vid Km 2/200-2/300 Åkerdränering vid Km 2/800-3/200 Åkerdränering vid Km 3/800-4/000 12

13 2.6 Förbättringsalternativ Vägkorridor Vägkorridoren i stor sett följer befintliga vägar. Korsningen mellan väg 40 och E22 (Hyttan) föreslås att byggas om till en cirkulationsplats. Väg E22 breddas ut till 2+1 mötesfri väg. Breddningen omfattar en sträcka på cirka 4300 m (1800 m från Hyttan och söderut och 2500 m från Hyttan och österut). En mindre sträcka på väg 40 behöver anpassas för anslutning till den nya cirkulationsplatsen Avvattning och dränering Avvattning sker i stort sett genom öppna vägdiken. Dagvatten kommer att ledas till planerade fördröjningsytor. Utsläpp från fördröjningsytor som belastar recipienterna ska motsvara naturliga avrinningsflöden. Vid planerad cirkulationsplats läggs trummor för att avvattna mot diken och vidare till fördröjningsyta. Befintliga trummor på vattendrag som korsar vägen är i behov av förlängning där vägen breddas. Eventuella åkerdräneringssystem som påverkas av breddningen skärs av och ansluts vidare till befintligt system Fördröjningsmagasin Längs sträckan anläggs fördröjningsmagasin i både rening och fördröjningssyften. Magasinen är belägna på sträckan nära planerade lågpunkter och där kända vattendrag korsar vägen. Till magasinen avleds vägdagvatten och dräneringsvatten via ett ledningssystem. Magasinens ytor är baserade på 0,5m djup mellan normalvattenyta och högvattenytan. Se även kapitel 1.1 och samt figur 2. Om vattenspegel önskas så får magasinen schaktas ytterligare 0,5m. En översiktlig beräkning är utförd för magasinvolymen baserade på 20årsregn med 30% klimatfaktor påslag och ovanstående djup 0,5m mellan hög och normalvattenytan. Fördröjningsmagasinens exakta lägen och utformning kan i nuläget inte helt bestämmas då grundläggningsförhållande på flera platser är osäkra. Se figur 7 nedan. Dimensionering av fördröjningsmagasinen är baserade på z-värde 12 och utförd enligt Hydraulisk dimensionering publ. 1990:11. Fördröjningsvolymer visas på planritningarna. 13

14 Figur 7. Placering av fördröjningsmagasin på sträckan (Förbättringsalternativ) Fördröjningsmagasin Avvattning sidovägar Sidoväggar anpassas till den nya väggkorridoren. Avvattningen sker på samma sätt som idag till befintliga eller till nya vägdiken som utförs i samband med vägbreddningen Befintliga kablar och ledningar Kända kablar och ledningar som påverkas av sträckan som behöver åtgärdas är enligt nedan: El stråk vid Km 0/100 0/300 El stråk vid Km 0/740 0/800 El stråk vid Km 1/100 1/600 och eventuellt framåt Telestråk vid Km 0/230-0/600 Telestråk vid Km 0/480-1/600 och eventuellt framåt VA-ledningar vid Km 0/050-0/690 Åkerdränsystem kan eventuellt finnas på sträckorna nedan: Åkerdränering vid Km 0/290-1/020 Åkerdränering vid Km 0/400 0/700 Åkerdränering vid Km 1/300-1/680 Åkerdränering vid Km 2/280-2/500 14