Dagvattenutredning Säfsen

Transkript

1 SÄFSENS FASTIGHETER Dagvattenutredning Säfsen Falun

2 Dagvattenutredning Datum Uppdragsnummer Michael Eriksson Malin Eriksson Lars Jansson Uppdragsledare Handläggare Granskare i

3 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Topografi Geotekniska förhållanden Avvattning Planerad dagvattenhantering Bäckar Huvudväg Vägar inom bostadsområden Dagvattendamm Översvämningshantering... 3 Bilagor Bilaga 1 Översikt dagvattenhantering Bilaga 2 Principskiss dagvattendamm ii

4 Dagvattenutredning Säfsen PM 1. Förutsättningar 1.1 Topografi Slänten där vägar och hus ska byggas lutar mellan 8-15%. Området utanför skidområdet är idag skogsbeklätt med några små inslag av gläntor och några myrstråk. 1.2 Geotekniska förhållanden Jordlagren i området i stort utgörs av morän eller berg som lokalt i svackor täcks av torv. I områdets södra, högst belägna samt centrala mest kuperade östra del finns berg i dagen alternativt berg strax under markytan. Mindre myrområden och ytförsumpade partier finns i de flackare högre belägna partierna i södra delen samt i ett stråk i bostadsområdets västra kant. Myrarna består av ca 0,5-1,6 m torv på morän. I den låglänta delen täcks moränen ställvis av ca 1-3 m grusig sand. Norr om tillfartsvägen finns våtmarksområdet med Solbergstjärnarna. Moränen är övervägande av karaktären sandig lerig siltmorän eller ställvis av karaktären siltig sandmorän. Moränens blockighet i markytan bedöms mestadels vara rik- till normalblockig. Generellt för området gäller att förekommande moräner bedöms tillhöra materiatyp 5A och tjälfarlighetsklass 4. Detta är den högsta tjälfarlighetsklassen och innebär att den är mycket frostaktiv. Torven och moränen är mycket flytbenägna tillsammans med vatten. Grundvatten har vid korttidsobservationer i grundvattenrör uppmätts på mellan 0,1-4,2 m djup under markytan förutom i torvområden där vatten finns nära markytan i torven. Avläsningarna är utförda i nysatta grundvattenrör vilket kan innebära att grundvattennivån inte stabiliserats. 1.3 Avvattning En mindre del av planområdet avvattnas till bäckar som leder mot Säfsjön 1,5 km norr omplanområdet. Fredriksbergs vattentäkt ligger på en ö i Säfssjön vilket gör recipienten känslig för föroreningar. Den större delen av planområdet avvattnas via bäckar österut till Solbergstjärnarna och vidare sydöst till Hösjön. Solbergstjärnarna ligger ca 150 m öster om planområdet. Avbördningsförmågan hos bäckarna är begränsad. Kraftig ökning av flödet i dessa kan leda till erosion. Utsläpp av vatten med höga sedimenthalter kan leda till igenslamning av nedströms liggande vattendrag. 1 av 4

5 2. Planerad dagvattenhantering Planerad dagvattenhantering syftar till fördröjning, viss rening samt till att bidra till områdets estetiska värden. Resultat från den geotekniska undersökningen visar att möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltration är begränsad samt att risk för erosion föreligger i området. De områden som idag avvattnas mot Säfsjön respektive mot Solbergstjärnarna kommer att avvattnas dit även i fortsättningen. För att dagvattenflödena från den nedre större delen av planområdet ska kunna hållas på samma nivå som idag föreslås trög avledning av dagvatten i öppna diken till ett centralt vattenstråk utformat som en vattentrappa samt samlad fördröjning i en dagvattendamm innan dagvattnet lämnar planområdet. Från den övre delen av området kommer dagvatten att samlas upp i öppna diken och ledas i ett öppet vattenstråk som anpassas till befintliga vatten-/myrstråk mot befintlig bäck. Se översiktlig skiss bilaga 1. Hårdgjorda ytor kommer att utgöras av taken på byggnaderna samt den asfalterade tillfartsvägen. Inga förorenande verksamheter planeras inom området. Avledningsanordningar för tak- och dräneringsvatten dimensioneras för 2-årsregn. Utjämningsvolym i dagvattendammen samt det centrala vattenstråket dimensioneras för 5-årsregn. Regnintensiteten ökas 20 % med hänsyn till framtida klimatförändringar i enlighet med rådande rekommendationer Bäckar Två bäckar rinner idag österut genom planområdet. Den norra leds om längs huvudvägen. Den södra kommer att utgöra ett centralt vattenstråk genom området och lyfts fram visuellt genom skapandet av en vattentrappa i form av stegvisa uppdämningar. 2.2 Huvudväg Ny väg från befintlig väg i dalgången och upp till Solberget förses med asfaltbeläggning. Vägen lutas in mot sluttningen och dike anläggs i den sida som skär in i marken. Dikena längs den slingrande vägen kommer därmed att omväxlande leda vatten in i området med bostäder och ut mot omgivande skogsmark. Vägvatten som leds in i området med bostäder leds i diken till det centrala vattenstråket mitt i området. Vägvatten som leds ut ur området med bostäder leds ut diffust över skogsmark. 2.3 Vägar inom bostadsområden Vägar inom bostadsområden och parkeringsytor planeras vara grusbelagda. Vägen lutas in mot sluttningen och öppna diken anläggs på den sida som skär in i marken. Dikena mynnar i det centrala vattenstråket. 1 Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering av avloppssystem, Svensk vatten av 4

6 Avvattning från tak och dränering föreslås ske genom Trög avledning där dränering, takvatten och dagvattnet leds till rännstensbrunnar och därefter till dräneringsledningar med kringfyllning av makadam. Fördröjning av flödet erhålls därmed. Dräneringsledningarna mynnar nedströms i det centrala vattenstråket. 2.4 Dagvattendamm Dagvattendamm planeras längst nedströms i vattensystemet och dimensioneras för nederbörd med 5 års återkomsttid, flödet ut från dammen ska då inte vara större än flödet ut ur området beräknas vara i dagsläget. För att minska slänternas utbredning ges dammen en oval form med långa sidan längs med sluttningen. Då inlopp och utlopp ligger i samma ände av dammområdet formas dammen som en hästsko. På så sätt deltar en så stor del av dammen som möjligt i strömningen vilket ger god hydraulisk effektivitet. God hydraulisk effektivitet och lång uppehållstid bidrar till avskiljning av suspenderade partiklar och eventuella föroreningar. Vid tillflöden mindre eller lika med det dimensionerande flödet kommer utlopp att ske via exempelvis en munkbrunn med intag under permanent vattenyta vilket ger möjlighet till avskiljning av eventuella oljerester. Vid flöden överstigande det dimensionerande avbördas vatten även via ett överfall. Dagvattendammen har översiktligt dimensionerats utifrån uppgifter om största planerade sammanlagda byggnadsarea samt den preliminära utformningen av huvudvägen. Resulterande permanent vattenyta får en area på 2000 m 2, ett permanent vattendjup på ca 1 m och en reglerhöjd på 0,5 m vilket ger en utjämningsvolym om drygt 1000 m 3. Vid projektering kan förutsättningarna förändras varvid även dagvattendammens storlek och utjämningsvolym kan komma att behöva justeras. Dammens utformning fastställs vid projektering. En typskiss av hur den kan komma att se ut visas i bilaga 2. Dammen är tänkt att vara tillgänglig som ett utflyktsmål med gångstråk och grillplatser. Slänterna ges därför så långt möjligt lutning 1:4. Dammen kläs upp till högsta vattenyta med grovt grus med inslag av större stenar. Om slänterna längs någon sida av dammen av utrymmesskäl behöver vara brantare styrs besökare bort från dessa slänter genom val av otillgängligare material samt genom planering av omgivande anläggningar. 3. Översvämningshantering Större flöden än de dimensionerande medför risk för översvämningar. Vid höga flödeshastigheter i diken riskeras erosion av finmaterial vilket kan leda till att de flyter igen. Diken och vägslänter förses med erosionsskydd i form av grovt grus eller liknande för att förhindra erosion. Dagvatten kommer i huvudsak att avledas via öppna diken vars avbördningskapacitet till skillnad mot slutna ledningar ökar snabbt vid stigande vattennivåer. 3 av 4

7 Om dikena inte klarar av att avbörda det tillrinnande vattnet kan det leda till erosion av vägar och parkeringsytor. Vid höjdsättning av området kommer hänsyn till dagvattenavledning att tas genom att instängda områden utan ytlig avrinning så långt möjligt undviks. 4 av 4