Underlag för avgränsningssamråd avseende ansökan om tillstånd för deponering av avfallskalk i Malmberget

Transkript

1 1 (9) Underlag för avgränsningssamråd avseende ansökan om tillstånd för deponering av avfallskalk i Malmberget Till: Delges: Enligt sändlista Viveka Roslin Nordanfjäll Linda Bjurholt Björn Svanelöv Staffan Åsén Lotta Lauritz Ronnie Hansson Torbjörn Ahnqvist LKAB avser att ansöka om tillstånd för deponering av avfallskalk inom LKAB:s industriområde i Vitåfors, Gällivare kommun. Deponering avser högst ton avfallskalk per år. Deponeringen är en s.k. B-verksamhet (29 kap 21 miljöprövningsförordningen (2016:1188), verksamhetskod i). LKAB avser att ansöka om tillståndet hos miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen. 1 Bakgrund Kalkavfallet uppkommer i rökgasreningen i LKAB:s pelletsverk i Malmberget, Svappavaara och Kiruna där kalk tillsätts rökgaserna för att rena svaveldioxid, fluorväte och klorväte. Kalkavfallet hanteras i slutna system varefter det transporteras till deponi. Avfallskalken klassas enligt avfallsförordningen (2011:927) som icke farligt avfall. Deponering har tidigare skett i Svappavaara och i Kiruna. Under 2009 kom nya konstruktionskrav för deponeringsanläggningar. För att möta de nya kraven anlade LKAB en ny deponi i Kiruna där avfallskalk från Kiruna, Svappavaara och Malmberget nu deponeras.

2 2 (9) Den rökgasrening som installerades 2013 och 2014 på pelletsverken bandugnsverket och MK3 i Malmberget har gjort att utsläppen av stoft, svaveldioxid, fluor och väteklorid minskat väsentligt, men har samtidigt medfört att mängderna avfallskalk ökat. Se figur 1 nedan: Avfallskalk Malmberget Figur 1 Ökning av avfallskalk i Malmberget sedan de nya rökgasreningarna installerades. Med anledning av att mängderna avfallskalk har ökat, och då avfallskalk från samtliga tre verksamhetsorter för närvarande deponeras i Kiruna, har LKAB lämnat in en ansökan om tidsbegränsad ändringstillstånd avseende deponering i Kiruna med upp till ton avfallskalk per år. Sammanfattningsvis kommer en generell produktionsökning på samtliga orter, installerade rökgasreningar, en mer högsvavlig råkula i Kiruna, samt att LKAB framöver troligtvis kommer att börja använda en bentonitkvalitet med högre svavelhalt medföra att mängden avfallskalk ökar jämfört med tidigare beräkningar. I och med detta pågår ett arbete med en mer långsiktig lösning av avfallskalkfrågan, där anläggningen av en kalkdeponi i Malmberget är en viktig del, som väsentligt skulle minska belastningen på LKAB:s deponi i Kiruna samt minska antalet transporter utefter E10 mellan Malmberget och Kiruna. Parallellt utreds även alternativa användningsområden för restprodukterna.

3 3 (9) 2 Lokalisering LKAB:s industriområde i Malmberget ligger i Gällivare kommun, Norrbottens län och är beläget nordväst om samhället Koskullskulle och norr om Malmberget. Deponin för avfallskalk planeras anläggas söder om befintligt sandmagasin, ca 5 km från centrala Koskullskulle (se Figur 2 och 3). Den planerade deponin avgränsas i norr av sidobergsdeponin Nalo och i söder av Tingvallskulle. Kalkdeponin är tänkt att anläggs i en ficka mellan södersluttning och Nalos kant med en sluttande gradient mot sandmagasinet. Området är beläget på fastigheten Malmberget 8:17 som ägs av LKAB och som anvisats för gruvdrift och därmed sammanhängande verksamheter enligt minerallagen. LKAB har således rådighet över fastigheten och aktuellt markområde. Figur 2 Översiktsbild av närliggande samhällen och verksamhetsområde. Planerad deponi är markerad med röd cirkel. LKAB:s industriområde är visuellt avskärmat från tätorten Malmberget genom Tingvallskulle. Närmaste bostadsområde i Malmberget finns på ett

4 4 (9) avstånd av ca 3,5 km i sydlig riktning från verksamhetsområdet. Närmaste naturliga vattenområde är sjön Naalojärvi som ligger ca 800m från planerad placering av kalkdeponin i nordvästlig riktning (Se figur 3). Figur 3 Kalkdeponins placering i förhållande till Naalojärvi och verksamhetsområdet 3 Beskrivning av nuvarande verksamhet Kalkavfallet hanteras i slutna system och sugs till vacuumbil utan någon föregående behandling, varefter den transporteras till deponin, belägen inom LKAB:s gruvområde i Kiruna. De ton avfallskalk som uppkom i rökgasreningsanläggningarna i Malmberget under 2017 har transporterats till Kiruna för deponering. En 40-tons lastbil utgår från Malmberget 1-4 gånger per dag, sju dagar i veckan (i snitt 15 resor i veckan på årsbasis). Lastbilen färdas längs väg E10 och stannar i Svappavaara innan den fortsätter till Kiruna. Avfallskalkdeponin i Kiruna är utformad som en deponi för icke farligt avfall. Gällande tillstånd medger att deponin får ta emot ton avfallskalk per år som uppkommer i LKAB:s verksamhet i Kiruna, Svappavaara och Malmberget till och med år Avfallskalken transporteras till deponin i torrsugbilar och lossas vid deponins kant. För att undvika partikelspridning och damning samt för att stabilisera deponin tillförs sidoberg regelbundet till deponin. Lakvatten från deponin perkolerar genom den geologiska barriären vidare till LKAB:s gruvdammar.

5 5 (9) 4 Beskrivning av kalkdeponins anläggande Området för den planerade deponin i Malmberget ligger söder om befintligt sandmagasin och avgränsas i norr av befintlig gråbergstipp och i söder av en sluttning. Deponin kommer att ligga i en ficka mellan sluttningen och gråbergstippen och lutar ner mot sandmagasinet. Vallar byggs i östra och västra delen samt en låg vall i sluttningen på södra sidan för att möjliggöra tippning i alla riktningar enligt figur 4. Figur 4 Utformning av planerad avfallskalkdeponi i Malmberget Inför anläggandet av deponin utförs först avverkning och avtäckning på hela området. Tjockleken på avtäckningen bedöms vara 0,2m och ger en mängd på m 3. Sedan schaktas ytterligare 0,5m under avtäckningen ner till tät morän, vilket ger en volym på m 3. Massorna läggs upp öster om deponin i anslutning till vallen. För att leda bort vatten från öster läggs dränering med kulvertledning längs släntfoten på den befintliga tippen. Diket fylls med s.k. ettasten och en geotextil läggs mellan morän och fyllning för att säkerställa dränerande funktion. Därefter sker en terrassering av slänten till befintlig gråbergstipp för att avjämna ytan inför fyllning och tätning med morän. För att samla upp lakvatten från deponin skulpteras deponibotten så att en lågpunkt skapas

6 6 (9) var lakvatten samlas upp. Lakvattnet kommer sedan ledas till befintligt sandmagasin genom kulvertering i dammvallen. Bottentätning i deponin kompletteras med tätjord om det krävs, varpå ett dränerande skikt fyller ut den täta deponibotten. Sedan läggs en fiberduk ut med skyddstäckning på deponibotten. Östra vallen byggs upp till fullhöjd, medan södra och västra vallen anläggs i etapper efter behovet av fyllningsvolym och vartefter avfallskalken fyller området. En stoppvall utformas även på vallarna på ett säkert sätt, anpassad efter de fordon som används. Detta för att säkerställa en säker tippning. Fyra tipplatser iordningsställs så tippning kan varieras med hänsyn till vindriktning. 5 Alternativa placeringar I en förstudie har flera områden inom LKAB:s gruvområde utretts som potentiella placeringar för kalkdeponin (se figur 5). Två av områdena har tidigt i utredningen tagits fram som förslag (placering 1 och 2) och de andra (3 och 4) har sedan erhållet tillstånd 2007 varit godkända för deponi för avfallskalk. Figur 5 Utredda placeringar för placering av avfallskalkdeponi inom LKAB:s industriområde. Område 1 är den planerade placeringen för kalkdeponin och förordas av såväl tekniska som miljömässiga skäl. Området ligger relativt långt ifrån

7 7 (9) bebyggelse och annan verksamhet och är dimensionerad för de aktuella volymerna i utredningen. Området inrymmer dessa och tillåter även en utökning. Transportlängden från rökgasreningen till området är längre än för de andra områdena, ca 2 km, men kommer inte ge en oacceptabel transportkostnad i förhållande till de andra alternativen och transporter genom de mest verksamma delarna av industriområdet undviks. Transportkostnad och miljöpåverkan kommer dock att minska avsevärt jämfört med nuvarande transporter av avfallet till Kiruna. Deponins placering i relation till sandmagasinet medför även att inget lakvatten bräddas direkt ut till recipient utan leds först genom sand-och klarningsmagasinet och efter en uppehållstid vidare därifrån. Område 2 bedöms olämplig som alternativ då volymen är begränsande för ändamålet samt att flertalet hinder ligger inom området vilka kräver åtgärder vid anläggande av deponi. Även ekonomiskt skulle denna placering vara den mest kostsamma. Område 3 bedöms vara en mindre lämplig placering av deponin avseende närheten till andra verksamheter, framför allt järnväg och samhälle, då damning kan förekomma vid tippning och lagring. Denna placering skulle med förekommande transporter och tippning skapa en bulleralstring som skulle kunna upplevas störande för boende i Koskullskulle. Område 4 bedöms direkt olämpligt då det ingår i den ekologiska efterbehandlingsplan för gamla sandmagasinet inom Vitåfors gruvindustriområde som tagits fram under 2017 och kan således inte användas till någon gruvrelaterad verksamhet. 6 Förutsedd miljöpåverkan LKAB arbetar aktivt för att minska damning från verksamhetsområdet. Deponins damningsbidrag kan dock inte särskiljas från damningen från gruvan som helhet. Under tillfällen då avfallskalk deponeras genom tippning kan damning komma att öka. Sett från Koskullskulle är deponin belägen på andra sidan av verksamhetsområdet (ca 5km från Koskullskulle), och sett från Malmberget är deponin avskärmad av Tingvallskulle och på ett avstånd av 3,5km (se figur 2), vilket reducerar risken för damning i omgivande samhällen. Aktuella åtgärder för att minska damning vid anläggandet av planerad kalkdeponi är bland annat täckning med grövre material och att vid deponering anpassa val av tipplats efter rådande väderförhållanden.

8 8 (9) Deponin kommer att medföra extra transporter och tippningar inom verksamhetsområdet. Ur bullersynpunkt är deponins läge fördelaktigt med tanke på avstånden både till Koskullskulle och Malmberget. Anläggandet av avfallskalkdeponin bedöms sammantaget inte ge upphov till någon större påverkan på människors hälsa och miljö. Enetjärn har på uppdrag av LKAB utfört en naturvärdesinventering i området. Av denna inventering framgår att i kanten av skogen ut mot sidodeponin i Nalo finns två små mossbevuxna källor. Källorna är näringsrika och i den ena källan finns järnockrautfällning. Kring källorna växer olika mossarter som till exempel olika lungmossor. Vid ena källan växer även orkidén spindelblomster. Källorna naturvärdesklassas som påtagligt naturvärde med motiveringen att källorna har ett visst biotopvärde då de är näringsrika, har järnockrautfällning och skapar variation i landskapet. Artvärdet är visst då en naturvårdsart, spindelblomster, förekommer samt att källorna är artrikare än omgivande skog. Spindelblomster är dock den enda naturvårdsarten som redovisas för källorna och spindelblomster är inte specifik för den miljön utan förekommer ganska allmänt även i andra delar inom inventeringsområdets naturliga friska till fuktiga skogsmiljöer. Det som brukar vara speciellt för källor är mossfloran men denna har inte artbestämts i detalj i denna inventering. Bland de mossor som finns kring källorna finns dock inga arter som är upptagna i artskyddsförordningen eller andra speciella naturvårdsarter (rödlistade arter). Det är bara det totala artantalet av relativt allmänna arter som är högre i dessa källmiljöer än i omgivande mer ordinära naturmiljöer. Bolaget bedömer att den påverkan på naturvärden som kommer att ske i detta område är acceptabla. 7 Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan till Miljöprövningsdelegationen kommer att inkludera dels en teknisk beskrivning och dels en miljökonsekvensbeskrivning samt en redovisning av genomförda samråd. Aspekter som kommer att belysas ytterligare i miljökonsekvensbeskrivningen är bl.a: - Påverkan på naturmiljö - Buller - Damning - Lakvatten - Transporter

9 9 (9) 8 Kontaktperson Synpunkter i det aktuella ärendet kan lämnas genom att skicka e-post eller brev till nedan angiven kontaktperson. Synpunkter ska vara LKAB tillhanda senast den 16 mars 2018 Sanna Nilsson Ylitalo, Projektledare Miljö, LKAB Adress LKAB KOS Mh vån Malmberget Telefon sanna.nilsson.ylitalo@lkab.com