Sulfidjordshantering Skravelsjö 2:15

Transkript

1 Samrådsredogörelse Sulfidjordshantering Skravelsjö 2:15 Umeå kommun, Västerbottens län TRV 2016/56675

2 Trafikverket Region Nord Postadress: Box 809, Luleå E-post: Telefon: TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel: Sulfidjordshanteringen i Skravelsjö, Umeå kommun, Västerbottens län Författare: Sweco Dokumentdatum: Diarienummer: TRV 2016/56675 Kontaktperson: Anita Wennström, anita.wennstromrafikverket.se

3 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 SAMRÅDSKRETS... 4 SAMRÅD... 4 Samråd med de enskilda som kan bli särskilt berörda... 4 Samråd med berörd länsstyrelse och kommun... 5 KODER OCH LAGRUM... 7 Deponering... 7 Återvinning eller bortskaffande... 8 Återvinning för anläggningsändamål... 8 Icke avfall... 8 Slutsatser... 9 ÖVRIGT... 9 Bilagor 1. Inbjudan till samråd 2. Sändlista 3. Samrådsunderlag 4. Yttranden från markägare 5. Minnesanteckningar från möte med länsstyrelsen och Umeå kommun 6. Presentation vid samrådsmötet med länsstyrelse och Umeå kommun

4 Sammanfattning Samråd har genomförts inför prövning om verksamhet för mottagning, behandling och deponering av sulfidhaltiga jordmassor från Västra länken på fastighet Skravelsjö 2:15, Umeå kommun. Inbjudan till samrådet, se bilaga 1. Samrådsredogörelsen sammanfattar de synpunkter och den information som kommit från enskilda, myndigheter och organisationer under samrådet. Synpunkterna har delvis resulterat i justeringar av verksamhetsplanerna. Samrådsredogörelsen ingår i tillståndsansökan och skickas till Länsstyrelsen som underlag för beslut om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Under förutsättning att den väglinje som anges i vägplan vinner laga kraft kommer Trafikverket ansöka om tillstånd för vissa verksamheter, av vilka sulfidjordshanteringen är en. Samrådskrets Samrådskretsen har i detta skede avgränsats enligt 6 kapitel 4 punkt 1, d.v.s. länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av planerad verksamhet, se bilaga 2. Detta inkluderar länsstyrelsen i Västerbottens län, Umeå kommuns miljöförvaltning, berörd fastighet (Skravelsjö 2:15) och de fastigheter som direkt gränsar mot Skravelsjö 2:15. Även de berörda samebyarna Rans sameby och Ubmeje Tjeälddie har bedömts ingå i samrådskretsen. Samråd Samrådet har skett dels genom ett möte med länsstyrelsen och kommunens miljöförvaltning och dels genom att samrådsunderlaget skickats till berörda samebyar och fastighetsägare, se inbjudan i bilaga 1 och samrådsunderlag i bilaga 3. Inbjudan till samråd skickades via e-post till länsstyrelsen, Umeå kommun och Rans sameby. Samrådsunderlaget skickades med vanlig post samma dag till övriga berörda parter. Synpunkter och yttranden kunde meddelas fram till Trafikverket har därefter ställt samman denna samrådsredogörelse. Samråd med de enskilda som kan bli särskilt berörda Ett skriftligt yttrande har kommit in från markägare till Skravelsjö 1:18. Skrivelsen kom via e-post , se bilaga 4.

5 Fastighetskarta över del av Skravelsjö. Läge för planerad upplagsyta markerad med svart ring. Markägarna har lyft frågeställningar gällande eventuellt ökat buller från tung trafik. De har tidigare upplevt bullerstörningar från verksamheter som vägomläggning och bergtäkt. Markägarna är intresserad av bullerdämpningsåtgärder om den tunga trafiken ökar i samband med verksamheten. Markägarna vill att tider för vecka och dygn samt beskrivning av den eventuella bullerökningen ska framgå i kommande MKB. Markägarna frågar om trafiken i samband med verksamheten kan öka risken för olyckor. Markägarna ser gärna att cykelbanor etablerats alternativt fartkameror och sänkta hastighetsgränser beslutas före en eventuell ökning av tung trafik. Markägarna vill att en beskrivning gällande verksamhetens påverkan på luft, både från trafik och deponi samt dess risker för närboende, framgår i kommande MKB. Markägarna frågar om det kommer finnas några garantier om mark, tjärn eller skog förstörs och undrar hur det ska hanteras om det förstörs. Trafikverkets kommentar: Bullervall mot väg och bebyggelse kan anläggas för att begränsa bullerutbredning och insyn. Ökat buller på allmän väg från den tunga trafiken kommer inte att åtgärdas eftersom verksamheten endast kommer att pågå sporadiskt under 1-3 år. Pengar för en separat GC-bana finns inte avsatt i Umeprojektet. En sådan skulle dessutom förmodligen kräva en långdragen prövning med vägplan. Den påverkan som markägarna efterfrågar om luftkvalitet och damning ska beskrivas i MKBn. Samråd med berörd länsstyrelse och kommun

6 Trafikverket höll ett samrådsmöte med länsstyrelsen och Umeå kommun , se även minnesanteckningar från mötet bilaga 5. Vid samrådsmötet höll Trafikverket tillsammans med konsulten Åsa Laurell från Sweco en presentation för länsstyrelsen och Umeå kommun, se ppt-presentation i bilaga 6. Vid mötet redogjorde Trafikverket och Sweco för: Lägesbeskrivning av Umeprojektet Mängder och lägen för schaktning av sulfidjordsmassorna som beräknats uppkomma i samband med projektet och hur utredning gällande massornas hantering, alternativ behandling och olika ytor genomförs. Redogörelse för de utredningar som gjorts, bland annat naturvärdesinventering och recipientutredning som kommer att ingå i kommande MKB. Länsstyrelsens synpunkter (se fullständiga minnesanteckningar från samrådsmötet i bilaga 5): Nya verksamhetskoder är beslutade. Se över och komplettera med de som nu gäller enligt gällande lagstiftning. Se till att inkludera eventuella koder för mellanlagring av volymerna för mesa/kalk. Energi kopplat till transporter och transportavståndet för de olika alternativen ska redovisas i alternativbeskrivningen i MKB. Brunnarnas läge ska redovisas i kommande MKB. Frågan om TRV eventuellt bör samråda med en vidare krets lyfts med hänsyn till bullerpåverkan från trafik, till och från anläggningen. Trafikverkets kommentar: Sedan samrådsunderlaget togs fram och mötet med länsstyrelse och kommun så har verksamhetskoderna för hantering av avfall ändrats, se nedan. Samrådet har även resulterat i att Trafikverket sett över möjligheten att återanvända vissa volymer av sulfidleran i vägprojektet. Definition av sulfidjord är att det i sitt naturliga tillstånd är icke-inert och icke-farlig jord. Försurningspotentialen är enligt MRM och Trafikverkets riktlinjer, jord med mer än 600 mg/kg svavel och måttlig eller högre försurningspotential.

7 Bedömningar av volymer sulfidjord inom Västra Länken med försurningspotential med måttlig eller högre är gjort av Sweco till ca m 3, fördelat på både norra och södra sidan om Umeälven. ( m 3 motsvarar ca ton). Samrådsunderlaget utgår ifrån att alla m 3 kommer att hanteras på ytan i Skravelsjö under åren , men det är inte ett troligt scenario. En viss del av massorna kommer att återanvändas inom vägområdet som fyllmassor och förhoppningen är att övriga massor, åtminstone norr om älven, ska kunna tas emot av extern anläggning. Men för att ha marginal så antas att alla m 3 sulfidjord ska hanteras på ytan i Skravelsjö. För att kunna återanvända sulfidjorden så planeras den att stabiliseras genom att neutralisera den med kalk. I så fall kommer det totalt att gå åt ungefär 10 ton kalk/mesakalk vilket motsvarar drygt 5 % inblandning av mesa för att neutralisera ett antaget innehåll av svavel på ca 2 % d.v.s mg S/kg jord. Halter svavel i analyserade jordmassor inom Västra Länken varierar mellan 10 och 7500 mg S/kg jord, så antagandet mg/kg är stark överdrift för att ha långsiktig marginal. Koder och lagrum Deponering Enligt Avfallsförordningen (2011:927) (AFO), 4 så avses med deponi en upplagsplats för avfall som finns på eller i jorden. I bilaga 3 till Avfallsförordningen står om hantering som utgör bortskaffande till vilket deponering räknas. Kategorin är D 1 Deponering på eller under markytan. I bilaga 4 anges avfallstyp som är Jord och sten. Enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) (MPF), om Deponering av avfall så är; Deponering enligt 29 kap. 21 Tillståndsplikt B och verksamhetskod i som gäller för att deponera icke-farligt avfall som inte är inert, om

8 1. den tillförda mängden är mer än ton men högst ton avfall per kalenderår Det är bara de massor som blir kvar längre tid än 3 år och som inte används för efterbehandling, som ska prövas som deponi. Målsättningen är att reducera volymen massor att deponera, men Trafikverket kommer att söka för det också, när tillstånd söks enligt nedan. Återvinning eller bortskaffande Enligt AFO 4 räknas inte som deponi en plats där avfall 2. lagras innan det återvinns, om lagringen sker för en kortare period än tre år, eller. Trafikverket är tveksam till att använda; MPF 29 kap. 66 Tillståndsplikt B och verksamhetskod i gäller för att bortskaffa icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 50 ton per dygn eller mer än ton per kalenderår och verksamheten avser..2. fysikalisk-kemisk behandling, Trafikverket föreslår att vid inblandning av mesakalk så används följande lagrum; MPF 29 kap. 47 Anmälningsplikt C och verksamhetskod gäller för att förbereda avfall för återanvändning, eller MPF 29 kap. 69 Tillståndsplikt B och verksamhetskod gäller för att behandla icke-farligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst ton per kalenderår. Återvinning för anläggningsändamål För mindre volymer massor som återanvänds inom arbetsområdet för vägen, så är inte sulfidjorden ett avfall och kommer inte att anmälas till Umeå kommun. Icke avfall Mesakalken som avses användas för inblandning i sulfidjorden kommer att köpas från något av pappersbruken i Norrland. Analysresultat av mesan kommer att kontrolleras så att den inte innehåller föroreningar. Mesan köps som en produkt och inte ett avfall. Mesakalk står inte upptaget i bilaga 5 till AFO så där fås ingen vägledning om när det upphör att vara ett avfall, om det anses vara det för pappersbruken, istället för en biprodukt. Någon särskild kod för användning av mesakalk har inte hittats utan bedöms inrymmas i någon av de andra nämna koderna för behandling eller förberedelse av jorden. Vid återanvändning av sulfidjorden inom vägområdet så är inte sulfidjorden ett avfall utan anläggningsmaterial och därmed bör Trafikverket kunna tillämpa följande paragraf. Förutsättningen är då att sulfidjorden inte påverkar miljön, vilket åstadkoms genom att lägga den i en ej oxiderande miljö eller genom att kalka den. Trafikverket

9 anser att kalkning av sulfidjord kan betraktas på samma sätt som att varpa morän för att få ut vissa fraktioner som kan användas för ett visst syfte. Enligt Avfallsförordningen, 11 Denna förordning ska inte tillämpas på..3. icke-förorenad jord och annat naturligt material som har grävts ut i samband med en byggverksamhet, om det är säkerställt att materialet kommer att användas för byggnation i sitt naturliga tillstånd på den plats där grävningen utfördes och att den användningen inte skadar eller innebär någon olägenhet för människors hälsa eller miljön.. Massor med låg försurningspotential och andra massor i vägprojektet omfattas av denna paragraf, när de återanvänds inom vägområdet. Slutsatser Trafikverket planerar att söka tillstånd för verksamheter enligt koderna; Definition av avfallet enligt AFO D1 Deponering av Jord och sten. MPF i för deponering av högst ton/år MPF för att förbereda jorden för återanvändning eller för att behandla högst ton/år icke-farligt avfall. Övrigt Trafikverket kommer att beakta de övriga synpunkterna från mötet i det fortsatta arbetet med ansökan och MKB. Trafikverket kommer även redovisa efterbehandling av ytan samt resultat av och konsekvensbedömningar utifrån naturvärdesinventering och recipientutredning i kommande MKB. En utökad samrådskrets utifrån buller från trafiken kopplad till verksamheten bedöms inte aktuell då det är en allmän väg. För att utreda alla som påverkas av en ökad trafik skulle det innebära att alla boende längs vägen, inklusive alla boende genom Umeå centrum skulle ingå i utredningen. Det bedöms orimligt. Trafikverket, Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 4 Telefon: , Texttelefon: