Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton i Kiruna. Förändrad rågodsförsörjning

Transkript

1 Bilagor: 1 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton i Kiruna Förändrad rågodsförsörjning 1 Bakgrund Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) avser att under 2014 lämna in en ansökan till Markoch miljödomstolen om ökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton i Kiruna. LKAB har under 2013 genomfört samråd avseende denna planerade produktionsökning. Samrådet inleddes med två informationsmöten; ett med Kiruna kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens län samt ett med Naturvårdsverket. Skriftliga samråd har sedan genomförts i utökad krets bestående av berörda förvaltningar, myndigheter och organisationer, bilaga 1. Dessutom har samråd med allmänheten genomförts genom annonsering och ett samrådsmöte i Kiruna Folkets Hus. En samrådsredogörelse har upprättats och har under juli 2014 lämnats till länsstyrelsen i Norrbotten för beslut i fråga om betydande miljöpåverkan. Förutsättningar för genomförda samråd har varit följande: att pelletsproduktionen i Kiruna planeras att öka upp till 16,2 Mton från idag tillståndsgiven nivå på 14,8 Mton per år. Denna produktionsökning (dryga 10 % jämfört med nuvarande tillståndsgivna produktion) kommer att kunna uppnås genom effektiviseringar av befintliga anläggningar. att den rågodsmängd som idag går från Kiruna underjordsgruva till förädlingen i Svappavaara frigörs vid idrifttagandet av ytterligare nya gruvor i Svappavaaraområdet (Mertainen och Leveäniemi) vilket gör förädlingen i Svappavaara självförsörjande på rågods. Denna frigjorda rågodsmängd ger istället möjligheter till ökad förädling i Kiruna. Ovanstående beskrivning av förutsättningarna för en ökad pelletsproduktion i Kiruna bygger på att den till 100 % skulle baseras på rågods från Kiirunavaara. LKAB har sedan samråden genomfördes tittat på möjligheten att för förädlingen i Kiruna blanda in rågods från bolagets gruvor i Svappavaara-området (Mertainen, Leveäniemi och Gruvberget) som ett komplement till rågodset från Kiirunavaara. Bolagets avsikt är därför att W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

2 Bilagor: 2 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D ansöka om tillstånd till en ökad produktion i Kiruna som inbegriper en viss försörjning av rågods från gruvorna i Svappavaara-området. 2 Förändrad rågodsförsörjning för en ökad pelletsproduktion i Kiruna Med de nya gruvetableringar som sker i Svappavaara-området skapas en möjlighet att öka flexibiliteten i LKAB:s förädlingsverksamhet. I LKAB:s ambition, att säkra en jämn och stabil pelletsproduktion finns därför ett behov av att ha möjlighet att förädla ett tillskott av sovrat rågods från gruvorna i Svappavaara-området (Mertainen, Leveäniemi och Gruvberget) i förädlingsverken i Kiruna. Utgångspunkten för den planerade tillståndsansökan gällande en ökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton i Kiruna är förädling av sovrat rågods från Kiruna underjordsgruva med möjlighet att tillföra sovrat rågods från Svappavaara-området (Mertainen, Leveäniemi och Gruvberget). Mängden rågods tillfört från Svappavaara planeras uppgå till som mest 10 % av den totala rågodsmängden som går in till förädlingsverken i Kiruna. 3 Konsekvenser av förändrad rågodsinblandning Konsekvenserna för förädlingsprocessen i Kiruna med avseende på ovanstående förändring av rågodssammansättning har undersökts och utvärderats genom laboratorieanalyser och genom fullskaleförsök. Undersökningarna och försöken beskriver konsekvenser för processen vad gäller energiförbrukning, luftutsläpp, processvattenflöden och processvattenkemi. Resultatet av genomförda undersökningar samt bedömd omgivningspåverkan redogörs för nedan. 3.1 Utsläpp till luft och vatten Utsläpp till luft LKAB har genomfört utredningar avseende eventuella förändringar av rökgassammansättning och halter i utgående rökgaser från förädlingsverksamheten vid en ökad produktion. Bl.a. genomfördes kapacitetstester vid vilka förädlingsverksamheten i befintlig verksstruktur i Kiruna maximerades. Vid en utökad produktion vid förädlingsverken i Kiruna förväntas luftutsläppen från verken öka med storleksordningen 8-10 % jämfört med luftutsläppen vid maximal produktion enligt gällande tillstånd. LKAB har dessutom utrett och utvärderat eventuella förändringar av rökgassammansättning och halter i utgående rökgaser till följd av en 10 % tillförsel av krossad och sovrad magnetitmalm (anrikningsrågods) från gruvorna i Svappavaara-området (Mertainen, Leveäniemi och Gruvberget). Utredningarna visar på att rökgassammansättning och halter i utgående rökgaser vid en 10 % tillförsel av anrikningsrågods från Svappavaara-området inte på något särskilt sätt skiljer sig jämfört med den variation som normalt finns i rågodset från Kiirunavaara. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

3 Bilagor: 3 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D För att kunna beskriva och bedöma konsekvenser och omgivningspåverkan från luftutsläpp vid produktion har LKAB mellan september 2012 och december 2013 genomfört mätningar av föroreningar i utomhusluft i centrala Kiruna (Centralskolan). Mätningarna har inkluderat kväveoxider (NO, NO 2), svaveldioxid (SO 2), partiklar (PM 10, PM 2.5), lättflyktiga kolväten (VOC), polycykliska aromatiska kolväten (PAH), ozon, metallerna arsenik (As), bly (Pb), kadmium (Cd) och nickel (Ni) samt klorid (HCl) och fluorid (HF). Periodmedelvärdet september 2012 augusti 2013 för timhalterna av NO 2 vid Centralskolan i Kiruna var 12 μg/m 3, medelvärdet för kalenderåret 2013 var 10 μg/m 3 (IVL, 2014). Miljökvalitetsnormerna (MKN), utvärderingströsklarna och miljökvalitetsmålen avseende årsmedelhalten av NO 2 klarades för både perioden september augusti och kalenderåret De uppmätta halterna av SO 2, PM 10 och PM 2.5 överskred varken MKN, ÖUT, NUT eller miljökvalitetsmålen avseende års- och dygnsmedelhalt. MKN som miljökvalitetsmålen klarade även för periodmedelvärdena av VOC och PAH. Halten av ozon var 59 μg/m 3 under perioden september augusti och 63 μg/m 3 under sommarhalvåret De uppmätta halterna av HF och HCl var mycket låga med värden nära eller under instrumentens detektionsgränser. Utöver mätning av föroreningshalter har mätningarna även avsett meteorologiska förhållanden såsom temperatur, nederbördsmängd, vindriktning och vindhastighet. Som ett komplement till ovanstående finns data från luftkvalitetsmätningar utförda av Kiruna kommun i samverkan med IVL inom ramen för URBAN-mätnätet under åren samt Dessa mätningar utgör underlag för att beskriva hur luftkvaliteten i centrala Kiruna har förändrats över tid. Spridnings- och depositionsberäkningar genomfördes senast i samband med att LKAB ansökte om det nu gällande tillståndet enligt miljöbalken för förädlingsverksamheten i Kiruna (pelletsproduktion upp till som mest 14,8 Mton per år). För att kunna beskriva luftutsläpp och deposition från luftutsläpp från förädlingsverksamheten vid en ökad produktion kommer LKAB att genomföra nya spridnings- och depositionsberäkningar som beskriver tre scenarier: spridning och deposition vid 2013-års produktion spridning och deposition vid en produktion på 14,8 Mton samt spridning och deposition vid en produktion på 16,2 Mton Det underlag som ligger till grund för beräkningarna kommer att utgå ifrån de förändringar som angetts ovan dvs. ett tillskott av rågods från Svappavaara-området till förädlingen i Kiruna med upp till ca 10 % av den totalt tillförda rågodsmängden. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

4 Bilagor: 4 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D Med utgångspunkt från genomförda luftmätningar samt spridnings- och depositionsberäkningar kan konsekvenser från luftutsläpp vid en ökad produktion beskrivas och bedömas i relation till miljömål, miljökvalitetsnormer och kritiska belastningsnivåer för mark och vatten Utsläpp till vatten Anrikningsrågodsen från Svappavaara-området bedöms inte medföra någon förändring vad gäller vattenbalansen för förädlingsprocessen eller processvattnets kemiska sammansättning och innehåll jämfört med den variation som normalt finns vid nuvarande förädling av rågodset från Kiirunavaara. För att kunna beskriva flöden och volymer för det vatten som släpps ut till recipient har en vattenbalans uppdaterats för verksamheten i Kiruna både vad gäller det inre systemet (system för att förse verken med process- och spolvatten inkluderande förtjockare, pumpstationer, behållare och ledningar) och det yttre systemet (pumpkedjan för gruvans dräneringsvatten, gruvvattenreservoarer, rännor från malmförädlingen sand- och klarningsmagasin samt pumpstation 4). En utredning som beskriver de eventuella förändringar av processvattnets kemiska sammansättning vid en ökad produktion håller på att färdigställas. Både vattenbalansen och utredningen av processvattenkemi beskriver tillståndsgiven produktion (14,8 Mton) samt en ökad produktion (16,2 Mton). Precis som för luftutsläppen utgår vattenbalansen och utredningen av processvattenkemi ifrån ett tillskott av rågods från Svappavaara-området till förädlingen i Kiruna med upp till ca 10 % av totalt tillförd rågodsmängd. LKAB utför en omfattande vattenkemisk utvärdering av recipienten med jämna mellanrum. Vattenprover tas flera gånger per år och utvärderingar av kontrollprogrammet har utförts vart fjärde år. Utöver kontroll av vattenkvaliteten görs regelbundna riktade biologiska undersökningar av bl.a. påväxtalger, bottenfauna och fisk. Den senaste omfattande utredningen av recipienten genomfördes 2012 och omfattade vattenkemiska undersökningar inkluderande kväve och fosfor, metaller, huvudelement och spårämnen, konduktivitet, försurning och ph samt ljusförhållanden. Utredningen omfattade även biologiska undersökningar inkluderande fisk, bottenfauna, makrofyter och påväxtalger. Genom den reviderade vattenbalansen samt beskrivningen av processvattenkemin vid en produktion av 16,2 Mton kommer konsekvensen för recipienten till följd av utsläpp till vatten att kunna beskrivas och bedömas i relation till recipientens nuvarande status. 3.2 Avfall Den årliga mängden anrikningssand som uppkommer beräknas öka proportionellt med produktionsökningen, det innebär en ökning med ca 10-15% vid en produktion på 16,2 Mton jämfört med en produktion på 14,8 Mton. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

5 Bilagor: 5 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D Järnmalmen från Mertainen innehåller en lägre järnhalt än den från Kiirunavaara, därför kommer inblandning av 10% rågods från Mertainen att medföra en ökning av mängden anrikningssand med ytterligare ca 15-20% jämfört med vad som vore fallet om 100 % av anrikningsrågodset kommer från Kiirunavaara. Vid inblandning av rågods från Leveäniemi och Gruvberget skiljer sig mängden uppkommen anrikningssand endast marginellt jämfört med den från anrikningsrågodset från Kiirunavaara. LKAB har under ansökt och erhållit tillstånd för kapacitetsökningar för dammsystemet för deponering av anrikningssand, detta för att säkerställa en tillräcklig deponeringskapacitet. Kapacitetshöjande åtgärder kommer att utföras stegvis 2016 och 2022 och säkerställer deponeringskapaciteten fram till och med år Åtgärderna för dammsystemet är dimensionerade för att kunna hantera den förväntade ökningen av mängden anrikningssand vid en ökad produktion. Den eventuella ökningen av mängden anrikningssand som följer av en förändrad rågodsmix bedöms inte vara av någon särskild betydelse för dammsystemet. Några ytterligare åtgärder utöver de planerade kapacitetshöjande åtgärderna kommer inte att krävas. Med anledning av planerade förändringar vad gäller rågodsmixen till förädlingen i Kiruna pågår en revidering av avfallshanteringsplanen för LKAB:s sandmagasin i Kiruna. Avfallshanteringsplanen beskriver deponisystemet, deponeringsmetoder, anrikningsandens fysikaliska och geokemiska egenskaper, dammsäkerhetsaspekter etc. Precis som för utsläppen till luft och vatten kommer avfallshanteringsplanen att utgå ifrån ett tillskott av rågods från Svappavaara-området till förädlingen i Kiruna med upp till ca 10 % av den totalt tillförda rågodsmängden. 3.3 Transporter Tågtransporterna från Kiruna till Svappavaara har minskat de senaste åren och kommer att fortsätta att minska i takt med att produktionen i gruvorna i Svappavaara-området påbörjas. Logistiken och transportbehovet kommer dock att påverkas av ett förändrat rågodsflöde. Planerade förändringar innebär att upp till 2 Mton sovrat rågods årligen kan komma att transporteras från Svappavaara till Kiruna samtidigt som ca 2 Mton rågods, precis som idag, kan komma att gå från Kiruna till Svappavaara. Sammantaget innebär förändringen avseende rågodshanteringen en ökning av tågtransporterna motsvarande ett tåg per dygn. Vad gäller transporter av färdiga produkter medför produktionsökningen en ökning från dagens ca 6 tåg/dygn till ca 7 tåg/dygn som går mot utskeppningshamnen i Narvik, antalet tåg mot hamnen i Luleå blir oförändrat ca 1 tåg/dygn. Mängderna kol, tillsatsmedel och bindemedel kommer att öka något i omfattning (ca 6-7 % för kol, bentonit, kalk och kvartsit samt ca 11 % olivin och dolomit). Av dessa är det endast dolomit som transporteras med lastbil, övriga transporter sker med tåg. Då tågen W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

6 Bilagor: 6 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D har kapacitet att lasta större volymer än vad som är fallet i dag kommer antalet tåg inte att ändras till följd av produktionsökningen. Den ökade förbrukningen av dolomit vid en ökad produktion medför en ökning av antalet lastbilstransporter från dagens ca 12 per dygn till ca 16 per dygn. Behovet av dolomit beror på vilken slutprodukt som produceras, vid ökad andel DR-Pellets kan transporterna av dolomit uppgå till 19st per dygn Förbrukningen och därmed transportbehovet av olja beräknas inte öka vid en ökad produktion jämfört med nuvarande produktion. 3.4 Buller LKAB har de senaste åren arbetat aktivt med att kartlägga buller inom Kiruna industriområde. En inledande del i kartläggningen har varit att beskriva nulägessituationen vad gäller buller från industriområdet. Genom närfältsmätningar på de dominanta bullerkällorna/aktiviteterna på industriområdet har dess ljudeffekt kunnat fastställas. Därefter har bullerspridningen till kontrollpunkterna vid närmsta bebyggelse beräknats i en tredimensionell beräkningsmodell. Utredningen visar att gruvventilationen ger det i särklass högsta delbidraget till den samlade ljudnivån i kontrollpunkterna i samhället. Av de identifierade dominanta bullerkällorna har tre stycken kopplingar till förädlingsverksamheten. Dessa avser fläktar och rökgasutlopp från kulsinterverken samt tågtransporter. Verkens lokalisering bakom Kiirunavaara är gynnsam då det innebär en effektiv avskärmning som minimerar bullerspridningen mot bebyggelsen. Det är endast i den nordliga kontrollpunkten som ljud från verken bidrar till den samlade ljudnivån i samhället. Bullerutredningen har resulterat i en prioritering av de bullerkällor som ger det högsta bidraget till den samlade ljudnivån. Utifrån detta har ett arbete med bullerreducerande åtgärder påbörjats. Enligt utförda beräkningar kommer planerade bullerdämpande åtgärder medföra att ljudnivåerna från verksamhetsområdet innehåller gällande bullervillkor vid befintlig verksamhet. Det förändrade rågods- och produktflödet innebär förändringar vad gäller ljud och buller från transporter och hantering av rågods, råvaror och produkter inom industriområdet. För både transporterna och hanteringen av rågods, råvaror och produkter inom UNIO-området tillförs inte några nya bullerkällor, däremot utförs bullrande verksamhet vid fler tillfällen under dygnet jämfört med nuvarande verksamhet. Bedömningen är att efter genomförande av de planerade bullerdämpande åtgärderna kommer ökningen av tågtrafiken inom Kiruna industriområde samt den utökade aktiviteten inom UNIO-området inte medföra några förhöjda ljudnivåer i samhället. En ökad produktion upp till 16,2 Mton ger även en viss ökning av ljudnivån från främst fläktar och rökgasutlopp vid kulsinterverken. Genomförd bullerutredning visar att den ökade W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

7 Bilagor: 7 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D ljudnivån från fläktar och rökgasutlopp vid kulsinterverken kommer att ha en marginell betydelse för den samlade förväntade ljudnivån i kontrollpunkterna i samhället. De föreslagna bullerdämpande åtgärderna som pekas ut för verken i genomförd bullerutredning bedöms därför vara tillräckliga även vid en ökad produktion. Bilaga 1 Inbjudan till samråd Utökad produktion upp till 16,2 Mton i Kiruna (13-M160) 4 Kontaktuppgifter Vid frågor eller synpunkter rörande detta ärende är ni välkomna att kontakta: Ivan Forsgren Projektledare, LKAB Yttre Miljö ivan.forsgren@lkab.com Adress: LKAB FK Kiruna Telefon: W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

8 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 1 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E susanne.roslin@lkab.com Till: Delges: Räddningstjänsten Statens fastighetsverk Naturskyddsföreningen Kiruna Jakt och Fiske Havs- och vattenmyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap (MSB) Kammarkollegiet Joakim Björnström Helena Skoglund, Sweco Håkan Tyren, Licab Inbjudan till samråd Utökad pelletsproduktion upptill 16,2 Mton i Kiruna LKAB avser att under 2014 lämna in en ansökan till Mark- och miljödomstolen om ökad pelletsproduktion upptill 16,2 Mton i Kiruna och bjuder härmed in till samråd i ärendet. Synpunkter i det aktuella ärendet kan lämnas genom att skicka e-post eller brev till nedan angiven kontaktperson. LKAB uppskattar om även de som inte har något att erinra mot den planerade verksamheten meddelar detta skriftligen till LKAB. Synpunkter skall vara LKAB tillhanda senast den 1 december Kontaktperson: Susanne Roslin Projektledare, LKAB Yttre Miljö susanne.roslin@lkab.com Adress: LKAB FK Kiruna Telefon: W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

9 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 2 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E susanne.roslin@lkab.com Nedan följer en beskrivning av den planerade verksamheten. Informationen utgör en del av samrådet inför framtagandet av ansökan om utökad pelletsproduktion. Informationen syftar till att översiktligt beskriva lokalisering, omfattning och genomförandet av den planerade verksamheten. De förväntade miljöeffekterna av den utökade verksamheten beskrivs på ett övergripande sätt. 1 Bakgrund Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) bryter järnmalm vid gruvor i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Malmen sovras, anrikas och förädlas i förädlingsanläggningar på dessa orter. Huvudprodukten är pellets för råjärnframställning i masugnar och direktreduktionsugnar. De färdiga malmprodukterna transporteras via järnväg till hamnarna i Luleå och Narvik. 1.1 Tillväxtstrategi LKAB:s uttalade strategi är att växa med kunderna, både för att undvika att LKAB blir marginaliserat på sina huvudmarknader och för att stärka konkurrenskraften. Ett mål är därför att till 2015 nå en total kapacitet på 37 Mton färdiga produkter per år. Ett viktigt led i LKABs tillväxtstrategi är öppnandet av tre nya gruvor i Svappavaaraområdet. I och med att Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi tas i drift blir förädlingen i Svappavaara självförsörjande gällande rågods vilket innebär att den rågodsmängd som idag går från Kiirunavaaragruvan till förädlingen i Svappavaara frigörs. Denna rågodsmängd ger möjligheter till ökad förädling i Kiruna. Som ett led i tillväxtstrategin planerar därför LKAB att utöka sin produktion av pellets vid verksamheten i Kiruna. På längre sikt planerar LKAB för ytterligare produktionsökningar. 1.2 Gällande tillstånd För den gruvrelaterade verksamheten inom Kirunavaara industriområde gäller Koncessionsnämndens beslut från den 18 februari 1976 (KN 14/76) som grundtillstånd. Beslutet tillåter en maximal produktionsvolym om upp till 30 Mton i Kiirunavaaragruvan. Genom beslut i Koncessionsnämnden den 8 april 1998, (KN 44/98) upphävdes tidigare villkor för den gruvrelaterade verksamheten och nya villkor sattes. För verksamheten i anriknings- och pelletsverk gäller den av Miljödomstolens lämnade deldom från den 30 november 2005 (Mål M 8- W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

10 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 3 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E susanne.roslin@lkab.com 05). Miljödomstolen gav LKAB tillstånd till att årligen tillverka 14,8 miljoner ton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets vid malmförädlingsanläggningarna inom industriområdet. Mark- och miljödomstolen lämnade genom domslut (Mål M ) LKAB tillstånd till kapacitetshöjande åtgärder i Kiirunavaaragruvans sandmagasin. 2 Planerad produktionsökning Pelletsproduktionen i Kiruna planeras att under 2015 öka upp till 16,2 Mton från idag tillståndsgiven nivå på 14,8 Mton per år. Denna produktionsökning (dryga 10 % jämfört med nuvarande tillståndsgivna produktion) kommer att kunna uppnås genom effektiviseringar av befintliga anläggningar. 3 Omfattning och tidplan för aktuell ansökan Förädlingsverksamheten i Kiruna har ett relativt nytt tillstånd (M 8-05). LKAB gör därför bedömningen att den aktuella produktionsökningen upptill 16,2 Mton bör kunna hanteras som en ansökan om ändringstillstånd av grundtillståndet i KK4-domen. Preliminärt bedöms ansökan lämnas in till MMD under Q LKABs framtida planer I framtiden planerar LKAB för ytterligare produktionsökningar. Förberedelser pågår därför för att på längre sikt ta fram ansökningshandlingar vilka eventuellt kan omfattas av: Ökad pelletsproduktion Ökad produktion gruva Apatitutvinning Deponering för ökad produktion. 4 Lokalisering LKABs gruvindustriområde vid Kiirunavaara är beläget ca 1 km sydväst om Kiruna stad, där all brytning av malm sker under jord från en sammanhängande malmkropp. Förädlingsanläggningarna är i huvudsak belägna på Kiirunavaaras västra sluttning, ca 2 km väster om tätorten. Här uppfodras, sovras, anrikas och förädlas malmen till färdig produkt. Processvattenförsörjningen vid anläggningarna är baserad på ett cirkulerande system via sand- och klarningsmagasin belägna på W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

11 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 4 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E susanne.roslin@lkab.com Kiirunavuoma, väster om förädlingsanläggningarna. Recipient för överskottsvatten från verksamheten är Rakkurijokis vattensystem. En översiktsbild över LKABs industriområde visas i figur 1. Sandmagasin Klarningsmagasin Figur 1. Översiktskarta som visar var LKAB:s industriområde vid Kiirunavaara är beläget i förhållande till Kiruna stad. Bilden visar även LKAB:s dammsystem. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

12 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 5 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E susanne.roslin@lkab.com 5 Beskrivning av verksamheten 5.1 Nuvarande verksamhet Vid LKAB:s verksamhet i Kiirunavaara produceras råmalm som förädlas till färdiga produkter. År 2012 bröts 26,9 Mton råmalm och producerades 13,6 Mton färdiga produkter i form av pellets. När järnmalmen kommer upp ur gruvan är den krossad till en storlek mindre än 10 cm. Gråbergsrester som följer med malmen sovras ut magnetiskt i stora bandseparatorer. Förädlingen av råmalmen sker därefter i anrikningsverk och pelletsverk. I Kiruna är den nuvarande anrikningen lokaliserad till tre anrikningsverk, KA1, KA2 samt KA3 och tillverkningen av pellets till pelletsverken, KK2, KK3 samt KK4. I anrikningsverken mals det sovrade rågodset. Till skillnad från föregående sovringsprocess är anrikningen en våt process där vatten tillförs. Efter malning och magnetseparering genomgår magnetitkoncentratet en fosforrening i en flotationsanläggning. Anrikningssanden, som avskilts under den föregående magnetsepareringen, samt avfallsprodukten från flotationsprocessen leds till en s.k. förtjockare för avvattning. För att underlätta sedimenteringen tillsätts ett flockningsmedel. Anrikningssanden från avfallsförtjockaren pumpas därefter ut till sandmagasinet. Innan magnetitkoncentratet går vidare till pelletsverket blandas det med tillsatsmedel i form av olivin, dolomit, kalk och/eller kvartsit som malts i en separat malsektion i anrikningsverket. Tillsatsmedlen ger pelletsprodukterna dess specifika egenskaper. För att kulsintersligen ska bli till järnmalmspellets avvattnas den först till cirka nio procents fukthalt och bindemedel, bentonit, tillsätts. Därefter tillverkas råkulor i roterande rulltrummor. Hållfastheten ökar genom torkning och förvärmning i en bandugn, en så kallad grate. Därefter sker en sintring, vilket innebär att pelletsen värms upp så att järnmalmspartiklarna delvis smälter ihop. Sintringen sker i en stor roterande ugn som kallas kiln. Efter kiln faller de heta kulorna ner i en horisontell, cirkulär och roterande kylare. Färdig produkt från respektive pelletsverk bandtransporteras till produktfickor placerade vid järnvägsspår. Ett automatiserat tappsystem lastar järnvägsvagnar från respektive produktficka. Fjärrtransporten av W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

13 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 6 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E susanne.roslin@lkab.com färdiga produkter sker sedan med järnväg från Kiruna till utskeppningshamnarna i Luleå och Narvik. Förutom färdiga produkter transporteras rågods i form av sovrad malm med tåg till Svappavaara. På området UNIO hanteras, processas och lagras tillsatsmedlen kvartsit, kalksten samt olivin. Här sker också krossning, siktning och lagring av KMR 1 samt krossning av sovringsgråberg. Tidigare krossades även sekunda pellets på UNIO men från och med våren 2013 är denna hantering flyttad till en plats belägen intill förädlingsverken, dvs på Kiirunavaaras västra sluttning, ca 2 km väster om tätorten. Åtgärden bedöms minska den diffusa damningen mot samhället. Gråberg är den huvudsakliga restprodukten som bildas i verksamheten och den kan delas in i tre typer; anläggnings- eller tillredningsgråberg, sovringsgråberg samt anrikningssand. Mindre volymer av tillredningsgråberget transporteras direkt från gruvan till upplag ovan jord. Sovringsgråberget separeras i sovringsverket och transporteras därefter till upplag eller efterbehandlingsobjekt. Anrikningssanden transporteras som slurry (anrikningssand och vatten) till sandmagasinet där den deponeras genom sedimentation. Det processvatten som används i förädlingsverken kommer från två huvudkällor: länsvatten - uppumpat vatten från gruvan, samt nederbörd. Vattensystemet kan delas in i ett yttre 2 och ett inre 3 vattensystem. I det yttre systemet sedimenteras den största mängden anrikningssand i sandmagasinet varefter vattnet avleds till klarningsmagasinet där ytterligare sedimentering sker. Från klarningsmagasinet pumpas vattnet tillbaka till en av de två klarvattenreservoarerna. Överskottsvatten bräddas från klarningsmagasinet till Rakkurijokis vattensystem och vidare till Kalixälven. 5.2 Planerad produktionsökning Tillståndsgiven råmalmsproduktion i Kiirunavaara (30 Mton råmalm) bedöms vara tillräcklig för att nå planerad produktionsökning på 16,2 Mton pellets per år. 1 KMR är en malm som är svårmald i anrikningsverkets kvarnar och plockas därför ut ur processen och körs till krossen. Den hårda KMR-stenen produceras i ett flertal fraktioner och den färdiga produkten levereras som ballast för tillverkning av tungbetong. 2 Det yttre systemet omfattar bl.a. pumpkedjan för gruvans dräneringsvatten, klar- och gruvvattenreservoarer, rännor från förädlingen samt sand- och klarningsmagasin. 3 Det inre systemet innehåller förtjockare, pumpstationer, behållare och ledningar för att förse verken med processvatten, spolvatten och kylvatten. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

14 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 7 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E susanne.roslin@lkab.com För att kunna uppnå en pelletsproduktion på 16,2 Mton per år kommer processinterna åtgärder och effektiviseringar att utföras inom befintliga anrikningsverk och pelletsverk. Åtgärderna bedöms genomförbara inom befintlig anläggningsstruktur. I de befintliga anrikningsverken behöver t ex flotationen optimeras och uppgraderas. I de befintliga pelletsverken krävs högre anläggningshastighet och utnyttjandegrad. Befintliga reningsanläggningar bedöms vara tillräckliga vid den planerade produktionsökningen. Tester planeras att utföras för att bekräfta kapaciteten på reningsanläggningarna. 6 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll samt bedömd miljöpåverkan Som en del av kommande tillståndsansökan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att upprättas där omgivningspåverkan kommer att beskrivas mer ingående. Förutsedd miljöpåverkan består i korthet av: Utsläpp till vatten Utsläpp till luft, damning Buller LKAB genomför för närvarande/planerar att genomföra ett antal utredningar vilka kommer att utgöra ett underlag för de miljöbedömningar som kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Planerade utredningar omfattar t.ex. Utredningar avseende luftemissioner Recipientutredning, vatten Utredning med avseende på buller Mark och grundvatten. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx