Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton i Kiruna. Förändrad rågodsförsörjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton i Kiruna. Förändrad rågodsförsörjning"

Transkript

1 Bilagor: 1 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton i Kiruna Förändrad rågodsförsörjning 1 Bakgrund Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) avser att under 2014 lämna in en ansökan till Markoch miljödomstolen om ökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton i Kiruna. LKAB har under 2013 genomfört samråd avseende denna planerade produktionsökning. Samrådet inleddes med två informationsmöten; ett med Kiruna kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens län samt ett med Naturvårdsverket. Skriftliga samråd har sedan genomförts i utökad krets bestående av berörda förvaltningar, myndigheter och organisationer, bilaga 1. Dessutom har samråd med allmänheten genomförts genom annonsering och ett samrådsmöte i Kiruna Folkets Hus. En samrådsredogörelse har upprättats och har under juli 2014 lämnats till länsstyrelsen i Norrbotten för beslut i fråga om betydande miljöpåverkan. Förutsättningar för genomförda samråd har varit följande: att pelletsproduktionen i Kiruna planeras att öka upp till 16,2 Mton från idag tillståndsgiven nivå på 14,8 Mton per år. Denna produktionsökning (dryga 10 % jämfört med nuvarande tillståndsgivna produktion) kommer att kunna uppnås genom effektiviseringar av befintliga anläggningar. att den rågodsmängd som idag går från Kiruna underjordsgruva till förädlingen i Svappavaara frigörs vid idrifttagandet av ytterligare nya gruvor i Svappavaaraområdet (Mertainen och Leveäniemi) vilket gör förädlingen i Svappavaara självförsörjande på rågods. Denna frigjorda rågodsmängd ger istället möjligheter till ökad förädling i Kiruna. Ovanstående beskrivning av förutsättningarna för en ökad pelletsproduktion i Kiruna bygger på att den till 100 % skulle baseras på rågods från Kiirunavaara. LKAB har sedan samråden genomfördes tittat på möjligheten att för förädlingen i Kiruna blanda in rågods från bolagets gruvor i Svappavaara-området (Mertainen, Leveäniemi och Gruvberget) som ett komplement till rågodset från Kiirunavaara. Bolagets avsikt är därför att W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

2 Bilagor: 2 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D ansöka om tillstånd till en ökad produktion i Kiruna som inbegriper en viss försörjning av rågods från gruvorna i Svappavaara-området. 2 Förändrad rågodsförsörjning för en ökad pelletsproduktion i Kiruna Med de nya gruvetableringar som sker i Svappavaara-området skapas en möjlighet att öka flexibiliteten i LKAB:s förädlingsverksamhet. I LKAB:s ambition, att säkra en jämn och stabil pelletsproduktion finns därför ett behov av att ha möjlighet att förädla ett tillskott av sovrat rågods från gruvorna i Svappavaara-området (Mertainen, Leveäniemi och Gruvberget) i förädlingsverken i Kiruna. Utgångspunkten för den planerade tillståndsansökan gällande en ökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton i Kiruna är förädling av sovrat rågods från Kiruna underjordsgruva med möjlighet att tillföra sovrat rågods från Svappavaara-området (Mertainen, Leveäniemi och Gruvberget). Mängden rågods tillfört från Svappavaara planeras uppgå till som mest 10 % av den totala rågodsmängden som går in till förädlingsverken i Kiruna. 3 Konsekvenser av förändrad rågodsinblandning Konsekvenserna för förädlingsprocessen i Kiruna med avseende på ovanstående förändring av rågodssammansättning har undersökts och utvärderats genom laboratorieanalyser och genom fullskaleförsök. Undersökningarna och försöken beskriver konsekvenser för processen vad gäller energiförbrukning, luftutsläpp, processvattenflöden och processvattenkemi. Resultatet av genomförda undersökningar samt bedömd omgivningspåverkan redogörs för nedan. 3.1 Utsläpp till luft och vatten Utsläpp till luft LKAB har genomfört utredningar avseende eventuella förändringar av rökgassammansättning och halter i utgående rökgaser från förädlingsverksamheten vid en ökad produktion. Bl.a. genomfördes kapacitetstester vid vilka förädlingsverksamheten i befintlig verksstruktur i Kiruna maximerades. Vid en utökad produktion vid förädlingsverken i Kiruna förväntas luftutsläppen från verken öka med storleksordningen 8-10 % jämfört med luftutsläppen vid maximal produktion enligt gällande tillstånd. LKAB har dessutom utrett och utvärderat eventuella förändringar av rökgassammansättning och halter i utgående rökgaser till följd av en 10 % tillförsel av krossad och sovrad magnetitmalm (anrikningsrågods) från gruvorna i Svappavaara-området (Mertainen, Leveäniemi och Gruvberget). Utredningarna visar på att rökgassammansättning och halter i utgående rökgaser vid en 10 % tillförsel av anrikningsrågods från Svappavaara-området inte på något särskilt sätt skiljer sig jämfört med den variation som normalt finns i rågodset från Kiirunavaara. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

3 Bilagor: 3 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D För att kunna beskriva och bedöma konsekvenser och omgivningspåverkan från luftutsläpp vid produktion har LKAB mellan september 2012 och december 2013 genomfört mätningar av föroreningar i utomhusluft i centrala Kiruna (Centralskolan). Mätningarna har inkluderat kväveoxider (NO, NO 2), svaveldioxid (SO 2), partiklar (PM 10, PM 2.5), lättflyktiga kolväten (VOC), polycykliska aromatiska kolväten (PAH), ozon, metallerna arsenik (As), bly (Pb), kadmium (Cd) och nickel (Ni) samt klorid (HCl) och fluorid (HF). Periodmedelvärdet september 2012 augusti 2013 för timhalterna av NO 2 vid Centralskolan i Kiruna var 12 μg/m 3, medelvärdet för kalenderåret 2013 var 10 μg/m 3 (IVL, 2014). Miljökvalitetsnormerna (MKN), utvärderingströsklarna och miljökvalitetsmålen avseende årsmedelhalten av NO 2 klarades för både perioden september augusti och kalenderåret De uppmätta halterna av SO 2, PM 10 och PM 2.5 överskred varken MKN, ÖUT, NUT eller miljökvalitetsmålen avseende års- och dygnsmedelhalt. MKN som miljökvalitetsmålen klarade även för periodmedelvärdena av VOC och PAH. Halten av ozon var 59 μg/m 3 under perioden september augusti och 63 μg/m 3 under sommarhalvåret De uppmätta halterna av HF och HCl var mycket låga med värden nära eller under instrumentens detektionsgränser. Utöver mätning av föroreningshalter har mätningarna även avsett meteorologiska förhållanden såsom temperatur, nederbördsmängd, vindriktning och vindhastighet. Som ett komplement till ovanstående finns data från luftkvalitetsmätningar utförda av Kiruna kommun i samverkan med IVL inom ramen för URBAN-mätnätet under åren samt Dessa mätningar utgör underlag för att beskriva hur luftkvaliteten i centrala Kiruna har förändrats över tid. Spridnings- och depositionsberäkningar genomfördes senast i samband med att LKAB ansökte om det nu gällande tillståndet enligt miljöbalken för förädlingsverksamheten i Kiruna (pelletsproduktion upp till som mest 14,8 Mton per år). För att kunna beskriva luftutsläpp och deposition från luftutsläpp från förädlingsverksamheten vid en ökad produktion kommer LKAB att genomföra nya spridnings- och depositionsberäkningar som beskriver tre scenarier: spridning och deposition vid 2013-års produktion spridning och deposition vid en produktion på 14,8 Mton samt spridning och deposition vid en produktion på 16,2 Mton Det underlag som ligger till grund för beräkningarna kommer att utgå ifrån de förändringar som angetts ovan dvs. ett tillskott av rågods från Svappavaara-området till förädlingen i Kiruna med upp till ca 10 % av den totalt tillförda rågodsmängden. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

4 Bilagor: 4 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D Med utgångspunkt från genomförda luftmätningar samt spridnings- och depositionsberäkningar kan konsekvenser från luftutsläpp vid en ökad produktion beskrivas och bedömas i relation till miljömål, miljökvalitetsnormer och kritiska belastningsnivåer för mark och vatten Utsläpp till vatten Anrikningsrågodsen från Svappavaara-området bedöms inte medföra någon förändring vad gäller vattenbalansen för förädlingsprocessen eller processvattnets kemiska sammansättning och innehåll jämfört med den variation som normalt finns vid nuvarande förädling av rågodset från Kiirunavaara. För att kunna beskriva flöden och volymer för det vatten som släpps ut till recipient har en vattenbalans uppdaterats för verksamheten i Kiruna både vad gäller det inre systemet (system för att förse verken med process- och spolvatten inkluderande förtjockare, pumpstationer, behållare och ledningar) och det yttre systemet (pumpkedjan för gruvans dräneringsvatten, gruvvattenreservoarer, rännor från malmförädlingen sand- och klarningsmagasin samt pumpstation 4). En utredning som beskriver de eventuella förändringar av processvattnets kemiska sammansättning vid en ökad produktion håller på att färdigställas. Både vattenbalansen och utredningen av processvattenkemi beskriver tillståndsgiven produktion (14,8 Mton) samt en ökad produktion (16,2 Mton). Precis som för luftutsläppen utgår vattenbalansen och utredningen av processvattenkemi ifrån ett tillskott av rågods från Svappavaara-området till förädlingen i Kiruna med upp till ca 10 % av totalt tillförd rågodsmängd. LKAB utför en omfattande vattenkemisk utvärdering av recipienten med jämna mellanrum. Vattenprover tas flera gånger per år och utvärderingar av kontrollprogrammet har utförts vart fjärde år. Utöver kontroll av vattenkvaliteten görs regelbundna riktade biologiska undersökningar av bl.a. påväxtalger, bottenfauna och fisk. Den senaste omfattande utredningen av recipienten genomfördes 2012 och omfattade vattenkemiska undersökningar inkluderande kväve och fosfor, metaller, huvudelement och spårämnen, konduktivitet, försurning och ph samt ljusförhållanden. Utredningen omfattade även biologiska undersökningar inkluderande fisk, bottenfauna, makrofyter och påväxtalger. Genom den reviderade vattenbalansen samt beskrivningen av processvattenkemin vid en produktion av 16,2 Mton kommer konsekvensen för recipienten till följd av utsläpp till vatten att kunna beskrivas och bedömas i relation till recipientens nuvarande status. 3.2 Avfall Den årliga mängden anrikningssand som uppkommer beräknas öka proportionellt med produktionsökningen, det innebär en ökning med ca 10-15% vid en produktion på 16,2 Mton jämfört med en produktion på 14,8 Mton. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

5 Bilagor: 5 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D Järnmalmen från Mertainen innehåller en lägre järnhalt än den från Kiirunavaara, därför kommer inblandning av 10% rågods från Mertainen att medföra en ökning av mängden anrikningssand med ytterligare ca 15-20% jämfört med vad som vore fallet om 100 % av anrikningsrågodset kommer från Kiirunavaara. Vid inblandning av rågods från Leveäniemi och Gruvberget skiljer sig mängden uppkommen anrikningssand endast marginellt jämfört med den från anrikningsrågodset från Kiirunavaara. LKAB har under ansökt och erhållit tillstånd för kapacitetsökningar för dammsystemet för deponering av anrikningssand, detta för att säkerställa en tillräcklig deponeringskapacitet. Kapacitetshöjande åtgärder kommer att utföras stegvis 2016 och 2022 och säkerställer deponeringskapaciteten fram till och med år Åtgärderna för dammsystemet är dimensionerade för att kunna hantera den förväntade ökningen av mängden anrikningssand vid en ökad produktion. Den eventuella ökningen av mängden anrikningssand som följer av en förändrad rågodsmix bedöms inte vara av någon särskild betydelse för dammsystemet. Några ytterligare åtgärder utöver de planerade kapacitetshöjande åtgärderna kommer inte att krävas. Med anledning av planerade förändringar vad gäller rågodsmixen till förädlingen i Kiruna pågår en revidering av avfallshanteringsplanen för LKAB:s sandmagasin i Kiruna. Avfallshanteringsplanen beskriver deponisystemet, deponeringsmetoder, anrikningsandens fysikaliska och geokemiska egenskaper, dammsäkerhetsaspekter etc. Precis som för utsläppen till luft och vatten kommer avfallshanteringsplanen att utgå ifrån ett tillskott av rågods från Svappavaara-området till förädlingen i Kiruna med upp till ca 10 % av den totalt tillförda rågodsmängden. 3.3 Transporter Tågtransporterna från Kiruna till Svappavaara har minskat de senaste åren och kommer att fortsätta att minska i takt med att produktionen i gruvorna i Svappavaara-området påbörjas. Logistiken och transportbehovet kommer dock att påverkas av ett förändrat rågodsflöde. Planerade förändringar innebär att upp till 2 Mton sovrat rågods årligen kan komma att transporteras från Svappavaara till Kiruna samtidigt som ca 2 Mton rågods, precis som idag, kan komma att gå från Kiruna till Svappavaara. Sammantaget innebär förändringen avseende rågodshanteringen en ökning av tågtransporterna motsvarande ett tåg per dygn. Vad gäller transporter av färdiga produkter medför produktionsökningen en ökning från dagens ca 6 tåg/dygn till ca 7 tåg/dygn som går mot utskeppningshamnen i Narvik, antalet tåg mot hamnen i Luleå blir oförändrat ca 1 tåg/dygn. Mängderna kol, tillsatsmedel och bindemedel kommer att öka något i omfattning (ca 6-7 % för kol, bentonit, kalk och kvartsit samt ca 11 % olivin och dolomit). Av dessa är det endast dolomit som transporteras med lastbil, övriga transporter sker med tåg. Då tågen W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

6 Bilagor: 6 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D har kapacitet att lasta större volymer än vad som är fallet i dag kommer antalet tåg inte att ändras till följd av produktionsökningen. Den ökade förbrukningen av dolomit vid en ökad produktion medför en ökning av antalet lastbilstransporter från dagens ca 12 per dygn till ca 16 per dygn. Behovet av dolomit beror på vilken slutprodukt som produceras, vid ökad andel DR-Pellets kan transporterna av dolomit uppgå till 19st per dygn Förbrukningen och därmed transportbehovet av olja beräknas inte öka vid en ökad produktion jämfört med nuvarande produktion. 3.4 Buller LKAB har de senaste åren arbetat aktivt med att kartlägga buller inom Kiruna industriområde. En inledande del i kartläggningen har varit att beskriva nulägessituationen vad gäller buller från industriområdet. Genom närfältsmätningar på de dominanta bullerkällorna/aktiviteterna på industriområdet har dess ljudeffekt kunnat fastställas. Därefter har bullerspridningen till kontrollpunkterna vid närmsta bebyggelse beräknats i en tredimensionell beräkningsmodell. Utredningen visar att gruvventilationen ger det i särklass högsta delbidraget till den samlade ljudnivån i kontrollpunkterna i samhället. Av de identifierade dominanta bullerkällorna har tre stycken kopplingar till förädlingsverksamheten. Dessa avser fläktar och rökgasutlopp från kulsinterverken samt tågtransporter. Verkens lokalisering bakom Kiirunavaara är gynnsam då det innebär en effektiv avskärmning som minimerar bullerspridningen mot bebyggelsen. Det är endast i den nordliga kontrollpunkten som ljud från verken bidrar till den samlade ljudnivån i samhället. Bullerutredningen har resulterat i en prioritering av de bullerkällor som ger det högsta bidraget till den samlade ljudnivån. Utifrån detta har ett arbete med bullerreducerande åtgärder påbörjats. Enligt utförda beräkningar kommer planerade bullerdämpande åtgärder medföra att ljudnivåerna från verksamhetsområdet innehåller gällande bullervillkor vid befintlig verksamhet. Det förändrade rågods- och produktflödet innebär förändringar vad gäller ljud och buller från transporter och hantering av rågods, råvaror och produkter inom industriområdet. För både transporterna och hanteringen av rågods, råvaror och produkter inom UNIO-området tillförs inte några nya bullerkällor, däremot utförs bullrande verksamhet vid fler tillfällen under dygnet jämfört med nuvarande verksamhet. Bedömningen är att efter genomförande av de planerade bullerdämpande åtgärderna kommer ökningen av tågtrafiken inom Kiruna industriområde samt den utökade aktiviteten inom UNIO-området inte medföra några förhöjda ljudnivåer i samhället. En ökad produktion upp till 16,2 Mton ger även en viss ökning av ljudnivån från främst fläktar och rökgasutlopp vid kulsinterverken. Genomförd bullerutredning visar att den ökade W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

7 Bilagor: 7 (7) M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D ljudnivån från fläktar och rökgasutlopp vid kulsinterverken kommer att ha en marginell betydelse för den samlade förväntade ljudnivån i kontrollpunkterna i samhället. De föreslagna bullerdämpande åtgärderna som pekas ut för verken i genomförd bullerutredning bedöms därför vara tillräckliga även vid en ökad produktion. Bilaga 1 Inbjudan till samråd Utökad produktion upp till 16,2 Mton i Kiruna (13-M160) 4 Kontaktuppgifter Vid frågor eller synpunkter rörande detta ärende är ni välkomna att kontakta: Ivan Forsgren Projektledare, LKAB Yttre Miljö Adress: LKAB FK Kiruna Telefon: W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2014\14-M141 Kiruna - Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton.docx

8 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 1 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E Till: Delges: Räddningstjänsten Statens fastighetsverk Naturskyddsföreningen Kiruna Jakt och Fiske Havs- och vattenmyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och Beredskap (MSB) Kammarkollegiet Joakim Björnström Helena Skoglund, Sweco Håkan Tyren, Licab Inbjudan till samråd Utökad pelletsproduktion upptill 16,2 Mton i Kiruna LKAB avser att under 2014 lämna in en ansökan till Mark- och miljödomstolen om ökad pelletsproduktion upptill 16,2 Mton i Kiruna och bjuder härmed in till samråd i ärendet. Synpunkter i det aktuella ärendet kan lämnas genom att skicka e-post eller brev till nedan angiven kontaktperson. LKAB uppskattar om även de som inte har något att erinra mot den planerade verksamheten meddelar detta skriftligen till LKAB. Synpunkter skall vara LKAB tillhanda senast den 1 december Kontaktperson: Susanne Roslin Projektledare, LKAB Yttre Miljö Adress: LKAB FK Kiruna Telefon: W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

9 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 2 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E Nedan följer en beskrivning av den planerade verksamheten. Informationen utgör en del av samrådet inför framtagandet av ansökan om utökad pelletsproduktion. Informationen syftar till att översiktligt beskriva lokalisering, omfattning och genomförandet av den planerade verksamheten. De förväntade miljöeffekterna av den utökade verksamheten beskrivs på ett övergripande sätt. 1 Bakgrund Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) bryter järnmalm vid gruvor i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Malmen sovras, anrikas och förädlas i förädlingsanläggningar på dessa orter. Huvudprodukten är pellets för råjärnframställning i masugnar och direktreduktionsugnar. De färdiga malmprodukterna transporteras via järnväg till hamnarna i Luleå och Narvik. 1.1 Tillväxtstrategi LKAB:s uttalade strategi är att växa med kunderna, både för att undvika att LKAB blir marginaliserat på sina huvudmarknader och för att stärka konkurrenskraften. Ett mål är därför att till 2015 nå en total kapacitet på 37 Mton färdiga produkter per år. Ett viktigt led i LKABs tillväxtstrategi är öppnandet av tre nya gruvor i Svappavaaraområdet. I och med att Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi tas i drift blir förädlingen i Svappavaara självförsörjande gällande rågods vilket innebär att den rågodsmängd som idag går från Kiirunavaaragruvan till förädlingen i Svappavaara frigörs. Denna rågodsmängd ger möjligheter till ökad förädling i Kiruna. Som ett led i tillväxtstrategin planerar därför LKAB att utöka sin produktion av pellets vid verksamheten i Kiruna. På längre sikt planerar LKAB för ytterligare produktionsökningar. 1.2 Gällande tillstånd För den gruvrelaterade verksamheten inom Kirunavaara industriområde gäller Koncessionsnämndens beslut från den 18 februari 1976 (KN 14/76) som grundtillstånd. Beslutet tillåter en maximal produktionsvolym om upp till 30 Mton i Kiirunavaaragruvan. Genom beslut i Koncessionsnämnden den 8 april 1998, (KN 44/98) upphävdes tidigare villkor för den gruvrelaterade verksamheten och nya villkor sattes. För verksamheten i anriknings- och pelletsverk gäller den av Miljödomstolens lämnade deldom från den 30 november 2005 (Mål M 8- W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

10 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 3 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E 05). Miljödomstolen gav LKAB tillstånd till att årligen tillverka 14,8 miljoner ton malmkoncentrat och samma mängd prima pellets vid malmförädlingsanläggningarna inom industriområdet. Mark- och miljödomstolen lämnade genom domslut (Mål M ) LKAB tillstånd till kapacitetshöjande åtgärder i Kiirunavaaragruvans sandmagasin. 2 Planerad produktionsökning Pelletsproduktionen i Kiruna planeras att under 2015 öka upp till 16,2 Mton från idag tillståndsgiven nivå på 14,8 Mton per år. Denna produktionsökning (dryga 10 % jämfört med nuvarande tillståndsgivna produktion) kommer att kunna uppnås genom effektiviseringar av befintliga anläggningar. 3 Omfattning och tidplan för aktuell ansökan Förädlingsverksamheten i Kiruna har ett relativt nytt tillstånd (M 8-05). LKAB gör därför bedömningen att den aktuella produktionsökningen upptill 16,2 Mton bör kunna hanteras som en ansökan om ändringstillstånd av grundtillståndet i KK4-domen. Preliminärt bedöms ansökan lämnas in till MMD under Q LKABs framtida planer I framtiden planerar LKAB för ytterligare produktionsökningar. Förberedelser pågår därför för att på längre sikt ta fram ansökningshandlingar vilka eventuellt kan omfattas av: Ökad pelletsproduktion Ökad produktion gruva Apatitutvinning Deponering för ökad produktion. 4 Lokalisering LKABs gruvindustriområde vid Kiirunavaara är beläget ca 1 km sydväst om Kiruna stad, där all brytning av malm sker under jord från en sammanhängande malmkropp. Förädlingsanläggningarna är i huvudsak belägna på Kiirunavaaras västra sluttning, ca 2 km väster om tätorten. Här uppfodras, sovras, anrikas och förädlas malmen till färdig produkt. Processvattenförsörjningen vid anläggningarna är baserad på ett cirkulerande system via sand- och klarningsmagasin belägna på W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

11 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 4 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E Kiirunavuoma, väster om förädlingsanläggningarna. Recipient för överskottsvatten från verksamheten är Rakkurijokis vattensystem. En översiktsbild över LKABs industriområde visas i figur 1. Sandmagasin Klarningsmagasin Figur 1. Översiktskarta som visar var LKAB:s industriområde vid Kiirunavaara är beläget i förhållande till Kiruna stad. Bilden visar även LKAB:s dammsystem. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

12 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 5 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E 5 Beskrivning av verksamheten 5.1 Nuvarande verksamhet Vid LKAB:s verksamhet i Kiirunavaara produceras råmalm som förädlas till färdiga produkter. År 2012 bröts 26,9 Mton råmalm och producerades 13,6 Mton färdiga produkter i form av pellets. När järnmalmen kommer upp ur gruvan är den krossad till en storlek mindre än 10 cm. Gråbergsrester som följer med malmen sovras ut magnetiskt i stora bandseparatorer. Förädlingen av råmalmen sker därefter i anrikningsverk och pelletsverk. I Kiruna är den nuvarande anrikningen lokaliserad till tre anrikningsverk, KA1, KA2 samt KA3 och tillverkningen av pellets till pelletsverken, KK2, KK3 samt KK4. I anrikningsverken mals det sovrade rågodset. Till skillnad från föregående sovringsprocess är anrikningen en våt process där vatten tillförs. Efter malning och magnetseparering genomgår magnetitkoncentratet en fosforrening i en flotationsanläggning. Anrikningssanden, som avskilts under den föregående magnetsepareringen, samt avfallsprodukten från flotationsprocessen leds till en s.k. förtjockare för avvattning. För att underlätta sedimenteringen tillsätts ett flockningsmedel. Anrikningssanden från avfallsförtjockaren pumpas därefter ut till sandmagasinet. Innan magnetitkoncentratet går vidare till pelletsverket blandas det med tillsatsmedel i form av olivin, dolomit, kalk och/eller kvartsit som malts i en separat malsektion i anrikningsverket. Tillsatsmedlen ger pelletsprodukterna dess specifika egenskaper. För att kulsintersligen ska bli till järnmalmspellets avvattnas den först till cirka nio procents fukthalt och bindemedel, bentonit, tillsätts. Därefter tillverkas råkulor i roterande rulltrummor. Hållfastheten ökar genom torkning och förvärmning i en bandugn, en så kallad grate. Därefter sker en sintring, vilket innebär att pelletsen värms upp så att järnmalmspartiklarna delvis smälter ihop. Sintringen sker i en stor roterande ugn som kallas kiln. Efter kiln faller de heta kulorna ner i en horisontell, cirkulär och roterande kylare. Färdig produkt från respektive pelletsverk bandtransporteras till produktfickor placerade vid järnvägsspår. Ett automatiserat tappsystem lastar järnvägsvagnar från respektive produktficka. Fjärrtransporten av W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

13 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 6 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E färdiga produkter sker sedan med järnväg från Kiruna till utskeppningshamnarna i Luleå och Narvik. Förutom färdiga produkter transporteras rågods i form av sovrad malm med tåg till Svappavaara. På området UNIO hanteras, processas och lagras tillsatsmedlen kvartsit, kalksten samt olivin. Här sker också krossning, siktning och lagring av KMR 1 samt krossning av sovringsgråberg. Tidigare krossades även sekunda pellets på UNIO men från och med våren 2013 är denna hantering flyttad till en plats belägen intill förädlingsverken, dvs på Kiirunavaaras västra sluttning, ca 2 km väster om tätorten. Åtgärden bedöms minska den diffusa damningen mot samhället. Gråberg är den huvudsakliga restprodukten som bildas i verksamheten och den kan delas in i tre typer; anläggnings- eller tillredningsgråberg, sovringsgråberg samt anrikningssand. Mindre volymer av tillredningsgråberget transporteras direkt från gruvan till upplag ovan jord. Sovringsgråberget separeras i sovringsverket och transporteras därefter till upplag eller efterbehandlingsobjekt. Anrikningssanden transporteras som slurry (anrikningssand och vatten) till sandmagasinet där den deponeras genom sedimentation. Det processvatten som används i förädlingsverken kommer från två huvudkällor: länsvatten - uppumpat vatten från gruvan, samt nederbörd. Vattensystemet kan delas in i ett yttre 2 och ett inre 3 vattensystem. I det yttre systemet sedimenteras den största mängden anrikningssand i sandmagasinet varefter vattnet avleds till klarningsmagasinet där ytterligare sedimentering sker. Från klarningsmagasinet pumpas vattnet tillbaka till en av de två klarvattenreservoarerna. Överskottsvatten bräddas från klarningsmagasinet till Rakkurijokis vattensystem och vidare till Kalixälven. 5.2 Planerad produktionsökning Tillståndsgiven råmalmsproduktion i Kiirunavaara (30 Mton råmalm) bedöms vara tillräcklig för att nå planerad produktionsökning på 16,2 Mton pellets per år. 1 KMR är en malm som är svårmald i anrikningsverkets kvarnar och plockas därför ut ur processen och körs till krossen. Den hårda KMR-stenen produceras i ett flertal fraktioner och den färdiga produkten levereras som ballast för tillverkning av tungbetong. 2 Det yttre systemet omfattar bl.a. pumpkedjan för gruvans dräneringsvatten, klar- och gruvvattenreservoarer, rännor från förädlingen samt sand- och klarningsmagasin. 3 Det inre systemet innehåller förtjockare, pumpstationer, behållare och ledningar för att förse verken med processvatten, spolvatten och kylvatten. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

14 Bilaga 1 MEDDELANDE Bilagor: M160 7 (7) Handläggare Avd/Sektion Susanne Roslin Hållbar utveckling/yttre Miljö D E För att kunna uppnå en pelletsproduktion på 16,2 Mton per år kommer processinterna åtgärder och effektiviseringar att utföras inom befintliga anrikningsverk och pelletsverk. Åtgärderna bedöms genomförbara inom befintlig anläggningsstruktur. I de befintliga anrikningsverken behöver t ex flotationen optimeras och uppgraderas. I de befintliga pelletsverken krävs högre anläggningshastighet och utnyttjandegrad. Befintliga reningsanläggningar bedöms vara tillräckliga vid den planerade produktionsökningen. Tester planeras att utföras för att bekräfta kapaciteten på reningsanläggningarna. 6 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll samt bedömd miljöpåverkan Som en del av kommande tillståndsansökan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att upprättas där omgivningspåverkan kommer att beskrivas mer ingående. Förutsedd miljöpåverkan består i korthet av: Utsläpp till vatten Utsläpp till luft, damning Buller LKAB genomför för närvarande/planerar att genomföra ett antal utredningar vilka kommer att utgöra ett underlag för de miljöbedömningar som kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Planerade utredningar omfattar t.ex. Utredningar avseende luftemissioner Recipientutredning, vatten Utredning med avseende på buller Mark och grundvatten. W:\Process\K_Dokument\Meddelanden\2013\13-M160 Kiruna - Utökat samråd -Ökad pelletsproduktion 16,2 Mton.docx

Yttrande över LKAB:s ansökan om etablering och drift av bentonitanläggning på Sandskär, Luleå kommun

Yttrande över LKAB:s ansökan om etablering och drift av bentonitanläggning på Sandskär, Luleå kommun Miljönämnden 2012-01-26 10 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-01-19 10 1 Dnr 11-2489 Yttrande över LKAB:s ansökan om etablering och drift av bentonitanläggning på Sandskär, Luleå kommun Yttrande Miljönämnden

Läs mer

DOM 2014-10-21 Stockholm

DOM 2014-10-21 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060105 DOM 2014-10-21 Stockholm Mål nr M 11797-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom i mål nr, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan

Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan 16 maj 2012 Boliden Mineral AB Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan 1 Inledning Boliden Mineral

Läs mer

FÖRÄDLING SÅ FÖRÄDLAS MALMEN

FÖRÄDLING SÅ FÖRÄDLAS MALMEN FÖRÄDLING SÅ FÖRÄDLAS MALMEN När LKAB levererar Performance in Ironmaking får stålverkskunderna en ökad effektivitet i sina processer. LKAB:s järnmalmspellets är världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt.

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna 1 (5) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Enligt sändlista Linda Dahlström Natasha Lyckholm Lars-Ola Särkimukka Johan

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Samhällsomvandling till följd av gruvdrift med fokus på miljö och samhällsbyggande Del 2. Susanne Roslin Projektledare LKAB - Samhällsomvandling

Samhällsomvandling till följd av gruvdrift med fokus på miljö och samhällsbyggande Del 2. Susanne Roslin Projektledare LKAB - Samhällsomvandling Samhällsomvandling till följd av gruvdrift med fokus på miljö och samhällsbyggande Del 2 Susanne Roslin Projektledare LKAB - Samhällsomvandling INNEHÅLL Inledning Järnmalmen är grunden Samhällsomvandling

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna

Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna 1 (7) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Kiruna kommun Trafikverket Statens fastighetsverk Naturvårdsverket Havs- och

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet

Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite

Läs mer

Översiktlig revision och miljöbedömning av Shark Solutions återvinningsprocess av laminat i Svinninge, Danmark

Översiktlig revision och miljöbedömning av Shark Solutions återvinningsprocess av laminat i Svinninge, Danmark Översiktlig revision och miljöbedömning av Shark Solutions återvinningsprocess av laminat i Svinninge, Danmark Kristianstad 2010-11-22 Upprättad av: Åsa Lindskog Granskad av: Ulf Wiklund 2 (13) Innehållsförteckning

Läs mer

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

EN KOMPLETT PARTNER TILL DEN MODERNA GRUVINDUSTRIN

EN KOMPLETT PARTNER TILL DEN MODERNA GRUVINDUSTRIN EN KOMPLETT PARTNER TILL DEN MODERNA GRUVINDUSTRIN 2 En komplett partner En komplett partner 3 Vår krossanläggning i Kiruna EN KOMPLETT PARTNER KORTA FAKTA OM LKAB BERG & BETONG Omsätter cirka 2 miljarder

Läs mer

Samrådsunderlag. Provbrytning av hematitmalm vid Gruvberget, Svappavaara MEDDELANDE

Samrådsunderlag. Provbrytning av hematitmalm vid Gruvberget, Svappavaara MEDDELANDE 1 (28) Till: Delges: Enligt sändlista Anna-Karin Bengtsson Linda Dahlström Celine Debras Ulf Halldén Jan-Ivan Johansson Patrik Kansa Niddi Ögren Tomas Ölvebring Lotta Lauritz Anders Lindholm Peder Nensén

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Samrådsunderlag - Ökad deponering av avfallssand i Malmberget, LKAB

Samrådsunderlag - Ökad deponering av avfallssand i Malmberget, LKAB 6-B00 (6) Samrådsunderlag - Ökad deponering av avfallssand i Malmberget, LKAB Inledning LKAB avser att hos mark- och miljödomstolen ansöka om ändringstillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel avseende ökad

Läs mer

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00) Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Nytt inom lagstiftning

Nytt inom lagstiftning Nytt inom lagstiftning Temadag Luft i Skåne 9 juni 2014 Helena Sabelström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-06-10 1 Genomförande av direktiv och beslut 1996

Läs mer

Yttre Miljö. Miljörapport Malmberget

Yttre Miljö. Miljörapport Malmberget Yttre Miljö 2011 Miljörapport Malmberget Bilagor: 2. Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2012-03-27 Vår beteckning: 12-740 1 (27) Handläggare Avd/Sektion Andreas Björkman TQ/Yttre Miljö D 0970-764 56

Läs mer

Välkommen till en anläggning i världsklass

Välkommen till en anläggning i världsklass Boliden Garpenberg Välkommen till en anläggning i världsklass Boliden Garpenberg i Hedemora kommun är i dag en av världens modernaste gruvor. Samtidigt är det Sveriges äldsta gruvområde som fortfarande

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

2012-07-04. Upprättad av: Jenny Malmkvist Granskad av: John Sjöström Godkänd av: Jenny Malmkvist

2012-07-04. Upprättad av: Jenny Malmkvist Granskad av: John Sjöström Godkänd av: Jenny Malmkvist UNDERLAG FÖR SAMRÅD (6 KAP 4 MB) Ansökan om ändringstillstånd för Bergtäkt Gladö kvarn inom fastigheterna i Björksättra 1:3 och Gladö 76:5 i Huddinge kommun, Swerock AB. 2012-07-04 Upprättad av: Jenny

Läs mer

Nordic Iron Ore AB (publ)

Nordic Iron Ore AB (publ) Nordic Iron Ore AB (publ) Information till aktieägare i samband med företrädesemission i september 2014 www.nordicironore.se Ett tillfälle att investera i ett järnmalmsprojekt med produktion inom en snar

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Gruvor i Sverige. Blaikengruvan år 2006

Gruvor i Sverige. Blaikengruvan år 2006 Gruvor i Sverige Blaikengruvan år 2006 Blaikengruvan, lokalisering Umeå Förutsättningar Miljötillstånd enligt miljöskyddslagen år 2000, driftstart sommaren 2006 Brytningen påbörjades av Blaikengruvan

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Björn Johansson

Björn Johansson Samrådsunderlag Ny Produktionsmix Ändring av tillstånd för gruvverksamhet Björn Johansson 2017-09-12 Sida 2 (8) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Administrativa uppgifter... 3 3. Lokalisering och

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID

Läs mer

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Lokalisering Industrispår 25/06/2008 2 Avstånd till närmaste bostad Ungefärlig placering av ny skorsten 25/06/2008

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).

Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012). Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012). 30 4.4 Luft Luftkvaliteten vid trafikplats Handen är i första hand beroende av kvaliteten på bakgrundsluften,

Läs mer

Mätning av partiklar i Lidköping 2013

Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2014-2018 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt:

Egenkontrollprogram. för mindre dricksvattentäkter. Fastställt: Egenkontrollprogram för mindre dricksvattentäkter Fastställt: Innehåll Förord... 3 1. Allmänna uppgifter... 4 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 3. Beskrivning av vattentäkten... 5 4. Tillsyn och skötsel av

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG

RAPPORT ANSÖKAN OM TILLSTÅND FÖR BRÄNNVALLEN SLAMAVVATTNINGSANLÄGGNING ÅRE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG ÅRE KOMMUN UPPDRAGSNUMMER1644649000 SAMRÅDSUNDERLAG SAMRÅDSUNDERLAG ÖSTERSUND SWECO ENVIRONMENT AB ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSIC RAFTSJÖ LINDBERG HELENA FUREMAN 1 (9) S w e co Bangårdsgatan 2 Box 553

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna. Sekreterare Margareta Stensaeus Linder Paragrafer 1 Omedelbar justering 2 Ordförande

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna. Sekreterare Margareta Stensaeus Linder Paragrafer 1 Omedelbar justering 2 Ordförande arbetsutskott 2009-01-27 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 27 januari 2009 kl. 17.00 18.00 Lars Filipoff (M) ordförande Anne-Marie

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

schaktning i områden utfyllda med formsand

schaktning i områden utfyllda med formsand schaktning i områden utfyllda med formsand MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Projektering/konstruktion, inköp, drift&underhåll, förvaltning Anvisning, instruktion

Projektering/konstruktion, inköp, drift&underhåll, förvaltning Anvisning, instruktion TEKNISK ANVISNING LKT 1500.180.005 1 17 av Titel Språk Teknikområde Beroende till/från annat dokument Ersatt av Leverantör Arbetsprocess Projektering/konstruktion, inköp, drift&underhåll, förvaltning Nyckelord

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

Sammanfattning. Sida 1 av 7

Sammanfattning. Sida 1 av 7 Sammanfattning Forskning och utveckling, Global Development, är en del av Höganäs AB, moderbolaget, och dess verksamhet bedrivs i separata laboratorie- och experimenthallar. Verksamheten utgörs huvudsakligen

Läs mer

2009-06-08 Samrådsunderlag

2009-06-08 Samrådsunderlag Vårt datum Vår beteckning 2009-06-08 Samrådsunderlag Tjänsteställe/handläggare Thomas Örnberg 0123-191 00 thomas.ornberg@valdemarsvik.se Valdemarsviks kommun Miljöprojekt Valdemarsviken KOMPLETTERANDE

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Mattias Larsson, chef Myndighetsstaben Sören Linder, bygglovchef Catarina Bernau, miljöchef Evelina Lilja, Sekreterare.

Mattias Larsson, chef Myndighetsstaben Sören Linder, bygglovchef Catarina Bernau, miljöchef Evelina Lilja, Sekreterare. Sammanträdesprotokoll 1 (11) Plats och tid stadshuset Kongsvinger, Ö:a Esplanaden 5, 671 81 Arvika, kl. 14.15 14.45 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Kenneth Wåhlund, ordförande (S) Gerd Karlsson,

Läs mer

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall

Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring av farligt avfall BESLUT Aktbilaga 15 1 (9) Miljöprövningsdelegationen Miljöskyddsenheten Hans Sjöberg 026-17 12 12 hans.sjoberg@x.lst.se SMA Svenska Mineral AB Box 27 820 22 Sandarne Tillstånd enligt miljöbalken till mellanlagring

Läs mer

2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar... 3 2.1 Svampverket... 4 2.2 Pulververket... 4 2.3 Distaloyverket... 5

2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar... 3 2.1 Svampverket... 4 2.2 Pulververket... 4 2.3 Distaloyverket... 5 Sammanfattning I detta kapitel ges en inledande orientering av processerna för metallpulvertillverkning. Vidare förklaras verksamheterna inom de stora fabriksanläggningarna Svampverket, Pulververket, Distaloy-

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby

Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Tumba, maj 2013 Behovsbedömningen av detaljplan vid Rågången är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra

Läs mer

HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1-2014-11-06

HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1-2014-11-06 HANDLEDNING Fordonstvättar 2014 Version 1 - Allmänt Denna handledning finns som ett stöd för tillsyn av fordonstvättar. Varje avsnitt i checklistan följs av anvisningar och detaljerade förklaringar mm.

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Översiktlig revision och miljöbedömning av SGR:s glaskrossverksamhet i Lessebo och Kristianstad

Översiktlig revision och miljöbedömning av SGR:s glaskrossverksamhet i Lessebo och Kristianstad Översiktlig revision och miljöbedömning av SGR:s glaskrossverksamhet i Lessebo och Kristianstad Kristianstad 2009-09-08, rev. 2010-11-22 Upprättad av: Åsa Lindskog Granskad av: Ulf Wiklund 2 (14) Innehållsförteckning

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Dokument-ID MARBVD0546 Varunamn Norgips Utvändig GU-X 9 Artikel-nr/ID-begrepp - Varugrupp 01212 (enl

Läs mer

Samrådsunderlag, myndigheter. Tidsbegränsat ändringstillstånd för år 2015, RGS 90 Göteborg, Arendal 12:117

Samrådsunderlag, myndigheter. Tidsbegränsat ändringstillstånd för år 2015, RGS 90 Göteborg, Arendal 12:117 RGS 90 Sverige AB 813-139 Samrådsunderlag, myndigheter Tidsbegränsat ändringstillstånd för år 2015, RGS 90 Göteborg, Arendal 12:117 1 Bakgrund 1.1 Ansökan om nytt miljötillstånd RGS 90 Sverige AB (RGS

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Kamerans riktning. SSAB Tunnplåts industriområde i Luleå med stadsdelen Svartöstaden i förgrunden till höger på flygfotot.

Kamerans riktning. SSAB Tunnplåts industriområde i Luleå med stadsdelen Svartöstaden i förgrunden till höger på flygfotot. Kamerans riktning Ur Vägkartan Lantmäteriverket Gävle 2003. Medgivande M2003/4913. SSAB Tunnplåts industriområde i Luleå med stadsdelen Svartöstaden i förgrunden till höger på flygfotot. OMSLAGSBILDEN

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

Rapport 2012:01. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Miljöenheten

Rapport 2012:01. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Miljöenheten Rapport 2012:01 Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna Miljöenheten Foto: Therese Ebberstein. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, januari 2012. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från

Läs mer

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO

Läs mer

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning

Läs mer

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde. PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Yttrande om prövotidsredovisningar angående SSAB EMEAs verksamhet i Luleå- mål nr M 2350-08

Yttrande om prövotidsredovisningar angående SSAB EMEAs verksamhet i Luleå- mål nr M 2350-08 15 25 Yttrande om prövotidsredovisningar angående SSAB EMEAs verksamhet i Luleå- mål nr M 2350-08 Dnr 2013-0246 Miljönämndens beslut Med hänvisning till miljökontorets bedömning beslutar miljönämnden avge

Läs mer

Svenska Kläckeribolaget AB inbjuder till Tidigt Samråd den 4 februari 2003 kl. 15.00 enligt Miljöbalken

Svenska Kläckeribolaget AB inbjuder till Tidigt Samråd den 4 februari 2003 kl. 15.00 enligt Miljöbalken Håkan Andersson 2003-01-23 1 Agellus Miljökonsulter 0413-150 53 Svenska Kläckeribolaget AB inbjuder till Tidigt Samråd den 4 februari 2003 kl. 15.00 enligt Miljöbalken Välkomna till tidigt samråd inför

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar 2016-05-06 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar Sid 1 av 10 Sammanfattning Det är viktigt att både det renade avloppsvatten som släpps ut från avloppsreningsverken

Läs mer

Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen 2012-03-26 KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?

Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen 2012-03-26 KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL? KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 1 2 Dagvatten Under mitt nästa pass Dagvatten: Nederbördsvatten,

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

FÖRELÄGGANDE 1 (7) 2013-04-16 Dnr: 551-1002-13 Anl.nr: 0482-20-029. Broby Sand AB Åsporten 27 641 34 Katrineholm

FÖRELÄGGANDE 1 (7) 2013-04-16 Dnr: 551-1002-13 Anl.nr: 0482-20-029. Broby Sand AB Åsporten 27 641 34 Katrineholm FÖRELÄGGANDE 1 (7) Anl.nr: 0482-20-029 Broby Sand AB Åsporten 27 641 34 Katrineholm Föreläggande om komplettering av ansökan om tillstånd för naturgrustäkt på fastigheten Broby 1:6 i Flens kommun Kod 10.50-2

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett

Läs mer