Yttre Miljö. Miljörapport Malmberget

Transkript

1 Yttre Miljö 2011 Miljörapport Malmberget

2

3 Bilagor: 2. Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: (27) Handläggare Avd/Sektion Andreas Björkman TQ/Yttre Miljö D E andreas.bjorkman@lkab.com Författare: Andreas Björkman Uppdragsgivare: LKAB Får publiceras: Ja Granskad av: Anders Lundkvist Godkännande av: Lars-Eric Aaro, VD Utredning till: Gve kommun, Miljö- och byggkontoret Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Alrutz Advokatbyrå Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Kristina Andersson Leif Boström Malin Brännvall Daniel Brännström Solveig Danskog Håkan Emlén Lotta Fogde Anders Furbeck Jan-Christer Gärde Per-Mikael Grape-Nutti Anders Henriksson Per-Erik Hjerpe Katarina Holmgren Kjell Harnesk Inge Karlsson Anders Kitok Anders Lindberg Per-Erik Lindvall Jan Lundgren Anders Lundkvist Maritha Mossberg Markus Petäjäniemi Monica Quinteiro Tage Sennland Grete Solvang Åsa Sundqvist Iiris Takala Erika Tinnerholm Karl Wikström Eva Öberg Miljörapport LKAB Malmberget Bakgrund Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Malmberget T F Säte: Luleå Org.nr: Plusgiro: Bankgiro:

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2011 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Malmbergsgruvan Postnummer: Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: Yttre Miljö Fastighetsbeteckningar: Gällivare 13:42, Gällivare 13:44, Gällivare 13:46, Malmberget 8:129, Malmberget 8:17 Kommun: Gällivare Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: Malm och mineral (13.20), Malm och mineral (13.40) EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: Ja Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :38:45 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2011 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Andreas Efternamn: Björkman Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: andreas.bjorkman@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Malmberget JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Lars-Eric Efternamn: Aaro Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: lars-eric.aaro@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :38:45 Version:1 2 / 2

6 2(27) Textdel Anläggningsnamn LKAB Malmberget Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Malmberget sker under jord i ett tiotal malmkroppar som bildar en båge mellan Malmbergets samhälle i väster och Koskullskulle i öster. Malmkropparna delas in i Östra fältet och Västra fältet. Malmerna i Östra fältet utgörs av magnetitmalmer (FeO 4 ) medan det i Västra fältet förekommer både magnetit- och hematitmalmer (FeO 3 ). Den brytningsmetod som används i Malmberget kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan. Malmförädlingsverken består av sovringsverk, anrikningsverk och pelletsverk. I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av gråberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. I anrikningsprocessen produceras fines som är en slutprodukt i form av järnmalmskoncentrat, men huvuddelen av det koncentrat som produceras överförs till pelletsverken. Beroende på vilken pelletsprodukt som skall tillverkas tillsätts koncentratet olika tillsatsmedel. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till s.k. råkulor. Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn för utskeppning till kund. Figur 1. Huvudprocess för malmförädling vid LKAB Malmberget.

7 3(27) I malmförädlingsprocessen produceras, förutom slutprodukterna fines och pellets, även stora mängder torrt och vått gråberg. Det torra gråberget transporteras till efterbehandlingsobjekt eller läggs på deponi, medan det våta gråberget, den s.k. anrikningssanden, pumpas till ett dammsystem där deponering sker. Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Malmförädlingen, i huvudsak pelletstillverkningen, leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är även en av Sveriges största elkonsumenter och står för omkring 1 procent av landets totala förbrukning. LKABs verksamheten i Malmberget medför även buller, vibrationer vid sprängning och seismisk aktivitet, samt diffus damning från exempelvis upplag och transporter, vilket kan upplevas som störande av boende i närliggande samhällen. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen (M ) Miljööverdomstolen (M59-08) Miljödomstolen (M ) Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att i Malmberget bryta intill 20 Mton järnmalm per år samt att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Vitåfors årligen tillverka högst 14 Mton slutprodukter, varav högst 9 Mton prima pellets. Miljödomstolen lämnar även LKAB tillstånd till erforderliga kapacitetshöjande åtgärder. Tillståndet omfattar deponering av inert avfall i form av gråberg (avfallskod ) intill en mängd av 2,2 Mton per år, samt mottagning, behandling, lagring och deponering av icke-farligt avfall från svavelreningsprocessen (avfallskod ) intill en mängd av maximalt ton per år. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom (M ) i avseendet att villkor 10 vibrationer från sprängning upphävs och ersätts med en provisorisk föreskrift samt att ett prövotidsförfarande avseende vibrationer från sprängning läggs till. Miljödomstolen ändrar vad som föreskrivits i villkoren 2, 3 och 4 i deldom (M ) avseende utsläpp till luft från malmförädling i form av pelletstillverkning.

8 4(27) 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Uppläggning av torv inom Vitåfors gruvindustriområde. Uttag av rågods vid infart till Vitåfors gruvindustriområde. Nyttjande av Tingvallskulle dagbrott för deponering av gråberg. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Uttag av rågods vid Tingvallskulle, Johannes, Baron och Välkomma. Tillvaratagande av magnetit från buffertmagasin. Tillstånd enligt miljöbalken att påbygga sandmagasinets damm B-A och C-D-E 1 -F, samt anlägga nytt ytutskov och tillhörande avbördningsanordningar. Uttag av rågods vid Tingvallskulle Östra. Anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende förändrad användning av byggnad MMF10BY503 i området Bomselet inom Vitåfors industriområde. Säkerhet för deponeringsverksamheten i Malmberget/Vitåfors Gällivare kommun. Anmälan om åtgärder i klarningsmagasinet inom LKABs dammsystem inom Vitåfors industriområde.

9 5(27) 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Länsstyrelsen i Norrbottens län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Brytning av 20 Mton järnmalm Tillverkning av 14 Mton slutprodukter Tillverkning av 9 Mton prima pellets Deponering av 6,3 Mton gråberg Deponering av 2,2 Mton anrikningssand Faktisk produktion/annan uppföljning 15,5 Mton 8,7 Mton 6,5 Mton 6,0 Mton 1,8 Mton Kommentar Faktisk produktion ligger inom gällande tillståndsgivna mängder. Produktion Miljoner ton Slutprodukter Pellets Figur 2. Produktion pellets, samt total produktion slutprodukter i Malmberget för åren

10 6(27) 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Stoft från samtliga utsläppspunkter i MK3 får uppgå till högst 0,05 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Stoft från samtliga utsläppspunkter i BUV får uppgå till högst 0,25 kg/ton pellets som gränsvärde och årsmedelvärde. Stoft punktutsläpp BUV får som riktvärde inte överstiga 20 mg/m 3 ntg. Stoft punktutsläpp MK3 får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m 3 ntg. Stoft punktutsläpp gruva-sovringsverk får som riktvärde inte överstiga 40 mg/m 3 ntg. Utsläpp av fluor från BUV får uppgå till högst 180 ton per år som gränsvärde. Utsläpp av fluor från MK3 får uppgå till högst 0,009 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Utsläpp av klorväte från MK3 får uppgå till högst 0,006 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Utsläpp av svaveldioxid från MK3 får uppgå till högst 0,07 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Utsläpp av svaveldioxid från BUV får uppgå till högst 0,25 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Halten suspenderade ämnen i bräddvattnet från klarningsmagasinet får som riktvärde inte överstiga 10 mg/liter. Som bindemedel får endast bentonit eller annat likvärdigt material användas. Genomföra kontinuerlig mätning av partiklar i utomhusluft. Allt gråberg, utom det som används i anläggningsarbeten, skall deponeras i Kaptensgropen. I undantagsfall vid damning, säkerhetsrisk för gråbergsentreprenör och produktionshinder i sovringsverket får deponering ske i reservdeponier. Efterbehandlingsplan skall upprättas. Ekonomisk säkerhet ska ställas. Kommentar Villkor innehålls. Se avsnitt 9 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 9 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 9 för vidare information. Två DU-anläggningar överskred riktvärde i villkor vid ordinarie mätning. Villkor innehålls för övriga anläggningar. Se avsnitt 9 och 11 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 9 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 9 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits som månadsmedel vid 1 tillfälle under året. Se avsnitt 9 och11 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits som månadsmedel vid 1 tillfälle under året. Se avsnitt 9 och 11 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits som månadsmedel vid 1 tillfälle. Se avsnitt 9 och 11 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits som månadsmedel vid 2 tillfällen under året. Se avsnitt 9 och 11 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits vid 3 mättillfällen under året. Se avsnitt 9 och 11 för vidare information. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Deponering till Kaptensgropen av säkerhetsskäl avbruten Tingvallskulle dagbrott nyttjas för deponering av gråberg, enligt länsstyrelsens beslut Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls.

11 7(27) Föreskrift (under prövotid) Kväveoxider MK3: 700 ton/år som riktvärde och uttryckt som kvävedioxid. Sprängning i gruvan ska genomföras på ett sådant sätt att vibrationerna i mätpunkterna utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastigheten i mätpunkterna får som gränsvärde inte överstiga 9,0 mm/s och som riktvärde inte överstiga 5,0 mm/s i mer än 10 % av fallen räknat per år och mätt enligt SS. Buller från verksamheten, mätt utomhus vid bostadsbebyggelse: Får som riktvärde inte överstiga ekvivalent ljudnivå: - 55 db(a) dagtid - 50 db(a) kvällstid - 45 db(a) nattetid Får som riktvärde överstiga momentan ljudnivå: - 55 db(a) nattetid Kommentar Riktvärde i föreskrift överskrids. Se avsnitt 9 och 11 för vidare information. Föreskrift innehålls. Se avsnitt 9 för vidare information. Föreskrift innehålls. Se avsnitt 9 för vidare information. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:1 3, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Naturvårdsverkets föreskrift Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för X behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, X SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av X användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från X förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter

12 8(27) 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. I pelletsverket MK3 togs en tekniklösning för kontinuerlig mätning i avgaskanalerna av stoft, SO 2, HF, HCl och NO x (NO 2 ) i drift under Konceptet utvärderades under 2010 och bedömdes som tillförlitligt. Från och med 2011 beräknas emissionerna av stoft, SO 2, HF, HCl, NO x (NO 2 ) utifrån online-mätning. Vid eventuella störningar i mätningen finns fortsatt möjlighet att genomföra massbalansberäkningar. Kontrollmätning avseende stoft och ovanstående gas-parametrar genomförs årligen i avgaskanalerna på pelletsverket MK3 och Bandugnsverket (BUV). Motsvarande tekniklösning som för MK3 kommer även att implementeras i BUV i samband med att verket förses med rökgasrening. Tillsvidare beräknas utsläppen av SO 2, HF och HCl från Bandugnsverket månadsvis genom massbalans. Stoft (SS-EN , SS 28426, samt online mätinstrument) Under året har enskilda reningsanläggningar kontrollmätts med avseende på stoftemissioner (punktutsläpp) i enlighet med kontrollprogram. Totalt tre reningsanläggningar (DU-anläggningar) klarade inte ställda krav i villkor vid ordinarie mätning. Anläggningarna har åtgärdats (utbyte av filterstrumpor) och godkänts vid påföljande ommätning. Beräkningar av stoftemissionerna för förädlingsverken grundas på mätningar i samtliga emissionspunkter där resultat fås i enheten mg/m 3 ntg. Utifrån aktuellt luftflöde och produktionstakt vid mättillfället kan detta räknas om till en specifik utsläppssiffra per ton producerad pellets. I pelletsverket MK3 registreras stoftemissionen kontinuerligt i avgaskanalerna med mätinstrument (DURAG D-R ) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. En summering görs sedan av alla enskilda emissionspunkter och relateras till pelletsproduktionen. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 532,3 0,17 Pelletsverk MK3 64,3 0,02 Sovrings- & anrikningsverk 7,1 - Specialproduktverk 0,9 - Panncentraler 0,7 - Totalt 605,2 0,09 Tabell 1. Fördelningen av stoftutsläpp inom LKABs verksamhet i Malmberget. I diagrammen nedan presenteras specifikt stoftutsläpp i g/ton pellets för samtliga anläggningar, pelletsverket BUV, respektive pelletsverket MK3 som årsmedelvärde för åren (Figur 3), samt som månadsmedelvärde avseende år 2011 för MK3 (Figur 4).

13 9(27) Stoftemissioner, årsmedel g/ton pellets Totalt BUV MK Figur 3. Stoftemissioner som specifikt årsmedelvärde avseende samtliga anläggningar, samt för pelletsverket BUV respektive MK3 åren Stoftemissioner MK3, månadsmedel g/ton pellets Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 4. Stoftemissioner räknat som månadsmedelvärden för pelletsverket MK3 år Svaveldioxid (massbalans, samt online mätinstrument) Svaveldioxidemissionerna för BUV beräknas månadsvis. Massbalansberäkningarna utgår från analys av halten svavel (S) i ingående material till pelletsprocessen (råkulor), respektive i utgående material (färdig pellets). Utifrån differensen mellan dessa, tillsammans med ingående svavelmängder från bränslet (olja), kan totalt utsläpp av svavel beräknas. Via molförhållanden beräknas slutligen total mängd utsläppt svaveldioxid (SO 2 ), som relateras till pelletsproduktionen.

14 10(27) I pelletsverket MK3 registreras svaveldioxidemissionen kontinuerligt i avgaskanalerna med onlinemätinstrument (FTIR) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 698 0,22 Pelletsverk MK ,04 Panncentraler 16 - Totalt 856 0,13 Tabell 2. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKABs verksamhet i Malmberget. Svaveldioxidemissioner BUV och MK3, månadsmedel g/ton pellets Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec BUV MK3 Figur 5. Svaveldioxidemissioner räknat som månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Riktvärde avseende svaveldioxidutsläpp från pelletsverket BUV överskreds som månadsmedelvärde i januari och mars 2011 (0,26 kg SO 2 /ton pellets i båda fallen), samt från pelletsverket MK3 i oktober (0,08 kg SO 2 /ton pellets). I övrigt har riktvärdena som månadsmedelvärden innehållits i båda verken. Fluor och klorväte (massbalans, samt online mätinstrument) Mätningar och beräkningar av mängden utsläppt fluor och klorväte sker löpande på motsvarande sätt som för svaveldioxid enligt beskrivning ovan. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 108 0,034 Pelletsverk MK3 18 0,005 Totalt 126 0,020 Tabell 3. Fördelningen av fluorutsläpp inom LKABs verksamhet i Malmberget.

15 11(27) Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 110 0,035 Pelletsverk MK3 16 0,005 Totalt 126 0,020 Tabell 4. Fördelningen av klorväteutsläpp inom LKABs verksamhet i Malmberget. Fluor- och klorväteemissioner MK3, månadsmedel g/ton pellets HCl F Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Fluor- och klorväteemissioner räknat som månadsmedelvärden för pelletsverket MK3 år Riktvärde avseende fluor- och klorväteutsläpp från pelletsverket MK3 överskreds som månadsmedelvärde i oktober 2011 (0,010 kg F/ton, respektive 0,013 kg HCl/ton pellets). I övrigt har riktvärdena innehållits. Kvävedioxid (SS-EN14792 samt online mätinstrument) Beräkning av mängden utsläppt kvävedioxid för pelletsverket BUV genomförs utifrån årliga mätningar i avgaskanalerna. I pelletsverket MK3 registreras kvävedioxidemissionen kontinuerligt i avgaskanalerna med online-mätinstrument. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 834 0,266 Pelletsverk MK ,223 Gruva 75 - Totalt ,255 Tabell 5. Fördelningen av kvävedioxidutsläpp inom LKABs verksamhet i Malmberget. Gällande riktvärde (700 ton NO 2 /år) för pelletsverket MK3 överskrids.

16 12(27) Kvävedioxidemissioner ton Totalt Figur 7. Stoftemissioner räknat som årsmedelvärde totalt för samtliga anläggningar, samt för pelletsverken BUV respektive MK3 åren BUV MK3 Koldioxid Koldioxidemissionen för 2011 har beräknats till totalt ton. Ammoniak (Värmeforsk metod 5.14) Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket samt MK3 under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Det totala utsläppet av ammoniak bedöms ha uppgått till 2,7 ton under Dioxiner och PAH (Värmeforsk metod 5.17, SS-EN 1948:1-3) Bedömningen av mängden utgående dioxin och PAH baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket samt MK3 under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Det totala utsläppet av dioxiner bedöms ha uppgått till 69 kg under Det totala utsläppet av PAH bedöms ha uppgått till 0,2 g under Metaller (Värmeforsk metod 5.11, SS-EN 14358:2004) Bedömningen av mängden utgående tungmetaller baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket samt MK3 under Utsläpp till luft avseende metaller framgår ur emissionsdeklarationen.

17 13(27) Nedfallande stoft (NILU-metod, provtagare enligt SS ) Under 2011 har nedfallande stoft mätts i 21 mätpunkter i Malmberget, 5 mätpunkter i Koskullskulle, samt i 2 stycken referenspunkter i Gällivare. Mätningen av nedfallande stoft i Koskullskulle har under slutet av 2011 kompletterats med ytterligare 3 mätpunkter i syfte att ge en mer heltäckande bild avseende stoftnedfall i olika delar av samhället. Resultat från dessa mätpunkter redovisas från och med LKAB har satt ett målsättningsvärde på 250 g/100m 2 och 30 dygn. Målsättningsvärdet har överstigits vid totalt 17 tillfällen, dvs. ca 5,5 % av samtliga genomförda mätningar i Malmberget och Koskullskulle under året. Målsättningsvärdet överstegs i flest antal mätpunkter under månaderna april och maj. Andelen mätpunkter i Malmberget och Koskullskulle som innehållit LKABs målsättningsvärdet för respektive månad framgår i tabellen nedan. Månad 2011 Jan. Feb. Mars April Maj Juni Juli Aug. Sep. Okt. Nov. Dec. Andel (%) Tabell 6. Den procentuella andelen av det totala antalet mätpunkter i Malmberget och Koskullskulle som innehållit LKABs målsättningsvärde under respektive månad år Mätningar sker i alla punkter en gång per månad året runt. I nedanstående figurer uppvisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkterna i Gällivare under Stoftnedfall månadsvis Västra Malmberget 2011 g / 100 m 2 och 30 dygn Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad MNE21 MNE23 MNE24 MNE29 MNE30 MNE31 MNE32 MNE36 MNE40 MNE41 MNE42 MNE43 Figur 8. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Västra Malmberget 2011.

18 14(27) Stoftnedfall månadsvis Östra Malmberget g / 100 m 2 och 30 dygn Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad MNE19 MNE22 MNE26 MNE27 MNE28 MNE35 MNE37 MNE38 MNE39 Figur 9. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Östra Malmberget Stoftnedfall månadsvis Koskullskulle g/ 100m 2 och 30 dygn MNE01 MNE02 MNE03 MNE34 MNE44 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 10. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Koskullskulle 2011.

19 15(27) Stoftnedfall månadsvis Gällivare 2011 g/ 100m 2 och 30 dygn MNE33 MNE45 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 11. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Gällivare I de nedanstående diagrammen presenteras mätresultat avseende nedfallande stoft som årsmedelvärde för de senaste 5 åren i respektive mätpunkt i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkterna i Gällivare. Årsmedelvärde stoftnedfall Malmberget g / 100 m 2 och 30 dygn Mätpunkt Figur 12. Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Malmberget åren

20 16(27) Årsmedelvärde stoftnedfall Koskullskulle Årsmedelvärde stoftnedfall Gällivare g / 100 m 2 och 30 dygn g / 100m 2 och 30 dygn Mätpunkt Mätpunkt Figur 13 och 14. Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Koskullskulle, samt för referenspunkterna i Gällivare, åren Det högsta stoftnedfallet, räknat som årsmedelvärde, sker i mätpunkt MNE01 som är lokaliserad intill den förhållandevis hårt trafikerade infarten till Vitåfors industriområde i Koskullskulle. De toppar som kan urskiljas för mätpunkterna MNE28 och MNE35 år 2010 kan härledas till en period med högt stoftnedfall som uppmättes i samband med ett då pågående vägarbete i Malmberget. Mätpunkternas lokalisering i Malmberget och Koskullskulle framgår av Bilaga 1. Partiklar PM10 i utomhusluft (kontinuerligt, 2 st. mätstationer) LKABs verksamhet bidrar till partikelhalterna i utomhusluften i närområdet. Partiklar i form av PM10, dvs. partiklar mindre än 10 mikrometer, mäts av extern expertis på uppdrag av LKAB i en mätstation (TEOM 1400AB) placerad i Malmberget, samt en i Koskullskulle. Miljökvalitetsnormer (enligt SFS 2010:477)avseende PM10-partiklar har satts till 50 µg/m 3 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) respektive 40 µg/m 3 som årsmedelvärde. Normerna innehålls i Malmberget och Koskullskulle under Halten PM10 i utomhusluften uppgick som årsmedelvärde till ca 7 µg/m 3 i Malmberget, respektive ca 9 µg/m 3 i Koskullskulle under Hur halten PM10 i utomhusluften som dygnsmedelvärde varierat från och med första januari t.o.m. sista december 2011 åskådliggörs i diagrammen nedan.

21 17(27) Dygnsmedelvärden partiklar PM10, Malmberget 2011 ug/m Figur 15. Partikelhalt avseende PM10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstation i Malmberget, perioden januari-december år Miljökvalitetsnorm för PM10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje. Dygnsmedelvärden partiklar PM10, Koskullskulle 2011 ug/m Figur 16. Partikelhalt avseende PM10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstation i Koskullskulle, perioden januari-december år Miljökvalitetsnorm för PM10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje. Vatten (SNV AR 86) Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Under år 2011 har ca 4,0 miljoner m 3 vatten bräddats till recipient.

22 18(27) Utsläppskontroll har utförts på utgående vatten från klarningsmagasinet (provpunkt MVA03), samt kontroll av recipientvatten nedströms LKABs utsläppspunkt (MVA01)och uppströms i referenspunkten i Lina älv (MVA02). I tabellen nedan redovisas årsmedelvärden av ett antal signifikativa parametrar för det vatten som bräddas till recipient, samt motsvarande halter nedströms respektive uppströms utsläppspunkten i recipienten. Utsläpp av metaller till vatten framgår ur emissionsdeklarationen. Provpunkternas lokalisering framgår av Bilaga 2. Parameter MVA03 MVA01 MVA02 (ref.) Susp. ämnen (mg/l) 8,8 <4,0 <4,0 Konduktivitet (ms/m) 138,0 9,4 2,9 Totalkväve (mg/l) 44,4 1,2 0,2 ph 7,7 7,0 7,1 Tabell 7. Årsmedelvärden avseende ett antal signifikativa parametrar för bräddvattnet från verksamheten, samt motsvarande parametrar i recipienten, nedströms respektive uppströms verksamhetens utsläppspunkt. Riktvärdet avseende halten suspenderade ämnen (10 mg/l) i bräddvatten från klarningsmagasinet har under året överskridits vid 3 tillfällen. Halterna vid dessa tillfällen uppgick till 11 mg/l i april, 14 mg/l i maj, samt 13 mg/l i oktober. Provtagning sker även före och efter en markinfiltrationsanläggning för sanitärt avloppsvatten inom industriområdet, främst i syfte att kontrollera avskiljningsgraden avseende bakterier. Det behandlade vattnet avleds därefter till klarningsmagasinet och därmed processvattensystemet. Vidare sker under barmarksperioden provtagning av dikesvatten vid gamla dammområdet, längs kanten av klarningsmagasinet, samt vid gråbergsupplag i syfte att kontrollera eventuell lakning. Sedan ett flertal år tillbaka genomförs även vattenprovtagning i ett antal sjöar, i närliggande omgivning till LKABs verksamhet i Vitåfors, i syfte att kunna följa upp utvecklingen över en längre period, exempelvis avseende försurningssituation. Vibrationer (kontinuerligt i 8 st. mätpunkter enligt SS ) För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord gör genomför extern expertis på uppdrag av LKAB kontinuerlig mätning av vibrationer i ett flertal bostadshus. En jämn geografisk spridning av mätpunkterna i närliggande bostadsområden har eftersträvats, vilket ger en god uppfattning om hur vibrationerna överförs i olika områden. Under år 2011 har totalt 8 st. fasta vibrationsmätare kontinuerligt registrerat inkommande vibrationer i form av vertikal svängningshastighet (mm/s Ve). Utöver de fasta mätpunkterna sker vibrationsmätning även under kortare perioder på andra platser i gruvans närområde efter önskemål från fastighetsägare. Resultaten från dessa mätningar avläses månadsvis av konsult och rapporteras till LKAB. De fasta mätinstrumenten har även online-rapportering, vilket medför att resulterande vibrationsnivåer kan avläsas i princip omedelbart efter en salva. LKAB har under ett flertal år arbetat med att reducera markvibrationerna i Malmberget orsakade av sprängningar i gruvan. De senaste 10 åren har vibrationerna från sprängning generellt sett uppvisat en avtagande trend. Den absoluta majoriteten av sprängningarna i gruvan medför vibrationer understigande 2,0 mm/s vertikalt. Under år 2011 har nivån för riktvärdet (5 mm/s) inte tangerats i någon mätpunkt vid sprängning, dvs. i 0 procent av fallen för året.

23 19(27) Buller (mätning enligt NV Rapport 5417) Mätning av externt industribuller har genomförts under 2011 i närliggande bostadsbebyggelse. Resultaten från respektive mätpunkt redovisas som ekvivalent ljudnivå (dba Eq), samt maximal ljudnivå (dba Max) i tabell nedan. Mätpunkt dba Eq dba Max MBU MBU MBU MBU MBU MBU Tabell 8. Mätresultat externt industribuller i bostadsbebyggelse. Elförbrukning Elförbrukningen inom LKAB Malmberget har under 2011 uppgått till 751 GWh. Förbrukning av tillsatsmedel Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i järnmalmsförädlingen under 2011: Anläggning Tillsatsmedel Förbrukning (kton) Anrikningsverk Olivin 144,3 Anrikningsverk Kvartsit 18,3 Anrikningsverk Kalksten 36,9 Pelletsverken Bentonit 36,8 Tabell 9. Mängd tillsatsmedel som förbrukats under året. Avfall/restprodukter Följande mängder avfall har omhändertagits för återvinning/destruktion under 2011: Avfallsslag Mängd (ton) Skrot (metaller) Övrigt verksamhetsavfall (ÖVA) Farligt avfall 519 Totalt Tabell 10. Mängd avfall som omhändertagits under året. Svavelreningsprocessen i pelletsverket MK3 har under året genererat ton kalkavfall som transporterats till kalkdeponi i Kiruna. Av den totala mängden torrt gråberg (7075 kton) som producerats under året har kton gråberg transporterats till deponi, i huvudsak Tingvallskulle dagbrott. Deponering i reservdeponi Nalo har endast skett i undantagsfall vid dåligt väglag. Mängden vått gråberg i form av anrikningssand uppgår till totalt 1820 kton för året.

24 20(27) 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Rökgasreningsanläggning Under större delen av 2011 har rökgasreningsanläggningen i MK3 haft hög tillgänglighet. Rökgasreningens tillgänglighet är avgörande för emissionerna av svaveldioxid, fluor och klorväte från verket. För att öka tillgängligheten genomfördes under slutet av 2010 förändringar på det så kallade operativa fönstret, dvs. från rekommenderade temperaturer och gasflöden till rökgasreningens reaktor, vilket fallit väl ut med färre stopp av rökgasreningen. Detta medförde också att försök med att sänka gasemissionerna kunde vidtas därefter. De åtgärder som vidtagits har resulterat i att nu gällande riktvärden, som månadsmedel, har kunnat innehållas med god marginal under större delen av Vibrationsdatahantering Ett dataprogram för kvantifiering och klassificering av vibrationsdata har utvecklats och tagits i drift under De vibrationsmätare som finns installerade i ett antal fastigheter i gruvans närområde registrerar alla vibrationer kontinuerligt, dygnet runt, oavsett om vibrationerna orsakas av sprängning, seismisk aktivitet eller andra icke-gruvrelaterade orsaker. Dataprogrammet innebär att all registrerad rådata för respektive mätpunkt regelbundet kan klassificeras i kategorier utifrån orsak enligt ovan och kvalitetssäkras. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Utsläpp till luft Rökgasreningsanläggningen i MK3 haft hög tillgänglighet. Riktvärdena har innehållits med god marginal större delen av året, men under oktober 2011 medförde ett längre stopp i reningsanläggningen att riktvärdena för svaveldioxid, fluor respektive klorväte överskreds som månadsmedelvärde. Stoppet berodde problem med stoftåterföringen, samt underhållsbehov på kalkslurrydysorna. Stoftåterföring och kalkslurrydysor åtgärdades och anläggningen fungerade åter bra efter uppstart. Svaveldioxidutsläppen från pelletsverket BUV överskreds som månadsmedelvärde i januari och mars Detta orsakades av högre svavelhalter i råkula under perioden i kombination med låg produktionstakt i förhållande till bränsleförbrukningen. Pelletsverket BUV saknar för närvarande rökgasrening, och därmed kan inte svaveldioxiden avskiljas från rökgaserna. Projektering för kommande rökgasreningsanläggning för BUV har fortlöpt under 2011, byggstart sker under Riktvärdet avseende kvävedioxidutsläpp från pelletsverket MK3 överskrids 2011, men är lägre än föregående år. Under andra halvan av 2010 inleddes fullskaleförsök med förbrännkammare på ett brännarpar i syfte att minska NO x -utsläppen från verket. Under 2011 har drygt 50 % nyttjandegrad uppnåtts på det aktuella brännarparet, vilket främst beror på skador och slaggbildning i brännarportarna. För att komma tillrätta med problemen planeras ombyggnation av förbrännmarar och brännarportar under underhållsstopp i verket 2012.

25 21(27) Totalt tre stoftreningsanläggningar, varav två i MK3 och en i specialproduktverket, klarade inte ställda krav i villkor vid ordinarie kontrollmätning. Anläggningarna har åtgärdats (utbyte av filterstrumpor) och godkänts vid påföljande ommätning. Utsläpp till vatten Under 2011 har halten suspenderat material i bräddvattnet från klarningsmagasinet överskridit gällande riktvärde vid tre tillfällen. Höga halter suspenderat material är inte heller önskvärt med hänsyn till den vattenkvaliteten som erfordras för malmförädlingsprocessen. I syfte att frigöra vattenspegel och öka uppehållstiden i klarningsmagasinet har årliga muddringsarbeten skett i magasinet sedan Under 2011 genomfördes muddring under större delen av oktober månad. Muddringsarbetet i sig kan ha bidragit till ett av överskridandena. Sedan en tid pågår arbete med att optimera returvattensystemet i MK3. Om detta faller väl ut innebär det mindre vattenvolymer till klarningsmagasinet. Vidare bedöms en optimering medföra en betydande minskning av fastgodsandelen i vattnet som tillförs klarningsmagasinet. Övriga miljöhändelser Vid miljöhändelser upprättas en avvikelserapport. Beroende på avvikelsens omfattning anmäls det inträffade till tillsynsmyndigheten. Nedanstående utgör en sammanfattning av de viktigaste delarna beträffande avvikelser för verksamheten i Malmberget under Kranarna till 6 st IBC-behållare innehållande utbytt transformatorolja hade öppnats under natten, varvid oljan runnit ut på marken ( ). Händelsen polisanmäldes som skadegörelse. Marken har sanerats på förorenat material. För att undvika liknande händelser kommer fyllda behållare i möjligaste mån inte att lämnas obevakade över natten utan transporteras till Miljöstation. Tätare rondering av industrivakt kan genomföras vid liknande pågående arbeten. Läckage av EO5 från ventil under återfyllning av cistern vid Bandugnsverket pga. felaktigt indikerat stängningsläge ( ). Omfattande saneringsåtgärder. Objekt finns sedan tidigare med i LKABs sammanställning över förorenade områden. För att undvika liknande händelser monteras redundansstängning av ventil med tätslutande lock. Rondering av cistern vid påfyllning av olja efter besiktning införs som rutin. Mudderverk hamnar under vattenytan i klarningsmagasinet varpå diesel läcker ut i vattenmassan. ( ). Resterande diesel i bränsletankarna pumpades ur. Flytlänsar lades ut på vattenytan. Ett dieselspill i samband med rengöring av oljecistern uppdagades ( ). Orsaken oklar. Marken sanerades. Oljeläckage från avlastningssekvensen MK3 tappstation ( ). Vid uppstart gick en o- ring till slangkopplingen för cylindern som styr sektorluckan sönder. Området sanerades. Ventilpaket och o-ring byttes ut.

26 22(27) 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter och arbetar aktivt med energifrågor. Totalt förbrukades i Malmberget under 2011 ca 1,2 TWh i form av elenergi och fossila bränslen. Under slutet av 2011 har LKAB installerat massflödesmätare för inleveranserna av den olja LKAB köper in samt för den tjockolja som lastas i den egna oljedepån på Uddebo i Luleå. Projektet har initierats av att LKAB arbetar med att få en kvalitetssäkrad kontroll på inleveranserna och samtidigt skapa en bättre kontroll på energiförbrukningen vilket underlättar redovisningen av koldioxid och skatter. Sedan tillståndsprövningen av befintlig och utökad verksamhet i Malmberget är LKAB inne i ett prövotidsförfarande avseende energieffektiviseringar. LKAB har tagit fram och till mark- och miljödomstolen redovisat en rad genomförda, samt planerade energibesparingsåtgärder. LKAB-koncernens underjordsgruvor samt all förädlingsverksamhet deltar även i Statens energimyndighets program för energieffektivisering (PFE). Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB löpande har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav på såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, brandskydd, källsortering samt kemikalieföreskrifter. Enligt lag skall den som i ett företag hanterar eller inför nya produkter vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller motverka skada på människor och miljö. För att uppfylla dessa krav gäller inom LKAB att alla produkter som skall köpas in och användas först skall bedömas och godkännas av LKABs kemiska nämnd där kompetens både vad gäller hälso-/arbetsmiljöaspekter samt yttre miljöaspekter är representerade. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är mindre farlig. Arbetet med att ytterligare förbättra ansökningsförfarandet och handläggandet hos LKABs kemiska nämnd har fortgått under LKABs kemikalieansvarige har löpande gått ut med information

27 23(27) angående kemikaliehanteringen internt inom företaget för att öka förståelse och insikt kring arbete med kemikalier ute i verksamheten. Inom LKAB-koncernen används ett kemikalieregister, ECOArchive. Registret underlättar hanteringen kring kemikalier och säkerhetsarbetet vid användning och inköp till LKAB. Alla anställda inom LKABkoncernen har läsrättigheter till registret. I databasen kan man se vilka kemikalier, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Ett svenskspråkigt säkerhetsdatablad förvaras också lättåtkomligt där produkten används. Under 2011 har arbetet med att förbättra hanteringen av kemikalier inom hela LKAB-koncernen fortlöpt. Under året har ingen farlig produkt kunnat ersättas av någon mindre farlig, dock är endast två av totalt 19 godkända produkter klassade som hälso- eller miljöfarliga. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom LKABs industriområden, omfattas av dessa anvisningar Under året har dokumenteringen av avfallshantering inom LKABs industriområden baserats på källsortering i nedanstående fraktioner: Brännbart avfall Metallskrot Gummi Deponi Hushållsavfall Papper Trä Farligt avfall Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en hög nivå. Insatser under 2011 har främst inriktats på att öka den interna källsorteringen. Under 2011 har en heltäckande inventering utförts på samtliga 300 miljöstationer. Där behov har funnits har antalet kärl utökats och anpassats för att förenkla intern sortering och hantering. Vad gäller farligt avfall har en satsning gjorts på att anpassa kärl och förbättra skyltningen, samt att säkra omhändertagandet genom separat FA-transport från miljöstationerna. I Malmberget har förbättringsåtgärder genomförts på skrot- och återvinningsgården med förbättrad kontroll på inkommande avfall. Ytterligare förbättringar kommer att genomföras på skrot- och återvinningsgården i Malmberget under 2012.

28 24(27) 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Stoft Under 2011 har 7 st. äldre DU-anläggningar i sovringsverket ersatts av 3 st. nya som ett led i att klara kommande villkorskrav avseende punktutsläpp av stoft från enskilda reningsanläggningar. Garantimätning av anläggningarna genomfördes vid årsskiftet och resultaten visar att de klarar kommande krav. Damning Krossning- och materialhanteringen på Nalo har setts över, bl.a i syfte att minska damningen från området. Krossarna har kapslats in och flyttats för att vara stå mer i lä för vind. Efterbehandlingsarbetet på gamla dammområdet har fortlöpt under Detta arbete kommer på längre sikt att minska damningen till närliggande samhälle då damningsbenäget material binds till marken av vegetation. Trädplanteringen kommer även att innebära att vindhastigheterna sänks mellan industriområde och samhälle. LKAB har också som ett led i att förbättra situationen avseende damning tillsatt en arbetsgrupp med syfte att identifiera damningsskällor inom industriområdet i Malmberget och se över möjliga åtgärder. Buller Utbytet av DU-anläggningar i sovringsverket har minskat antalet bullerkällor, de enskilda anläggningarna alstrar därutöver mindre ljud. Bullerdämpande åtgärder har utförts på frånluftsfläkt vid Alliansen. 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB deltar i ett internationellt forskningsprojekt (ULCOS) med målsättningen att CO2 -utsläppen vid stålproduktion ska sänkas med 50 %. Försöksverksamheten som bedrivs i LKABs försöksmasugn i Luleå har under 2009 visat att en koldioxid reduktion med % är möjlig. På LKAB pågår ett kontinuerligt arbete kopplat till REACH-lagstiftningen. Alla järnmalmspelletsprodukter samt tackjärnet från experimentmasugnen (EBF) är registrerade och godkända enligt REACH. Inkluderat i registreringsunderlagen finns studier som rör produkterna och dess påverkan på människors hälsa och miljö.