Miljörapport LKAB Malmberget

Transkript

1 Vår beteckning Division So dra KMA 2017 Miljörapport LKAB Malmberget Foto: Fredric Alm

2

3 Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: (1) Handläggare Avd/Sektion Björn Svanelöv Division Södra KMA D E bjorn.svanelov@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Björn Svanelöv LKAB Ja Niddi Ögren Niddi Ögren Länsstyrelsen i Norrbottens län Gällivare kommun Alrutz Advokatbyrå Torbjörn Ahnqvist David Alldén Arkivet Malmberget Magnus Arnkvist Joakim Bengtsson Kristina Benson Linda Bjurholt Malin Brännvall Elias Engman Ronnie Hansson Anders Henriksson Stefan Hämäläinen Inge Karlsson Bo Krogvig Lotta Lauritz Anders Lindberg Maritha Mossberg Jan Moström Jan Pettersson Tage Sennland Grete Solvang Stoltz Åsa Sundkvist Miljörapport 2017 LKAB Malmberget Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för till-ståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en samman-ställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKAB:s utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Kiruna T F Säte: Luleå Org.nr: Plusgiro: Bankgiro:

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2017 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Malmbergsgruvan Postnummer: Ort: Malmberget Besöksadress för anl.: Vitåfors Fastighetsbeteckningar: Malmberget 8:17 (Gällivare 13:42, Gällivare 13:44, Gällivare 13:46, Malmberget 8:129) Kommun: Gällivare Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: i (Malm och mineral) (Malm och mineral) i (Deponering) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: i (Malm och mineral) Järn och ståltillverkning 2012/135/EU Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: i (Deponering) BAT-slutsats enligt IED saknas EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253: Nej Produktionsenhet: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: Ja Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :10:15 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2017 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Björn Efternamn: Svanelöv Telefonnummer: Telefaxnummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: bjorn.svanelov@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Malmberget JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: Telefaxnummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB Kiruna Postnummer: Postort: Kiruna Inlämnad: :10:15 Version:1 2 / 2

6 Textdel års miljörapport Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning Tillstånd Anmälningsärenden beslutade under året Andra gällande beslut Tillsynsmyndighet Tillståndsgiven och faktisk produktion Gällande villkor i tillstånd Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m Stoft Svaveldioxid Fluor och klorväte Kvävedioxid Koldioxid Ammoniak Organiska föreningar - dioxiner och PAH Metaller Nedfallande stoft Luftkvalitet - PM10 i samhället Vatten Bräddvatten Metaller i vatten Utsläpp till vatten av kväve Utökade biologiska undersökningar Vibrationer Markpåverkan Buller Förbrukning av tillsatsmedel Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Förbättringar avseende drift av sand- och klarningsmagasinet Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m Utsläpp till vatten

7 10.2 Övriga miljöhändelser Åtalsanmälningar Externa klagomål Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energi Fullskaleförsök med naturgas Transporter Ersättning av kemiska produkter m.m Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Avfall/restprodukter Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa LKAB:s hållbarhetsmål Åtgärder mot diffus damning Utsläpp till vatten Åtgärder mot buller Hybrit Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar Industriutsläppsverksamheter Bilaga 1. Emissionsdeklaration Bilaga 2. Uppfyllelse av BAT-slutsatser 2

8 1 Verksamhetsbeskrivning NFS 2016:8 5 1: Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, men ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Malmberget sker under jord i ett tiotal malmkroppar som bildar en båge mellan Malmberget samhälle i väster och Koskullskulle i öster. Malmkropparna delas in i Östra fältet och Västra fältet. Malmerna i Östra fältet utgörs av magnetitmalmer (Fe 3O4) medan det i Västra fältet förekommer både magnetit- och hematitmalmer (Fe 2O 3). Den brytningsmetod som används i Malmberget kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan. Figur 1 Huvudprocess för malmförädling vid LKAB Malmberget Malmförädlingsverken består av sovringsverk, anrikningsverk och pelletsverk. I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av gråberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. I anrikningsprocessen produceras fines som är en slutprodukt i form av järnmalmskoncentrat, men huvuddelen av det koncentrat som produceras överförs till pelletsverken. Beroende på vilken pelletsprodukt som skall tillverkas tillsätts koncentratet olika tillsatsmedel. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till s.k. råkulor. 3

9 Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn för utskeppning till kund. I malmförädlingsprocessen produceras, förutom slutprodukterna fines och pellets, även stora mängder torrt och vått sidoberg. Det torra sidoberget transporteras till anläggnings- och efterbehandlingsobjekt eller läggs på deponi, medan det våta sidoberget, den s.k. anrikningssanden, pumpas till ett dammsystem där deponering sker. Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Malmförädlingen, i huvudsak pelletstillverkningen, leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är även en av Sveriges största elkonsumenter och står för omkring 1,5 procent av landets totala förbrukning. LKAB:s verksamhet i Malmberget medför även buller, vibrationer vid sprängning och seismisk aktivitet, samt diffus damning från exempelvis upplag och transporter, vilket kan upplevas som störande av boende i närliggande samhällen. 2 Tillstånd NFS 2016:8 5 2: Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen (M ) Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att i Malmberget bryta intill 20 Mton järnmalm per år samt att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Vitåfors årligen tillverka högst 14 Mton slutprodukter, varav högst 9 Mton prima pellets. Miljödomstolen lämnar även LKAB tillstånd till erforderliga kapacitetshöjande åtgärder. Tillståndet omfattar deponering av inert avfall i form av gråberg (avfallskod ) intill en mängd av 6,3 Mton per år, deponering av icke-farligt avfall i form av anrikningssand (avfallskod ) intill en 4

10 Miljööverdomstolen (M59-08) Miljödomstolen (M ) Mark- och miljödomstolen (M ) Mark- och miljödomstolen (M ) Mark- och miljödomstolen (M ) Högsta domstolen (Ö ) Mark- och miljödomstolen (M116-15) Mark- och miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) mängd av 2,2 Mton per år, samt mottagning, behandling, lagring och deponering av icke-farligt avfall från svavelreningsprocessen (avfallskod ) intill en mängd av maximalt ton per år. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom (M ) i avseendet att villkor 10 vibrationer från sprängning upphävs och ersätts med en provisorisk föreskrift samt att ett prövotidsförfarande avseende vibrationer från sprängning läggs till. Miljödomstolen ändrar vad som föreskrivits i villkoren 2, 3 och 4 i deldom (M ) avseende utsläpp till luft från malmförädling i form av pelletstillverkning. Villkorsändring avseende villkoren 2 och 3 i dom M gällande utsläpp till luft från pelletstillverkningen. Ändringstillstånd och villkorsändring (avseende villkor 12 och 14) gällande gråbergsdeponering i deldom M Gäller tillstånd att även nyttja Tingvallskulle före detta dagbrott för gråbergsdeponering, 8 Mton under 2013 samt 9 Mton under , därefter 6,3 Mton per år. Mark- och miljödomstolen avslutar prövotidsförfarande samt fastställer tillkommande villkor. Villkor rörande utsläpp till vatten av kväve, deformationer och sättningar samt vibrationer har överklagats under Högsta domstolen meddelar inte prövningstillstånd för överklagande av villkor 17 (utsläpp till vatten av kväve), villkor 25 (deformationer och sättningar) samt villkor 28 (vibrationer). Mark- och miljööverdomstolens avgörande står därmed fast. Deldom avseende vibrationsmätningar i Malmberget. Deldom för tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun nu fråga om slutligt villkor för energihushållning vunnen lagakraft Länsstyrelsen förelägger LKAB att söka tillstånd hos Mark och miljödomstolen för utförda 5

11 dammsäkerhetshöjande åtgärder på B-A damm i Vitåfors 3 Anmälningsärenden beslutade under året NFS 2016:8 5 3: Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser Datum Beslutsmyndig Beslutet avser het Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) 4 Andra gällande beslut Beslut ang att LKAB avser att mellanlagra krossat sovringsavfall inom ett område vid gamla sandmagasinet istället för på Nalo-området. Länsstyrelsen beslutar att ärendet inte föranleder någon åtgärd. Ärendet gäller en anmälan om driftsstörning i mätsystmet för övervakning av sandmagasinet i malmberget LKAB har inkommit med en anmälan om krossning och lagerhållning av material till arbeten vid dammsystemet i Vitåfors. Detta föranleder ingen åtgärd från länsstyrelsens sida. Länsstyrelsen vill att LKAB meddelar densamma när arbetena är klara för en gemensam inspektion. Länsstyrelsen beslutar om att anmälan om förlängda försök med externt rågods som är anmälda att pågå fram till 30 november 2017 får påbörjas omedelbart, och att det inte föranleder någon åtgärd. Samt att resultaten ska rapporteras in senast en månad efter att de har avslutats. Länsstyrelsen förelägger LKAB att söka tillstånd hos miljöprövningsdelegationen för anmäld verksamhet avseende ny lokalisering av kalkdeponi inom Vitåfors NFS 2016:8 5 4: Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen Föreläggande om att inkomma med inventering av ( ) potentiellt förorenade områden vid LKABs industriområden Kiruna och Malmberget 6

12 Länsstyrelsen ( ) Gällivare kommun (Miljö ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Gällivare kommun (Miljö ) Länsstyrelsen ( ) Gällivare kommun (Miljö ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Beslut om att LKAB ska skicka in en slutrapport om efterbehandlingsåtgärder på fastigheten 8:17 Föreläggande gällande att vidta försiktighetsmått vid uppställning av asfaltsverk vid Nalo. Länsstyrelsen har mottagit information om rivning av befintlig bandgång och anläggandet av en ny vid Stålbandverket i Vitåfors, Malmberget. LKAB har påträffat en förmodad markförorening och anmält detta till länsstyrelsen. Detta ärende föranleder nu ingen åtgärd. Länsstyrelsen önskar dock att besiktiga området tillsammans med LKAB gällande produkthantering inom Vitåfors bangård, lastning och lossning. Länsstyrelsen godkänner den ekologiska efterbehandlingsplanen för det gamla sandmagasinet, Vitåfors Vidta försiktighetsmått vid avhjälpande-åtgärder av förorenat område på fastigheten Malmberget 8:17 LKAB har informerat länsstyrelsen om att två sprinkleranläggningar som finns vid Kaptensgropen inte kommer att vara i bruk under Länsstyrelsen emotser en redovisning av den uppföljning/utvärdering gällande vattenbegjutning som LKAB avser att göra Beslut om att vidta försiktighetsmått vid avhjälpandeåtgärder av förorenat område på fastigheten Kommunalhemmet 6 Beslut angående föroreningar vid tillsatsmedelscentralen på Nalodeponin (16-B064). Beslut avseende försök med externt rågods i Malmberget, delrapport 1. Beslut avseende mätning av vibrationer i Malmberget, Gällivare kommun. Beslut i fråga om betydande miljöpåverkan avseende ökad mängd avfallssand samt nyttjande av externt rågods inom LKAB:s gruvverksamhet i Malmberget 7

13 Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( , ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Mark- och miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Beslut i fråga om betydande miljöpåverkan avseende ny deponi för sidoberg inom LKAB:s gruvverksamhet i Malmberget. Föreläggande gällande åtgärder för minimering av suspenderade ämnen i bräddat vatten från klarningsmagasinet inom Vitåfors industriområde. Ändrade rågodsflöden mellan Svappavaara, Kiruna och Malmberget tom Nyttjande av energigas i Pelletsverket MK3. Komplettering av rökgasrening i Pelletsverket MK3. Efterbehandling av KCK-området. Tillstånd att i två etapper påbygga sandmagasinets damm B-A och C-D-E1-F, samt påbygga hästskodamm och höja tröskelnivån för ytutskovet. Undantag från villkor 7 gällande kontinuerlig mätning vid FL014. Nyttjande av Parta som reservdeponi. Uppläggning av torv inom Vitåfors gruvindustriområde. Uttag av rågods vid infart till Vitåfors gruvindustriområde. Nyttjande av Tingvallskulle dagbrott för deponering av gråberg. Uttag av rågods vid Tingvallskulle, Johannes, Baron och Välkomma. Tillvaratagande av magnetit från buffertmagasin. Tillstånd enligt miljöbalken att påbygga sandmagasinets damm B-A och C-D-E1-F, samt anlägga nytt ytutskov och tillhörande avbördningsanordningar. Uttag av rågods vid Tingvallskulle Östra. Anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende förändrad användning av byggnad 8

14 Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) MMF10BY503 i området Bomselet inom Vitåfors industriområde. Säkerhet för deponeringsverksamheten i Malmberget/Vitåfors Gällivare kommun. Anmälan om åtgärder i klarningsmagasinet inom LKAB:s dammsystem inom Vitåfors industriområde. 5 Tillsynsmyndighet NFS 2016:8 5 5: Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län 6 Tillståndsgiven och faktisk produktion NFS 2016:8 5 6: Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tabell 1 Tillståndsgiven mängd Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Brytning av 20 Mton järnmalm 13 Mton Tillverkning av 14 Mton slutprodukter 9 Mton Tillverkning av 9 Mton prima pellets 7 Mton Deponering av 6,3 Mton sidoberg 4,1 Mton Deponering av 2,2 Mton anrikningssand 2,1 Mton Kommentar Faktisk produktion ligger inom gällande tillståndsgivna mängder. 9

15 Miljoner ton Miljoner ton Produktion Järnmalm Slutprodukter Pellets Figur 2 Produktion järnmalm, total produktion slutprodukter samt produktion pellets i Malmberget för åren Pelletsproduktion BUV MK Figur 3 Produktion pellets i Bandugnsverket (BUV) respektive MK3 för åren Gällande villkor i tillstånd NFS 2016:8 5 7: Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. 10

16 Vissa villkor återges inte i sin helhet Villkor 2: Svaveldioxid MK3 och BUV Gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde om 0,03 kg/ton pellets har innehållits under 2017 förutom i februari och maj. Gemensamt gränsvärde om 270 ton/år innehålls under året. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor 3: Fluor MK3 och BUV Gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde om 0,006 kg/ton pellets. Riktvärde i villkor har överskridits vid ett tillfälle under året. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor 3: Klorväte MK3 och BUV Gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde om 0,006 kg/ton pellets. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor 4: Stoft MK3 och BUV Gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde om 0,05 kg/ton pellets. Villkor innehålls. Se avsnitt 8 för vidare information Villkor 5: Stoft punktkällor i pelletsverk Utsläpp av stoft från samtliga utsläppspunkter i MK3 och BUV får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m 3 ntg. Riktvärde i villkor har överskridits vid två utsläppspunkter (tre mätningar) under året. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor 6: Stoft punktkällor i gruva och sovringsverk Stoft från samtliga punktkällor i gruvan och sovringsverk får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m 3 ntg. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor 7: Kontinuerliga mätinstrument Utsläpp av stoft svavel och kväveoxider ska kontrolleras med kontinuerligt registrerande mätinstrument. Undantag av detta kan medges av tillsynsmyndigheten. Villkor uppfylls. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor 8: Suspenderade ämnen Halten suspenderade ämnen i bräddvattnet från klarningsmagasinet får som riktvärde inte överstiga 10 mg/liter. Riktvärde i villkor har överskridits vid ett tillfälle under året. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor 9: Bindemedel Som bindemedel får endast bentonit eller annat likvärdigt material användas. Villkor uppfylls. Se avsnitt 8 för vidare information. 11

17 Villkor 10: Vibrationer Sprängningar i gruvan ska genomföras på ett sådant sätt att vibrationerna i mätpunkterna utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastighet i mätpunkterna får som riktvärde inte överstiga 4,0 mm per sekund, mätt enligt SS Tillfälligt undantag från riktvärdet kan medges av tillsynsmyndigheten efter anmälan i förväg från bolaget. Villkor uppfylls. Villkor 11: Partikelmätningar i utomhusluft Genomföra kontinuerlig mätning av partiklar i utomhusluft i omgivningarna till verksamheten, försedd med larmfunktion och övervakning dygnet runt. Villkor uppfylls. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor 12: Deponering av sidoberg Allt sidoberg, utom det som används i anläggningsarbeten, skall deponeras i Kaptensgropen /Tingvallskulle. I undantagsfall vid damning, säkerhetsrisk för sidobergsentreprenör och produktionshinder i sovringsverket får deponering ske i reservdeponier. Rapportering angående sidobergsdeponering ska ske månadsvis till länsstyrelsen. Villkor uppfylls. Villkor 13: Efterbehandling Efterbehandlingsplan skall upprättas. Villkor uppfylls. Villkor 14: Ekonomisk säkerhet Ekonomisk säkerhet ska ställas. Villkor uppfylls Villkor 15: Diffus damning Bolaget ska vidta skäliga åtgärder för att undvika störningar för omgivningen till följd av diffus damning. Villkor uppfylls. Villkor 16: Sammanställning diffus damning Bolaget ska redovisa en sammanställning av arbetet med åtgärder för att undvika störning till följd av diffus damning till tillsynsmyndigheten. Villkor bedöms uppfyllas. Villkor 17: Ammoniakkväve Halten ammoniakkväve (NH 3-N) får som årsmedelvärde inte överstiga 2,2 µg/liter i vatten som bräddas från klarningsmagasinet till Lina älv. Den maximalt tillåtna halten får vid varje enskilt provtagningstillfälle inte överskrida 15 µg/liter. Koordinaterna för provpunkterna ska tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Villkor innehålls. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor 18: Reviderat kontrollprogram Ett reviderat kontrollprogram ska lämnas in till tillsynsmyndigheten för synpunkter inom tre månader från det att deldomen vunnit laga kraft. Villkor uppfylls. 12

18 Villkor 19: Inblandningsförhållanden i bräddvatten Bolaget ska ta fram förslag på hur inblandningsförhållandena vid bräddning av vatten från klarningsmagasinet till Lina älv kan förbättras. Utredningen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast den 5 maj Villkor uppfylls. Villkor 20: Sprängning Produktions- och tunnelsprängning får inte äga rum i gruvan mellan kl och kl Villkor uppfylls. Villkor 21: Information om sprängning Bolaget ska i god tid innan produktions- och tunnelsprängning informera allmänheten om var och när dessa kommer äga rum. Villkor uppfylls. Villkor 22: Vibrationer Bolaget ska verka för att bostäder som utsätts för upprepade vibrationer, till följd av seismisk aktivitet, som överskrider 6 mm/s dagtid (kl ) och 3 mm/s nattetid (kl ) avvecklas. Villkor uppfylls. Villkor 23: Information seismik Bolaget ska löpande informera tillsynsmyndigheten, Gällivare kommun och allmänheten om inträffade seismiska händelser samt om mätresultat från vibrationsmätningar vid inträffade seismiska händelser. Villkor uppfylls. Villkor 24: Definition av seismisk händelse Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten ta fram och utarbeta en definition av vad som ska rapporteras som en seismisk händelse samt riktlinjer för när och hur mätresultaten från vibrationsmätningarna ska rapporteras. Villkor uppfylls. Villkor 25: Deformationer Villkoret gäller från och med den 1 januari Villkor 26: Redovisning av eventuella skador Bolaget ska inom tre månader från att deldom vunnit laga kraft till tillsynsmyndigheten redovisa program för kontroll av eventuella skador och annan påverkan på bostäder och därtill hörande ledningar samt av mätning av markpåverkan för tillsynsmyndighetens godkännande. Programmet har skickats till tillsynsmyndigheten, som aviserat att de har synpunkter på detta men har inte återkommit i frågan. Villkor bedöms uppfyllas. Villkor 27: Buller Den ekvivalenta ljudnivån från bolagets verksamhet får fr.o.m. den 1 januari 2017 utomhus vid bostäder inte överstiga: - 50 db(a) dagtid (kl.07-18) - 45 db(a) kvällstid (kl.18-22) 13

19 - 40 db(a) nattetid (kl.22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får utomhus vid bostäder inte överstiga 55 db(a) nattetid. Villkor bedöms kunna innehållas. Se avsnitt 8 för vidare information. Villkor 28: Vibrationer Sprängningar i gruvan ska genomföras på ett sådant sätt att vibrationerna i enskilda bostäder i Malmberget och Koskullskulle minimeras. Högsta svängningshastighet, mätt som komponentmax (PCPV), i sockeln på enskilda bostäder i Malmberget och Koskullskulle får inte överstiga angivna värden de dygn då sprängning genomförs. Villkor uppfylls. Villkor 29: Vibrationsmätarnas yttäckning Bolaget ska ta fram ett underlag som beskriver vilket område som respektive vibrationsmätare motsvarar rent ytmässigt. Därefter ska kontrollprogrammet revideras i samråd med tillsynsmyndigheten, vilket har gjorts. Kontrollprogrammet sammanställas, men har ej skickats in. Villkor bedöms därför ej ännu uppfyllas. Villkor 30: Avveckling Bolaget ska redovisa en plan över vilka bostäder och bostadsområden i Malmberget som bolaget inom överskådlig tid kommer att påverka på ett betydande sätt och därför måste avvecklas eller påtagligt förändras. Planen ska utarbetas med grund i uppgifter om samtliga effekter på människors hälsa och miljön som bolagets verksamhet ger upphov till, både direkt och indirekt. Framtagandet av planen ska samrådas med Gällivare kommun, andra berörda nämnder samt med Länsstyrelsen i Norrbottens län i frågor som rör riksintresse. Planen ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 1 juli 2017, vilket har gjorts, och ska därefter revideras vart femte år. Tillsynsmyndigheten har aviserat att de har synpunkter på programmet, men har ej återkommit med detta under Villkoret bedöms därför uppfyllas. Villkor 31: Årligt informationsmöte Bolaget ska hålla minst ett informationsmöte per år, där aktuell miljöinformation rörande bolagets verksamhet lämnas till allmänheten. Villkor uppfylls. Föreskrift (under prövotid) Kväveoxider MK3: 700 ton/år som riktvärde och uttryckt som kvävedioxid. Föreskrift innehålls. Se avsnitt 8 för vidare information. 14

20 8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. NFS 2016:8 5 8: En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Detta kapitel redovisar resultatet från bolagets egenkontroll. Parametrar som överskrider tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen i SMP samt i bilaga till miljörapporten. I pelletsverken MK3 och BUV sker kontinuerlig mätning i avgaskanalerna av stoft, SO 2, HF, HCl och NO x (NO 2) och emissionerna beräknas utifrån denna mätning. Manuella kontrollmätningar avseende stoft och avgaskanalerna. gasparametrar genomförs årligen i 8.1 Stoft Under året har enskilda reningsanläggningar (DU-anläggningar) kontrollmätts med avseende på stoftemissioner (punktutsläpp) i enlighet med kontrollprogram. I pelletsverken registreras stoftemissionen kontinuerligt i avgaskanalerna med mätinstrument (DURAG D-R ) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. En summering görs sedan av alla enskilda emissionspunkter och relateras till pelletsproduktionen. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Mätning sker enligt SS-EN , SS 28426, samt online mätinstrument. Tabell 2 Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 56,6 0,016 Pelletsverk MK3 45,2 0,013 BUV+MK3 101,8 0,014 Sovrings- & anrikningsverk 4 - Specialproduktverk 1,0 - Panncentraler 1,8 - Totalt 108,6 0,015 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) 15

21 kg/ton pellets kg/ton pellets Stoftemissioner, årsmedel ,1 0,075 0,05 Totalt BUV MK3 0, Figur 4 Stoftemissioner som specifikt årsmedelvärde avseende samtliga anläggningar samt för pelletsverket BUV respektive MK3 åren ,05 Stoftemissioner BUV och MK3, månadsmedel ,04 0,03 0,02 BUV MK3 BUV, MK3 0,01 0,00 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 5 Stoftemissioner räknat som gemensamt månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Gällande riktvärden avseende stoftemissioner, gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde MK3 och BUV, 0,05 kg/ton har innehållits under För DU-anläggningar har villkorsvärdet 10 mg/ m 3 ntg innehållits under 2017 med undantag för två DU-anläggningar (tre mätningar). En reningsanläggning i BUV (MST70 Påmatning) och en reningsanläggning i specialproduktverket (MST 58) klarade inte ställda krav i villkor vid ordinarie mätning. Anläggningen MST70 åtgärdades 16

22 kg/ton pellets och godkändes vid påföljande ommätning. MST58 mättes med ej godkänt resultat den 20 december 2017, vilket innebar att en ommätning inte hann göras innan årets slut. 8.2 Svaveldioxid I pelletsverken registreras svaveldioxidemissionerna kontinuerligt i avgaskanalerna med onlinemätinstrument (FTIR) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. Utsläppen från panncentraler beräknas utifrån förbrukad mängd olja. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 3 Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 89,9 0,03 Pelletsverk MK3 94 0,03 BUV+MK3 183,9 0,03 Panncentraler 13,79 - Totalt 197,7 0,027 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) 0,09 0,08 0,07 0,06 Svaveldioxidemissioner BUV och MK3, månadsmedel ,05 0,04 0,03 BUV MK3 BUV, MK3 0,02 0,01 0,00 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6 Svaveldioxidemissioner räknat som gemensamma och enskilda månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde avseende svaveldioxidemissioner (MK3, BUV 0,03 kg/ton pellets) har ej innehållits i februari och maj Utsläppen av svaveldioxid från pelletsverken får inte överstiga 270 ton per år som gränsvärde, vilket innehålls. 17

23 kg/ton pellets 8.3 Fluor och klorväte Mätning av mängden utsläppt fluor och klorväte sker löpande på motsvarande sätt som för svaveldioxid enligt beskrivning ovan. I tabeller och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 4 Fördelningen av fluorväteutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 4,6 0,001 Pelletsverk MK3 11,1 0,003 Totalt 15,7 0,002 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Tabell 5 Fördelningen av klorväteutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under Specifikt utsläpp som året (ton) årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 10,4 0,003 Pelletsverk MK3 11,7 0,003 Totalt 22,1 0,003 0,01 Fluoremissioner BUV och MK3, månadsmedel ,008 0,006 0,004 BUV MK3 MK3, BUV 0,002 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 7 Fluoremissioner räknat som gemensamma och enskilda månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år

24 kg/ton pellets Klorväteemissioner BUV och MK3, månadsmedel ,01 0,008 0,006 0,004 BUV MK3 MK3, BUV 0,002 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 8 Klorväteemissioner räknat som gemensamma och enskilda månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år 2017 Gemensamma riktvärden och månadsmedelvärden avseende fluor- och klorväteemissioner (MK3+ BUV: F 0,006 kg/ton pellets och HCl 0,006 kg/ton pellets) har innehållits under 2017, med undantag för ett överskridande i maj. 8.4 Kvävedioxid Kvävedioxidemissionerna i avgaskanalerna registreras kontinuerligt med online mätinstrument. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 6 Fördelningen av kvävedioxidutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under Specifikt utsläpp som året (ton) årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 898 0,25 Pelletsverk MK ,19 Gruva 75 - Totalt 19

25 ton Kvävedioxidemissioner Totalt BUV MK Figur 9 Kvävedioxidemissioner totalt för samtliga anläggningar samt för pelletsverken BUV respektive MK3 åren Gällande riktvärde avseende kvävedioxidemissioner (700 ton NO 2/år) för pelletsverket MK3 har innehållits under Koldioxid Koldioxidemissionen för 2017 har beräknats till totalt ton och specifikt 19,5 kg CO 2 per ton pellets. LKAB deltar i EU:s system för utsläppshandel (EU ETS). 8.6 Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på mätningar, enligt Värmeforsk metod 5.14, utförda i Bandugnsverket och MK3 under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Det totala utsläppet av ammoniak bedöms ha uppgått till 4,1 ton under Organiska föreningar - dioxiner och PAH Bedömningen av mängden utgående dioxin baseras på mätningar, enligt Värmeforsk metod 5.17, SS-EN 1948:1-3, utförda i Bandugnsverket och MK3 under Mängden PAH baseras på mätningar utförda under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna 20

26 per ton pellets. Då utsläppet av PAH i Malmberget inte varit i närheten av tröskelvärdet de tre senaste åren används erfarenhetsvärden från de tre senaste åren. Dioxiner mäts varje år i MK3 och vart tredje år i BUV. Det totala utsläppet av dioxiner bedöms ha uppgått till 0,41 g under Det totala utsläppet av PAH bedöms utifrån mätningar mellan ha uppgått till 19,9 kg under Metaller Bedömningen av mängden utgående metaller baseras på mätningar, enligt Värmeforsk metod 5.11, SS-EN 14358:2004, utförda i Bandugnsverket och MK3 mellan Med anledning av de måttliga utsläppsnivåerna och den konstaterade fördelningen utförs mätning vart tredje år i samtliga skorstenar. Utsläpp till luft avseende metaller framgår ur emissionsdeklarationen. 8.9 Nedfallande stoft LKAB kontrollerar regelbundet den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft, via uppsamling i så kallade NILU-burkar, i ett antal geografiskt spridda mätpunkter. Mätningar sker i alla punkter en gång per månad året runt och utöver det tas även snöprov i ett antal mätpunkter under våren (vanligen i mars). Under 2017 har nedfallande stoft kontrollerats i elva mätpunkter i Malmberget och i sex mätpunkter i Koskullskulle. Nedfallande stoft mäts även i två referenspunkter, en för tätortsmiljö (i Gällivare) samt en för opåverkad miljö (i Kiruna). 21

27 Figur 10 Mätpunkter för nedfallande stoft i Malmberget och Koskullskulle. Mätpunkt Provplats MNE24 Seletbacken 5 MNE29 Spelmansgatan 1 MNE32 Österlånggatan 4 MNE36 Gunillaskolan Västra Malmberget MNE40 Malmbergets kyrka MNE42 Bolagsvägen 68 MNE19 Kaptensvägen 19 MNE22 Engelskavägen 19 MNE28 Götgatan 12 Östra Malmberget MNE37 Furuvägen 14 MNE39 Bergmansvägen 103 MNE01 Gråbergsvägen MNE02 Myrgatan 2 MNE34 Hedgatan 40 MNE46 Jägaregatan 22 Koskullskulle MNE47 Backgatan 7 MNE48 Opalvägen 18 MNE45 Roslingsvägen 4 Gällivare Figur 11 Mätpunkter nedfallande stoft I nedanstående figurer redovisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkterna under

28 g / 100 m 2 och 30 dygn g / 100 m 2 och 30 dygn Stoftnedfall månadsvis, östra Malmberget MNE19, Kaptensv MNE22, Engelskav MNE28, Götg MNE37, Furuv MNE39, Bergmansv Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 12 Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Östra Malmberget Stoftnedfall månadsvis, västra Malmberget MNE24, Seletbacken MNE29, Spelmansg MNE32, Österlångg MNE36, Gunillaskolan MNE40, Mbgt kyrka MNE42, Bolagsv Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 13 Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Västra Malmberget

29 g/ 100m 2 och 30 dygn g/ 100m 2 och 30 dygn Stoftnedfall månadsvis, Koskullskulle MNE01, Gråbergsv MNE02, Myrg MNE34, Hedg MNE46, Jägareg MNE47, Backg MNE48, Opalv Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 14 Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Koskullskulle Stoftnedfall månadsvis referenspunkter MNE45 KNE Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 15 Nedfallande stoft månadsvis för referenspunkterna i Gällivare (MNE45) och Kiruna (KNE09)

30 g / 100 m2 och 30 dygn I de nedanstående diagrammen presenteras mätresultat avseende nedfallande stoft som årsmedelvärde för de senaste fem åren i respektive mätpunkt i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkterna. 500 Årsmedelvärde stoftnedfall Malmberget MNE19 MNE22 MNE28 MNE37 MNE39 MNE24 MNE29 MNE32 MNE36 MNE40 MNE42 Östra Malmberget Västra Malmberget Figur 16 Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Malmberget åren

31 g / 100 m2 och 30 dygn g / 100m2 och 30 dygn 500 Årsmedelvärde stoftnedfall Koskullskulle Årsmedelvärde stoftnedfall Referenspunkter MNE01 MNE34 MNE47 0 MNE45 KNE09 Figur 17 Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Koskullskulle åren samt för referenspunkterna i Gällivare (MNE45) och Kiruna (KNE09) åren Utifrån mätningarna har damningen varit mest påtaglig under vårmånaderna mars, april och maj vilket är vanligt förekommande för årstiden. Damning uppstår främst på våren då vägar och körytor torkar upp och damningsbenäget material som ansamlats under vintern exponeras. Under denna tidsperiod på året är det även svårt att lägga in åtgärder som exempelvis bevattning då detta fryser. Årsmedelvärdet för nedfallande stoft ligger i flertalet mätpunkter på en lägre nivå än under Flera av mätpunkterna i Malmberget ligger i nivå med referenspunkten i Gällivare medan det nedfallande stoftet i några punkter är högre. I Koskullskulle är MNE01 och MNE48 mätpunkt där det högsta stoftnedfallet uppmätts. Mätpunkt MNE01 är lokaliserad intill den förhållandevis hårt trafikerade infarten till Vitåfors industriområde i Koskullskulle. Mätpunkt MNE48 är lokaliserad nära det nya bostadsområdet som byggts upp, och därtill hörande mark- och anläggningsarbeten. I övriga mätpunkter ligger årsmedelvärdet i paritet med referenspunkten i Gällivare. I april 2017 utfördes snöprovtagning med avseende på nedfallande stoft på fyra platser i Malmberget och Koskullskulle. Stofthalten för MSN10 uppgick till 212 g/100m 2 och 30 dygn. LKAB är medvetet om att damning är ett problem förknippat med verksamheten och arbetar därför kontinuerligt med frågan. I kapitel 21 beskrivs utförligare de åtgärder som har vidtagits under 2017 samt de åtgärder som avses att fortsatt vidtas för att motverka och reducera damning. 26

32 Mätningar sker enligt NILU-metod, provtagare enligt SS Luftkvalitet - PM10 i samhället LKAB:s verksamhet bidrar till partikelhalterna i utomhusluften i närområdet. Partiklar i form av PM 10, dvs. partiklar mindre än 10 mikrometer, mäts med ett kontinuerligt registrerande mätinstrument i en mätstation placerad i Malmberget (Gunillaskolan) samt i en mätstation i Koskullskulle (Myranskolan). I mätstationen i Malmberget mäts även mängden svävande stoft (TSP-Total Suspended Particle). Miljökvalitetsnormer (enligt SFS 2010:477) avseende PM 10-partiklar har satts till 50 µg/m 3 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) respektive 40 µg/m 3 som årsmedelvärde. Normerna innehålls i Malmberget och Koskullskulle under I tabellen nedan redovisas hur årsmedelvärdet har varierat de senaste 5 åren samt hur många dygn/år som miljökvalitetsnormen har överstigits. Tabell 7 Årsmedelvärden avseende PM10 samt antal dygn/år över miljökvalitetsnormen Malmberget; årsmedelvärde (µg/m 3 ) Malmberget; antal dygn över MKN Koskullskulle; årsmedelvärde (µg/m 3 ) Koskullskulle; antal dygn över MKN I diagrammet nedan visas hur halten PM 10 i utomhusluften som dygnsmedelvärde varierat under

33 µg/m3 µg/m3 Dygnsmedelvärden partiklar PM 10, Malmberget Figur 18 Partikelhalt avseende PM10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstationen i Malmberget, Miljökvalitetsnormen för PM10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje Dygnsmedelvärden partiklar PM 10, Koskullskulle Figur 19 Partikelhalt avseende PM10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstationen i Koskullskulle, Miljökvalitetsnormen för PM10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje. 28

34 8.11 Vatten Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Under år 2017 har ca 6,6 miljoner m 3 vatten bräddats till recipient. Utsläppskontroll har utförts på utgående vatten från klarningsmagasinet (provpunkt MVA03), samt kontroll av recipientvatten nedströms LKAB:s utsläppspunkt (MVA01) och uppströms i referenspunkten i Lina älv (MVA02). Provpunkternas lokalisering framgår av figuren nedan. Figur 20 Lokalisering av punkter för vattenprovtagning avseende bräddvatten från industrin (MVA03), referenspunkt i recipienten uppströms utsläppspunkt (MVA02), samt nedströms industrins utsläppspunkt (MVA01). Mätningar sker enligt SNV AR Bräddvatten Årsmedelvärden samt min- och maxvärden rörande ett antal signifikativa parametrar för det vatten som bräddas till recipient, samt motsvarande halter nedströms respektive uppströms 29

35 utsläppspunkten i recipienten redovisas i nedanstående tabell. För analysresultat rapporterade under detektionsgränsen har halva värdet använts i beräkningarna. Tabell 8 Årsmedelvärden avseende ett antal signifikativa parametrar för bräddvattnet från verksamheten, samt motsvarande parametrar i recipienten. Inom parentes redovisas uppmätta min- och maxvärden. Parameter MVA01 (Lina älv nedströms) ph 7,1 (6,8-7,3) Alkalinitet (mmol/l) 0,22 (0,12-0,33) Konduktivitet (ms/m) 10,2 (4,4-14,9) Totalfosfor (mg/l) 0,004 (0,003-0,011) Totalkväve (mg/l) 1,2 (0,5-1,9) Ammoniumkväve (mg/l) 0,01 (0,008-0,03*) Nitratkväve (mg/l) 0,9 (0,2-1,6) Susp. ämnen (mg/l) 3 (2-9,5*) Sulfat (mg/l) 21,6 (7-36,4) Klorid (mg/l) 3,6 (1,4-6,1) *Outliner enligt beräkning med 95% konfidensgrad. MVA02 (Lina älv uppströms) 7,1 (6,8-7,4) 0,2 (0,11-0,28) 5,1 (1,7-18*) 0,004 (0,003-0,008) 0,3 (0,1-0,7) 0,008 (0,008-0,015*) 0,1 (0,03-0,46*) 2,4 (2-7,8*) 5,2 (2,5-37,7*) 0,1 (0,3-3,97*) MVA03 (utsläppspunkt) 7,9 (7,5-8,8*) 0,84 (0,64-0,97) 176,6 ( ) 0,046 (0,02-0,1) 42,2 (30-60,2) 0,71 (0,008-1,4) 35,8 (23,2-51,4) 4,6 (2-11,6) 601,1 ( ) 109,3 (68,3-175) Riktvärdet avseende halten suspenderade ämnen (10 mg/l) i bräddvatten från klarningsmagasinet har under året överskridits vid ett mättillfällen av 14. Halten vid detta tillfälle (juli) uppgick till 12 mg/l. 30

36 8.13 Metaller i vatten Halten och mängden emitterade metaller i utgående vatten redovisas i nedanstående tabell tillsammans med motsvarande parametrar för näringsämnen. Tabell 9 Total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten, Parameter Cr 2,3 2,7 2,6 2,0 0,9 Cd 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Cu 14,4 14,5 22,7 16,1 11,1 Ni Pb 0,09 0,09 0,07 0,12 0,03 Zn 66,1 66,1 109,2 84,8 25,3 As 8,8 6,9 6,0 10,4 8,3 Tot-N 321,6 287,7 293,7 283,0 251,7 Tot-P 181,9 381,7 333,4 350,1 232 Provtagning sker även före och efter en markinfiltrationsanläggning för sanitärt avloppsvatten inom industriområdet, främst i syfte att kontrollera avskiljningsgraden avseende bakterier. Det behandlade vattnet avleds därefter till klarningsmagasinet och därmed till processvattensystemet. Vidare sker under barmarksperioden provtagning av dikesvatten vid gamla damm-området, längs kanten av klarningsmagasinet, samt vid gråbergsupplag i syfte att kontrollera eventuell lakning. 31

37 8.14 Utsläpp till vatten av kväve LKAB har tagit fram ett förslag på reviderat kontrollprogram avseende provpunkternas läge samt provtagningsfrekvens (se tabell nedan) med avseende på att mäta utsläpp av kväve till vatten. Provtagningen har enligt detta förslag kommit igång under oktober Tabell 10 Förslag på provtagningsfrekvens utsläpp till vatten Uppföljning villkor 17, NH3-N Månad Frekvens Januari 1 gång/månad Februari 1 gång/månad Mars 1 gång/månad April 2 ggr/månad Maj 2 ggr/vecka Juni 2 ggr/vecka Juli 1 gång/vecka Augusti 1 gång/vecka September 1 gång/vecka Oktober 2 ggr/månad November 2 ggr/månad December 1 gång/månad Från oktober till december 2017 innehålls villkoret gällande årsmedelvärde samt maximalt tillåten halt vid varje enskilt provtillfälle Utökade biologiska undersökningar LKAB utför regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet Lina älv. Under hösten 2014 genomfördes provtagning av kiselalger, bottenfauna och fiskfauna samt analys av metallhalter i vattenmossa. Undersökningarna av bottenfauna och kiselalger visar på en naturlig sammansättning av kiselalger och bottenfauna. Samtliga lokaler har genomgående höga indexvärden för ekologisk status för alla undersökta index. Elfiskeundersökningarna visar att tätheterna av fisk är generellt sett högre under 2014 års undersökning jämfört med Undersökningarna av metallhalterna i mossa visar en något förhöjd halt av nickel närmast industriområdet. Nickelhalterna bedöms dock som förhöjda för samtliga provtagna lokaler enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Sammantaget visar denna undersökning på genomgående höga indexvärden för merparten av undersökningarna och det finns inget som pekar på någon tydlig påverkan på Lina älv från LKAB:s verksamhet vid Vitåfors. Nästa undersökning planeras till

38 8.16 Vibrationer För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord genomför extern expertis på uppdrag av LKAB kontinuerlig online-mätning av vibrationer i ett flertal fastigheter i Malmberget samhälle. En jämn geografisk spridning av mätpunkterna, med utgångspunkt från malmkroppar det sker brytning i och byggnader som bedöms särskilt känsliga har eftersträvats, vilket ger en god uppfattning om hur vibrationerna överförs i olika områden. Samtliga kontinuerliga mätare mäter triaxiellt sedan sommaren Vibrationsmätarnas lokalisering framgår ur figur 20 nedan. Mätning sker även i ett par andra punkter t.ex. Kaptensvägen 4 B, enligt föreläggande. Utöver de fasta mätpunkterna sker vibrationsmätning även under kortare perioder på andra platser i gruvans närområde, efter önskemål från fastighetsägare eller av annan anledning. Under 2017 har nya villkor vunnit laga kraft och de tidigare prövotidsnivåerna (5 och 9 mm/s vertikal riktning) slutade användas den 14/2. Det nya villkoret föreskrev 4 mm/s innan 1/7 och 3 mm/s efter den 1/7, dessa nivåer avser komponentmax och tillåts överskridas högst 5 % av de dygn sprängning utförs, 6 mm/s får aldrig överskridas under nattetid. Figur 21 Lokalisering av punkter för mätning avseende vibrationer i gruvans närområde. Mätningar sker kontinuerligt i 14 stycken mätpunkter enligt SS

39 8.17 Markpåverkan Under 2009 installerades ett GPS-baserat mätsystem i Malmberget. GPS-tekniken möjliggör registrering av såväl vertikala som horisontella koordinater för en fast mätplint (relativt en stabil fixpunkt). Upprepade mätningar på samma mätpunkt med ett visst tidsintervall medger att både horisontella och vertikala rörelser kan registreras. I Malmberget installerades totalt 228 mätplintar från början, vid uppblockningen av malmkroppen Fabians takskiva i mars 2012 reducerades detta till 205 mätplintar utökades mätsystemet med 16st plintar och under 2014 utgick tre mätplintar av arbetsmiljöskäl då de blivit för farliga att mäta. Under 2017 har 15 nya mätplintar installerats, väster och söder om elevhemsområdet. I takt med förväntad deformationsutveckling kommer antalet mätplintar successivt att utökas och förtätas så att de täcker ett större område. Samtidigt som mängden mätplintar succesivt utökas kommer också i framtiden mätplintar att utgå då de är för långt in i deformationszonen och därmed inte längre säkra att mäta. Mätplintarnas lokalisering framgår ur figur nedan. Figur 22 Mätplintarnas placering i Malmberget (röda punkter). Blå linje visar industristängslets dragning. 34