Yttre Miljo. Miljörapport Malmberget

Transkript

1 Yttre Miljo 2014 Miljörapport Malmberget

2

3 UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Tinnerholm Hållbar utveckling/yttre Miljö D E erika.tinnerholm@lkab.com Författare: Erika Tinnerholm Uppdragsgivare: LKAB Får publiceras: Ja Granskad av: Linda Bjurholt Godkännande av: Anders Furbeck Utredning till: Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Gve kommun, Miljö- och byggkontoret Alrutz Advokatbyrå Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Torbjörn Ahnqvist Monica Bellgran Joakim Bengtsson Malin Brännvall Linda Bjurholt Anders Furbeck Anders Henriksson Frank Hojem Katarina Holmgren Stefan Hämäläinen Anders Kitok Lotta Lauritz Anders Lindberg Per-Erik Lindvall Maritha Mossberg Göran Olovsson Markus Petäjäniemi Peter Schmid Tage Sennland Grete Solvang Stoltz Nils Stenberg Åsa Sundqvist Eva Öberg Miljörapport LKAB Malmberget Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKAB:s utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Malmberget T F Säte: Luleå Org.nr: Bankgiro: W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2015\ Malmberget - Miljörapport 2014.docx

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2014 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Malmbergsgruvan Postnummer: Ort: Malmberget Besöksadress för anl.: Vitåfors Fastighetsbeteckningar: Malmberget 8:17 (Gällivare 13:42, Gällivare 13:44, Gällivare 13:46, Malmberget 8:129) Kommun: Gällivare Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: (Malm och mineral) (Malm och mineral) (Mellanlagring av avfall) (Förbehandling, sortering mm) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: (Malm och mineral) Järn och ståltillverkning 2012/135/EU Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: SevK05 (Explosiva ämnen, 50 t) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: Ja Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :04:00 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2014 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Erika Efternamn: Tinnerholm Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: erika.tinnerholm@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Malmberget JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Anders Efternamn: Furbeck Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: anders.furbeck@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :04:00 Version:1 2 / 2

6 Textdel avseende 2014 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Malmberget sker under jord i ett tiotal malmkroppar som bildar en båge mellan Malmbergets samhälle i väster och Koskullskulle i öster. Malmkropparna delas in i Östra fältet och Västra fältet. Malmerna i Östra fältet utgörs av magnetitmalmer (Fe 3 O4) medan det i Västra fältet förekommer både magnetit- och hematitmalmer (Fe 2 O 3 ). Den brytningsmetod som används i Malmberget kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan. Malmförädlingsverken består av sovringsverk, anrikningsverk och pelletsverk. I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av gråberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. I anrikningsprocessen produceras fines som är en slutprodukt i form av järnmalmskoncentrat, men huvuddelen av det koncentrat som produceras överförs till pelletsverken. Beroende på vilken pelletsprodukt som skall tillverkas tillsätts koncentratet olika tillsatsmedel. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till s.k. råkulor. Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn för utskeppning till kund. Figur 1. Huvudprocess för malmförädling vid LKAB Malmberget. I malmförädlingsprocessen produceras, förutom slutprodukterna fines och pellets, även stora mängder torrt och vått gråberg. Det torra gråberget transporteras till efterbehandlingsobjekt eller

7 läggs på deponi, medan det våta gråberget, den s.k. anrikningssanden, pumpas till ett dammsystem där deponering sker. Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Malmförädlingen, i huvudsak pelletstillverkningen, leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är även en av Sveriges största elkonsumenter och står för omkring 1,5 procent av landets totala förbrukning. LKAB:s verksamhet i Malmberget medför även buller, vibrationer vid sprängning och seismisk aktivitet, samt diffus damning från exempelvis upplag och transporter, vilket kan upplevas som störande av boende i närliggande samhällen. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen (M ) Miljööverdomstolen (M59-08) Miljödomstolen (M ) Mark- och miljödomstolen (M ) Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att i Malmberget bryta intill 20 Mton järnmalm per år samt att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Vitåfors årligen tillverka högst 14 Mton slutprodukter, varav högst 9 Mton prima pellets. Miljödomstolen lämnar även LKAB tillstånd till erforderliga kapacitetshöjande åtgärder. Tillståndet omfattar deponering av inert avfall i form av gråberg (avfallskod ) intill en mängd av 6,3 Mton per år, deponering av icke-farligt avfall i form av anrikningssand (avfallskod ) intill en mängd av 2,2 Mton per år, samt mottagning, behandling, lagring och deponering av icke-farligt avfall från svavelreningsprocessen (avfallskod ) intill en mängd av maximalt ton per år. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom (M ) i avseendet att villkor 10 vibrationer från sprängning upphävs och ersätts med en provisorisk föreskrift samt att ett prövotidsförfarande avseende vibrationer från sprängning läggs till. Miljödomstolen ändrar vad som föreskrivits i villkoren 2, 3 och 4 i deldom (M ) avseende utsläpp till luft från malmförädling i form av pelletstillverkning. Villkorsändring avseende villkoren 2 och 3 i dom M gällande utsläpp till luft från pelletstillverkningen.

8 Mark- och miljödomstolen (M ) Ändringstillstånd och villkorsändring (avseende villkor 12 och 14) gällande gråbergsdeponering i deldom M Gäller tillstånd att även nyttja Tingvallskulle före detta dagbrott för gråbergsdeponering, 8 Mton under 2013 samt 9 Mton under , därefter 6,3 Mton per år. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( , ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Ändrade rågodsflöden mellan Svappavaara, Kiruna och Malmberget tom Nyttjande av energigas i Pelletsverket MK3. Komplettering av rökgasrening i Pelletsverket MK3. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Gällivare Kommun ( MAN) Länsstyrelsen ( ) Mark- och miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Anläggning för tvätt av fordon. Efterbehandling av KCK-området. Tillstånd att i två etapper påbygga sandmagasinets damm B-A och C-D-E1-F, samt påbygga hästskodamm och höja tröskelnivån för ytutskovet. Undantag från villkor 7 gällande kontinuerlig mätning vid FL014. Nyttjande av Parta som reservdeponi. Uppläggning av torv inom Vitåfors gruvindustriområde. Uttag av rågods vid infart till Vitåfors gruvindustriområde. Nyttjande av Tingvallskulle dagbrott för deponering av gråberg. Uttag av rågods vid Tingvallskulle, Johannes, Baron och Välkomma. Tillvaratagande av magnetit från buffertmagasin.

9 Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Tillstånd enligt miljöbalken att påbygga sandmagasinets damm B-A och C-D-E1-F, samt anlägga nytt ytutskov och tillhörande avbördningsanordningar. Uttag av rågods vid Tingvallskulle Östra. Anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende förändrad användning av byggnad MMF10BY503 i området Bomselet inom Vitåfors industriområde. Säkerhet för deponeringsverksamheten i Malmberget/Vitåfors Gällivare kommun. Anmälan om åtgärder i klarningsmagasinet inom LKAB:s dammsystem inom Vitåfors industriområde. 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Brytning av 20 Mton järnmalm Tillverkning av 14 Mton slutprodukter Tillverkning av 9 Mton prima pellets Deponering av 9 Mton gråberg Deponering av 2,2 Mton anrikningssand 15,7 Mton 8,5 Mton 6,7 Mton 4,1 Mton 1,7 Mton Kommentar Faktisk produktion ligger inom gällande tillståndsgivna mängder.

10 Miljoner ton Produktion Järnmalm Slutprodukter Pellets Figur 2. Produktion järnmalm, total produktion slutprodukter samt produktion pellets i Malmberget för åren Pelletsproduktion Miljoner ton BUV MK Figur 3. Produktion pellets i Bandugnsverket (BUV) respektive MK3 för åren Tillståndspliktig täkt 4 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Ej aktuellt.

11 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt. 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor* Kommentar *Vissa villkor återges ej i sin helhet. Utsläpp av svaveldioxid från MK3 får uppgå till högst 0,07 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Utsläpp av svaveldioxid från BUV får uppgå till högst 0,03 kg/ton pellets som riktvärde och årsmedelvärde. Utsläpp av fluor från MK3 får uppgå till högst 0,009 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Utsläpp av fluor från BUV får uppgå till högst 0,006 kg/ton pellets som riktvärde och årsmedelvärde. Utsläpp av klorväte från MK3 får uppgå till högst 0,006 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Utsläpp av klorväte från BUV får uppgå till högst 0,006 kg/ton pellets som riktvärde och årsmedelvärde. Stoft från samtliga utsläppspunkter i MK3 får uppgå till högst 0,05 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Stoft från samtliga utsläppspunkter i BUV får uppgå till högst 0,05 kg/ton pellets som riktvärde och årsmedelvärde. Utsläpp av stoft från samtliga utsläppspunkter i MK3 och BUV får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m3ntg. Stoft från samtliga punktkällor i gruvan och sovringsverk får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m3ntg. Utsläpp av stoft, svavel och kväveoxider ska kontrolleras med kontinuerligt registrerande mätinstrument. Undantag av detta kan medges av TSM. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits vid en utsläppspunkt under året. Se avsnitt 10 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits vid en utsläppspunkt under året. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls.

12 Halten suspenderade ämnen i bräddvattnet från klarningsmagasinet får som riktvärde inte överstiga 10 mg/liter. Som bindemedel får endast bentonit eller annat likvärdigt material användas. Genomföra kontinuerlig mätning av partiklar i utomhusluft. Allt gråberg, utom det som används i anläggningsarbeten, skall deponeras i Kaptensgropen och/eller Tingvallskulle dagbrott. I undantagsfall vid damning, säkerhetsrisk för gråbergsentreprenör och produktionshinder i sovringsverket får deponering ske i reservdeponier. Efterbehandlingsplan skall upprättas. Ekonomisk säkerhet ska ställas. Föreskrift (under prövotid) Kväveoxider MK3: 700 ton/år som riktvärde och uttryckt som kvävedioxid. Sprängning i gruvan ska genomföras på ett sådant sätt att vibrationerna i mätpunkterna utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastigheten i mätpunkterna får som gränsvärde inte överstiga 9,0 mm/s och som riktvärde inte överstiga 5,0 mm/s i mer än 10 % av fallen räknat per år och mätt enligt SS. Buller från verksamheten, mätt utomhus vid bostadsbebyggelse: Får som riktvärde inte överstiga ekvivalent ljudnivå: - 55 db(a) dagtid - 50 db(a) kvällstid - 45 db(a) nattetid Får som riktvärde inte överstiga momentan ljudnivå: - 55 db(a) nattetid Riktvärde i villkor har överskridits vid ett mättillfälle under året. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Villkor innehålls. Villkor innehålls. Villkor innehålls. Villkor innehålls. Kommentar Föreskrift innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Föreskrift innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Föreskrift innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information.

13 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Parametrar som överskrider tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. Utsläpp till luft I pelletsverken MK3 och BUV sker kontinuerlig mätning i avgaskanalerna av stoft, SO 2, HF, HCl och NO x (NO 2 ) och emissionerna beräknas utifrån denna mätning. Vid eventuella störningar i den kontinuerliga mätningen finns möjlighet att göra kvalificerade bedömningar av koncentrationen i rengasen, utifrån svavelhalten i råkulorna och doserad kalkmängd. Manuella kontrollmätningar avseende stoft och gasparametrar genomförs årligen i avgaskanalerna. Stoft (SS-EN , SS 28426, samt online mätinstrument) Under året har enskilda reningsanläggningar (DU-anläggningar) kontrollmätts med avseende på stoftemissioner (punktutsläpp) i enlighet med kontrollprogram. I pelletsverken registreras stoftemissionen kontinuerligt i avgaskanalerna med mätinstrument (DURAG D-R ) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. En summering görs sedan av alla enskilda emissionspunkter och relateras till pelletsproduktionen. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 1. Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 55 0,02 Pelletsverk MK3 42 0,01 Sovrings- & anrikningsverk 2 - Specialproduktverk 3 - Panncentraler 0,8 - Totalt 103 0,02

14 0,25 Stoftemissioner, årsmedel ,2 kg/ton pellets 0,15 0,1 Totalt BUV MK3 0, Figur 4. Stoftemissioner som specifikt årsmedelvärde avseende samtliga anläggningar samt för pelletsverket BUV respektive MK3 åren ,05 Stoftemissioner BUV och MK3, månadsmedel ,04 kg/ton pellets 0,03 0,02 BUV MK3 0,01 0,00 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 5. Stoftemissioner räknat som månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Gällande riktvärden avseende stoftemissioner (MK3: samtliga emissionspunkter 0,05 kg/ton som månadsmedelvärde, BUV: samtliga emissionspunkter 0,05 kg/ton som årsmedelvärde, DUanläggningar: 10 mg/m3ntg) har innehållits under 2014 med undantag för två DU-anläggningar. En reningsanläggning i bandugnsverket (MST04 Sikthus) och en reningsanläggning i LKAB Minerals specialproduktverk (MST58) klarade inte ställda krav i villkor vid ordinarie mätning. Anläggningarna åtgärdades och godkändes vid påföljande ommätningar.

15 Svaveldioxid (online mätinstrument) I pelletsverken registreras svaveldioxidemissionerna kontinuerligt i avgaskanalerna med onlinemätinstrument (FTIR) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. Utsläppen från panncentraler beräknas utifrån förbrukad mängd olja. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 2. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 71 0,02 Pelletsverk MK ,04 Panncentraler 16 - Totalt 214 0,03 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Svaveldioxidemissioner BUV och MK3, månadsmedel ,08 0,07 0,06 kg/ton pellets 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 BUV MK3 0,00 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Svaveldioxidemissioner räknat som månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Gällande riktvärden avseende svaveldioxidemissioner (MK3: 0,07 kg/ton som månadsmedelvärde, BUV: 0,03 kg/ton som årsmedelvärde) har innehållits under Fluor och klorväte (online mätinstrument) Mätning av mängden utsläppt fluor och klorväte sker löpande på motsvarande sätt som för svaveldioxid enligt beskrivning ovan. I tabeller och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 3. Fördelningen av fluorutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 6,2 0,002 Pelletsverk MK3 15,7 0,005 Totalt 22 0,003 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets)

16 Tabell 4. Fördelningen av klorväteutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 8,4 0,002 Pelletsverk MK3 10,2 0,003 Totalt 18,6 0,003 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) 0,010 Fluoremissioner BUV och MK3, månadsmedel ,008 kg/ton pellets 0,006 0,004 BUV MK3 0,002 0,000 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 7. Fluoremissioner räknat som månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år ,010 Klorväteemissioner BUV och MK3, månadsmedel ,008 kg/ton pellets 0,006 0,004 BUV MK3 0,002 0,000 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 8. Klorväteemissioner räknat som månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Gällande riktvärden avseende fluor- och klorväteemissioner (MK3: HF 0,009 kg/ton och HCl 0,006 kg/ton som månadsmedelvärde, BUV: HF 0,006 kg/ton och HCl 0,006 kg/ton som årsmedelvärde) har innehållits under 2014.

17 Kvävedioxid (online mätinstrument) Kvävedioxidemissionerna registreras kontinuerligt i avgaskanalerna med online mätinstrument. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 5. Fördelningen av kvävedioxidutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV ,31 Pelletsverk MK ,16 Gruva 75 - Totalt , Kvävedioxidemissioner ton Totalt BUV MK Figur 9. Kvävedioxidemissioner totalt för samtliga anläggningar samt för pelletsverken BUV respektive MK3 åren Gällande riktvärde avseende kvävedioxidemissioner (700 ton NO 2 /år) för pelletsverket MK3 har innehållits under Koldioxid Koldioxidemissionen för 2014 har beräknats till totalt ton. Ammoniak (Värmeforsk metod 5.14) Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket och MK3 under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Det totala utsläppet av ammoniak bedöms ha uppgått till 6,4 ton under Dioxiner och PAH (Värmeforsk metod 5.17, SS-EN 1948:1-3) Bedömningen av mängden utgående dioxin och PAH baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket och MK3 under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Det totala utsläppet av dioxiner bedöms ha uppgått till 0,3 g under Det totala utsläppet av PAH bedöms ha uppgått till 9 kg under 2014.

18 Metaller (Värmeforsk metod 5.11, SS-EN 14358:2004) Bedömningen av mängden utgående metaller baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket och MK3 under Utsläpp till luft avseende metaller framgår ur emissionsdeklarationen. Nedfallande stoft (NILU-metod, provtagare enligt SS ) LKAB kontrollerar regelbundet den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft, via uppsamling i så kallade NILU-burkar, i ett antal geografiskt spridda mätpunkter. Mätningar sker i alla punkter en gång per månad året runt och utöver det tas även ett snöprov i ett antal mätpunkter under våren (mars). Under 2014 har nedfallande stoft mätts i elva mätpunkter i Malmberget och i sex mätpunkter i Koskullskulle. Nedfallande stoft mäts även i två referenspunkter, en för tätortsmiljö (finns i Gällivare) samt en för opåverkad miljö (finns i Kiruna). Figur 10. Mätpunkter för nedfallande stoft i Malmberget och Koskullskulle. I nedanstående figurer redovisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkterna under 2014.

19 1000 Stoftnedfall månadsvis Östra Malmberget 2014 g / 100 m 2 och 30 dygn MNE19 MNE22 MNE28 MNE37 MNE39 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 11. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Östra Malmberget Stoftnedfall månadsvis Västra Malmberget 2014 g / 100 m 2 och 30 dygn MNE24 MNE29 MNE32 MNE36 MNE40 MNE42 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 12. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Västra Malmberget 2014.

20 1000 Stoftnedfall månadsvis Koskullskulle 2014 g/ 100m 2 och 30 dygn MNE01 MNE02 MNE34 MNE46 MNE47 MNE48 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 13. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Koskullskulle Stoftnedfall månadsvis referenspunkter 2014 g/ 100m 2 och 30 dygn MNE45 KNE09 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 14. Nedfallande stoft månadsvis för referenspunkterna i Gällivare (MNE45) och Kiruna (KNE09) I de nedanstående diagrammen presenteras mätresultat avseende nedfallande stoft som årsmedelvärde för de senaste fem åren i respektive mätpunkt i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkterna.

21 500 Årsmedelvärde stoftnedfall Malmberget g / 100 m 2 och 30 dygn MNE19 MNE22 MNE28 MNE37 MNE39 MNE24 MNE29 MNE32 MNE36 MNE40 MNE42 Östra Malmberget Västra Malmberget Figur 15. Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Malmberget åren Årsmedelvärde stoftnedfall Koskullskulle Årsmedelvärde stoftnedfall Referenspunkter g / 100 m 2 och 30 dygn g / 100m 2 och 30 dygn MNE01 MNE02 MNE34 MNE46 MNE47 MNE48 0 MNE45 KNE09 Figur 16. Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Koskullskulle åren samt för referenspunkterna i Gällivare (MNE45) och Kiruna (KNE09) åren Utifrån mätningarna av det nedfallande stoftet kan det konstateras att damningen under 2014 har varit mest påtaglig under vårmånaderna mars, april och maj vilket är vanligt förekommande för årstiden. Årsmedelvärdet för nedfallande stoft ligger i de flesta mätpunkter på samma nivå som under Flera av mätpunkterna i Malmberget ligger i nivå med referenspunkten i Gällivare medan det nedfallande stoftet i några punkter är högre. Det är framför allt MNE37 i östra Malmberget som de senaste åren har uppvisat ett högre årsmedelvärde vilket troligen kan härledas till damning från den nya Fabiangropen.

22 I Koskullskulle är MNE01, precis som tidigare år, den mätpunkt där det högsta stoftnedfallet uppmätts. Denna mätpunkt är lokaliserad intill den förhållandevis hårt trafikerade infarten till Vitåfors industriområde i Koskullskulle. I övriga mätpunkter ligger årsmedelvärdet i paritet med referenspunkten i Gällivare. I mars utfördes snöprovtagning med avseende på nedfallande stoft på fyra platser i Malmberget och Koskullskulle. Samtliga mätpunkter uppvisade resultat på under 150 g/100m 2 och 30 dygn. LKAB är medvetna om att damning är ett problem förknippat med verksamheten och arbetar därför kontinuerligt med frågan. I kapitel 21 beskrivs utförligare de åtgärder som har vidtagits under 2014 samt de åtgärder som avses att fortsatt vidtas för att motverka och reducera damning. Partiklar PM10 i utomhusluft (kontinuerligt, 2 st. mätstationer) LKAB:s verksamhet bidrar till partikelhalterna i utomhusluften i närområdet. Partiklar i form av PM10, dvs. partiklar mindre än 10 mikrometer, mäts med ett kontinuerligt registrerande mätinstrument i en mätstation placerad i Malmberget (Gunillaskolan) samt i en mätstation i Koskullskulle (Myranskolan). I mätstationen i Malmberget mäts även mängden svävande stoft (TSP- Total Suspended Particle). Miljökvalitetsnormer (enligt SFS 2010:477) avseende PM10-partiklar har satts till 50 µg/m 3 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) respektive 40 µg/m 3 som årsmedelvärde. Normerna innehålls i Malmberget och Koskullskulle under I tabellen nedan redovisas hur årsmedelvärdet har varierat de senaste 5 åren samt hur många dygn/år som miljökvalitetsnormen har överstigits. Tabell 6. Årsmedelvärden avseende PM10 samt antal dygn/år över miljökvalitetsnormen Malmberget; årsmedelvärde (µg/m 3 ) Malmberget; antal dygn över MKN Koskullskulle; årsmedelvärde (µg/m 3 ) Koskullskulle; antal dygn över MKN Hur halten PM10 i utomhusluften som dygnsmedelvärde varierat under 2014 åskådliggörs i diagrammen nedan.

23 µg/m Dygnsmedelvärden partiklar PM10, Malmberget 2014 Figur 17. Partikelhalt avseende PM10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstationen i Malmberget, Miljökvalitetsnormen för PM10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje. µg/m Dygnsmedelvärden partiklar PM10, Koskullskulle 2014 Figur 18. Partikelhalt avseende PM10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstationen i Koskullskulle, Miljökvalitetsnormen för PM10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje.

24 Vatten (SNV AR 86) Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Under år 2014 har ca 7,3 miljoner m 3 vatten bräddats till recipient. Utsläppskontroll har utförts på utgående vatten från klarningsmagasinet (provpunkt MVA03), samt kontroll av recipientvatten nedströms LKAB:s utsläppspunkt (MVA01) och uppströms i referenspunkten i Lina älv (MVA02). Provpunkternas lokalisering framgår ur figuren nedan. Figur 19. Lokalisering av punkter för vattenprovtagning avseende bräddvatten från industrin (MVA03), referenspunkt i recipienten uppströms utsläppspunkt (MVA02), samt nedströms industrins utsläppspunkt (MVA01). I tabellen nedan redovisas årsmedelvärden av ett antal signifikativa parametrar för det vatten som bräddas till recipient, samt motsvarande halter nedströms respektive uppströms utsläppspunkten i recipienten.

25 Tabell 7. Årsmedelvärden avseende ett antal signifikativa parametrar för bräddvattnet från verksamheten, samt motsvarande parametrar i recipienten. Inom parentes redovisas uppmätta minoch maxvärden. Parameter MVA01 (Lina älv nedströms) ph 7,0 (6,8-7,2) Alkalinitet (mmol/l) 0,2 (0,1-0,3) Konduktivitet (ms/m) 12 (5-22) Totalfosfor (mg/l) <0,007 (<0,005-0,01) Totalkväve (mg/l) 2 (0,5-4) Ammoniumkväve (mg/l) <0,03 (<0,01-0,09) Nitratkväve (mg/l) 1 (0,4-3) Susp. ämnen (mg/l) <4 (<4-8) Sulfat (mg/l) 25 (8-49) Klorid (mg/l) 4 (1-9) MVA02 (Lina älv uppströms) 7,0 (6,4-7,2) 0,2 (0,07-0,3) 3 (1-4) <0,01 (<0,005-0,02) <0,2 (<0,1-0,3) <0,01 (<0,01-<0,01) <0,1 (<0,06-0,1) <4 (<4-<4) <4 (2-5) <1 (0,6-1) MVA03 (utsläppspunkt) 8,2 (7,7-9,0) 0,8 (0,6-1) 152 ( ) 0,1 (0,03-0,1) 44 (24-94) 2 (0,7-2) 34 (20-44) 8 (<4-12) 482 ( ) 84 (46-128) Riktvärdet avseende halten suspenderade ämnen (10 mg/l) i bräddvatten från klarningsmagasinet har under året överskridits vid ett av 14 mättillfällen. Halten vid detta tillfälle (april) uppgick till 12 mg/l. Halten och mängden emitterade metaller i utgående vatten redovisas i nedanstående tabell tillsammans med motsvarande parametrar för näringsämnen. Tabell 8. total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten. Parameter Totalt utsläpp under året (kg) Cr 2,7 Cd 0,3 Cu 14,5 Ni 110 Pb 0,09 Zn 66 As 6,9 Tot-N Tot-P 382 Provtagning sker även före och efter en markinfiltrationsanläggning för sanitärt avloppsvatten inom industriområdet, främst i syfte att kontrollera avskiljningsgraden avseende bakterier. Det behandlade vattnet avleds därefter till klarningsmagasinet och därmed till processvattensystemet. Vidare sker under barmarksperioden provtagning av dikesvatten vid gamla dammområdet, längs kanten av klarningsmagasinet, samt vid gråbergsupplag i syfte att kontrollera eventuell lakning.

26 Utökade biologiska undersökningar LKAB utför regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet Lina älv. Under hösten 2014 genomfördes provtagning av kiselalger, bottenfauna och fiskfauna samt analys av metallhalter i vattenmossa. Den senaste undersökningen innan dess utfördes Sammantaget visar 2014 års undersökning på genomgående höga indexvärden för merparten av undersökningarna och det finns inget som pekar på någon tydlig påverkan på Lina älv från LKAB:s verksamhet vid Vitåfors. Nedan återges en sammanfattning av undersökningen som genomfördes av Enetjärn Natur AB. Undersökningarna av bottenfauna och kiselalger visar på en naturlig sammansättning av kiselalger och bottenfauna. Samtliga lokaler har genomgående höga indexvärden för ekologisk status för alla undersökta index. Förändringarna i index är relativt små mellan åren 2010 och 2014, däremot finns en tendens i nedgång i artantal och en sjunkande trend i surhetsindexet MISA. Den samlade bedömningen blir dock att det i dagsläget inte finns några indikationer på att gruvverksamheten har någon negativ effekt på biologin i recipienten Lina älv med avseende på bottenfauna och kiselalger. Elfiskeundersökningarna visar att tätheterna av fisk är generellt sett högre under 2014 års undersökning jämfört med Det mest framstående resultatet i elfiskeundersökningen är att förekomsten av lax ökar och att ökningen mest troligt sker på bekostnad av den lokala öringstammen. Ökningen av lax är en följd av en generell ökning av lax i Kalix älvsystem samt att laxtrappan vid Linafallet renoverats under början av 2000-talet. Skillnaderna i förekomst eller täthet av fisk är inte kopplade till gruvverksamheten och statusklassningarna av vattendragslokalerna visar också på en sammanvägd god ekologisk status. Undersökningarna av metallhalterna i mossa visar en något förhöjd halt av nickel närmast industriområdet. Nickelhalterna bedöms dock som förhöjda för samtliga provtagna lokaler enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den något förhöjda nickelhalten har dock ingen effekt på övriga biologiska index som genomgripande visar på goda förhållanden. Vibrationer (kontinuerligt i 8 st. mätpunkter enligt SS ) För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord genomför extern expertis på uppdrag av LKAB kontinuerlig mätning av vibrationer i ett flertal fastigheter i Malmberget samhälle. En jämn geografisk spridning av mätpunkterna i närliggande bostadsområden, med utgångspunkt från malmkroppar det sker brytning i, har eftersträvats, vilket ger en god uppfattning om hur vibrationerna överförs i olika områden. Under år 2014 har totalt åtta fasta vibrationsmätare kontinuerligt registrerat inkommande vibrationer i form av vertikal svängningshastighet (mm/s Ve). Utöver de fasta mätpunkterna sker vibrationsmätning även under kortare perioder på andra platser i gruvans närområde efter önskemål från fastighetsägare. Nivån för gränsvärdet vid sprängning (9 mm/s) har under 2014 aldrig överskridits. Riktvärdet (5 mm/s) har överskridits vid sex tillfällen, dvs. i mindre än 10 procent av fallen för året. Ett av överskridandena uppmättes i mätpunkten på Hermelinsbacken och fem av överskridandena uppmättes i mätpunkten på Lövberga äldreboende.

27 Markpåverkan Under 2009 installerades ett GPS-baserat mätsystem i Malmberget. GPS-tekniken möjliggör registrering av såväl vertikala som horisontella koordinater för en fast mätplint (relativt en stabil fixpunkt). Upprepade mätningar på samma mätpunkt med ett visst tidsintervall medger att både horisontella och vertikala rörelser kan registreras. I Malmberget installerades totalt 228 mätplintar från början, vid uppblockningen av Fabian i mars 2012 reducerades detta till 205 mätplintar utökades mätsystemet med 16st plintar och under 2014 har tre mätplintar utgått av arbetsmiljöskäl då de blivit för farliga att mäta. Totalt består dagens mätnät av 218 mätplintar, se figur nedan. I takt med förväntad deformationsutveckling kommer antalet mätplintar successivt att utökas och förtätas så att de täcker ett större område. Samtidigt som mängden mätplintar succesivt utökas kommer också i framtiden mätplintar att utgå då de är för långt in i deformationszonen och därmed inte längre säkra att mäta. Figur 20. Mätplintarnas placering i Malmberget (röda punkter). Blå linje visar industristängslets dragning.

28 Buller (Naturvårdsverkets rapport 5417 Metod för immisionsmätning av externt industribuller ) Mätning av externt industribuller har genomförts under 2014 i närliggande bostadsbebyggelse. Resultaten från respektive mätpunkt redovisas som ekvivalent ljudnivå (dba Eq), samt maximal ljudnivå (dba Max) i tabell nedan. Tabell 9. Mätresultat externt industribuller i bostadsbebyggelse. Malmberget Koskullskulle Mätpunkt dba Eq dba Max MBU MBU MBU MBU MBU MBU MBU MBU MBU Den provisoriska föreskriften avseende externbuller (45 db(a) nattetid samt momentan ljudnivå nattetid 55 db(a)) innehålls. I samband med bullerkontrollen 2014 har en översyn av mätpunkternas placering genomförts i syfte att mätning ska ske på relevanta platser samt för att fånga upp de högsta bullernivåerna vid bostadsbebyggelse. Kontrollprogrammet för bullermätning har därefter reviderats i samråd med tillsynsmyndigheten. Energiförbrukning Totalt förbrukades i Malmberget under 2014 ca 1,2 TWh i form av elenergi och fossila bränslen varav 785 GWh utgjordes av elenergi. Förbrukning av tillsatsmedel Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i järnmalmsförädlingen under 2014: Tabell 10. Mängd tillsatsmedel som förbrukats under året. Anläggning Tillsatsmedel Förbrukning (kton) Anrikningsverk Olivin 152 Anrikningsverk Kvartsit 14 Anrikningsverk Kalksten 37 Pelletsverken Bentonit 43 MK3 Organiskt bindelmedel (försök) 0,01 Avfall/restprodukter Följande mängder avfall har omhändertagits för återvinning/destruktion under 2014: Tabell 11. Mängd avfall som omhändertagits under året. Avfallsslag Mängd (ton) Skrot (metaller) Övrigt verksamhetsavfall (ÖVA) Farligt avfall 517 Totalt 5 258

29 Tabell 12. Avfallsmängder för farligt avfall, fördelat per mottagare. Avfallsslag Mängd Mottagare Elektronikskrot, Asbest bunden, Asbest obunden 460 kg Gällivare Kommun Flockmedel, Anjonisk Polyakrylamid, Slipmull Deponi, Smörjfett kg Sakab AB Spillolja, Vatten innehållande olja kg Stena Recycling Umeå Blästersand, Elektronikskrot, Ackumulatorblyskrot kg Stena Recycling Kiruna Gasflaskor 33 st Stena Recycling Kiruna Elektronikskrot, Absorbenter, trasor & filterdukar, Aerosoler, Diesel, kg Stena Recycling Luleå Emulsioner, Färg-lack-limavfall fast, Lösningsmedelsbaserat, Glykol, Hydraulslang, Lösningsmedel - pumpbart > 20 MJ, Lösningsmedel Vattenhaltiga, Oljeavfall fast, Oljefilter, Spillolja, Vatten innehållande olja Elmotorer och transformatorer kg Stena Recycling Öjebyn Trä, Impregnerat, Kreosot, slipers / reglar kg Tekniska Verken i Kiruna AB Svavelreningsprocessen i pelletsverken har under året genererat ca 11,3 kton kalkavfall som transporterats till kalkdeponi i Kiruna. Av den totala mängden torrt gråberg (6 833 kton) som producerats under året har kton gråberg transporterats till deponin Tingvallskulle f.d. dagbrott. Deponering i reservdeponi har inte behövt ske under Mängden vått gråberg i form av anrikningssand uppgick till totalt 1688 kton för året. 11. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter - X X 12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Aktuell Ej aktuell Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26. Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: - X X X X X

30 13. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt. 14. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: För närvarande är det inte möjligt att lämna dessa uppgifter i SMP:s emissionsdel. Uppgifterna lämnas tills vidare i en separat textmall som finns i SMP. Ej aktuellt. 15. Förordningen 2013:252 Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 i samma förordning. Ej aktuellt. 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB började under slutet av 2013 att nyttja ett nytt rapporterings- och redovisningssystem för miljödata kallat Credit360. En stor del av miljö- och energidatan finns inrapporterat i det systemet och är tillgängligt för funktioner som utför extern rapportering. Den samlade datan minskar risken för felrapportering och databortfall. LKAB har under 2014 installerat rapporterings- redovisningssystemet Synergi för hantering av miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsavvikelser. Samtliga anställda inom LKAB- koncernen har tillgång till systemet och ärenden följs upp på chefsnivå och sammanställs i månadsrapporter. Det nya systemet kommer att underlätta uppföljning av utförda åtgärder och bearbetning av data för sammanställning och utvärdering. Under 2015 kommer även LKAB:s leverantörer att kunna nyttja systemet.

31 17. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga betydande åtgärder har utförts vid LKAB:s verksamhet i Malmberget med anledning av driftstörningar, avbrott eller olyckor. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser under Utsläpp till luft En stoftreningsanläggning i bandugnsverket (MST04 Sikthus) och en stoftreningsanläggning i LKAB Minerals specialproduktverk (MST58) klarade inte ställda krav i villkor vid ordinarie mätning. Reningsanläggningen MST04 i bandugnsverket är en våtskrubber där vattendysningen var igensatt. Dysningen spolades ren och man behövde även justera vattenmängden och vattentrycket genom skrubbern. Reningsanläggningen MST58 i LKAB Minerals specialproduktverk är en textilfilteranläggning och efter överskridandet kördes färgpulver genom filterstrumporna och det kunde konstateras att ca 300 strumpor i tre av fem fack behövde bytas ut. Anläggningarna kunde efter åtgärder godkännas vid påföljande ommätningar. Utsläpp till vatten Under 2014 har halten suspenderat material i bräddvattnet från klarningsmagasinet överskridit gällande riktvärde vid ett mättillfälle. I syfte att frigöra vattenspegel och öka uppehållstiden i klarningsmagasinet sker återkommande urgrävning av magasinet sedan I syfte att minska halten suspenderat material i klarningsmagasinet och i utgående vatten ur ett mer långsiktigt perspektiv pågår ett projekt med att leda om vattenflöden som annars mynnar direkt i klarningsmagasinet. Vattnet planeras istället ledas till sandmagasinet där sedimentering kan ske innan vattnet går till klarningsmagasinet för vidare recirkulering till verksamheten alternativt för bräddning till Lina älv. Övriga miljöhändelser Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en avvikelserapport upprättas. Beroende på avvikelsens omfattning anmäls det inträffade till tillsynsmyndigheten. Under 2014 inträffade en rad mindre händelser med drivmedelsläckage/-spill där sanering kunde utföras med gott resultat och miljöpåverkan bedöms därmed som mycket begränsad eller obefintlig. Inga händelser i Malmberget har anmälts till tillsynsmyndigheten under året. Åtalsanmälningar LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö till tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen bedömer sedan om de måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till ekobrottsenheten hos polismyndigheten i Norrbotten. Under 2014 har ingen sådan anmälan lämnats in av Länsstyrelsen.

32 18. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter och arbetar aktivt med energifrågor. Sedan tillståndsprövningen av befintlig och utökad verksamhet i Malmberget är LKAB inne i ett prövotidsförfarande avseende energieffektiviseringar och som ett led i detta har LKAB tagit fram och till mark- och miljödomstolen redovisat en rad genomförda samt planerade energibesparingsåtgärder. LKAB-koncernens underjordsgruvor samt all förädlingsverksamhet deltar även i Statens energimyndighets program för energieffektivisering (PFE). Under 2014 har ett antal åtgärder med syfte att minska energiförbrukningen utförts: FRO-styrning FL040 och FL041 Energieffektivisering MB-huset Värmeåtervinning transporten Fullskaleförsök med naturgas LKAB har under 2014 påbörjat ett fullskaleförsök med naturgas som bränsle i MK3. Naturgas är ett intressant bränslealternativ på grund av dess förbrännings- och miljöegenskaper. Reglerbarheten vid gasförbränning är väldigt god och naturgas är överlag ett renare bränsle än eldningsolja och elliminerar i princip helt bränslerelaterade utsläpp i form av stoft, tungmetaller och svavel. Därutöver medför naturgas en betydande reduktion av CO 2 -utsläpp jämfört med eldningsolja. Försöket planeras att pågå preliminärt till och med andra kvartalet år Efter försöket kommer en utvärdering att ske avseende bland annat kväveoxidutsläpp och energiförbrukning och därefter kan beslut tas om ett eventuellt mer permanent nyttjande av naturgas. Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flödena av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB löpande har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. LKAB:s avdelning för järnvägstrafik har också utfört en del energieffektiviserande åtgärder, bland annat har en del lok byggts om och användandet av diesellok har minskat.