Yttre Miljo. Miljörapport Malmberget
|
|
- Charlotta Lundström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Yttre Miljo 2013 Miljörapport Malmberget
2
3 UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Tinnerholm Hållbar utveckling/yttre Miljö D E erika.tinnerholm@lkab.com Författare: Erika Tinnerholm Uppdragsgivare: LKAB Får publiceras: Ja Granskad av: Linda Dahlström Godkännande av: Anders Furbeck Utredning till: Gve kommun, Miljö- och byggkontoret Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Alrutz Advokatbyrå Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Torbjörn Ahnqvist Joakim Bengtsson Andreas Björkman Leif Boström Daniel Brännström Malin Brännvall Linda Dahlström Per-Erik Lindvall Lena Fjellström Anders Furbeck Anders Henriksson Frank Hojem Katarina Holmgren Kjell Harnesk Stefan Hämäläinen Inge Karlsson Anders Kitok Lotta Lauritz Anders Lindberg Sandra Lindgren Maritha Mossberg Göran Olovsson Markus Petäjäniemi Peter Schmid Tage Sennland Grete Solvang Stoltz Åsa Sundqvist Malin Suup Iiris Takala Johan Törner Roland Waara Karl Wikström Eva Öberg Miljörapport LKAB Malmberget Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:9) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKAB:s utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Malmberget T F Säte: Luleå Org.nr: Bankgiro: W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2014\ Malmberget - Miljörapport 2013.docx
4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2013 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Malmbergsgruvan Postnummer: Ort: Malmberget Besöksadress för anl.: Vitåfors Fastighetsbeteckningar: Malmberget 8:17 (Gällivare 13:42, Gällivare 13:44, Gällivare 13:46, Malmberget 8:129) Kommun: Gällivare Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: Malm och mineral (13.20), Malm och mineral (13.40) EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: Ja Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :20:22 Version:1 1 / 2
5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2013 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Erika Efternamn: Tinnerholm Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: erika.tinnerholm@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Malmberget JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Anders Efternamn: Furbeck Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: anders.furbeck@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :20:22 Version:1 2 / 2
6 Textdel avseende 2013 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Malmberget sker under jord i ett tiotal malmkroppar som bildar en båge mellan Malmbergets samhälle i väster och Koskullskulle i öster. Malmkropparna delas in i Östra fältet och Västra fältet. Malmerna i Östra fältet utgörs av magnetitmalmer (Fe 3 O4) medan det i Västra fältet förekommer både magnetit- och hematitmalmer (Fe 2 O 3 ). Den brytningsmetod som används i Malmberget kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan. Malmförädlingsverken består av sovringsverk, anrikningsverk och pelletsverk. I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av gråberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. I anrikningsprocessen produceras fines som är en slutprodukt i form av järnmalmskoncentrat, men huvuddelen av det koncentrat som produceras överförs till pelletsverken. Beroende på vilken pelletsprodukt som skall tillverkas tillsätts koncentratet olika tillsatsmedel. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till s.k. råkulor. Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn för utskeppning till kund. Figur 1. Huvudprocess för malmförädling vid LKAB Malmberget. I malmförädlingsprocessen produceras, förutom slutprodukterna fines och pellets, även stora mängder torrt och vått gråberg. Det torra gråberget transporteras till efterbehandlingsobjekt eller läggs på deponi, medan det våta gråberget, den s.k. anrikningssanden, pumpas till ett dammsystem där deponering sker.
7 Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Malmförädlingen, i huvudsak pelletstillverkningen, leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är även en av Sveriges största elkonsumenter och står för omkring 1,5 procent av landets totala förbrukning. LKAB:s verksamhet i Malmberget medför även buller, vibrationer vid sprängning och seismisk aktivitet, samt diffus damning från exempelvis upplag och transporter, vilket kan upplevas som störande av boende i närliggande samhällen. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen (M ) Miljööverdomstolen (M59-08) Miljödomstolen (M ) Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att i Malmberget bryta intill 20 Mton järnmalm per år samt att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Vitåfors årligen tillverka högst 14 Mton slutprodukter, varav högst 9 Mton prima pellets. Miljödomstolen lämnar även LKAB tillstånd till erforderliga kapacitetshöjande åtgärder. Tillståndet omfattar deponering av inert avfall i form av gråberg (avfallskod ) intill en mängd av 6,3 Mton per år, deponering av icke-farligt avfall i form av anrikningssand (avfallskod ) intill en mängd av 2,2 Mton per år, samt mottagning, behandling, lagring och deponering av icke-farligt avfall från svavelreningsprocessen (avfallskod ) intill en mängd av maximalt ton per år. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom (M ) i avseendet att villkor 10 vibrationer från sprängning upphävs och ersätts med en provisorisk föreskrift samt att ett prövotidsförfarande avseende vibrationer från sprängning läggs till. Miljödomstolen ändrar vad som föreskrivits i villkoren 2, 3 och 4 i deldom (M ) avseende utsläpp till luft från malmförädling i form av pelletstillverkning.
8 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: 21 motsvaras av 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) som trädde i kraft 18 juni Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( , ) Nyttjande av Parta som reservdeponi. Transport av rågods mellan Svappavaara och Malmberget till och med Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Uppläggning av torv inom Vitåfors gruvindustriområde. Uttag av rågods vid infart till Vitåfors gruvindustriområde. Nyttjande av Tingvallskulle dagbrott för deponering av gråberg. Uttag av rågods vid Tingvallskulle, Johannes, Baron och Välkomma. Tillvaratagande av magnetit från buffertmagasin. Tillstånd enligt miljöbalken att påbygga sandmagasinets damm B-A och C-D-E1-F, samt anlägga nytt ytutskov och tillhörande avbördningsanordningar. Uttag av rågods vid Tingvallskulle Östra. Anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende förändrad användning av byggnad MMF10BY503 i området Bomselet inom Vitåfors industriområde. Säkerhet för deponeringsverksamheten i Malmberget/Vitåfors Gällivare kommun. Anmälan om åtgärder i klarningsmagasinet inom LKAB:s dammsystem inom Vitåfors industriområde.
9 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Kommentar: Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktiskt produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till föreskrifterna och redovisa dem i emissionsdelen av SMP. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Brytning av 20 Mton järnmalm Tillverkning av 14 Mton slutprodukter Tillverkning av 9 Mton prima pellets Deponering av 6,3 Mton gråberg Deponering av 2,2 Mton anrikningssand 15,6 Mton 8,5 Mton 7,0 Mton 5,7 Mton 1,8 Mton Kommentar Faktisk produktion ligger inom gällande tillståndsgivna mängder. Miljoner ton Produktion Järnmalm Slutprodukter Pellets Figur 2. Produktion järnmalm, total produktion slutprodukter samt produktion pellets i Malmberget för åren
10 5000 Pelletsproduktion Miljoner ton BUV MK Figur 3. Produktion pellets i Bandugnsverket (BUV) respektive MK3 för åren Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor* Kommentar *Vissa villkor återges ej i sin helhet. Stoft från samtliga utsläppspunkter i MK3 får uppgå till högst 0,05 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Stoft från samtliga utsläppspunkter i BUV får uppgå till högst 0,25 kg/ton pellets som gränsvärde och årsmedelvärde. Utsläpp av stoft från samtliga utsläppspunkter i MK3 och BUV får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m3ntg. Stoft från samtliga punktkällor i gruvan och sovringsverk får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m3ntg. Utsläpp av svaveldioxid från MK3 får uppgå till högst 0,07 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Utsläpp av svaveldioxid från BUV får uppgå till högst 0,25 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Utsläpp av fluor från MK3 får uppgå till högst 0,009 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Utsläpp av fluor från BUV får uppgå till högst 180 ton per år som gränsvärde. Utsläpp av klorväte från MK3 får uppgå till högst 0,006 kg/ton pellets som riktvärde och månadsmedelvärde. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits vid en utsläppspunkt under året. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits som månadsmedelvärde vid ett tillfälle under året. Se avsnitt 10 för vidare information.
11 Halten suspenderade ämnen i bräddvattnet från klarningsmagasinet får som riktvärde inte överstiga 10 mg/liter. Som bindemedel får endast bentonit eller annat likvärdigt material användas. Genomföra kontinuerlig mätning av partiklar i utomhusluft. Allt gråberg, utom det som används i anläggningsarbeten, skall deponeras i Kaptensgropen. I undantagsfall vid damning, säkerhetsrisk för gråbergsentreprenör och produktionshinder i sovringsverket får deponering ske i reservdeponier. Efterbehandlingsplan skall upprättas. Ekonomisk säkerhet ska ställas. Föreskrift (under prövotid) Kväveoxider MK3: 700 ton/år som riktvärde och uttryckt som kvävedioxid. Sprängning i gruvan ska genomföras på ett sådant sätt att vibrationerna i mätpunkterna utanför gruvindustriområdet minimeras. Högsta svängningshastigheten i mätpunkterna får som gränsvärde inte överstiga 9,0 mm/s och som riktvärde inte överstiga 5,0 mm/s i mer än 10 % av fallen räknat per år och mätt enligt SS. Buller från verksamheten, mätt utomhus vid bostadsbebyggelse: Får som riktvärde inte överstiga ekvivalent ljudnivå: - 55 db(a) dagtid - 50 db(a) kvällstid - 45 db(a) nattetid Får som riktvärde överstiga momentan ljudnivå: - 55 db(a) nattetid Riktvärde i villkor har överskridits vid 5 av 13 mättillfällen under året. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Villkor innehålls. Deponering till Kaptensgropen av säkerhetsskäl avbruten Tingvallskulle dagbrott nyttjas för deponering av gråberg, enligt länsstyrelsens beslut Villkor innehålls. Villkor innehålls. Kommentar Föreskrift innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Föreskrift innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Föreskrift innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information.
12 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter - X X X X X 9. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem 4 9. För förbränningsanläggning med en sammanlagd installerad tillförd effekt på 100 MW och däröver, ska redovisas resultaten från årlig kontroll av automatiska mätsystem. Kommentar: Detta rapporteringskrav gäller de stora förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser. Vid bedömning av vad som utgör en stor förbränningsanläggning tillämpas vad som anges i nämnda förordning, bland annat "skorstensregeln" i 36. På en plats kan det ibland finnas mer än en stor förbränningsanläggning. För var och en (av dessa stora förbränningsanläggningar) ska redovisning enligt denna punkt ske om den sammanlagda installerade tillförda effekten är 100 MW och däröver. Ej aktuellt. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Parametrar som överskrider tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. I pelletsverket MK3 sker kontinuerlig mätning i avgaskanalerna av stoft, SO 2, HF, HCl och NO x (NO 2 ) och emissionerna beräknas utifrån online-mätning. I samband med att Bandugnsverkets rökgasrening togs i drift under maj 2013 (se avsnitt 15 för vidare information) installerades motsvarande mätning i BUV:s avgaskanaler. Emissionerna av SO 2, HF och HCl har beräknats utifrån onlinemätningarna från och med juni, innan dess beräknades utsläppen månadsvis genom massbalans. Från och med 2014 kommer online-mätningarna att ligga till grund även för beräkningar av NO x (NO 2 ) och stoft. Vid eventuella störningar i respektive verks mätning finns fortsatt möjlighet att genomföra massbalansberäkningar.
13 Kontrollmätning avseende stoft och gasparametrar (SO2, HF, HCl, NOx (NO2) ) genomförs årligen i avgaskanalerna på pelletsverket MK3 och BUV. Stoft (SS-EN , SS 28426, samt online mätinstrument) Under året har enskilda reningsanläggningar (DU-anläggningar) kontrollmätts med avseende på stoftemissioner (punktutsläpp) i enlighet med kontrollprogram. En reningsanläggning (BUV bentonitficka) klarade inte ställda krav i villkor vid ordinarie mätning. Anläggningen åtgärdades och godkändes vid påföljande ommätning. Beräkningar av stoftemissionerna för förädlingsverken grundas på mätningar i samtliga emissionspunkter där resultat fås i enheten mg/m 3 ntg. Utifrån aktuellt luftflöde och produktionstakt vid mättillfället kan detta räknas om till en specifik utsläppssiffra per ton producerad pellets. I pelletsverket MK3 registreras stoftemissionen kontinuerligt i avgaskanalerna med mätinstrument (DURAG D-R ) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. En summering görs sedan av alla enskilda emissionspunkter och relateras till pelletsproduktionen. Från och med 2014 kommer stoftemissionerna från bandugnsverkets avgaskanaler att mätas på motsvarande sätt som i MK3. Tabell 1. Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 137 0,04 Pelletsverk MK3 27 0,008 Sovrings- & anrikningsverk 3 - Specialproduktverk 0,3 - Panncentraler 0,7 - Totalt 168 0,02 I diagrammen nedan presenteras specifikt stoftutsläpp i kg/ton pellets för samtliga anläggningar samt för pelletsverket BUV, respektive pelletsverket MK3 som årsmedelvärde för åren (Figur 3). Nedan redovisas också månadsmedelvärden avseende år 2013 för MK3 (Figur 4). 0,25 Stoftemissioner, årsmedel ,2 kg/ton pellets 0,15 0,1 Totalt BUV MK3 0, Figur 4. Stoftemissioner som specifikt årsmedelvärde avseende samtliga anläggningar, samt för pelletsverket BUV respektive MK3 åren
14 Stoftemissioner MK3, månadsmedel ,05 0,04 kg/ton pellets 0,03 0,02 0,01 0,00 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 5. Stoftemissioner räknat som månadsmedelvärden för pelletsverket MK3 år Svaveldioxid (massbalans, samt online mätinstrument) I pelletsverket MK3 registreras svaveldioxidemissionen kontinuerligt i avgaskanalerna med onlinemätinstrument (FTIR) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. Svaveldioxidemissionerna för BUV har fram till och med maj beräknats månadsvis genom massbalansberäkningar. Beräkningarna utgår från analys av halten svavel (S) i ingående material till pelletsprocessen (råkulor), respektive i utgående material (färdig pellets). Utifrån differensen mellan dessa, tillsammans med ingående svavelmängder från bränslet (olja), kan totalt utsläpp av svavel beräknas. Via molförhållanden beräknas slutligen total mängd utsläppt svaveldioxid (SO 2 ), som relateras till pelletsproduktionen. Från och med juni har svaveldioxidemissionerna registrerats kontinuerligt på motsvarande sätt som för MK3. Tabell 2. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 350 0,1 Pelletsverk MK ,05 Panncentraler 15 - Totalt 530 0,08 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets)
15 Svaveldioxidemissioner BUV och MK3, månadsmedel ,30 0,25 kg/ton pellets 0,20 0,15 0,10 BUV MK3 0,05 0,00 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Svaveldioxidemissioner räknat som månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Riktvärdet avseende svaveldioxidutsläpp har innehållits under hela året i både MK3 och BUV. Fluor och klorväte (massbalans, samt online mätinstrument) Mätningar och beräkningar av mängden utsläppt fluor och klorväte sker löpande på motsvarande sätt som för svaveldioxid enligt beskrivning ovan. På grund av problem med onlinemätningen av fluor i MK3 har massbalansberäkningar legat till grund för utsläppsvärdena under början av året. Emissionerna av fluor och klorväte från BUV har registrerats kontinuerligt från och med juni. Tabell 3. Fördelningen av fluorutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 69 0,02 Pelletsverk MK3 24 0,007 Totalt 93 0,01 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Tabell 4. Fördelningen av klorväteutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 66 0,02 Pelletsverk MK3 15 0,004 Totalt 81 0,01 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets)
16 0,010 Fluor och klorväteemissioner MK3, månadsmedel ,008 kg/ton pellets 0,006 0,004 HCl F 0,002 0,000 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 7. Fluor och klorväteemissioner räknat som månadsmedelvärden för pelletsverket MK3 år Riktvärde avseende klorväteutsläpp från pelletsverket MK3 överskreds som månadsmedelvärde i juli 2013 (0,009 kg HCl/ton pellets). I övrigt har riktvärdena innehållits. Kvävedioxid (SS-EN14792 samt online mätinstrument) I pelletsverket MK3 registreras kvävedioxidemissionen kontinuerligt i avgaskanalerna med online mätinstrument. Beräkning av mängden utsläppt kvävedioxid från BUV genomförs utifrån årliga mätningar i avgaskanalerna. Från och med 2014 kommer kontinuerlig mätning att ske även i BUV. Tabell 5. Fördelningen av kvävedioxidutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV ,29 Pelletsverk MK ,16 Gruva 75 - Totalt ,23 Gällande riktvärde (700 ton NO 2 /år) för pelletsverket MK3 innehålls.
17 2000 Kvävedioxidemissioner ton Totalt BUV MK Figur 8. Kvävedioxidemissioner totalt för samtliga anläggningar, samt för pelletsverken BUV respektive MK3 åren Koldioxid Koldioxidemissionen för 2013 har beräknats till totalt ton. Ammoniak (Värmeforsk metod 5.14) Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket samt MK3 under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Det totala utsläppet av ammoniak bedöms ha uppgått till 5,9 ton under Dioxiner och PAH (Värmeforsk metod 5.17, SS-EN 1948:1-3) Bedömningen av mängden utgående dioxin och PAH baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket samt MK3 under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Det totala utsläppet av dioxiner bedöms ha uppgått till 0,5 g under Det totala utsläppet av PAH bedöms ha uppgått till 30 kg under Metaller (Värmeforsk metod 5.11, SS-EN 14358:2004) Bedömningen av mängden utgående tungmetaller baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket samt MK3 under Utsläpp till luft avseende metaller framgår ur emissionsdeklarationen. Nedfallande stoft (NILU-metod, provtagare enligt SS ) LKAB kontrollerar regelbundet den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft, via uppsamling i så kallade NILU-burkar, i ett antal geografiskt spridda mätpunkter. Mätningar
18 sker i alla punkter en gång per månad året runt och utöver det tas även ett snöprov i ett antal mätpunkter under våren (mars). Under 2013 har nedfallande stoft mätts i elva mätpunkter i Malmberget, sex mätpunkter i Koskullskulle, samt i en referenspunkt i Gällivare. Figur 9. Mätpunkter för nedfallande stoft i Malmberget och Koskullskulle. LKAB har satt ett internt målsättningsvärde på 250 g/100m 2 och 30 dygn. Målsättningsvärdet har inte uppnåtts vid totalt 12 tillfällen, dvs. ca 5 % av samtliga genomförda mätningar i Malmberget och Koskullskulle under året. Perioder då målsättningsvärdet inte har uppnåtts har i princip uteslutande infallit under april och maj, vilket är i likhet med tidigare år och vanligt förekommande för årstiden. Andelen mätpunkter i Malmberget och Koskullskulle som innehållit LKAB:s målsättningsvärdet för respektive månad framgår i tabellen nedan. Tabell 6. Den procentuella andelen av det totala antalet mätpunkter i Malmberget och Koskullskulle som innehållit LKAB:s målsättningsvärde under respektive månad år Månad Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Andel (%) I nedanstående figurer redovisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkterna i Gällivare under 2013.
19 Stoftnedfall månadsvis Västra Malmberget g / 100 m 2 och 30 dygn Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad MNE24 MNE29 MNE32 MNE36 MNE40 MNE42 Figur 10. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Västra Malmberget Stoftnedfall månadsvis Östra Malmberget 2013 g / 100 m 2 och 30 dygn MNE19 MNE22 MNE28 MNE37 MNE39 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 11. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Östra Malmberget 2013.
20 Stoftnedfall månadsvis Koskullskulle g/ 100m 2 och 30 dygn MNE01 MNE02 MNE34 MNE46 MNE47 MNE48 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 12. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Koskullskulle Stoftnedfall månadsvis Gällivare g/ 100m 2 och 30 dygn Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 13. Nedfallande stoft månadsvis för mätpunkten i Gällivare 2013.
21 I de nedanstående diagrammen presenteras mätresultat avseende nedfallande stoft som årsmedelvärde för de senaste fem åren i respektive mätpunkt i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkten i Gällivare. 500 Årsmedelvärde stoftnedfall Malmberget g / 100 m 2 och 30 dygn MNE19 MNE22 MNE24 MNE28 MNE29 MNE32 MNE36 MNE37 MNE39 MNE40 MNE42 Mätpunkt Figur 14. Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Malmberget åren Årsmedelvärde stoftnedfall Koskullskulle Årsmedelvärde stoftnedfall Gällivare g / 100 m 2 och 30 dygn g / 100m 2 och 30 dygn MNE01 MNE02 MNE34 MNE46 MNE47 MNE48 Mätpunkt 0 MNE45 Mätpunkt Figur 15. Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Koskullskulle åren samt för referenspunkten i Gällivare åren var årsmedelvärdet för nedfallande stoft i Malmberget förhöjt jämfört med tidigare år till följd av ett ökat stoftnedfall efter uppblockningen av det så kallade Fabianhålrummet. Årsmedelvärdet för 2013 ligger åter på lägre nivåer, i paritet med åren
22 I Koskullskulle är MNE01 den mätpunkt där det högsta stoftnedfallet uppmätts. Denna mätpunkt är lokaliserad intill den förhållandevis hårt trafikerade infarten till Vitåfors industriområde i Koskullskulle. I mars utfördes snöprovtagning med avseende på nedfallande stoft på tre platser i Malmberget och två platser i Koskullskulle. Samtliga mätpunkter uppvisade resultat på under 200 g/100m 2 och 30 dygn. Partiklar PM10 i utomhusluft (kontinuerligt, 2 st. mätstationer) LKAB:s verksamhet bidrar till partikelhalterna i utomhusluften i närområdet. Partiklar i form av PM10, dvs. partiklar mindre än 10 mikrometer, mäts av extern expertis på uppdrag av LKAB i en mätstation (TEOM 1400AB) placerad i Malmberget, samt en i Koskullskulle. Miljökvalitetsnormer (enligt SFS 2010:477) avseende PM10-partiklar har satts till 50 µg/m 3 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) respektive 40 µg/m 3 som årsmedelvärde. Normerna innehålls i Malmberget och Koskullskulle under Halten PM10 i utomhusluften uppgick som årsmedelvärde till ca 7 µg/m 3 i Malmberget, respektive ca 9 µg/m 3 i Koskullskulle under Hur halten PM10 i utomhusluften som dygnsmedelvärde varierat under 2013 åskådliggörs i diagrammen nedan. Dygnsmedelvärden partiklar PM10, Malmberget 2013 µg/m Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Figur 16. Partikelhalt avseende PM10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstation i Malmberget, Miljökvalitetsnorm för PM10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje.
23 Dygnsmedelvärden partiklar PM10, Koskullskulle 2013 µg/m Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Figur 17. Partikelhalt avseende PM10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstation i Koskullskulle, Miljökvalitetsnorm för PM10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje. Luftkvalitetsmätning av kväveoxider LKAB har under ett år låtit mäta halten kväveoxider i utomhusluften i Malmberget och Koskullskulle. Mätningarna utfördes på timbasis och pågick från och med september 2012 till och med oktober Medelvärdet av NO 2 under 12-månadersperioden var 9,2 μg/m 3 vid Koskullskulle och 5,2 μg/m 3 i Malmberget. Det maximala timmedelvärdet av NO2 vid Koskullskulle och Malmberget var 97 μg/m3 ( ) respektive 187 μg/m3 ( ). Risken för att miljökvalitetsnormen som årsmedelhalt av NO 2 (40 μg/m 3 ) ska överskridas har utifrån mätningarna bedömts som mycket liten. Det föreligger inte heller någon risk att 98-percentilen för dygns- respektive timmedelhalter ska överskridas i urban bakgrundsluft. Vatten (SNV AR 86) Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Under år 2013 har ca 4,5 miljoner m 3 vatten bräddats till recipient. Utsläppskontroll har utförts på utgående vatten från klarningsmagasinet (provpunkt MVA03), samt kontroll av recipientvatten nedströms LKAB:s utsläppspunkt (MVA01) och uppströms i referenspunkten i Lina älv (MVA02). Provpunkternas lokalisering framgår ur figuren nedan.
24 Figur 18. Lokalisering av punkter för vattenprovtagning avseende bräddvatten från industrin (MVA03), referenspunkt i recipienten uppströms utsläppspunkt (MVA02), samt nedströms industrins utsläppspunkt (MVA01). I tabellen nedan redovisas årsmedelvärden av ett antal signifikativa parametrar för det vatten som bräddas till recipient, samt motsvarande halter nedströms respektive uppströms utsläppspunkten i recipienten. Utsläpp av metaller till vatten framgår ur emissionsdeklarationen. Tabell 7. Årsmedelvärden avseende ett antal signifikativa parametrar för bräddvattnet från verksamheten, samt motsvarande parametrar i recipienten. Inom parentes redovisas uppmätta minoch maxvärden. Parameter MVA01 MVA02 MVA03 (Lina älv nedströms) ph 6,9 (6,7-7,1) Alkalinitet (mmol/l) 0,2 (0,1-0,4) Konduktivitet (ms/m) 11 (4-25) Totalfosfor (mg/l) <0,01 (<0,005-<0,05) Totalkväve (mg/l) 2 (0,7-6) Ammoniumkväve (mg/l) <0,03 (<0,01-0,07) Nitratkväve (mg/l) 1 (0,02-5) Susp. ämnen (mg/l) <4 (<4-6) Sulfat (mg/l) 21 (6-54) Klorid (mg/l) <4 (<1-12) (Lina älv uppströms) 7,0 (6,7-7,2) 0,2 (0,1-0,3) 3 (2-4) <0,01 (<0,005-<0,05) <0,2 (<0,1-0,3) <0,02 (<0,01-<0,04) <0,1 (0,02-<0,5) <4 (<4-<4) <5 (2-<5) <1 (0,5-<1) (utsläppspunkt) 8,0 (7,7-8,4) 0,7 (0,7-0,9) 138 (89-160) <0,03 (<0,01-0,1) 44 (27-69) 1 (0,8-2) 25 (2-39) <10 (<4-18) 429 ( ) 71 (26-100) Riktvärdet avseende halten suspenderade ämnen (10 mg/l) i bräddvatten från klarningsmagasinet har under året överskridits vid 5 mättillfällen. Halterna vid dessa tillfällen uppgick till 11 mg/l i mars, 18 respektive 15 mg/l i april, 11 mg/l i maj samt 15 mg/l i juli.
25 Halten och mängden emitterade metaller i utgående vatten redovisas i tabell 8 tillsammans med motsvarande parametrar för näringsämnen. Tabell 8. total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten. Parameter Totalt utsläpp under året (kg) Cr 1,4 Cd 0,2 Cu 9,3 Ni 62,7 Pb 0,05 Zn 46,6 As 5,5 Tot-N Tot-P 97 Provtagning sker även före och efter en markinfiltrationsanläggning för sanitärt avloppsvatten inom industriområdet, främst i syfte att kontrollera avskiljningsgraden avseende bakterier. Det behandlade vattnet avleds därefter till klarningsmagasinet och därmed till processvattensystemet. Vidare sker under barmarksperioden provtagning av dikesvatten vid gamla dammområdet, längs kanten av klarningsmagasinet, samt vid gråbergsupplag i syfte att kontrollera eventuell lakning. Sedan ett flertal år tillbaka genomförs även vattenprovtagning i ett antal sjöar, i närliggande omgivning till LKAB:s verksamhet i Vitåfors, i syfte att kunna följa upp utvecklingen över en längre period, exempelvis avseende försurningssituation. LKAB utför dessutom regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet. Under hösten 2010 genomfördes provtagning av fisk, bottenfauna, lekbottnar, sedimentation och kiselalger i Lina älv. Nästa undersökning planeras att ske Vibrationer (kontinuerligt i 8 st. mätpunkter enligt SS ) För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord genomför extern expertis på uppdrag av LKAB kontinuerlig mätning av vibrationer i ett flertal bostadshus. En jämn geografisk spridning av mätpunkterna i närliggande bostadsområden har eftersträvats, vilket ger en god uppfattning om hur vibrationerna överförs i olika områden. Under år 2013 har totalt åtta fasta vibrationsmätare kontinuerligt registrerat inkommande vibrationer i form av vertikal svängningshastighet (mm/s Ve). Utöver de fasta mätpunkterna sker vibrationsmätning även under kortare perioder på andra platser i gruvans närområde efter önskemål från fastighetsägare. Under 2013 har nivån för gränsvärdet vid sprängning (9 mm/s) aldrig överskridits. Nivån för riktvärdet (5 mm/s) har överskridits vid tre tillfällen, dvs. i mindre än 10 procent av fallen för året. Två av överskridandena uppmättes i mätpunkten på Hermelinsbacken och ett av överskridandena uppmättes i mätpunkten på Lövberga.
26 Markpåverkan Under 2009 installerades ett GPS-baserat mätsystem i Malmberget. GPS-tekniken möjliggör registrering av såväl vertikala som horisontella koordinater för en fast mätplint (relativt en stabil fixpunkt). Upprepade mätningar på samma mätpunkt med ett visst tidsintervall medger att både horisontella och vertikala rörelser kan registreras. I Malmberget finns totalt 228 tillgängliga mätplintar. I takt med förväntad deformationsutveckling kommer antalet mätplintar successivt att utökas och förtätas så att de täcker ett större område. 15 mätningar har gjorts sedan november 2009 och resultatet redovisas till Länsstyrelsen. Figur 19. Mätplintarnas placering i Malmberget (gula punkter). Blå linje visar industristängslets dragning år Buller (mätning enligt NV Rapport 5417) Mätning av externt industribuller har genomförts under 2013 i närliggande bostadsbebyggelse. Resultaten från respektive mätpunkt redovisas som ekvivalent ljudnivå (dba Eq), samt maximal ljudnivå (dba Max) i tabell nedan. Tabell 9. Mätresultat externt industribuller i bostadsbebyggelse. Mätpunkt dba Eq dba Max MBU MBU MBU MBU MBU MBU Energiförbrukning Totalt förbrukades i Malmberget under 2013 ca 1,2 TWh i form av elenergi och fossila bränslen varav 792 GWh utgjordes av elenergi.
27 Förbrukning av tillsatsmedel Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i järnmalmsförädlingen under 2013: Tabell 10. Mängd tillsatsmedel som förbrukats under året. Anläggning Tillsatsmedel Förbrukning (kton) Anrikningsverk Olivin 155 Anrikningsverk Kvartsit 14 Anrikningsverk Kalksten 37 Pelletsverken Bentonit 22 Avfall/restprodukter Följande mängder avfall har omhändertagits för återvinning/destruktion under 2013: Tabell 11. Mängd avfall som omhändertagits under året. Avfallsslag Mängd (ton) Skrot (metaller) Övrigt verksamhetsavfall (ÖVA) Farligt avfall 387 Totalt Svavelreningsprocessen i pelletsverket MK3 har under året genererat ca 7,7 kton kalkavfall som transporterats till kalkdeponi i Kiruna. Av den totala mängden torrt gråberg (6 795 kton) som producerats under året har kton gråberg transporterats till deponi, i huvudsak Tingvallskulle dagbrott. Deponering i reservdeponi har endast skett i undantagsfall vid dåligt väglag. Mängden vått gråberg i form av anrikningssand uppgår till totalt 1778 kton för året. 11. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Beräkningsmodell bräddat vatten Vid hög nivå i klarningsmagasinet bräddas en mindre mängd vatten via klarningsmagasinets nödutskov. Under 2013 har en beräkningsmodell för detta vattenflöde tagits fram. Den totala mängden bräddat vatten från klarningsmagasinet kan därmed bestämmas på ett mer tillförlitligt sätt. 12. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Utsläpp till luft Rökgasreningsanläggningen i pelletsverket MK3 har haft hög tillgänglighet under året och riktvärdena för svaveldioxid, fluor och väteklorid har innehållits under hela året med ett undantag. Riktvärdet (månadsmedelvärde) för väteklorid överskreds i juli på grund av låg tillgänglighet på
28 rökgasreningen. Tillgänglighetsproblemen förorsakades av påbyggnader i reaktorn och efterföljande stoftförlust från recirkulationsboxarna i samband med rensning av påbyggnaderna. En stoftreningsanläggning (BUV bentonitficka) klarade inte ställda krav i villkor vid ordinarie kontrollmätning. Anläggningen har åtgärdats och godkänts vid ommätning. Utsläpp till vatten Under 2013 har halten suspenderat material i bräddvattnet från klarningsmagasinet överskridit gällande riktvärde vid fem mättillfällen. Höga halter suspenderat material är inte heller önskvärt med hänsyn till den vattenkvalitet som erfordras för malmförädlingsprocessen. I syfte att frigöra vattenspegel och öka uppehållstiden i klarningsmagasinet sker återkommande urgrävning av magasinet sedan I syfte att minska halten suspenderat material i klarningsmagasinet och i utgående vatten ur ett mer långsiktigt perspektiv pågår ett projekt med att leda om vattenflöden som annars mynnar direkt i klarningsmagasinet. Vattnet ska istället ledas till sandmagasinet där sedimentering kan ske innan vattnet går till klarningsmagasinet för vidare recirkulering till verksamheten alternativt för bräddning till Lina älv. Övriga miljöhändelser Vid miljöhändelser upprättas en avvikelserapport. Beroende på avvikelsens omfattning anmäls det inträffade till tillsynsmyndigheten. Under 2013 inträffade en rad mindre händelser med drivmedelsläckage/-spill där sanering kunde utföras med gott resultat och miljöpåverkan bedöms därmed som mycket begränsad eller obefintlig. En händelse i Malmberget har anmälts till tillsynsmyndigheten under året. Händelsen rörde läckage av malmkoncentrat till ett dike från anläggningen för tillvaratagande av buffertslig. Åtalsanmälningar LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö till tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen bedömer sedan om de måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till ekobrottsenheten hos polismyndigheten i Norrbotten. Under 2013 lämnade Länsstyrelsen in en sådan anmälan rörande villkorsöverskridande av suspenderade ämnen i utgående vatten från klarningsmagasinet. 13. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter och arbetar aktivt med energifrågor. Sedan tillståndsprövningen av befintlig och utökad verksamhet i Malmberget är LKAB inne i ett prövotidsförfarande avseende energieffektiviseringar och som ett led i detta har LKAB tagit fram och till mark- och miljödomstolen redovisat en rad genomförda samt planerade energibesparingsåtgärder. LKAB-koncernens underjordsgruvor samt all förädlingsverksamhet deltar även i Statens energimyndighets program för energieffektivisering (PFE).
29 Under 2013 har ett antal åtgärder med syfte att minska energiförbrukningen påbörjats: Anrikningsverket sektion 4, byte malkroppar Förbättring tryckluft SBV Förbättring tryckluft Malmtrafiken Energieffektiv belysning MUJ Utbyggnad BEVUJ Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flödena av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB löpande har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. LKAB:s avdelning för järnvägstrafik har också utfört en del energieffektiviserande åtgärder, bland annat har en del lok byggts om och användandet av diesellok har minskat. 14. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är mindre farlig. Under 2013 har dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av någon mindre farlig. Av de produkter som godkändes under 2013 var endast 14 % (32 % 2012) av dem klassade som hälso- eller miljöfarliga. Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECOArchive. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Arbete med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt. 15. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom LKAB:s gruvindustriområden. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar.
30 Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå och insatser under 2013 har främst inriktats på att öka den interna källsorteringen. Under 2014 kommer det att vara stort fokus på att få ut budskapet om vikten i att sortera rätt. Utvecklingen av en intern avfallsutbildning startade under 2013 och målet är att denna ska vara igång under våren LKAB kommer även att ytterligare förbättra skyltning gällande avfallshantering. I Malmberget har ett arbete pågått under året med syfte att minska avfallsmängden på återvinningsgården genom att skrot och gummi i större utsträckning har skickats till återvinning eller deponi. 16. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Åtgärder mot diffus damning LKAB arbetar löpande med att minska damningen från verksamheten. En arbetsgrupp finns tillsatt för detta ändamål vars arbete inriktas på att identifiera damningskällor inom industriområdet och se över möjliga damningsbegränsande åtgärder. Tidigare år har försök med att vattenbegjuta sandmagasinet utförts med hjälp av fyrhjulingar med gott resultat och för att kunna täcka större delar av sandmagasinet har försök med en vattenbil utrustad med en högtryckspump utförts under Målet är att uppnå en bättre beredskap för att kunna minimera damningen från sandmagasinet. Under sommaren 2013 har ett vindfång på bangården byggts upp av gråberg och morän. Vindfånget planeras att bekläs med industrisådd och växtlighet som ett försök för att minimera damningen från upplagsytorna. Rökgasreningsanläggningar En ny rökgasreningsanläggning vid bandugnsverket har tagits i drift under majstoppet 2013 vilket innebär att avgaserna från pelletstillverkningen renas från stoft och sura gaser. I samband med att verket försågs med rökgasreningen installerades kontinuerlig emissionsmätning i avgaskanalerna genom motsvarande tekniklösning som finns i MK3. Mätningen registreras online och omfattar stoft, SO 2, HF, HCl och NOx (NO 2 ). För att de slutgiltiga riktvärdena i aktuella villkor för MK3 ska kunna innehållas framledes krävs att verket kompletteras med ytterligare en rökgasreningsanläggning. En kompletterande anläggning på MK3 är därför under uppförande och kommer att tas i drift under majstoppet Sammantaget innebär detta att utsläppen av svaveldioxid, fluor och väteklorid har minskat väsentligt från LKAB:s verksamhet i Malmberget under 2013 och kommer att minska ytterligare efter Förbrännkammarteknik i MK3 Den av LKAB utvecklade förbrännkammartekniken med syfte att reducera utsläpp av kväveoxider har sedan år 2010 testats och vidareutvecklats i den försöksanläggning som byggts upp i pelletsverket MK3. Försöksanläggningen omfattade inledningsvis ett brännarpar med förbrännkammare, som under 2012 kompletterades med ytterligare ett par. Försöksanläggningen omfattar idag det antal
Mall för textdelen till miljörapporten
MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens
Läs merMall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar
MALL MILJÖRAPPORT 1 (6) Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Miljörapport för år Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Luleå Uddebo hamn
Yttre Miljö 2011 Miljörapport Luleå Uddebo hamn Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2012-03-07 Vår beteckning: 1 (7) 12-747 Handläggare Avd/Sektion Andreas Björkman TQ/Yttre Miljö D 0970-764
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Malmberget
Yttre Miljö 2011 Miljörapport Malmberget Bilagor: 2. Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2012-03-27 Vår beteckning: 12-740 1 (27) Handläggare Avd/Sektion Andreas Björkman TQ/Yttre Miljö D 0970-764 56
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport; Utkom från trycket den 29 september 2016 beslutade den 22 juni
Läs merYttre Miljo. Miljörapport Malmberget
Yttre Miljo 2014 Miljörapport Malmberget UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2015-03-31 Vår beteckning: 15-754 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Tinnerholm Hållbar utveckling/yttre
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Hopukka Kvartsittäkt
Yttre Miljö 2012 Miljörapport Hopukka Kvartsittäkt Bilagor: Datum: Vår beteckning: 1 (1) 2013-03-14 13-740 Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Niddi Ögren/ TQ YttreMiljö D +46 (0)980 728 09 E niddi.ogren@lkab.com
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Malmberget
Yttre Miljö 2015 Miljörapport Malmberget UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Datum: 2016-03-31 Vår beteckning: 16-748 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Charlotte Mattsby Hållbar utveckling/yttre Miljö
Läs merMiljörapport - Textdel
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning
Läs merMiljörapport Malmberget
Vår beteckning 17-753 Division So dra KMA 2016 Miljörapport Malmberget Bilagor: Säkerhetsklassificering: UTREDNING Datum: 2017-03-30 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Charlotte Mattsby Division Södra KMA
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Iso Sormus
Yttre Miljö 2010 Miljörapport Iso Sormus 11-750 MILJÖRAPPORT 1(7) Utredningens titel Miljörapport 2010 Iso Sormus (olivin) Författare Erika Tinnerholm Får publiceras Ja Utredningen till Lst Miljöskyddsenheten
Läs merMiljörapport LKAB Malmberget
Vår beteckning 18-786 Division So dra KMA 2017 Miljörapport LKAB Malmberget Foto: Fredric Alm Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: 2018-03-21 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Björn Svanelöv
Läs merMiljörapport Moräntäkt Svappavaara
Vår beteckning 17-757 Division Södra KMA 2016 Miljörapport Moräntäkt Svappavaara Moräntäkt Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: 2017-03-31 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter
Läs merMiljörapport Moräntäkt Svappavaara
Yttre Miljö 2015 Miljörapport Moräntäkt Svappavaara Moräntäkt UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2016-03-31 Vår beteckning: 16-743 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter
Läs merMiljörapport Moräntäkt Svappavaara
Yttre Miljö 2011 Miljörapport Moräntäkt Svappavaara Moräntäkt Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2012-03-14 Vår beteckning: 1 (1) 12-749 Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren TQ D +46(0)980
Läs merMiljörapport LKAB Malmberget
Division Sodra KMA Vår beteckning: 19 718 2018 Miljörapport LKAB Malmberget Foto: Fredric Alm Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: 2019-03-27 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Sanna Nilsson
Läs merMiljörapport Moräntäkt Malmberget
Yttre Miljö 2010 Miljörapport Moräntäkt Malmberget Täktområde 11-757 MILJÖRAPPORT 1(7) Utredningens titel Miljörapport 2010 LKAB moräntäkt Malmberget Författare Erika Tinnerholm Får publiceras Ja Utredningen
Läs merMiljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Svappavaara
Yttre Miljö 2011 Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Svappavaara Grustäkt Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2012-03-14 Vår beteckning: 1 (2) 12-750 Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Malmberget
Yttre Miljö 2010 Miljörapport Malmberget TQ/Andreas Björkman, 0970 764 56 2011-03-29 11-754 UTREDNING 1(16) Utredningens titel Miljörapport 2010 LKAB Malmberget Författare Andreas Björkman Får publiceras
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Leveäniemi provbrytning
Yttre Miljö 2015 Miljörapport Leveäniemi provbrytning UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2016-04-01 Vår beteckning: 16-745 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter Hållbar
Läs merMiljörapport LKAB Gruvberget
Vår beteckning: 19 721 Division Södra KMA 2018 Miljörapport LKAB Gruvberget Foto: Fredric Alm Bilagor: UTREDNING Datum: 2019-03-12 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Sanna Nilsson
Läs merYttre Miljo. Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå
Yttre Miljo 2014 Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå UTREDNING Bilagor: Datum: 2015-03-26 Vår beteckning: 15-756 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Erika Tinnerholm Hållbar
Läs merYttre Miljo. Miljörapport Leveäniemi provbrytning
Yttre Miljo 2014 Miljörapport Leveäniemi provbrytning UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2015-04-17 Vår beteckning: 15-762 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter Hållbar
Läs merTextdel 2016 års miljörapport
Textdel 2016 års miljörapport Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens
Läs merMiljörapport - Textdel
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av
Läs merÅrsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter
Läs merTextdel 2017 års miljörapport
Textdel 2017 års miljörapport Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Tillståndspliktiga verksamheter och verksamheter som förelagts att ansöka om tillstånd 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad
Läs merÅrsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om
Läs merÅrsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012
Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om
Läs merÅrsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merYttre Miljo. Miljörapport Luleå Uddebo hamn
Yttre Miljo 2014 Miljörapport Luleå Uddebo hamn UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2015-03-13 Vår beteckning: 15-766 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren Hållbarhet/ Yttre Miljö
Läs merTextdel 2016 års miljörapport
Textdel 2016 års miljörapport Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Långedal Munkedal Foss 5:2 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens
Läs merRapporteringsmallen får nytt innehåll.
Rapporteringsmallen får nytt innehåll. Varför ändras mallen. Från och med miljörapportering för verksamhetsåret 2015 har rapporteringsmallen gjorts om. Den nya mallen är anpassad för motsvara kraven som
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Luleå Uddebo hamn
Yttre Miljö 2015 Miljörapport Luleå Uddebo hamn UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2016-04-01 Vår beteckning: 16-747 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter Hållbar utveckling
Läs merÅrsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter
Läs merYttre Miljö. Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Svartön Luleå
Yttre Miljö 2015 Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Svartön Luleå UTREDNING Bilagor: Datum: 2016-04-04 Vår beteckning: 16-751 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Charlotte Mattsby
Läs merMiljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas
Yttre Miljö 2013 Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas Grustäkt UTREDNING Bilagor: Datum: 2014-03-31 Vår beteckning: 14-732 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Erika
Läs merTextdel 2017 års miljörapport
Textdel 2017 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa.
Läs merMiljörapport Moräntäkt Kiruna
Yttre Miljö 2014 Miljörapport Moräntäkt Kiruna Moräntäkt Kiruna västra UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2015-03-31 Vår beteckning: 15-761 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Linnea Sjölund
Läs merMiljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB
Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB Säffle Fjärrvärme AB. Textdel 2014 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens
Läs merÅrsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012
Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merTextdel 2017 års miljörapport
Textdel 2017 års miljörapport Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Långedal Munkedal Foss 5:2 1. Verksamhetsbeskrivning 5 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens
Läs merMiljörapport Provbrytning Mertainen
2011 Miljörapport Provbrytning Mertainen Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2012-02-28 Vår beteckning: 1 (2) 12-748 Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren TQ D +46(0)980 728 09 E niddi.ogren@lkab.com
Läs merTextdel 2016 års miljörapport Värmepumpverket
Textdel 2016 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens (plats-) nummer: 1980-57-003 Fastighetsbeteckning:
Läs merMiljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas
Yttre Miljö 2011 Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas Grustäkt Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2012-03-26 Vår beteckning: 1 (8) 12-752 Handläggare Avd/Sektion Andreas Björkman
Läs merMiljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009
Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Ockelbo den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Kiruna
Yttre Miljö 2013 Miljörapport Kiruna Bilagor: Datum: Vår beteckning: 1 (1) 2014-03-31 14-734 Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Linnea Sjölund Hållbar utveckling/yttre miljö D 0980-535
Läs merYttre Miljo. Miljörapport Kiruna
Yttre Miljo 2012 Miljörapport Kiruna Bilagor: Datum: Vår beteckning: 1 (2) 2013-03-21 13-734 Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Malin Suup TQ/ Yttre miljö D 0980-715 37 E malin.suup@lkab.com
Läs merMiljörapport KGS Grustäkt Hakkas
Yttre Miljö 2010 Miljörapport KGS Grustäkt Hakkas Grustäkt Utredningens titel Miljörapport 2010 KGS Grustäkt Hakkas, Gällivare 11-761 MILJÖRAPPORT 1(8) Författare Erika Tinnerholm Får publiceras Ja Utredningen
Läs merÅrsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om
Läs merMiljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014
Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 15-04-10 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Gruvberget
Yttre Miljö 2014 Miljörapport Gruvberget UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2015-03-13 Vår beteckning: 15-768 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren Hållbar utveckling/ Yttre
Läs merÅrsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merMiljörapport - Textdel
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Hovhultsverket 1485-1121 Rapporteringsår 2014 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning
Läs merMiljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012
Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merMiljörapport - Textdel
Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Brattås värmeverk Anläggningsnummer 1485-1120 Rapporteringsår 2012 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning
Läs merMEDDELANDE. Bilagor: 4. Datum: Er beteckning: 1 (6) 18-M109. Handläggare Avd/Sektion Staffan Åsén Miljö
1 (6) Underlag för avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken inför ansökan om ändringstillstånd för ökad deponering samt deponering av sidoberg i ViRi-gropen i Malmberget, LKAB Ansökan om ändringstillstånd
Läs merVår beteckning Division Norra KMA. Miljörapport Kiruna
Vår beteckning 17-752 Division Norra KMA 2016 Miljörapport Kiruna Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: 2017-03-31 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Björn Svanelöv Division Norra KMA D
Läs merMiljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014
Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014 Ockelbo den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Kiruna
Yttre Miljö 2015 Miljörapport Kiruna UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2016-03-31 Vår beteckning: 16-740 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Linnea Sjölund Hållbar utveckling/yttre miljö
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Kiruna
Yttre Miljö 2014 Miljörapport Kiruna UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2015-03-31 Vår beteckning: 15-760 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Linnea Sjölund Hållbar utveckling/yttre miljö
Läs merMiljörapport LKAB Kiruna
Vår beteckning: 18 780 Division Norra KMA 2017 Miljörapport LKAB Kiruna Foto: Fredric Alm Bilagor: 2 Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: 2018-03-27 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Linnea Sjölund
Läs merYttre Miljö. Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå
Yttre Miljö 2015 Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå UTREDNING Bilagor: Datum: 2016-04-04 Vår beteckning: 16-752 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Charlotte Mattsby Hållbar
Läs merMiljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas
Yttre Miljö 2014 Miljörapport LKAB Berg och Betong Grustäkt Hakkas Grustäkt UTREDNING Bilagor: Datum: 2015-03-31 Vår beteckning: 15-758 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Erika
Läs merMiljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015.
Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015. Textdel 2015 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens
Läs merYttre Miljo. Miljörapport Svappavaara
Yttre Miljo 2013 Miljörapport Svappavaara UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2014-04-03 Vår beteckning: 14-738 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren Hållbar utveckling/ Yttre
Läs merMiljörapport Luleå Uddebo hamn
Vår beteckning 17-759 Division So dra KMA 2016 Miljörapport Luleå Uddebo hamn Bilagor: Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter Persson Division Södra/KMA D +46 980 711 52 E erika.andersdotter.persson@lkab.com
Läs merMiljörapport Moräntäkt Kiruna
Vår beteckning: 18 779 Division Norra KMA 2017 Miljörapport Moräntäkt Kiruna Foto: Fredric Alm Foto: Fredric Alm Bilagor: 1 Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: 2018-03-27 Handläggare Avd/Sektion
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Luleå Malmhamn
Yttre Miljö 2013 Miljörapport Luleå Malmhamn UTREDNING Bilagor: Datum: 2014-03-31 Vår beteckning: 14-731 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Erika Tinnerholm Hållbar utveckling/yttre
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Luleå Malmhamn
Yttre Miljö 2014 Miljörapport Luleå Malmhamn UTREDNING Bilagor: Datum: 2015-03-31 Vår beteckning: 15-755 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Erika Tinnerholm Hållbar utveckling/yttre
Läs merMiljörapport Moräntäkt Kiruna
Vår beteckning: 19-739 Division Norra KMA 2018 Miljörapport Moräntäkt Kiruna Foto: Fredric Alm Foto: Fredric Alm Bilagor: 1 Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter Persson Division Norra KMA D 0980-711
Läs merÅrsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merMiljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.
Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Textdel 2014 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens
Läs merMiljörapport LKAB Kiruna
Vår beteckning: 19-737 Division Norra KMA 2018 Miljörapport LKAB Kiruna Foto: Fredric Alm Bilagor: 2 Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter Persson Division Norra KMA D 0980-711 52 E erika.andersdotter.persson@lkab.com
Läs merYttre Miljo. Miljörapport Masugnsbyn
Yttre Miljo 2013 Miljörapport Masugnsbyn Bilagor: Datum: Vår beteckning: 1 (1) 2014-04-03 14-737 Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren Hållbar utveckling/ Yttre Miljö D +46
Läs merBilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor
SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och
Läs merMiljörapport Moräntäkt Kiruna
Yttre Miljö 2011 Miljörapport Moräntäkt Kiruna Moräntäkt Kiruna västra Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2012-03-22 Vår beteckning: 1 (1) 12-753 Handläggare Avd/Sektion Malin Björnström TQ/Yttre
Läs merÅrsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå
Vår beteckning 17-761 Division So dra KMA 2016 Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: 2017-03-30 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Charlotte Mattsby
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Kiruna
Yttre Miljö 2010 Miljörapport Kiruna TQ/Susanne Roslin, 0980 621 69 2011-03-28 11-751 UTREDNING 1(26) Utredningens titel Miljörapport 2010 LKAB Kiruna Författare Susanne Roslin Får publiceras Ja Uppdragsgivare
Läs merPannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.
version 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som
Läs merSamrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna
1 (7) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Kiruna kommun Trafikverket Statens fastighetsverk Naturvårdsverket Havs- och
Läs merÅrsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå
Vår beteckning 18-788 Division So dra KMA 2017 Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: 2018-03-21 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Björn Svanelöv
Läs merSammanställning av gällande villkor m.m.
Stockholm Exergi AB Bilaga D Sammanställning av gällande villkor m.m. Villkor Allmänt 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan, skall verksamheten inklusive åtgärder för att minska luft och vattenföroreningar
Läs merÅrsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009
Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009 Gävle den 26/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Gruvberget
Yttre Miljö 2015 Miljörapport Gruvberget UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: 2016-04-01 Vår beteckning: 16-744 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Erika Andersdotter Hållbar utveckling
Läs merMILJÖRAPPORT. Grunddel För Hallstahammars Hetvattencentral( ) år: 2017 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN
MILJÖRAPPORT Grunddel För Hallstahammars Hetvattencentral(1961-57-001) år: 2017 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Mälarenergi AB Organisationsnummer: 556448-9150 UPPGIFTER
Läs merMiljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.
Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Textdel 2014 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen
Läs merMiljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta
Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...
Läs merTvå stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.
version 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som
Läs merMILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL
MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska
Läs merYttre Miljö. Årsrapport EBF
Yttre Miljö 2015 Årsrapport EBF UTREDNING Bilagor: Datum: 2016-04-04 Vår beteckning: 16-753 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Charlotte Mattsby Hållbar utveckling/yttre Miljö
Läs merÅrsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014
Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merÅrsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015
Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merMiljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2016
Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2016 Carlsborg HVC Anläggningen producerar värme och används som reserv till Johannes KVV, Bomhus Energi och BillerudKorsnäs. Hetvattenpannorna är på totalt
Läs merMiljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2014
Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2014 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 15-04-10 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport
Läs merYttre Miljö. Miljörapport Luleå Malmhamn
Yttre Miljö 2012 Miljörapport Luleå Malmhamn Bilagor: Datum: Vår beteckning: 1 (15) 2013-03-20 13-736 Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Erika Tinnerholm TQ/Yttre Miljö D 0970-765
Läs merMiljörapport 2016 Säffle Fjärrvärme AB
Miljörapport 2016 Säffle Fjärrvärme Säffle Fjärrvärme. Textdel 2016 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens
Läs mer1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet
Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld
Läs merSamrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna
1 (5) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Enligt sändlista Linda Dahlström Natasha Lyckholm Lars-Ola Särkimukka Johan
Läs merDivision Sodra KMA. Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå
Vår beteckning: 19 725 Division Sodra KMA 2018 Årsrapport LKAB Bentonitanläggning, Luleå Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen UTREDNING Datum: 2019-03-27 1 (1) Handläggare Avd/Sektion Nadia Sandström
Läs mer