Miljörapport Malmberget

Transkript

1 Vår beteckning Division So dra KMA 2016 Miljörapport Malmberget

2

3 Bilagor: Säkerhetsklassificering: UTREDNING Datum: (1) Handläggare Avd/Sektion Charlotte Mattsby Division Södra KMA D E charlotte.mattsby@lkab.com Författare: Charlotte Mattsby Uppdragsgivare: LKAB Får publiceras: Ja Granskad av: Niddi Ögren Godkännande av: Niddi Ögren Utredning till: Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Gve kommun, Miljö- och byggkontoret Alrutz Advokatbyrå Arkivet Malmberget Jan Moström Torbjörn Ahnqvist Anne-Laure Simonutti Malin Brännvall Linda Bjurholt Anders Henriksson Stefan Hämäläinen Inge Karlsson Lotta Lauritz Anders Lindberg Magnus Arnkvist David Allden Grete Solvang Stoltz Elias Engman Maritha Mossberg Tage Sennland Jan Pettersson Ronnie Hansson Miljörapport LKAB Malmberget Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 Miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets Handbok med föreskrifter och allmänna råd (NFS 2016:8) om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKAB:s utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Malmberget T F Säte: Luleå Org.nr: Bankgiro:

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2016 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Malmbergsgruvan Postnummer: Ort: Malmberget Besöksadress för anl.: Vitåfors Fastighetsbeteckningar: Malmberget 8:17 (Gällivare 13:42, Gällivare 13:44, Gällivare 13:46, Malmberget 8:129) Kommun: Gällivare Huvudverksamhet och verksamhetskod: (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: (Malm och mineral) (Malm och mineral) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: (Malm och mineral) Järn och ståltillverkning 2012/135/EU Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: EPRTR huvudverksamhet: 2.(a) (Anläggningar för rostning och sintring av metallhaltig malm, inbegripet svavelhaltig malm.) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253: Nej Produktionsenhet: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: Ja Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :41:40 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Malmbergsgruvan( ) år: 2016 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Charlotte Efternamn: Mattsby Telefonnummer: Telefaxnummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: charlotte.mattsby@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Postnummer: Postort: Malmberget JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: Telefaxnummer: Mobiltelefonnummer: E-postadress: niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB Kiruna Postnummer: Postort: Kiruna Inlämnad: :41:40 Version:1 2 / 2

6 Textdel avseende 2016 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Kommentar: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, och ökar i Asien och USA. Gruvbrytningen i Malmberget sker under jord i ett tiotal malmkroppar som bildar en båge mellan Malmbergets samhälle i väster och Koskullskulle i öster. Malmkropparna delas in i Östra fältet och Västra fältet. Malmerna i Östra fältet utgörs av magnetitmalmer (Fe 3O4) medan det i Västra fältet förekommer både magnetit- och hematitmalmer (Fe 2O 3). Den brytningsmetod som används i Malmberget kallas för skivrasbrytning. Metoden bygger på att genom ortdrivning skapa tillträde till malmkroppen på ett antal brytningsnivåer, vilket delar in malmkroppen i motsvarande antal malmskivor. När väl tillträde till malmskivorna finns, fragmenteras malmen genom borrning och sprängning. Därefter lastas råmalmen och transporteras upp ur gruvan. Malmförädlingsverken består av sovringsverk, anrikningsverk och pelletsverk. I sovringsverket sker siktning, krossning och separering av gråberg. Den sovrade malmen anrikas i anrikningsverken med vattentillsats. Anrikningsprocessen innehåller flera steg bestående av malning och magnetseparering. I anrikningsprocessen produceras fines som är en slutprodukt i form av järnmalmskoncentrat, men huvuddelen av det koncentrat som produceras överförs till pelletsverken. Beroende på vilken pelletsprodukt som skall tillverkas tillsätts koncentratet olika tillsatsmedel. I pelletsverken tillsätts bindemedel och koncentratet rullas sedan till s.k. råkulor. Dessa siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets, innan utfrakt till järnvägsficka och järnvägstransport till hamn för utskeppning till kund. Figur 1. Huvudprocess för malmförädling vid LKAB Malmberget. I malmförädlingsprocessen produceras, förutom slutprodukterna fines och pellets, även stora mängder torrt och vått sidoberg. Det torra sidoberget transporteras till efterbehandlingsobjekt eller

7 läggs på deponi, medan det våta sidoberget, den s.k. anrikningssanden, pumpas till ett dammsystem där deponering sker. Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Malmförädlingen, i huvudsak pelletstillverkningen, leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är även en av Sveriges största elkonsumenter och står för omkring 1,5 procent av landets totala förbrukning. LKAB:s verksamhet i Malmberget medför även buller, vibrationer vid sprängning och seismisk aktivitet, samt diffus damning från exempelvis upplag och transporter, vilket kan upplevas som störande av boende i närliggande samhällen. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 9. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen (M ) Miljööverdomstolen (M59-08) Miljödomstolen (M ) Mark- och miljödomstolen (M ) Tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att i Malmberget bryta intill 20 Mton järnmalm per år samt att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Vitåfors årligen tillverka högst 14 Mton slutprodukter, varav högst 9 Mton prima pellets. Miljödomstolen lämnar även LKAB tillstånd till erforderliga kapacitetshöjande åtgärder. Tillståndet omfattar deponering av inert avfall i form av gråberg (avfallskod ) intill en mängd av 6,3 Mton per år, deponering av icke-farligt avfall i form av anrikningssand (avfallskod ) intill en mängd av 2,2 Mton per år, samt mottagning, behandling, lagring och deponering av icke-farligt avfall från svavelreningsprocessen (avfallskod ) intill en mängd av maximalt ton per år. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom (M ) i avseendet att villkor 10 vibrationer från sprängning upphävs och ersätts med en provisorisk föreskrift samt att ett prövotidsförfarande avseende vibrationer från sprängning läggs till. Miljödomstolen ändrar vad som föreskrivits i villkoren 2, 3 och 4 i deldom (M ) avseende utsläpp till luft från malmförädling i form av pelletstillverkning. Villkorsändring avseende villkoren 2 och 3 i dom M gällande utsläpp till luft från pelletstillverkningen.

8 Mark- och miljödomstolen (M ) Mark- och miljödomstolen (M ) Mark- och miljödomstolen (M116-15) Mark- och miljödomstolen (M ) * Besked om att prövningstillstånd ej meddelats erhölls Ändringstillstånd och villkorsändring (avseende villkor 12 och 14) gällande gråbergsdeponering i deldom M Gäller tillstånd att även nyttja Tingvallskulle före detta dagbrott för gråbergsdeponering, 8 Mton under 2013 samt 9 Mton under , därefter 6,3 Mton per år. *Mark- och miljödomstolen avslutar prövotidsförfarande samt fastställer tillkommande villkor. Villkor rörande utsläpp till vatten av kväve, deformationer och sättningar samt vibrationer har överklagats under Dom avseende vibrationsmätningar i Malmberget. Deldom för tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Malmberget/Vitåfors, Gällivare kommun nu fråga om slutligt villkor för energihushållning vunnen lagakraft 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( , ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Beslut avseende anläggande av ny transportväg till Viri, Vitåfors industriområde. Beslut avseende flytt av mätpunkt MVA 29 Vitåfors industriområde Beslut anmälan avseende lagertält vid tillsatsmedelcentralen Vitåfors industriområde. Beslut avseende anmälan avseende försök med externt rågods, Vitåforsindustriområde. Ny eldningsolja i pelletsverken i Malmberget. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:251) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 4 a. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Beslut avseende försök med externt rågods i Malmberget, delrapport 1. Beslut avseende mätning av vibrationer i Malmberget, Gällivare kommun. Beslut i fråga om betydande miljöpåverkan avseende ökad mängd avfallssand samt nyttjande av externt rågods inom LKAB:s gruvverksamhet i Malmberget

9 Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( , ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Mark- och miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Miljödomstolen (M ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Länsstyrelsen ( ) Beslut i fråga om betydande miljöpåverkan avseende ny deponi för sidoberg inom LKAB:s gruvverksamhet i Malmberget. Föreläggande gällande åtgärder för minimering av suspenderade ämnen i bräddat vatten från klarningsmagasinet inom Vitåfors industriområde. Ändrade rågodsflöden mellan Svappavaara, Kiruna och Malmberget tom Nyttjande av energigas i Pelletsverket MK3. Komplettering av rökgasrening i Pelletsverket MK3. Efterbehandling av KCK-området. Tillstånd att i två etapper påbygga sandmagasinets damm B-A och C-D-E1-F, samt påbygga hästskodamm och höja tröskelnivån för ytutskovet. Undantag från villkor 7 gällande kontinuerlig mätning vid FL014. Nyttjande av Parta som reservdeponi. Uppläggning av torv inom Vitåfors gruvindustriområde. Uttag av rågods vid infart till Vitåfors gruvindustriområde. Nyttjande av Tingvallskulle dagbrott för deponering av gråberg. Uttag av rågods vid Tingvallskulle, Johannes, Baron och Välkomma. Tillvaratagande av magnetit från buffertmagasin. Tillstånd enligt miljöbalken att påbygga sandmagasinets damm B-A och C-D-E1-F, samt anlägga nytt ytutskov och tillhörande avbördningsanordningar. Uttag av rågods vid Tingvallskulle Östra. Anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende förändrad användning av byggnad MMF10BY503 i området Bomselet inom Vitåfors industriområde. Säkerhet för deponeringsverksamheten i Malmberget/Vitåfors Gällivare kommun. Anmälan om åtgärder i klarningsmagasinet inom LKAB:s dammsystem inom Vitåfors industriområde.

10 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Brytning av 20 Mton järnmalm Tillverkning av 14 Mton slutprodukter Tillverkning av 9 Mton prima pellets Deponering av 9 Mton sidoberg Deponering av 2,2 Mton anrikningssand 16,4 Mton 9 Mton 6,8 Mton 4,1 Mton 1,9 Mton Kommentar Faktisk produktion ligger inom gällande tillståndsgivna mängder.

11 Miljoner ton Miljoner ton Produktion Järnmalm Slutprodukter Pellets Figur 2. Produktion järnmalm, total produktion slutprodukter samt produktion pellets i Malmberget för åren Pelletsproduktion BUV MK Figur 3. Produktion pellets i Bandugnsverket (BUV) respektive MK3 för åren Tillståndspliktig täkt 4 7. Utövare av tillståndspliktig täkt ska lämna mer detaljerade uppgifter om faktisk produktion enligt vad som anges i bilaga 3 till dessa föreskrifter och redovisa dem i emissionsdelen av Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Ej aktuellt.

12 8. Anläggningar som tagit emot bygg- och rivningsavfall 4 8. Anläggningar som omfattas av tillståndsplikt enligt 29 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251) och som tagit emot bygg- och rivningsavfall, ska, utöver vad som i övrigt gäller enligt dessa föreskrifter, lämna mer detaljerade uppgifter om mängderna av dessa avfall enligt vad sin anges i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Uppgifterna ska redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2015 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt. 9. Gällande villkor i tillstånd 4 9. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar (Vissa villkor återges ej i sin helhet). Svaveldioxid MK3 och BUV; 0,03 kg/ton pellets (gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde), 270 ton/år (gemensamt gränsvärde). Fluor MK3 och BUV; 0,006 kg/ton pellets (gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde) Klorväte MK3 och BUV; 0,006 kg/ton pellets (gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde) Stoft MK3 och BUV; 0,05 kg/ton pellets (gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde) Utsläpp av stoft från samtliga utsläppspunkter i MK3 och BUV får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m 3 ntg. Stoft från samtliga punktkällor i gruvan och sovringsverk får som riktvärde inte överstiga 10 mg/m 3 ntg. Utsläpp av stoft svavel och kväveoxider ska kontrolleras med kontinuerligt registrerande mätinstrument. Undantag av detta kan medges av TSM Halten suspenderade ämnen i bräddvattnet från klarningsmagasinet får som riktvärde inte överstiga 10 mg/liter. Som bindemedel får endast bentonit eller annat likvärdigt material användas. Genomföra kontinuerlig mätning av partiklar i utomhusluft i omgivningarna till verksamheten, försedd med larmfunktion och övervakning dygnet runt. Villkor innehålls Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits vid fyra utsläppspunkter under året. Se avsnitt 10 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits vid en utsläppspunkt under året. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor uppfylls. Se avsnitt 10 för vidare information. Riktvärde i villkor har överskridits vid tre tillfällen under året. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor uppfylls. Se avsnitt 10 för vidare information. Villkor uppfylls. Se avsnitt 10 för vidare information.

13 Allt sidoberg, utom det som används i anläggningsarbeten, skall deponeras i Kaptensgropen /Tingvallskulle. I undantagsfall vid damning, säkerhetsrisk för sidobergsentreprenör och produktionshinder i sovringsverket får deponering ske i reservdeponier. Rapportering ang. sidobergsdeponering ska ske månadsvis till Lst. Efterbehandlingsplan skall upprättas. Ekonomisk säkerhet ska ställas. Villkor uppfylls. Villkor uppfylls. Villkor uppfylls. Bolaget ska vidta skäliga åtgärder för att undvika Villkor bedöms kunna uppfyllas. störningar för omgivningen till följd av diffus damning. Bolaget ska redovisa en sammanställning av Villkor bedöms kunna uppfyllas. arbetet med åtgärder för att undvika störning till följd av diffus damning till tillsynsmyndigheten. Den ekvivalenta ljudnivån från bolagets Villkor bedöms kunna innehållas. verksamhet får fram t.o.m. den 31 december 2016 Se avsnitt 10 för vidare information. utomhus vid bostäder inte överstiga: - 52 db(a) dagtid (kl.07-18) - 47 db(a) kvällstid (kl.18-22) - 45 db(a) nattetid (kl.22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får utomhus vid bostäder inte överstiga 55 db(a) nattetid. Produktions- och tunnelsprängning får inte äga Villkor innehålls. rum i gruvan mellan kl och kl Bolaget ska i god tid innan produktions- och Villkor bedöms kunna uppfyllas. tunnelsprängning informera allmänheten om var och när dessa kommer äga rum. Bolaget ska verka för att bostäder som utsätts för Villkor uppfylls. upprepade vibrationer, till följd av seismisk aktivitet, som överskrider 6 mm/s dagtid (kl ) och 3 mm/s nattetid (kl ) avvecklas. Bolaget ska löpande informera Villkor uppfylls. tillsynsmyndigheten, Gällivare kommun och allmänheten om inträffade seismiska händelser samt om mätresultat från vibrationsmätningar vid inträffade seismiska händelser. Bolaget ska i samråd med tillsynsmyndigheten ta Villkor uppfylls. fram och utarbeta en definition av vad som ska rapporteras som en seismisk händelse samt riktlinjer för när och hur mätresultaten från vibrationsmätningarna ska rapporteras.

14 Bolaget ska redovisa en plan över vilka bostäder och bostadsområden i Malmberget som bolaget inom överskådlig tid kommer att påverka på ett betydande sätt och därför måste avvecklas eller påtagligt förändras. Planen ska göras i samråd med Gällivare kommun, andra berörda nämnder samt med Länsstyrelsen i Norrbottens län senast den 1 juli Bolaget ska hålla minst ett informationsmöte per år, där aktuell miljöinformation rörande bolagets verksamhet lämnas till allmänheten. Föreskrift (under prövotid) Kväveoxider MK3: 700 ton/år som riktvärde och uttryckt som kvävedioxid. Villkor bedöms kunna uppfyllas. Villkor bedöms kunna uppfyllas. Kommentar Föreskrift innehålls. Se avsnitt 10 för vidare information.

15 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Parametrar som överskrider tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. Utsläpp till luft I pelletsverken MK3 och BUV sker kontinuerlig mätning i avgaskanalerna av stoft, SO 2, HF, HCl och NO x (NO 2) och emissionerna beräknas utifrån denna mätning. Manuella kontrollmätningar avseende stoft och gasparametrar genomförs årligen i avgaskanalerna. Stoft (SS-EN , SS 28426, samt online mätinstrument) Under året har enskilda reningsanläggningar (DU-anläggningar) kontrollmätts med avseende på stoftemissioner (punktutsläpp) i enlighet med kontrollprogram. I pelletsverken registreras stoftemissionen kontinuerligt i avgaskanalerna med mätinstrument (DURAG D-R ) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. En summering görs sedan av alla enskilda emissionspunkter och relateras till pelletsproduktionen. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 1. Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 42,6 0,012 Pelletsverk MK3 150,2 0,045 BUV+MK3 192,9 0,029 Sovrings- & anrikningsverk 4,8 - Specialproduktverk 1,0 - Panncentraler 1,8 - Totalt 200,5 0,030

16 kg/ton pellets kg/ton pellets 0,25 Stoftemissioner, årsmedel ,2 0,15 0,1 0,05 Totalt BUV MK Figur 4. Stoftemissioner som specifikt årsmedelvärde avseende samtliga anläggningar samt för pelletsverket BUV respektive MK3 åren ,12 Stoftemissioner BUV och MK3, månadsmedel ,10 0,08 0,06 0,04 BUV MK3 BUV, MK3 0,02 0,00 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 5. Stoftemissioner räknat som gemensamt månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Gällande riktvärden avseende stoftemissioner, gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde MK3 och BUV, 0,05 kg/ton har innehållits under För DU-anläggningar har villkorsvärdet: 10 mg/ m 3 ntg har innehållits under 2016 med undantag för fem DU-anläggningar. Två reningsanläggningar i bandugnsverket (MST59 Bentonitficka, MST04 Sikthus), två reningsanläggning i MK3 (MST60 Bindemedelsficka, MST 65 Utfrakt) och en reningsanläggning i specialproduktverket (MST 58) klarade inte ställda krav i villkor vid ordinarie mätning. Anläggningarna MST59, MST65 och MST58 åtgärdades och godkändes vid påföljande ommätning. Vid sikthuset i MK3 (MST 04) och vid bindemedelsfickan i BUV har ommätningar ännu inte utförts.

17 kg/ton pellets Svaveldioxid (online mätinstrument) I pelletsverken registreras svaveldioxidemissionerna kontinuerligt i avgaskanalerna med onlinemätinstrument (FTIR) i enheten mg/m 3 ntg, vilket räknas om till kg/ton pellets som löpande månadsmedelvärde. Utsläppen från panncentraler beräknas utifrån förbrukad mängd olja. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 2. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 72,1 0,02 Pelletsverk MK3 78,6 0,02 BUV+MK3 150,7 0,02 Panncentraler 11,9 - Totalt 162,6 0,024 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) 0,04 Svaveldioxidemissioner BUV och MK3, månadsmedel ,03 0,02 0,01 BUV MK3 BUV, MK3 0,00 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Svaveldioxidemissioner räknat som gemensamma och enskilda månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Gemensamt riktvärde och månadsmedelvärde avseende svaveldioxidemissioner (MK3, BUV 0,03 kg/ton pellets) har innehållits under Utsläppen av svaveldioxid från pelletsverken får inte överstiga 270 ton per år som gränsvärde. Fluor och klorväte (online mätinstrument) Mätning av mängden utsläppt fluor och klorväte sker löpande på motsvarande sätt som för svaveldioxid enligt beskrivning ovan. I tabeller och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 3. Fördelningen av fluorväteutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 4,4 0,001 Pelletsverk MK3 9,4 0,003 Totalt 13,8 0,002 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets)

18 kg/ton pellets kg/ton pellets Tabell 4. Fördelningen av klorväteutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året (ton) Pelletsverk BUV 6,0 0,002 Pelletsverk MK3 6,2 0,002 Totalt 12,2 0,002 Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (kg/ton pellets) 0,010 Fluoremissioner BUV och MK3, månadsmedel ,008 0,006 0,004 BUV MK3 MK3, BUV 0,002 0,000 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 7. Fluoremissioner räknat som gemensamma och enskilda månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år ,01 Klorväteemissioner BUV och MK3, månadsmedel ,008 0,006 0,004 BUV MK3 MK3, BUV 0,002 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Figur 8. Klorväteemissioner räknat som gemensamma och enskilda månadsmedelvärden för pelletsverken BUV och MK3 år Gemensamma riktvärden och månadsmedelvärden avseende fluor- och klorväteemissioner (MK3+ BUV: F 0,006 kg/ton pellets och HCl 0,006 kg/ton pellets) har innehållits under 2016.

19 ton Kvävedioxid (online mätinstrument) Kvävedioxidemissionerna i avgaskanalerna registreras kontinuerligt med online mätinstrument. I tabell och diagram nedan presenteras utsläppen från verksamheten. Tabell 5. Fördelningen av kvävedioxidutsläpp inom LKAB:s verksamhet i Malmberget. Anläggning Totalt utsläpp under året Specifikt utsläpp som årsmedelvärde (ton) (kg/ton pellets) Pelletsverk BUV 888 0,26 Pelletsverk MK ,20 Gruva 75 - Totalt , Kvävedioxidemissioner Totalt BUV MK Figur 9. Kvävedioxidemissioner totalt för samtliga anläggningar samt för pelletsverken BUV respektive MK3 åren Gällande riktvärde avseende kvävedioxidemissioner (700 ton NO 2/år) för pelletsverket MK3 har innehållits under Koldioxid Koldioxidemissionen för 2016 har beräknats till totalt ton. Ammoniak (Värmeforsk metod 5.14) Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket och MK3 under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Det totala utsläppet av ammoniak bedöms ha uppgått till 3,9 ton under Dioxiner och PAH (Värmeforsk metod 5.17, SS-EN 1948:1-3) Bedömningen av mängden utgående dioxin baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket och MK3 under Mängden PAH baseras på mätningar utförda under Det totala utsläppet beräknas utifrån de uppmätta halterna per ton pellets. Då utsläppet av PAH i Malmberget inte varit i

20 närheten av tröskelvärdet de tre senaste åren används erfarenhetsvärden från de tre senaste åren. Dioxiner mäts varje år i MK3 och vart tredje år i BUV. Det totala utsläppet av dioxiner bedöms ha uppgått till 0,45 g under Det totala utsläppet av PAH bedöms utifrån mätningar mellan ha uppgått till 18,8 kg under Metaller (Värmeforsk metod 5.11, SS-EN 14358:2004) Bedömningen av mängden utgående metaller baseras på mätningar utförda i Bandugnsverket och MK3 mellan Med anledning av de måttliga utsläppsnivåerna och den konstaterade fördelningen utförs mätning vart tredje år i samtliga skorstenar. Utsläpp till luft avseende metaller framgår ur emissionsdeklarationen. Nedfallande stoft (NILU-metod, provtagare enligt SS ) LKAB kontrollerar regelbundet den diffusa damningen i samhället genom mätningar av nedfallande stoft, via uppsamling i så kallade NILU-burkar, i ett antal geografiskt spridda mätpunkter. Mätningar sker i alla punkter en gång per månad året runt och utöver det tas även ett snöprov i ett antal mätpunkter under våren (vanligen i mars). Under 2016 har nedfallande stoft mätts i elva mätpunkter i Malmberget och i sex mätpunkter i Koskullskulle. Nedfallande stoft mäts även i två referenspunkter, en för tätortsmiljö (finns i Gällivare) samt en för opåverkad miljö (finns i Kiruna). Figur 10. Mätpunkter för nedfallande stoft i Malmberget och Koskullskulle. I nedanstående figurer redovisas mätresultat avseende nedfallande stoft i samtliga mätpunkter i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkterna under 2016.

21 g / 100 m 2 och 30 dygn g / 100 m 2 och 30 dygn 1000 Stoftnedfall månadsvis Östra Malmberget MNE19 MNE22 MNE28 MNE37 MNE39 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 11. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Östra Malmberget Stoftnedfall månadsvis Västra Malmberget MNE24 MNE29 MNE32 MNE36 MNE40 MNE42 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 12. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Västra Malmberget 2016.

22 g/ 100m 2 och 30 dygn g/ 100m 2 och 30 dygn 1200 Stoftnedfall månadsvis Koskullskulle MNE01 MNE02 MNE34 MNE46 MNE47 MNE48 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 13. Nedfallande stoft månadsvis för respektive mätpunkt i Koskullskulle Stoftnedfall månadsvis referenspunkter MNE45 KNE Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 14. Nedfallande stoft månadsvis för referenspunkterna i Gällivare (MNE45) och Kiruna (KNE09) I de nedanstående diagrammen presenteras mätresultat avseende nedfallande stoft som årsmedelvärde för de senaste fem åren i respektive mätpunkt i Malmberget, Koskullskulle och referenspunkterna.

23 g / 100 m 2 och 30 dygn g / 100m 2 och 30 dygn g / 100 m 2 och 30 dygn 500 Årsmedelvärde stoftnedfall Malmberget MNE19 MNE22 MNE28 MNE37 MNE39 MNE24 MNE29 MNE32 MNE36 MNE40 MNE42 Östra Malmberget Västra Malmberget Figur 15. Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Malmberget åren Årsmedelvärde stoftnedfall Koskullskulle Årsmedelvärde stoftnedfall Referenspunkter MNE01 MNE02 MNE34 MNE46 MNE47 MNE48 0 MNE45 KNE09 Figur 16. Nedfallande stoft räknat som årsmedelvärde för respektive mätpunkt i Koskullskulle åren samt för referenspunkterna i Gällivare (MNE45) och Kiruna (KNE09) åren Utifrån mätningarna av det nedfallande stoftet kan det konstateras att damningen under 2016 har varit mest påtaglig under vårmånaderna mars, april och maj vilket är vanligt förekommande för årstiden. Damning uppstår främst på våren då vägar och körytor torkar upp och damningsbenäget material som ansamlats under vintern exponeras. Årsmedelvärdet för nedfallande stoft ligger i

24 flertalet mätpunkter på en lägre nivå än under Flera av mätpunkterna i Malmberget ligger i nivå med referenspunkten i Gällivare medan det nedfallande stoftet i några punkter är högre. I Koskullskulle är MNE01 och MNE02 mätpunkt där det högsta stoftnedfallet uppmätts. Mätpunkt MNE01 är lokaliserad intill den förhållandevis hårt trafikerade infarten till Vitåfors industriområde i Koskullskulle. I övriga mätpunkter ligger årsmedelvärdet i paritet med referenspunkten i Gällivare. I april 2016 utfördes snöprovtagning med avseende på nedfallande stoft på fyra platser i Malmberget och Koskullskulle. En mätpunkt (MSN10, Gråbergsvägen Koskullskulle) uppvisade resultat över 150 g/100m 2 och 30 dygn, stofthalten för MSN10 uppgick till 283 g/100m2och 30 dygn. LKAB är medvetet om att damning är ett problem förknippat med verksamheten och arbetar därför kontinuerligt med frågan. I kapitel 21 beskrivs utförligare de åtgärder som har vidtagits under 2016 samt de åtgärder som avses att fortsatt vidtas för att motverka och reducera damning. Partiklar PM10 i utomhusluft (kontinuerligt, 2 st. mätstationer) LKAB:s verksamhet bidrar till partikelhalterna i utomhusluften i närområdet. Partiklar i form av PM10, dvs. partiklar mindre än 10 mikrometer, mäts med ett kontinuerligt registrerande mätinstrument i en mätstation placerad i Malmberget (Gunillaskolan) samt i en mätstation i Koskullskulle (Myranskolan). I mätstationen i Malmberget mäts även mängden svävande stoft (TSP- Total Suspended Particle). Miljökvalitetsnormer (enligt SFS 2010:477) avseende PM10-partiklar har satts till 50 µg/m 3 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) respektive 40 µg/m 3 som årsmedelvärde. Normerna innehålls i Malmberget och Koskullskulle under I tabellen nedan redovisas hur årsmedelvärdet har varierat de senaste 5 åren samt hur många dygn/år som miljökvalitetsnormen har överstigits. Tabell 6. Årsmedelvärden avseende PM10 samt antal dygn/år över miljökvalitetsnormen Malmberget; årsmedelvärde (µg/m 3 ) Malmberget; antal dygn över MKN Koskullskulle; årsmedelvärde (µg/m 3 ) Koskullskulle; antal dygn över MKN Hur halten PM10 i utomhusluften som dygnsmedelvärde varierat under 2016 åskådliggörs i diagrammen nedan.

25 µg/m3 µg/m Dygnsmedelvärden partiklar PM10, Malmberget 2016 Figur 17. Partikelhalt avseende PM10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstationen i Malmberget, Miljökvalitetsnormen för PM10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje. Dygnsmedelvärden partiklar PM10, Koskullskulle Figur 18. Partikelhalt avseende PM10 i utomhusluft som dygnsmedelvärden vid mätstationen i Koskullskulle, Miljökvalitetsnormen för PM10 som dygnsmedelvärde (får överstigas 35 ggr/år) är markerad med röd linje.

26 Vatten (SNV AR 86) Vid malmförädlingen används stora mängder vatten. Efter påverkan i förädlingsprocessen har vattnet relativt högt ph och partikelhalt, samt hög koncentration lösliga oorganiska joner. Därtill innehåller processvattnet relativt höga halter av kväve, som härrör från sprängmedelsrester som lösts upp i vattnet. Erforderligt vatten pumpas tillbaka till processen efter att ha passerat dammsystemet (sand- och klarningsmagasin) medan överskottet bräddas till recipienten Lina älv. Under år 2016 har ca 6,4 miljoner m 3 vatten bräddats till recipient. Utsläppskontroll har utförts på utgående vatten från klarningsmagasinet (provpunkt MVA03), samt kontroll av recipientvatten nedströms LKAB:s utsläppspunkt (MVA01) och uppströms i referenspunkten i Lina älv (MVA02). Provpunkternas lokalisering framgår ur figuren nedan. Figur 19. Lokalisering av punkter för vattenprovtagning avseende bräddvatten från industrin (MVA03), referenspunkt i recipienten uppströms utsläppspunkt (MVA02), samt nedströms industrins utsläppspunkt (MVA01). Årsmedelvärden samt min- och maxvärden rörande ett antal signifikativa parametrar för det vatten som bräddas till recipient, samt motsvarande halter nedströms respektive uppströms utsläppspunkten i recipienten redovisas i nedanstående tabell. För analysresultat rapporterade som mindre än-värden har halva värdet använts i beräkningarna.

27 Tabell 7. Årsmedelvärden avseende ett antal signifikativa parametrar för bräddvattnet från verksamheten, samt motsvarande parametrar i recipienten. Inom parentes redovisas uppmätta minoch maxvärden. Parameter MVA01 (Lina älv nedströms) ph 7,0 (6,7-7,4) Alkalinitet (mmol/l) 0,2 (0,1-0,3) Konduktivitet (ms/m) 10,2 (3,8-17,9) Totalfosfor (mg/l) 0,006 (0,003-0,017) Totalkväve (mg/l) 1,5 (0,5-4,4) Ammoniumkväve (mg/l) 0,02 (0,01-0,07) Nitratkväve (mg/l) 1,1 (0,3-2,5) Susp. ämnen (mg/l) 2 (2-<4) Sulfat (mg/l) 21,4 (5,8-42,3) Klorid (mg/l) 3,3 (0,5-6,7) *Outliner enligt beräkning med 95% konfidensgrad. Riktvärdet avseende halten suspenderade ämnen (10 mg/l) i bräddvatten från klarningsmagasinet har under året överskridits vid tre av 14 mättillfällen. Halten vid dessa tillfällen (april, maj, juli) uppgick till 11, 11 och 14 mg/l. Halten och mängden emitterade metaller i utgående vatten redovisas i nedanstående tabell tillsammans med motsvarande parametrar för näringsämnen. Tabell 8. Total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten. Parameter Totalt utsläpp under året (kg) Cr 2,0 Cd 0,3 Cu 16,1 Ni 86 Pb 0,12 Zn 85 As 10,4 Tot-N Tot-P 350 MVA02 (Lina älv uppströms) 7,0 (6,7-7,4) 0,2 (0,09-0,28) 2,9 (1,5-3,8) 0,005 (0,003-0,009) 0,3 (0,05-1,06) 0,01 (0,007-0,02) 0,05 (0,03-0,09) 2 (2-<4) 2,5 (2,5-<5) 0,5 (0,49-0,77) MVA03 (utsläppspunkt) 7,9 (7,5-9,5*) 0,8 (0,7-1,0) 157 (94-198) 0,06 (0,03-0,08) 46 (24-71) 1,4 (0,3-2,5) 36,6 (19-51) 8,4 (4-14) 524 ( ) 82 (33-113) Provtagning sker även före och efter en markinfiltrationsanläggning för sanitärt avloppsvatten inom industriområdet, främst i syfte att kontrollera avskiljningsgraden avseende bakterier. Det behandlade vattnet avleds därefter till klarningsmagasinet och därmed till processvattensystemet. Vidare sker under barmarksperioden provtagning av dikesvatten vid gamla damm-området, längs kanten av klarningsmagasinet, samt vid gråbergsupplag i syfte att kontrollera eventuell lakning.

28 Utökade biologiska undersökningar LKAB utför regelbundna biologiska undersökningar i recipientsystemet Lina älv. Under hösten 2014 genomfördes provtagning av kiselalger, bottenfauna och fiskfauna samt analys av metallhalter i vattenmossa. Undersökningarna av bottenfauna och kiselalger visar på en naturlig sammansättning av kiselalger och bottenfauna. Samtliga lokaler har genomgående höga indexvärden för ekologisk status för alla undersökta index. Elfiskeundersökningarna visar att tätheterna av fisk är generellt sett högre under 2014 års undersökning jämfört med Undersökningarna av metallhalterna i mossa visar en något förhöjd halt av nickel närmast industriområdet. Nickelhalterna bedöms dock som förhöjda för samtliga provtagna lokaler enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Sammantaget visar denna undersökning på genomgående höga indexvärden för merparten av undersökningarna och det finns inget som pekar på någon tydlig påverkan på Lina älv från LKAB:s verksamhet vid Vitåfors. Nästa undersökning planeras till Vibrationer (kontinuerligt i 14 st. mätpunkter enligt SS ) För att följa upp de vibrationer som uppstår vid sprängning under jord genomför extern expertis på uppdrag av LKAB kontinuerlig online-mätning av vibrationer i ett flertal fastigheter i Malmberget samhälle. En jämn geografisk spridning av mätpunkterna, med utgångspunkt från malmkroppar det sker brytning i och byggnader som bedöms särskilt känsliga har eftersträvats, vilket ger en god uppfattning om hur vibrationerna överförs i olika områden. Samtliga kontinuerliga mätare mäter triaxiellt sedan sommaren Provpunkternas lokalisering framgår ur figur 20 nedan. Mätning sker även i ett par andra punkter t.ex. Kaptensvägen 4 B, enligt föreläggande. Utöver de fasta mätpunkterna sker vibrations-mätning även under kortare perioder på andra platser i gruvans närområde efter önskemål från fastighetsägare. Nivån för prövotidsgränsvärdet vid sprängning (9 mm/s) har under 2015 aldrig överskridits. Riktvärdet (5 mm/s) har överskridits vid fem tillfällen, med andra ord i mindre än 10 procent av fallen för året och prövotidsvillkoret har därför innehållits. Samtliga överskridanden uppmättes i mätpunkten på Lövberga äldreboende under slutet av året.

29 Figur 20. Lokalisering av punkter för mätning avseende vibrationer i gruvans närområde. Markpåverkan Under 2009 installerades ett GPS-baserat mätsystem i Malmberget. GPS-tekniken möjliggör registrering av såväl vertikala som horisontella koordinater för en fast mätplint (relativt en stabil fixpunkt). Upprepade mätningar på samma mätpunkt med ett visst tidsintervall medger att både horisontella och vertikala rörelser kan registreras. I Malmberget installerades totalt 228 mätplintar från början, vid uppblockningen av malmkroppen Fabians takskiva i mars 2012 reducerades detta till 205 mätplintar utökades mätsystemet med 16st plintar och under 2014 utgick tre mätplintar av arbetsmiljöskäl då de blivit för farliga att mäta. Totalt består dagens mätnät av 218 mätplintar, se figur nedan. I takt med förväntad deformationsutveckling kommer antalet mätplintar successivt att utökas och förtätas så att de täcker ett större område. Samtidigt som mängden mätplintar succesivt utökas kommer också i framtiden mätplintar att utgå då de är för långt in i deformationszonen och därmed inte längre säkra att mäta. Mätplintarnas lokalisering framgår ur figur 21. Den krosszon som tidigare varit känd i östra Malmberget har efter ytterligare mätande och utvärdering visat på fortsatt rörelse och deformationen tvärs över zonen är märkbar, däremot är deformationerna på var sida om zonen låga. De fortsatta rörelserna längs zonen har lett till en utökning av området som planeras för avvecklande i östra Malmberget. Kvarteret nejlikan och närområde avvecklades under året på grund av markpåverkan.

30 Figur 21. Mätplintarnas placering i Malmberget (röda punkter). Blå linje visar industristängslets dragning.

31 Buller (Naturvårdsverkets rapport 5417 Metod för immisionsmätning av externt industribuller ) Mätning av externt industribuller har genomförts under 2016 i närliggande bostadsbebyggelse. Resultaten från respektive mätpunkt redovisas som ekvivalent ljudnivå (dba Eq), samt maximal ljudnivå (dba Max) i tabell nedan. Tabell 9. Mätresultat externt industribuller i bostadsbebyggelse. Mätpunkt dba Eq dba Eq dba Max Malmberget MBU MBU MBU Koskullskulle MBU MBU MBU Bullervillkor gällande fram till och med den 31 december 2016 utomhus vid bostäder inte överstiga 52 db(a) dagtid (kl.07-18), 47 db(a) kvällstid (kl.18-22), 45 db(a) nattetid (kl.22-07). Den momentana ljudnivån nattetid får utomhus vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Energiförbrukning Totalt förbrukades i Malmberget under 2016 ca 1,2 TWh i form av elenergi och fossila bränslen varav 783 GWh utgjordes av elenergi. Förbrukning av tillsatsmedel Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i järnmalmsförädlingen under 2016: Tabell 10. Mängd tillsatsmedel som förbrukats under året. Anläggning Tillsatsmedel Förbrukning (kton) Anrikningsverk Olivin 147,3 Anrikningsverk Kvartsit 20,8 Anrikningsverk Kalksten 39,1 Pelletsverken Bentonit 43 MK3 Organiskt bindelmedel (försök) 0 Avfall/restprodukter Följande mängder avfall har omhändertagits för återvinning/destruktion under 2016: Tabell 11. Mängd avfall som omhändertagits under året. Avfallsslag Mängd (ton) Skrot (metaller) 2441 Övrigt verksamhetsavfall (ÖVA) 1060 Farligt avfall 616 Totalt 4117

32 Tabell 12. Avfallsmängder för farligt avfall, fördelat per mottagare. Avfallsslag Mängd Mottagare Asbest 330 kg Tekniska verken Kiruna Plast kg Piteå renhållning Blästersand kg Ragn-Sells Fagerliden Olje-, och bränslefilter, förpackningar kg Ragn-Sells Halmstad Lysrör, lågenergilampor, batterier 4336 kg Elkretsen Oljeavfall, hydraulslang med olja kg Umeå energi Lim, oljeemulsion, oljehaltigt vatten, aerosoler (brandfarliga) kg Ragn-Sells Luleå Spillolja 0-5% vatten, 0-10 % vatten, % vatten Syra (oorg), syra (org), tjockolja, småkem (klassificerade) smörjfettsrester (industri), maskinrumsolja, färg, glykolrester kg Ragn-Sells Högbytorp Svavelreningsprocessen i pelletsverken i Malmberget har under året genererat ca 14,6 kton kalkavfall som transporterats till kalkdeponi inom LKAB:s industriområde i Kiruna. Av den totala mängden torrt gråberg (8005 kton) som producerats under året har 4077 kton gråberg transporterats till deponin Tingvallskulle f.d. dagbrott. Deponering i reservdeponi har inte behövt ske under Mängden vått gråberg i form av anrikningssand uppgick till totalt 1882 kton för året. 11. Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS1994: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter - X X 12. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningarna 2013:252, 2013:253 och 2013: En kommenterad sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2002:26 och NFS 2002:28 samt förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, förordningen (2013:253) om förbränning av avfall och förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Aktuell Ej aktuell Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26. Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar. Förordningen (2013:253) om förbränning av avfall. Förordningen (2013:254) om användning av organiska lösningsmedel. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter: - X X X X X

33 13. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 del II till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Uppgifterna ska lämnas första gången i 2016 års miljörapport som ska ges in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars Ej aktuellt. 14. Förordningen 2013: För förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:253) om förbränning av avfall ska anges värden för parametrarna i bilaga 2 a till dessa föreskrifter. Där så är möjligt ska uppgifterna redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: För närvarande är det inte möjligt att lämna dessa uppgifter i SMP:s emissionsdel. Uppgifterna lämnas tills vidare i en separat textmall som finns i SMP. Ej aktuellt. 15. Förordningen 2013:252 Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem För förbränningsanläggning som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser, ska redovisas resultaten från sådan årlig kontroll av automatiska mätsystem som anges i 27 i samma förordning. Ej aktuellt. 16. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Förbättrad kontroll avseende system 2014 installerade LKAB rapporterings- redovisningssystemet Synergi för hantering av miljö-, arbetsmiljö- och kvalitetsavvikelser. Under 2015 har systemets funktioner utökats så att även leverantörer kan nyttja systemet samt att systemet framöver kommer att hantera all riskhantering inom LKAB. Förbättringar avseende drift av sandmagasinet Dammhöjningen om 3 meter av sandmagasinet dammar har etappindelats på somrarna 2016 och Under 2016 har dammsträckan F-E1 höjts med 3 meter samt dammsträcka E1-C med lutande krön från 3 meter i E mot 0 meter i punkt C. Under 2016 färdigställdes en stabilitetshöjande stödbank längs släntfoten som vetter mot sjön Naalojärvi. Stödbanken har kommunicerats med tillsynsmyndigheten. Övervakningen av deponeringen och dammarnas kondition utförs kontinuerligt genom rondering kring dammsystemet samt övervakning av mätdata från installerad instrumentering. I detta ingår övervakning av läckage genom dammarna, vattenstånd och portryck i dammkroppen och rörelser i dammkropparna. Under året har arbete pågått med att koppla installerad instrumentering mot LKAB:s överordnade styrsystem. Detta för att möjliggöra larmgenerering samt långtidsloggning av dessa mätvärden.

34 Arbetet med felsökning och funktionstester samt förbättrad överföring och hantering av mätdata fortskrider under Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga betydande åtgärder har utförts vid LKAB:s verksamhet i Malmberget med anledning av driftstörningar, avbrott eller olyckor. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser under Utsläpp till vatten Under 2016 har halten suspenderat material i bräddvattnet från klarningsmagasinet överskridit gällande riktvärde vid tre mättillfällen. I syfte att frigöra vattenspegel och öka uppehållstiden i klarningsmagasinet sker återkommande urgrävning av magasinet sedan I syfte att minska halten suspenderat material i klarningsmagasinet och i utgående vatten ur ett mer långsiktigt perspektiv har två nya pumpstationer tagits i drift under En för att pumpa gruvvattnet vidare till förädlingsanläggningarna och ersätta en del av processvattenflödet som annars pumpas upp från Lina Älvs pumpstation. Den andra för att pumpa flödet från buffertmagasinen upp till sandmagasinet. Detta kommer ge möjlighet för sedimentering av det fasta materialet i sandmagasinet, minska belastningen på klarningsmagasinet och på så sätt minska halterna av suspenderat material i bräddat vatten till Lina älv. En 80 meter lång miljögardin har även placerats tvärgående i klarningsmagasinet. Miljögardinen kommer att filtrera passerande vatten och förhindra suspenderat material att transporteras vidare mot munken. Övriga miljöhändelser Vid miljöhändelser vidtas lämpliga åtgärder och en avvikelserapport upprättas. Beroende på avvikelsens omfattning anmäls det inträffade till tillsynsmyndigheten. Under 2016 inträffade en rad mindre händelser med drivmedelsläckage/-spill där sanering kunde utföras med gott resultat och miljöpåverkan bedöms därmed som mycket begränsad eller obefintlig. Under 2016 anmäldes ett läckage av diesel till tillsynsmyndigheten. Läckaget inträffade i BUV:s siktstation där diesel läckte ut och ner på golvet vid inre oljepumprummet och ner till BUV:s klasserar-rum. Vid vetskap om läckaget placerades länsar ut kring siktstationen och området nedanför siktstationen vallades in. Två sugbilar sög ut ytvattnet i klasserar-rummet, inne i siktstationen och senare även i buffertdammarna. Vattenprover som togs under nästkommande dagar visade inte på förhöjda halter. Åtalsanmälningar LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö till tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen bedömer sedan om de måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till ekobrottsenheten hos polismyndigheten i Norrbotten. Under 2016 har Malmberget erhållit en åtalsanmälan gällande otillåten miljöverksamhet gällande otillåten deponering. Anmälan ligger nu hos åklagarmyndigheten.