Miljörapport Provbrytning Mertainen

Transkript

1 2011 Miljörapport Provbrytning Mertainen

2

3 Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: 1 (2) Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren TQ D +46(0) E niddi.ogren@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Sammanfattning till: Niddi Ögren LKAB Ja Lars- Eric Aaro Kiruna Kommun, Miljökontoret Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Alrutz Advokatbyrå Arkivet Malmberget Lars-Eric Aaro Leif Boström Lotta Fogde Anders Furbeck Katarina Holmgren Markus Petäjäniemi Grete Solvang Anders Kitok Per-Erik Lindvall Monica Quinteiro Anders Lundkvist Viveca Nordanfjäll-Roslin Rune Skarpsvärd Johan Jonasson Thomas Määttä Leif Pesonen Peter Söderman Lars-Göran Johansson Peter Popper Miljörapport 2011 Provbrytning Mertainen Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel.

4 Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: 2 (2) Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren TQ D +46(0) E niddi.ogren@lkab.com För att undersöka möjligheterna till framtida brytning av järnmalm vid Mertainen har LKAB under 2011 genomfört en provbrytning av totalt ton järnmalm för vidare processtekniska försök. Den tillståndsgivna mängden togs ut i sin helhet under 2011 och därefter har ingen verksamhet kopplat till provbrytning förekommit.

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB Mertainen (provbrytning)( ) år: 2011 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB Mertainen (provbrytning) Postnummer: Ort: Svappavaara Besöksadress för anl.: Mertainen Fastighetsbeteckningar: Svappavaara 1:25 Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.50) Övriga branscher och koder: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Kommun Miljöledningssystem: ISO Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :48:19 Version:1 1 / 2

6 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB Mertainen (provbrytning)( ) år: 2011 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: LKAB Kontoret Postnummer: Postort: SVAPPAVAARA JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Lars-Eric Efternamn: Aaro Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: lars-eric.aaro@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: LUleå Inlämnad: :48:19 Version:1 2 / 2

7 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn LKAB Mertainen (provbrytning) Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Brytning av järnmalm sker i underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget samt i ett dagbrott i Svappavaara (Gruvberget). Sedan 2011 sker också provbrytning i dagbrottet vid Mertainen, beläget ca 32 km sydost om Kiruna tätort och 11 km nordost om Svappavaara tätort. Detta för att undersöka möjligheterna till en framtida brytning. Brytningen har skett med pallbrytning, vilket innebär att malmen avverkas skiva för skiva mot djupet. Skivornas tjocklek (pallhöjden) är 15 meter. Malmen borras och sprängs för att sedan lastas med lastmaskiner i tipptruckar. Malmen transporteras ner till Svappavaara industriområde för krossning/sovring innan den går vidare till anriknings- och kulsinterverk. Avlägsnat gråberg har deponerats inom fastigheten. LKAB har under 2011 provbrutit totalt ton magnetit i syfte att undersöka möjligheten att producera en torr fines-produkt som uppfyller kundernas krav. Materialet har använts vid processtekniska försök (laboratorie-, pilotskale- och fullskaleförsök). Avrymningsmassor inom ett område om ca 300 m 2, motsvarande ca 11,5 kton, har schaktas bort. Massorna har lagts på upplag i närheten av dagbrottet för eventuell framtida avsättning vid efterbehandlingsåtgärder (om gruvbrytning inte påbörjas). Avrymningsmassorna är således inte ett avfall utan en resurs som kommer att återanvändas. Provbrytning vid Mertainen startade den och avslutades Eftersom verksamheten var avgränsad i tid och rum bedöms den ha medfört en mycket begränsad påverkan på miljön. Någon negativ inverkan på människors hälsa bedöms inte ha förekommit under Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Tillstånd att - Provbryta ton järnmalm - Deponera inert material i form av gråberg inom berörd fastighet Tillstånd att - Provbryta ytterligare ton järnmalm - Deponera inert material i form av gråberg inom berörd fastighet

8 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser - 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser - 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Kiruna Kommun 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd /Annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning ton järnmalm ton Kommentar Produktionsvillkoret innehålls. Den tillståndsgivna mängden är uttagen. 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska bolaget utforma anläggningen och bedriva verksamheten i huvudsaklig överrensstämmelse med vad bolaget angivit i ansökan och i övrigt åtagit sig. 2. Allmänheten ska i god tid och på lämpligt sätt förvarnas om när sprängning kommer att äga rum. 3. Om gråberg påträffas med sådan beskaffenhet att det kan ge upphov till metallhaltigt dränagevatten skall det deponeras och täckas på ett sådant sätt att det inte ger upphov till surt eller metallhaltigt dränagevatten. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. Villkoret bevakas.

9 4. Om gruvverksamheten i provbrytningsområdet inte har påbörjats inom tre år från beslutet om provbrytning har vunnit laga kraft ska provbrytningsområdet vara efterbehandlat senast fyra år från beslutet om provbrytning har vunnit laga kraft. Efterbehandlingen ska genomföras i enlighet med redovisad efterbehandlingsplan och godkännas av tillsynsmyndigheten. Villkoret bevakas. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för X behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, X SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av X användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från X förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Kommentarer av efterlevnad av aktuella föreskrifter Föreskrifter ej aktuella

10 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Råvaruförbrukning Förbrukning av diesel har under 2011 uppgått till liter. Bränslet har använts vid schaktning, anläggande av vägar, brytning och transporter av malm samt vid krossning och sovring. Under har 2011 har kg emulsionssprängmedel (Kimolux) använts för brytning av malm vid Mertinen. Totalt har boostrar använts för upptändning av sprängmedlet, vilket motsvarar kg Dynamit. Restprodukter Under 2011 har det transporterats ton gråberg till deponering. Avfall Mängder av verksamhetsavfall, skrot och farligt avfall redovisas i miljörapporten för Svappavaara anriknings- och pelletsverk. Redovisningen av avfall för Svappavaara innefattar verksamheten vid anriknings- och pelletsverk, Gruvberget, provbrytningen vid Mertainen samt dolomitbrottet i Masugnsbyn. Eftersom det avfall som uppkommit vid Mertainen är en liten del av den totala mängden uppkommet avfall görs ingen uppdelning per verksamhet. Vatten LKAB har låtit genomföra en översiktlig hydrogeologisk undersökning i området kring med syftet att undersöka nuvarande grundvattennivåer, eventuell grundvattenpåverkan vid provbrytning samt om vatten måste pumpas ur provgropen under provbrytningen. Dagbrottet i Mertainen ligger i ett inströmningsområde för grundvatten där grundvattenytan är på en betydligt lägre nivå än botten vid planerad provbrytning. Innan provbrytningen låg lägsta nivå på dagbrottet ligger på ca +435 m ö h, och efter provbrytningen ca +430 m ö h, det vill säga till en nivå ca fem meter under befintlig botten. Den högsta uppmätta grundvattennivån i området var +413,7 m ö h. Detta innebär att grundvattennivån i berg i området ligger ca 20 meter under lägsta nivå för provbrytningen, länshållning blev därför inte aktuell under provbrytningstiden. Då grundvatten i lösa jordlager endast bedöms förekomma under nederbördsrika perioder och under snösmältningen, bedöms påverkan från detta vara begränsad. Viss påverkan från lösa jordlager kan förekomma, då visst läckage från de lösa jordlagren kan ske till dagbrottskanten. Innan provbrytningen startade pumpades vattensamlingen i det gamla dagbrottet bort. Vattensamlingen hade ett basiskt ph, låga halter av näringsämnen och mycket låga halter av sulfat och metaller. Vattnet var således av så god kvalitet att det kunde pumpas ut till recipient. Under provbrytningen har inget vatten pumpats.

11 Vatten från dagbrottet kontrolleras i tre punkter. SEP01, som provtagits fyra gånger och SEP02 och SEP03 där prov tagits en gång under SEP01 SEP02 SEP03 ph 8,0 7,9 7,8 Konduktivitet (ms/m) 24,6 15,5 85,8 N-tot (mg/l) 6,4 0,2 78 P-tot (mg/l) 0,01 0,007 0,02 NO3-N (mg/l) 6,6 <0,5 16,4 NH4-N (mg/l) 0,5 <0,01 16 Sulfat (mg/l) 8,1 <5,0 16,4 Klorid (mg/l) 6,9 1,8 14,9 As (µg/l) 0,1 0,06 0,11 Ca (mg/l) 32,9 26,6 2,1 Cu (µg/l) 1,8 1,2 8,3 Fe (mg/l) 0,01 0,006 0,008 Hg (µg/l) 0,005 <0,002 <0,002 K (mg/l) 4,7 2,1 15,7 Mg (mg/l) 2,2 0,7 8,2 Mn (µg/l) 0,21 8,4 493 Mo (µg/l) 11,9 0,2 10,4 Na (mg/l) 8,5 1,3 33,1 Sr (µg/l) 62,3 21,5 218 Vattnet kvalitet skiljer sig något mellan punkterna (för placering se bilaga 1). I SEP03, Länshållet vatten syns en tydlig påverkan av dagbrottsverksamheten på framförallt vattnets innehåll av kväve. Påverkan avtar och syns inte nedströms i SEP01. Vattnet har god buffringsförmåga. Gruvverksamhetens påverkan på de två recipientbäckarna kontrolleras i sex punkter, SVA 68 OCH SVA69 som provtagits sex gånger, SVA75 och SVA76 som provtagits fyra gånger och SVA77 och SVA78 som provtagits två gånger under året. SVA68 SVA69 SVA75 SVA76 SVA77 SVA78 ph 7,2 7,37 7,16 7,26 7,33 7,33 Sulfat (mg/l) 2,1 3,17 1,96 1,95 1,98 1,96 Ca (mg/l) 5,4 6,65 4,7 5,24 6,19 6,6 Sr (µg/l) 11,31 14,16 10,28 11,62 13,4 13,1 Cr (µg/l) 0,25 0,14 0,18 0,18 0,14 0,09 Cu (µg/l) 0,87 0,53 0,75 0,65 0,45 0,28 Mn (µg/l) 6,85 4,44 9,33 9,92 12,02 10,24 Pb (µg/l) 0,031 0,039 0,034 0,029 0,046 0,062 Någon tydlig påverkan på vattnet från dagbrottsverksamheten syns inte idag. Vattenprovtagning fungerar som referens inför planerad framtida brytning. Inga stora skillnader finns mellan referenspunkterna, SVA75 och SVA77, och de övriga punkterna. Ovan visas de parametrar där störst skillnader finns. Halten sulfat är något högre nedströms dagbrottet, SVA69, än i de övriga punkterna. Skillnader finns också mellan de två bäckarna Mertaseno, (SVA68-69 och SVA75-76) och Pounojoki (SVA77-78).

12 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd:här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser vid verksamheten vid Mertainen under Vid miljöhändelser upprättas en miljöhändelserapport. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten och åtgärder vidtas. Miljöhändelser Under 2011 har det inte inträffat några miljöhändelser vid verksamheten i Mertainen. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter. Under 2011 användes totalt 3,6 TWh i form av elenergi, fossila bränslen och återvunnen spillvärme (0,37TWh). Den totala energiförbrukningen för LKAB Svappavaara för 2011 uppgick till 553 GWh varav 229 GWh utgjordes av el. Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv.

13 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, brandskydd, källsortering samt kemikalieföreskrifter. Enligt lag skall den som i ett företag hanterar eller inför nya produkter vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller motverka skada på människor och miljö. För att uppfylla dessa krav gäller inom LKAB att alla produkter som skall köpas in och användas först skall bedömas och godkännas av LKABs kemiska nämnd där kompetens både vad gäller hälso-/arbetsmiljöaspekter samt yttre miljöaspekter är representerade. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är mindre farlig. Arbetet med att ytterligare förbättra ansökningsförfarandet och handläggandet hos LKABs kemiska nämnd har fortgått under LKABs kemikalieansvarige löpande gått ut med informationen angående kemikaliehanteringen på intranätet för att öka förståelse och insikt kring LKABs arbete med kemikalier ute i verksamheten. Inom LKAB-koncernen används ett kemikalieregister, ECOArchive. Registret underlättar hanteringen kring kemikalier och säkerhetsarbetet vid användning och inköp till LKAB. Alla anställda inom LKABkoncernen har läsrättigheter till registret. I databasen kan man se vilka kemikalier, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Ett svenskspråkigt säkerhetsdatablad förvaras lättåtkomligt där produkten används. Under 2011 har arbetet pågått med att förbättra hanteringen av kemikalier inom hela LKAB-koncernen.

14 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom LKABs industriområden, omfattas av dessa anvisningar Under året har dokumenteringen av avfallshantering inom LKABs industriområden baserats på källsortering i nedanstående fraktioner: Brännbart avfall Metallskrot Gummi Deponi Hushållsavfall Papper Trä Farligt avfall Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en hög nivå. Insatser under 2011 har främst inriktats på att öka den interna källsorteringen. Under 2011 har en heltäckande inventering utförts på samtliga 300 miljöstationer. Där behov har funnits har antalet kärl utökats och anpassats för att förenkla intern sortering och hantering. Vad gäller farligt avfall har en satsning gjorts på att anpassa kärl och förbättra skyltningen, samt att säkra omhändertagandet genom separat FA-transport från miljöstationerna. I Svappavaara har förberedelser inför ökande produktion startat. Under 2012 kommer fokus att vara på Svappavaara pga ökad verksamhet, med framför allt förbättringar på skrot- och återvinningsgård. Ytterligare förbättringar kommer att genomföras på skrot- och återvinningsgården i Malmberget.

15 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Damning Området kring planerat provbrytningsområde är glesbebyggt och någon bebyggelse återfinns inte inom en radie om 4 km. Krossning/sovring har därför utförts på plats i Mertainen för att minska antalet transporter och därigenom inte ytterligare bidra till bullerspridning och damning mot Svappavaara samhälle. Med anledning av att det inte finns någon bostadsbebyggelse i närheten bedöms problemen med buller och damning från provbrytningen bli försumbara. Transporter till och från området kan bidra något till damning vid ogynnsam väderlek. Verksamheten inkluderar lastbilstransporter utefter väg E10 förbi Svappavaara och in mot LKABs industriområde. Transporterna sker i huvudsak utefter asfalterade vägar. Sopning, vattning och saltning har utförts vid behov. Åtgärder för att minska påverkan på rennäringen I direkt anslutning till det tänkta provbrytningsområdet finns inga kärnområden avsatta som riksintressen. Söder och öster om provbrytningsområdet finns dock riksintressanta flyttleder för rennäringen. De samebyar i Kiruna kommun som skulle kunna beröras av provbrytningen är Laevas och Gabna samebyar. Bägge är fjällsamebyar som flyttar med renarna på somrarna till fjällen och på vintrarna till skogslandskapet österut. Mertainen ligger inom Gabna samebys renskötselrätt. Vid Mertainen går gränsen mellan Laevas och Gabna ungefär i höjd med väg E10. Laevas berörs således inte direkt av ansökt verksamhet och samebyn har inte heller haft några synpunkter på den sökta verksamheten. Gabna sameby använder området för vinterbete, främst under perioden oktober till april. LKABs verksamhet har i möjligaste mån anpassats efter samebyns verksamhet. Området runt dagbrottet har stängslats in. 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB deltar i ett internationellt forskningsprojekt (ULCOS) med målsättningen att CO 2 utsläppen vid stålproduktion ska sänkas med 50 %. Försöksverksamheten som bedrivs i LKABs försöksmasugn i Luleå har under 2009 bevisat att en koldioxidreduktion med % är möjlig. Inom ramen för det pågående arbetet med REACH-lagstiftningen har LKAB påbörjat arbetet med att se över de kemiska produkter som används inom bolaget samt de produkter som LKAB-koncernen själva tillverkar. LKAB deltar också i olika grupperingar där kemikaliefrågorna lyfts upp. Inom ramen för dessa grupperingar kommer LKAB att få tillgång till studier som rör produkterna och dess inverkan på människors hälsa och miljön. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter

16 Bilaga 1 mätpunkter Vatten SEP02 Mertainen SEP03 SEP01 Figur Kontroll av vatten från gruvan i Mertainen kontrolleras i tre provpunkter SEP01 Utanför stollen SEP02 Borrhål 8314 SEP03 Länshållning

17 SVA79 SVA78 SVA75 SVA68 SVA69 SVA76 Figur 1 Vattenprovtagning sker i 6 provpunkter runt Mertainen. SVA68 Mertaseno uppströms ref SVA69 Mertaseno nedström dagbrott SVA75 Mertaseno referens SVA76 Mertaseno nedströms dagbrott SVA77 Pounujoki referens SVA78 Pounujoki nedströms Mertainen