Yttre Miljö. Miljörapport Gruvberget

Transkript

1 Yttre Miljö 2013 Miljörapport Gruvberget

2

3 UTREDNING Bilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen Datum: Vår beteckning: (1) Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren Hållbar utveckling/ Yttre Miljö D E niddi.ogren@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Niddi Ögren LKAB Ja Linda Dahlström Anders Furbeck Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Kiruna kommun, Miljökontoret Lars-Eric Aaro Leif Boström Katarina Holmgren Frank Hojem Anders Furbeck Anders Kitok Per-Erik Lindvall Peter Schmid Marcus Petäjäniemi Grete Solvang Stoltz Stefan Hämäläinen Monica Quinteiro Anders Lindholm Peter Söderman Peter Popper Patrik Kansa Ulf Halldén Tobias Eliasson Rune Skarpsvärd Petra Berggrund Johan Törner Fredrik Björkenwall Miljörapport 2013 LKAB Gruvberget Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken. Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund och en textdel, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Kiruna T F Säte: Luleå Org.nr: Plusgiro: Bankgiro: W:\Process\K_Dokument\Utredningar\Interna\2014\ Svappavaara - Miljörapport 2013 Gruvberget.docx

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaara Gruvberget( ) år: 2013 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Svappavaara Gruvberget Postnummer: Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: LKAB:s Industriområde, Svappavaara Fastighetsbeteckningar: Svappavaara Malmfält 1:1 (Svappavaara 29:1) Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :23:31 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaara Gruvberget( ) år: 2013 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Svappavaara Kontoret Postnummer: Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Anders Efternamn: Furbeck Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: anders.furbeck@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :23:31 Version:1 2 / 2

6 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Gruvberget Svappavaara Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Brytning av järnmalm sker i underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget samt i ett dagbrott i Svappavaara, Gruvberget. LKAB Berg och Betong AB ombesörjer brytningen av järnmalm vid Gruvberget. Brytning sker i dagbrott genom pallbrytning, vilket innebär att malmen bryts skiva för skiva mot djupet. Skivornas tjocklek (pallhöjden) är ca 15 meter. Malmen borras och sprängs för att sedan lastas i tipptruckar. Malmen transporteras ner till Svappavaara industriområde för krossning/sovring innan den går vidare till anriknings- och kulsinterverket. Under 2012 producerades ton magnetit. Avlägsnat gråberg deponeras på befintliga gråbergsupplag söder om Gruvberget. Under 2013 uppgick mängden gråberg till ton Brytningen vid Gruvberget startades den 27 maj Under 2012 pågick verksamheten under perioden Verksamheten återupptogs då ett tidsbegränsat tillstånd, till och med utgången av 2013, trädde i kraft. Sedan årsskiftet gäller nytt tillstånd för verksamheten, detta behandlas ej i denna miljörapport. Miljöpåverkan från dagbrottsverksamheten utgörs främst av vibrationer och luftstötar i samband med sprängning, avfall (gråberg), utsläpp till vatten samt utsläpp till luft från transporter, materialhantering och sprängning. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Mark- och miljödomstolen (M ) Tillstånd att: - Driva en gruva vid Gruvberget. Med ett krossnings-/sovringsverk i anslutning till bolagets befintliga malmförädlingsanläggningar i Svappavaara samt bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton malm per år och att losshålla och deponera erforderligt gråberg. - Leda bort och släppa ut det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan.

7 Mark- och miljödomstolen (M ) Tillstånd att: - under 2013 bryta samt krossa och sovra upp till som mest 2,15 miljoner ton malm vid Gruvberget och att losshålla och deponera erforderligt gråberg. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Återvinning av malm från gråbergsdeponi Svappavaara. Avslutningsplan kalkdeponi inom gruvindustriområde Svappavaara. Förlängd tid för transport rågods mellan Svappavaara och Malmberget. Ändring flotationskemikalie under försök. Sprängning av malmsalva Gruvberget. Mindre ändring av verksamheten avseende rågodshantering Svappavaara-Malmberget. Uppförande av ny truckverkstad inom gruvindustriområdet Svappavaara. Vattenverksamhet på fastigheterna Svappavaara 17:1 och 40:1. Ändring av lastterminal Svappavaara. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Förändrad rågodsförsörjning i Svappavaara. Ändringen består i att LKAB under en tidsbegränsad period planerar att helt eller delvis använda rågods från den planerade gruvan vid Gruvberget istället för rågods från Kiruna för tillverkning av pellets i malmförädlingsanläggningarna i Svappavaara. Som ett alternativ till detta planerar LKAB att använda rågodset från Gruvberget för tillverkning av specialprodukt (KMR).

8 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning 2,15 miljoner ton malm 2 076,2 k ton magnetit Produktionsvillkoret innehålls Produktion ton Gruvberget Tabell 1 Produktion i Gruvberget i ton år Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor från dom M Kommentar 1. Om inget annat följer av domen ska arbetena utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisats i ansökan och övriga åtaganden. 2. Utsläpp av stoft från punktkällor i krossanläggningen får som medelvärde för punktkällorna inte överstiga 10mg/m3 (ntg). Kontroll av utsläppen ska ske genom mätning minst en gång per år. Om angivet värde överskrids är villkoret ändå uppfyllt om åtgärder vidtas och förnyad mätning inom två månader från det att överskridandet inträffat visar att begränsningsvärdet åter innehålls. 3. Bolaget ska vidta åtgärder för att motverka störande damning. 4. Buller från den nu tillståndsgivna verksamheten, bortsett från buller som härrör från sprängning, får i förening med buller från bolagets verksamhet inom Svappavaara industriområde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 45 db(a) under dag och kvällstid (07-22). Bullret från verksamheten ska kontrolleras genom mätningar (immissionsmätningar) och beräkningar för den tidsperiod som anges ovan. Villkoret innehölls. Villkoret innehölls inte. Länsstyrelsen är underrättad. Medelvärdet uppgick till 176,8mg/m3 ntg vid det sista mättillfället. Under slutet av 2013 installerades ny stoftrening vid krossanläggningen. Den nya dammutsugsanläggningen har fungerat tillfredställande och vid den första mätningen 2014 innehölls villkor. Villkoret innehölls. Villkoret innehölls beräkningsmässigt. Underrättelse har lämnats in till Länsstyrelsen, som beslutat att ärendet inte föranleder någon ytterligare åtgärd.

9 5. Sprängningar får ske vardagar mellan klockan och efter tydligt hörbar förvarningssignal. Sprängningar vid annan tidpunkt får medges av tillsynsmyndigheten. Allmänheten ska i förväg på lämpligt sätt meddelas tidpunkt för när sprängning kan förväntas. 6. Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får inte medföra en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel än 5 mm/s vid mer än 5 % av sprängningarna per kalenderår. Mätning ska ske kontinuerligt i enlighet med Svensk Standard (SS) Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 150 Pascal (frifältsvärde) vid mer än 5 % av sprängningarna per kalenderår. Mätning ska ske kontinuerligt i enlighet med Svensk Standard (SS) Ett förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten innan gruvbrytningen startar. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. 9. Bolaget ska efter samråd med Laevas sameby vidta skäliga åtgärder för att minimera de intrång som verksamheten kan innebära för renskötseln i området. 10. Bolaget ska i god tid innan verksamheten upphör, eller det blir aktuellt med efterbehandling av något delområde, till tillsynsmyndigheten ge in ett förslag till slutlig efterbehandlingsplan. 11. Bolaget ska ställa en ekonomisk säkerhet om kronor för fullgörandet av de skyldigheter som gäller deponeringsverksamhet. Säkerheten ska ställas genom insättning av beloppet på ett bankkonto, som pantskrivs till förmån för Länsstyrelsen i Norrbottens län. Villkoret innehölls inte. I november sprängdes rester av odetonerat sprängämne av säkerhetsskäl klockan en vardag. Allmänheten förvarandes inte. Villkoret innehölls. Den största registrerade vertikala svängningshastigheten uppgick till 1,46 mm/s vilket uppmättes vid SVI13 i augusti. Villkoret innehölls. Den högsta registrerade luftstötsvågen uppgick till 165 Pascal (reflektionstryck), vilket motsvarar ett frifältsvärde på ca 83 Pascal vilket uppmättes i SLU02 i mars. Villkoret innehölls. Gällande kontrollprogram är daterat LKAB avser uppdatera egenkontrollprogrammet under Villkoret innehölls. Särskilt samråd med berörd sameby hölls LKAB och berörda samebyar har regelbundna samverkansmöten. Villkoret bevakas. Villkoret innehölls. 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Aktuell Ej aktuell X X

10 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:11 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är ej aktuella. X X X 9. Resultat från årlig kontroll av automatiska mätsystem 4 9. För förbränningsanläggning med en sammanlagd installerad tillförd effekt på 100 MW och däröver, ska redovisas resultaten från årlig kontroll av automatiska mätsystem. Kommentar: Detta rapporteringskrav gäller de stora förbränningsanläggningar som omfattas av förordningen (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, och som enligt 21 nämnda förordning omfattas av krav på kontinuerlig mätning av föroreningshalter i rökgaser. Vid bedömning av vad som utgör en stor förbränningsanläggning tillämpas vad som anges i nämnda förordning, bland annat "skorstensregeln" i 36. På en plats kan det ibland finnas mer än en stor förbränningsanläggning. För var och en (av dessa stora förbränningsanläggningar) ska redovisning enligt denna punkt ske om den sammanlagda installerade tillförda effekten är 100 MW och däröver. Ej aktuellt. 10. Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar mm En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8-9 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Stoft Kross- och sovringsanläggningen för Gruvbergsgods har under 2013 varit utrustad med 8 stycken dammutsug. Sedan idrifttagandet har dessa dock varit behäftade med vissa problem, bland annat har utsläppen ej kunnat verifieras under Anläggningarna modifierades under 2012, bland annat installerades nya stosar och mätplan och ett godkänt resultat erhölls. Anläggningarna har mätts vid tre tillfällen under Gruvbergets kross Mg/m 3 ntg Mg/m 3 ntg Mg/m 3 ntg SST ,4 2,4 SST ,8 4,8 SST25 102,5 9,4 9,4 SST , ,4 SST27 45,5 4,2 4,2 SST28 25,7 15,6 15,6 SST29 38, , ,3 SST30 55,3 20,5 20,5 Medelvärde 433,13 187,78 176,8 Tabell 2 Utförda mätningar av dammutsugsanläggning Gruvbergets kross-och sovring

11 Tyvärr överskreds halten angiven i villkoren vid samtliga mättillfällen. I december 2013 ersattes de 8 små dammutsugen av en ny stor dammutsugningsanläggning. Den nya anläggningen suger fler steg i processen. Intrimningen av den nya anläggningen pågick en bit in i januari. Den första mätningen visade ett resultat väl inom villkor. Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning) (SS ) För att få en uppfattning om mängden nedfallande stoft i Svappavaara samhälle utförs uppföljning på 8 platser i Svappavaara varav en mätplats utgör referenspunkt (se bilaga 1). Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle. Snöprovtagning utförs för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. LKAB har ett internt målsättningsvärde avseende nedfallande stoft på 250g/100m 2 /månad. Under 2013 uppnåddes målsättningsvärdet vid 72 % av alla mättillfällen. Det högsta uppmätta värdet 1402g/100m 2, 30 dygn inträffade vid provpunkt SNE12 i januari Nedfallande stoft Svp 2013 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec SNE03 SNE06r ef SNE12 SNE21 SNE29 SNE30 SNE31 Tabell 3 Nedfallande stoft i g/100m2, 30 dygn i Svappavaara år Medelvärden nedfallande stoft Svp Tabell 4 Nedfallande stoft g/100m2, 30 dygn. Årsmedelvärde per provpunkt i Svappavaara år

12 Snöprovtagning utfördes i mars. Målsättningsvärdet innehölls vid 50 % av mätpunkterna. Vid provpunkt SSN12 uppmättes det högsta värdet, 712 g/m 2, 30dygn. Vid referenspunkten SSN06 uppmättes 10 g/m 2, 30dygn. Buller LKAB har under 2013 bedrivit ett intensivt arbete med att kartlägga samtliga bullerkällor och bedöma dess spridning för att finna verksamma och kostnadseffektiva lösningar. Åtgärderna gav resultat och LKAB kunde vid årets slut genom beräkningar och simuleringar visa att bullervillkoret innehölls. Länsstyrelsen har informerats löpande. Vibrationer och luftstötar (SS och SS ) Kontroll av vibrationer och luftstötar har skett genom kontinuerlig mätning i tre mätpunkter (SVI12/SLU01, SVI13/SLU02, SVI14/SLU03). Mätpunkternas placering framgår av bilaga 1. Den vertikala svängningshastigheten uppmättes som mest till 1,46 mm/s, vilket inträffade i augusti i SVI13 (i SVI 12 uppmättes som högst 0,41mm/s och i SVI14 0,18MM/S). Den högsta registrerade luftstötsvågen uppgick till ca 83 Pa som frifältsvärde vilket uppmättes i mars i mätpunkt SLU02 (i SLU01 uppmättes som högst 82 Pa som frifältsvärde och i SLU03 48 Pa som frifältsvärde). Vid sprängning på krönet till dagbrottet, alltså vid relativt ytliga sprängningar kan luftstöten kännas kraftigare i omkringliggande områden än när sprängning sker längre ner i dagbrottet, detta beroende på att inget berg tar emot luftstötvågen. Vidare kan vädret påverka luftstötens spridning; vid mulet väder studsar luftstöten tillbaka mot marken. Bergets beskaffenhet inverkar också på stötens spridning vilket innebär att sprängning i sprucket berg ger en kraftigare luftstötvåg. Vatten För att följa upp eventuell påverkan verksamheten i dagbrottet har på omgivningen, med avseende på hydrologi, hydrogeologi och vattenkvalitet utförs kontroller av: Grundvattennivåer i grundvattenrör (SGN07, SGN08, SGN09, SGN10, SGN21 och SGN22) Vattenkvalitet, ytvatten i recipient (SVA13, SVA24, SVA53 och SVA55) Vattenkvalitet dagvatten från industriområdet (SVA05) Även mätning av nivån i sjön Syväjärvi (SVA65) har genomförts vid ett flertal tillfällen under Dessutom har vattenkvaliteten i utloppet från sjön Syväjärvi (SVA02) undersökts. För att följa upp eventuell påverkan gråbergsupplaget har på omgivningen med avseende på vattenkvalitet utförs kontroller av: Vattenkvalitet i grundvattenrör (SGN11, SGN12, SGN13, SGN14, SGN16, SGN18 (ref.)) i gråbergsupplagets närhet. Vattenkvalitet, ytvatten i recipient i närheten av gråbergsupplaget (SVA63). Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i totalt fyra provpunkter i vattensystemet Liukattijoki/Luongasjoki enligt kontrollprogrammet för Gruvberget, en referenspunkt (SVA13) belägen uppströms LKAB:s industriområde och tre provpunkter (SVA24, SVA55 och SVA53) belägna nedströms industriområdet Under 2013 har provtagning utförts vid 14 tillfällen. Av utförd vattenprovtagning framgår att kvaliteten på vattnet förändras något på vattnets väg från SVA13 till SVA24. Det är märkbart främst vad gäller totalkväve, konduktivitet, sulfat, klorid men även några andra spårämnen. Påverkan avtar längre nedströms i SVA55 respektive SV53. Någon betydande negativ förändring av recipientens vattenkvalitet kan inte påvisas. Dränerings- och dagvatten från järnvägsstollen och omkringliggande områden provtogs vid sex tillfällen under 2013 (provpunkt

13 SVA05). Vid provtagningen kunde varken aromatiska kolväten eller alifatiska kolväten påvisas, utan halterna rapporterades under detektionsgräns (0,1 mg/l) vid samtliga provtagningstillfällen Vattennivåmätning i sjön Syväjärvi visade på små variationer under perioden maj-november, från 4,53 till 4,81 meter. 5 4,8 4,6 4,4 4,2 Vattendjup i meter Syväjärvi Högsta Lägsta Medel Tabell 5 Vattendjup i meter i sjön Syväjärvi Gråbergsupplagens påverkan på recipienten kontrolleras genom vattenprovtagning vid utloppet från sjön Syväjärvi (SVA02) som visade på halter som ligger i nivå med tidigare års provtagningar. Kontroll görs också i en provpunkt i bäcken Kaivosjoki (SVA63) uppströms gråbergsupplaget och i en punkt nedströms (SVA73). Några väsentliga skillnader fanns inte för de analyserade parametrar nedströms jämfört med uppströms gråbergsupplagen. Provtagning av grundvatten för bestämning av vattenkvalitet har utförts vid flertalet tillfällen i SGN10, SGN13, SGN16 och i SGN18 (referenspunkt). Grundvattennivåer har kontrollerats i provpunkterna SGN07, SGN08, SGN09, SGN10, SGN13, SGN16, SGN 18, SGN21 och SGN. SGN 11, SGN12 och SGN14 har inte kunnat provtas på grund av frysning. Nedan visas medelgrundvattennivå från 2010 till 2013, värdet visar avstånd från rörkant till vattenyta. Vattennivån har sänkts i samtliga rör utom SGN SGN 07 5,66 5,61 7,94 8,77 SGN 08 12,11 12,23 14,03 16,04 SGN 09 9,34 9,31 12,33 12,48 SGN 10 12,12 12,03 12,73 13,58 SGN 13 1,38 1,41 1,36 1,37 SGN 16 4,39 4,41 4,38 4,55 SGN 18 6,14 5,19 5,60 6,91 SGN 21 0,72 0,84 1,53 2,31 Tabell 6 Grundvattennivå mätning runt Gruvberget För mer information gällande vatten se Miljörapport för Svappavaara. Råvaruförbrukning Under 2013 har följande sprängämnen använts vid losshållning av malm och gråberg vid Gruvberget. Pentylstubin 5,1 ton Booster 18,5 ton Dynamit 18,5 ton Matris 2102 ton Prills 630 ton

14 Under 2013 har följande mängder diesel förbrukats vid verksamheten; för borrning 496 m 3, transport 4154m 3 samt övrigt (elverk) 41m 3. Restprodukter Under 2013 har det transporterats ton gråberg från Gruvberget till upplag. Avfall Mängder av verksamhetsavfall, skrot och farligt avfall redovisas i miljörapporten för Svappavaara anriknings- och pelletsverk. Redovisningen av avfall för Svappavaara innefattar verksamheten vid förädlingsverken, Gruvberget och dolomitbrottet i Masugnsbyn. Eftersom det avfall som uppkommer vid Gruvberget är en liten del av den totala mängden uppkommet avfall görs ingen uppdelning per verksamhet. 11. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Under 2013 har pumpstation samt slambassäng och oljeavskiljare för grundvattentömning av gruvan flyttats. Den tidigare placeringen var inom brytningsområdet. 12. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser vid verksamheten i Gruvberget under Vid miljöhändelser upprättas en miljöhändelserapport. Beroende av avvikelsens omfattning och art utförs åtgärder och vid vissa fall även en anmälan till tillsynsmyndigheten. Miljöhändelser Under 2013 inträffade ett fåtal mindre händelser med drivmedels- oljeläckage eller spill där fullständig sanering kunde utföras och då miljöpåverkan bedöms som mycket begränsad eller obefintlig. Det har även inkommit en handfull klagomål gällande nedsmutsade bilar orsakat av damning från kross- och sovringsanläggningen. Åtalsanmälan LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö (villkorsöverträdelser) till tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer sedan om de måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till ekobrottsenheten hos polismyndigheten. LKAB har under 2013 underrättat Länsstyrelsen om överskridandena av haltgräns i villkor gällande kross-och sovringsanläggningen för Gruvbergsgods och Länsstyrelsen har lämnat ärendet vidare.

15 13. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB är en av landets största energikonsumenter. Under 2013 konsumerade bolaget totalt 4,3TWh i form av el, kol och olja. Den totala energikonsumtionen för LKAB Svappavaara för 2013 uppgick till 546 GWh varav 232 GWh utgjordes av el. LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. För att minska bränsleförbrukning vid transporter kopplade till verksamheten i Gruvberget har truckvägarna förbättrats ytterligare även under LKAB Berg och Betong AB har utfört samskjutning av salvor i syfte att minska antalet borttransporter från sprängområdet vid sprängning. Den totala energiförbrukningen per ton malm blir för år ,5GWh/Mton malm (hela processen medräknat.) LKAB avser att under 2014 förbättra och kvalitetssäkra beräkningar och rapportering av förbrukad mängd energi per ton malm och per ton färdig produkt. 14. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, miljö, brandskydd och källsortering. För att i största möjliga mån förhindra att individer drabbas av ohälsa eller olycksfall till följd av användning av kemiska produkter ska alla kemiska produkter som tas in och används inom LKAB först bedömas ur hälso- och miljösynpunkt och godkännas av LKAB:s Kemiska Nämnd. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med något som är mindre farligt. Under 2013 har dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av något mindre farligt. Av de produkter som godkändes under 2013 var endast 14 % (32 % 2012)klassade som hälso- eller miljöfarliga. Alla anställda inom LKAB-koncernen har läsrättigheter till kemikalieregistret ECOArchive. I registret kan man se vilka kemiska produkter, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Arbete med att förbättra hanteringen med kemiska produkter pågår kontinuerligt.

16 15. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom LKAB:s gruvindustriområden. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå och insatser under 2013 har främst inriktats på att öka den interna källsorteringen. Under 2014 kommer det att vara stort fokus på att få ut budskapet om vikten i att sortera rätt. Utvecklingen av en intern avfallsutbildning startade under 2013 och målet är att denna ska vara igång under våren LKAB kommer även att ytterligare förbättra skyltning gällande avfallshantering. På grund av den växande verksamheten i Svappavaara har LKAB valt att ha en persona stationerad i Svappavaara för att på heltid hantera inkommande och avgående avfall. Under året har ett större utrymme färdigställts för ökad säkerhet gällande det miljöfarliga avfallet, i form av ett industritält. Ett mottagningsskåp har också inhandlats så att verksamheten kan lämna farligt avfall på ett säkert ställe även när personal ej finns på plats. Anläggandet av en ny truckverkstad pågår nu och där en del av utrymmet kommer att användas som miljöförråd. 16. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Den tillfälliga kross-/sovringsanläggningen har orsakat relativt kraftig damning inom närområdet kring anläggningen. Tidvis har förhöjda nivåer av nedfallande stoft observerats även i samhället. Detta problem fanns redan vid start 2010 varför LKAB har vidtagit en rad åtgärder för att motverka den störning som damningen orsakat, såsom bevattning och justerad höjd på upplag. Invid separeringsanläggningarna har en 3-4 meter hög staketvägg monterats för att stoppa vinden mot anläggningarna och därigenom minska damningen. Vid årsskiftet drtifttogs en ny anläggning för stoftsugning, vilken har gett mycket gott resultat. LKAB Berg och Betong har deltagit i det projektarbete gällande bullerdämpande åtgärder och har också utfört en del åtgärder på krossanläggningar, vilka gett ett positivt resultat. Bullerbidraget från själva dagbrottet har också minskats i och med att brytningen gått på djupet. 17. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Kommentar: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. I pelletstillverkningen ger LKAB:s magnetitmalm stora fördelar jämfört med konkurrenternas hematit. Drygt hälften av energibehovet i processen härrör från den värme som magnetiten avger när den omvandlas till hematit. Den positiva konsekvensen av detta är att LKAB nyttjar en mindre mängd fossila bränslen än konkurrenterna som använder hematitmalm. Hela 60 procent av energibehovet vid pelletiseringen tillgodoses på detta sätt. Därför kallar vi vår pellets för LKAB Green Pellets!

17 18. Slutsatser om bästa tillgängliga teknik, BAT-slutsatser För verksamheter som betecknats med 96/61 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (IPPC-verksamheter) ska vad som anges i följande underpunkter uppfyllas (med IEDverksamhet avses sådan verksamhet som omfattas av bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp.) a) För verksamhetsåret efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten har offentliggjorts, ska för varje slutsats som är tillämplig på verksamheten, redovisas en bedömning av i vilken mån verksamheten uppfyller den. Kommentar: I 2013 års miljörapport berörs endast verksamheter med järn- och ståltillverkning respektive tillverkning av glas och mineralull av denna rapporteringsskyldighet. Den s.k. halvårsregeln som infördes genom NFS 2012:11 har upphävts genom NFS 2013:12. Tillämplig slutsats: Bedömning: b) Om verksamheten inte bedöms uppfylla en sådan enskild slutsats om bästa tillgängliga teknik som åsyftas i a), ska även redovisas vilka åtgärder som planeras för att uppfylla den, samt en bedömning av huruvida åtgärderna kommer att föranleda krav på prövning eller anmälan. Även planerade dispensansökningar ska redovisas. Kommentar: Även planerade alternativvärdesansökningar ska redovisas. Slutsats som inte bedöms uppfyllas: Planerade åtgärder: Bedömning av behov av krav på prövning eller anmälan: Planerad dispens- eller alternativvärdesansökan: c) I den eller de därpå följande miljörapporterna ska redovisas hur arbetet med att uppfylla kraven enligt slutsatserna fortskridit. d) När fyra år har gått efter det att slutsatser om bästa tillgängliga teknik för den huvudsakliga IED-verksamheten offentliggjordes, ska årligen redovisas hur slutsatserna, satta i relation till eventuella meddelade dispenser, uppfylls. I den mån dispens avseende alternativvärde har beviljats behöver endast visas att alternativvärdet uppfylls. För information se miljörapport för förädlingsverksamheten i Svappavaara. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter

18 Bilaga 1. Mätpunkter Nedfallande stoft Figur 1 Nedfallande stoft mättes 2012 i åtta mätpunkter i och omkring Svappavaara. Provtagning av snö sker i SNE03, SNE06, SNE12 och SNE21. SNE03 Linje Norr SNE06 Linje Norr, referens SNE12 Linje Nordost SNE21 Svappavaara 50 m från reningsverket SNE29 Ängen bakom Gruvköket SNE30 Svappavaara, Vittangivägen 10 SNE31 Svappavaara, Kirunavägen 33 SNE32 Svappavaara, Kärrvägen 3

19 Buller Figur 2 Omgivningsmätningar buller sker i fem mätpunkter i Svappavaara samhälle. SBU01 Bakom Gruvköket SBU02 Vid Ryttigården SBU03 Vargbacken SBU06 Vargbacken, andra sidan vägen GMK Mekaniska SBU07 Bakom Gruvköket

20 Vibrationer och luftstötar SVI12/SLU01 Bakom Gruvköket SVI13/SLU02 Varpvägen 29 SVI14/SLU03 Vargbacken

21 Recipientkontroll SVA53 SVA55 SVA24 SVA02 SVA65 SVA05 SVA73 SVA13 SVA63 Figur 6 Recipientkontroll utförs i dessa provtagningspunkter i och omkring Svappavaara. SVA02 Syväjärvi, vid utloppet SVA05 Järnvägsstollen SVA13 Liukattijoki, referens uppströms SVA24 Liukattijoki, nedströms SVA53 Luongasjoki, nedströms SVA55 Liukattijoki, nedströms SVA63 Kaivosjoki, uppströms SVA65 Pegeln Syväjärvi SVA73 Björkbäcken, Jöle

22 Grundvatten Figur 7 Nivåmätning grundvatten sker i SGN05-SGN10, SGN 21 och SGN 22. Vattenprovtagning sker regelbundet i SGN10-SGN18. SGN05 Bergborrad brunn nedan SGN06 Jordborrad brunn nedan SGN07 Bergborrad brunn nedan SGN08 Jordborrad brunn nedan SGN09 Bergborrad brunn nedan SGN10 Jordborrad brunn nedan SGN11 Rör gråbergsupplag V SGN12 Rör gråbergsupplag V SGN13 Rör gråbergsupplag V SGN14 Rör gråbergsupplag V SGN15 Rör gråbergsupplag Ö SGN16 Rör gråbergsupplag Ö SGN17 Rör gråbergsupplag Ö SGN18 Rör gråbergsupplag N referens SGN21 Jordborrad brunn invid Syväjärvi SGN22 Bergborrad brunn invid Syväjärvi