Yttre Miljö. Miljörapport Gruvberget

Transkript

1 Yttre Miljö 2012 Miljörapport Gruvberget

2

3 Bilagor: Datum: Vår beteckning: 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Niddi Ögren TQ/ Yttre Miljö D +46 (0) E niddi.ogren@lkab.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Sammanfattning till: Niddi Ögren LKAB Ja Linda Dahlström Lars-Eric Aaro Kiruna kommun, Miljökontoret Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten Arkivet Malmberget Alrutz' Advokatbyrå Lars-Eric Aaro Leif Boström Per-Erik Lindvall Lotta Fogde Anders Furbeck Grete Solvang Markus Petäjäniemi Anders Kitok Katarina Holmgren Peter Söderman Peter Popper Lars-Göran Johansson Ulf Halldén Monica Quinteiro Anders Lundkvist Linda Dahlström Rune Skarpsvärd Johan Jonasson Anders Henriksson Göran Lantto Thomas Määttä Miljörapport 2012 LKAB Gruvberget Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken. Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en heltäckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund och en textdel, varav denna del utgör textdel.

4 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaara Gruvberget( ) år: 2012 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: Anlaggningsnamn: LKAB - Svappavaara Gruvberget Postnummer: Ort: Kiruna Besöksadress för anl.: LKAB:s Industriområde, Svappavaara Fastighetsbeteckningar: Svappavaara Malmfält 1:1 Kommun: Kiruna Huvudbransch och kod: Malm och mineral (13.10) Övriga branscher och koder: EPRTR huvudverksamhet: (<Ej angiven>) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Inlämnad: :22:47 Version:1 1 / 2

5 MILJÖRAPPORT Grunddel För LKAB - Svappavaara Gruvberget( ) år: 2012 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Niddi Efternamn: Ögren Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: niddi.ogren@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Svappavaara Kontoret Postnummer: Postort: Kiruna JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Lars-Eric Efternamn: Aaro Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: lars-eric.aaro@lkab.com c/o: Gatu-/boxadress: Box 952 Postnummer: Postort: Luleå Inlämnad: :22:47 Version:1 2 / 2

6 Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Gruvberget Svappavaara Anläggningsnummer Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Brytning av järnmalm sker i underjordsgruvor i Kiruna och Malmberget samt i ett dagbrott i Svappavaara, Gruvberget. LKAB Berg och Betong AB ombesörjer brytningen av järnmalm vid Gruvberget. Brytning sker i dagbrott genom pallbrytning, vilket innebär att malmen bryts skiva för skiva mot djupet. Skivornas tjocklek (pallhöjden) är ca 15 meter. Malmen borras och sprängs för att sedan lastas i tipptruckar. Malmen transporteras ner till Svappavaara industriområde för krossning/sovring innan den går vidare till anriknings- och kulsinterverket. Under 2012 producerades ton magnetit. Avlägsnat gråberg deponeras på befintliga gråbergsupplag söder om Gruvberget. Under 2012 uppgick mängden gråberg till ton Brytningen vid Gruvberget startades den 27 maj Under 2012 pågick verksamheten under perioden Verksamheten återupptogs då ett tidsbegränsat tillstånd trädde i kraft. Detta innebär att verksamheten har bedrivits inom ramarna av två tillstånd. Miljöpåverkan från dagbrottsverksamheten utgörs främst av vibrationer och luftstötar i samband med sprängning, avfall (gråberg), utsläpp till vatten samt utsläpp till luft från transporter, materialhantering och sprängning. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljödomstolen (M ) Tillstånd att: - anlägga och driva en gruva vid Gruvberget, med ett krossnings-/sovringsverk i anslutning till bolagets befintliga malmförädlingsanläggningar i Svappavaara, - bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton malm per år och att, - leda bort det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan och utföra anläggningar för detta.

7 Mark- och miljödomstolen (M ) Tillstånd att: - Driva en gruva vid Gruvberget. Med ett krossnings-/sovringsverk i anslutning till bolagets befintliga malmförädlingsanläggningar i Svappavaara samt bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton malm per år och att losshålla och deponera erforderligt gråberg. - Leda bort och släppa ut det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan. 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen ( ) Föreläggande till skydd för naturmiljön för hydrogeologiska undersökningar samt dispens från förbudet att framföra motordrivet fordon på barmark vid Gruvberget. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Namn Länsstyrelsen i Norrbottens län. Förändrad rågodsförsörjning i Svappavaara. Ändringen består i att LKAB under en tidsbegränsad period planerar att helt eller delvis använda rågods från den planerade gruvan vid Gruvberget istället för rågods från Kiruna för tillverkning av pellets i malmförädlingsanläggningarna i Svappavaara. Som ett alternativ till detta planerar LKAB att använda rågodset från Gruvberget för tillverkning av specialprodukt (KMR).

8 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning 2 miljoner ton malm per år ton magnetit Kommentar Produktionsvillkoret innehålls Produktion i ton Figur 1 Produktion malm Gruvberget i ton år Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Kommentar Villkor från dom (M ) gäller till och med Om inget annat följer av domen ska arbetena utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisats i ansökan och övriga åtaganden 2. Om stofthalten i utgående luft från punktkällor överstiger 10 mg/m 3 (normal torr gas), ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. 3. Bolaget ska vidta åtgärder för att motverka störande damning. Villkoret innehålls. Villkoret innehölls. Totalt tre mätningar utfördes på kross-och siktanläggningen. Vid den första mätningen överskreds haltgräns i villkoret för samtliga åtta punktkällor. Åtgärder utfördes och vid den andra mätningen överskreds villkoret för tre punktkällor. Ytterligare åtgärder utfördes och vid den tredje mätningen innehölls villkoret för samtliga punktkällor. För ytterligare information, se avsnitt 9. Villkoret bevakas kontinuerligt. För information avseende mätningar av nedfallande stoft i Svappavaara, se avsnitt 9.

9 4. Om buller från den nu tillståndsgivna verksamheten och bolagets verksamhet inom Svappavaara gruvindustriområde, bortsett från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning, ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 43 db(a) under dag- och kvällstid (kl ) ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. Bullret från verksamheten ska kontrolleras genom mätningar (immissionsmätningar) eller närfältsmätningar och beräkningar för den tidsperiod som anges ovan. 5. Sprängning får ske vardagar mellan kl och efter tydlig hörbar varningssignal. Sprängning vid annan tidpunkt får medges av tillsynsmyndigheten. Allmänheten ska i förväg på lämpligt sätt meddelas tidpunkter för när sprängning kan förväntas. 6. Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får inte medföra en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel än 5 mm/s (mätt enligt SS ) vid mer än 5 % av skjutningarna per kalenderår. Om vibrationerna medför en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel än 5 mm/s ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att ett överskridande inte ska upprepas. 7. Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 200 Pascal (frifältsvärde). Om nivån 100 Pascal (frifältsvärde) överskrids, ska bolaget omgående underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast en månad efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och/eller avser att vidta för att överskridandet inte ska upprepas. Villkoret kunde inte mätas då ingen verksamhet pågick under ordinarie mätperiod. Buller mättes dock för LKAB:s övriga verksamhet i Svappavaara. För information om det se miljörapport för Svappavaara. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. Den största registrerade vertikala svängningshastigheten uppgick till 0,76 mm/s vilket skedde i april och maj i SVI13. För en mer utförlig redovisning avseende vibrationer, se avsnitt 9. Villkoret innehålls. Den högsta registrerade luftstötsvågen uppgick till 128 Pascal (reflektionstryck), vilket motsvarar ett frifältsvärde på ca 64 Pascal vilket uppmättes i SLU02 i januari. För en mer utförlig redovisning avseende luftstötvågor, se avsnitt 9.

10 8. Ett förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten innan gruvbrytningen startar. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvenser och utvärderingsmetoder 9. Bolaget ska efter samråd med Laevas sameby vidta skäliga åtgärder för att minimera de intrång som verksamheten kan innebära för renskötseln i området. 10. Bolaget ska i god tid innan verksamheten upphör eller det blir aktuellt med efterbehandling av något delområde till tillsynsmyndigheten ge in ett förslag till slutlig efterbehandlingsplan 11. Bolaget ska ställa en ekonomisk säkerhet om kronor för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten. Säkerheten ska ställas genom insättning av beloppet på ett bankkonto, som pantförskrivs till förmån för Länsstyrelsen i Norrbottens län. 12. Befintliga gruvhål som kommer att påverkas av verksamheten i sådan utsträckning att det kommer att förstöras av gruvbrytning, ska innan sådan påverkan äger rum dokumenteras. Beslut om dokumentationens omfattning ska fattas i samråd med länsstyrelsen. I samband med att befintliga gruvhål påverkas enligt ovan (förstörs av gruvbrytning) ska bolaget så långt som möjligt bedriva verksamheten på sådant sätt att gruvhålen kan dokumenteras. Om det i samband med brytning påträffas rester eller fynd från tidig gruvverksamhet ska verksamheten avbrytas och beslut om åt gärder fattas i samråd med länsstyrelsen. 13. Bolaget ska vid lämpliga tidpunkter bereda Svappavaara hembygdsförening, samt besökare av föreningens besöksstuga och de kvarvarande historiska gruvlämningarna på Gruvberget, tillträde via en av bolaget anvisad farbar väg. Villkoret innehålls. Gällande kontrollprogram är daterat Villkoret innehålls. Särskilt samråd med berörd sameby hölls Villkoret bevakas. Villkoret innehålls. Länsstyrelsen bekräftade den ekonomiska säkerheten i beslut Villkoret bevakas kontinuerligt. Dokumentation av de historiska gruvhålen St. Eriks gruvan och Krangruvan har skett. För en mer utförlig redovisning avseende kulturmiljö, se avsnitt 15. Villkoret bevakas kontinuerligt. Inga guidade turer hölls under Bolaget ska i samråd med hembygdsföreningen identifiera lämpliga tidpunkter för besök enligt ovan.

11 14. Om Svappavaara hembygdsförenings besöksstuga och besöksplats inte kan nyttjas, eller riskerar att skadas till följd av bolagets verksamhet, ska stugan flyttas, eller ersättas med en ny besöksstuga och besöksplats, till en av hembygdsföreningen anvisad plats. Flytt och iordningsställande ska bekostas av bolaget. 15. I den mån bolagets verksamhet inskränker möjligheterna till nyttjande av sjön Syväjärvi, ska bolaget i samråd med Svappavaara Fritidsförening identifiera lämpliga tidpunkter för när besökare ska ha tillträde till sjön för fiske och andra friluftsaktiviteter via en av bolaget anvisad farbar väg. Om bolagets verksamhet visar sig medföra en väsentlig inskränkning i möjligheten till fiske i Syväjärvi eller på annat sätt nyttja sjön för friluftsaktiviteter ska bolaget kompensera med andra fiskevatten. Villkor från dom (M ) gäller från Om inget annat följer av domen ska arbetena utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisats i ansökan och övriga åtaganden. 2. Utsläpp av stoft från punktkällor i krossanläggningen får som medelvärde för punktkällorna inte överstiga 10mg/m3 (ntg). Kontroll av utsläppen ska ske genom mätning minst en gång per år. Om angivet värde överskrids är villkoret ändå uppfyllt om åtgärder vidtas och förnyad mätning inom två månader från det att överskridandet inträffat visar att begränsningsvärdet åter innehålls. 3. Bolaget ska vidta åtgärder för att motverka störande damning. 4. Buller från den nu tillståndsgivna verksamheten, bortsett från buller som härrör från sprängning, får i förening med buller från bolagets verksamhet inom Svappavaara industriområde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än 45 db(a) under dag och kvällstid (07-22). Bullret från verksamheten ska kontrolleras genom mätningar (immissionsmätningar) och beräkningar för den tidsperiod som anges ovan. Svappavaara hembygdsförenings besöksstuga är flyttad till ny plats i Svappavaara samhälle. Valet av plats och övrigt vad gäller utformning etc. har skett i samråd med representanter för föreningen. LKAB har en pågående dialog med Svappavaara Friluftsförening angående bl.a. dessa frågor. I förlängningen har LKAB i samråd med föreningen bedömt att sjön förlorar sitt rekreationsvärde på grund av de allmänna störningarna från dagbrottsverksamheten. Av denna orsak pågår ett arbete i samarbete mellan LKAB och föreningen med att inrätta en ersättningssjö för Syväjärvi. Villkoret innehålls. Anläggningen mättes ej under perioden Se avsnitt 9 gällande stoft för mer information. Villkoret innehålls. Buller enligt detta villkor ej mätt. Se miljörapport för Svappavaara för mer information

12 5. Sprängningar får ske vardagar mellan klockan och efter tydligt hörbar fövarningssignal. Sprängningar vid annan tidpunkt får medges av tillsynsmyndigheten. Allmänheten ska i förväg på lämpligt sätt meddelas tidpunkt för när sprängning kan förväntas. 6. Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får inte medföra en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel än 5 mm/s vid mer än 5 % av sprängningarna per kalenderår. Mätning ska ske kontinuerligt i enlighet med Svensk Standard (SS) Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 150 Pascal (frifältsvärde) vid mer än 5 % av sprängningarna per kalenderår. Mätning ska ske kontinuerligt i enlighet med Svensk Standard (SS) Ett förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten innan gruvbrytningen startar. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. 9. Bolaget ska efter samråd med Laevas sameby vidta skäliga åtgärder för att minimera de intrång som verksamheten kan innebära för renskötseln i området. 10. Bolaget ska i god tid innan verksamheten upphör, eller det blir aktuellt med efterbehandling av något delområde, till tillsynsmyndigheten ge in ett förslag till slutlig efterbehandlingsplan. 11. Bolaget ska ställa en ekonomisk säkerhet om kronor för fullgörandet av de skyldigheter som gäller deponeringsverksamhet. Säkerheten ska ställas genom insättning av beloppet på ett bankkonto, som pantskrivs till förmån för Länsstyrelsen i Norrbottens län. Villkoret innehålls. Villkoret innehålls. Den största registrerade vertikala svängningshastigheten uppgick till 0,44 mm/s vilket uppmättes vid SVI13. För mer information se avsnitt 9, gällande vibrationer. Villkoret innehålls. Den högsta registrerade luftstötsvågen uppgick till 23 Pascal (reflektionstryck), vilket motsvarar ett frifältsvärde på ca 12 Pascal vilket uppmättes i SLU02. För en mer utförlig redovisning avseende luftstötvågor, se avsnitt 9. Villkoret innehålls. Gällande kontrollprogram är daterat LKAB avser uppdatera egenkontrollprogrammet under Villkoret innehålls. Särskilt samråd med berörd sameby hölls Villkoret bevakas. Villkoret innehålls.

13 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:11 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Föreskrifterna är ej aktuella. Aktuell Ej aktuell X X X X X

14 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Stoft Kross- och sovringsanläggningen för Gruvbergsgods är utrustad med 8 stycken dammutsug. Sedan idrifttagandet har dessa dock varit behäftade med vissa problem, bland annat har utsläppen ej kunnat verifieras under Anläggningarna modifierades, bland annat installerades nya stosar och mätplan. Vid den första godkända mätningen som utfördes i mitten av januari 2012 överskreds haltgräns i villkoret vid samtliga åtta mätpunkter. Överskridandet berodde på felaktigt installerad utrustning i dammutsugningsanläggningarna vilket gjorde att de inte fungerade som avsett. LKAB Berg och Betong gick tillsammans med leverantören av utrustningen igenom anläggningarna och åtgärdade de felaktiga monteringarna. En ny mätning utfördes under vecka då villkoret innehölls vid fem av de åtta mätpunkterna. Ytterligare åtgärder utfördes på anläggningen och vid den tredje mätningen i juli innehölls villkoret i samtliga mätpunkter. Nedfallande stoft (mätningar i NILU-burkar och snöprovtagning) (SS ) Nedfallande stoft mäts på åtta platser i Svappavaara varav en mätplats utgör referenspunkt, se bilaga 1. Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle under våren. Snöprovtagning utförs för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. Noteras bör dock att snöprovtagningen inte alltid uppvisar enbart mängden lokalt nedfallande stoft, utan påverkas i vissa fall även av partiklar förflyttade av kraftiga vindar. LKAB har ett målsättningsvärde avseende nedfallande stoft på 250 g/100m2/månad. Under 2012 uppnåddes målsättningsvärdet vid 71 % av alla mättillfällen. Målsättningsvärdet uppnåddes inte vid 81 % av mättillfällena för provpunkt SNE12 (Vargbacken). Det högsta uppmätta värdet 1161g/100m 2, 30 dygn inträffade vid provpunkt SNE12 i mars. Under året utfördes vägarbeten i direkt anslutning till mätpunkter SNE31 och SNE32 vilket påverkade mätresultatet. Mätpunkt SNE33 kunde inte användas från och med juli månad då anläggningsarbeten utfördes på fastigheten Nedfallande stoft 2012, g/100m 2, 30 dygn SNE03 SNE06 SNE12 SNE21 SNE29 SNE30 SNE31 SNE32 SNE33 Figur 2 Nedfallande stoft i g/100m 2, 30 dygn i Svappavaara år 2012

15 Medelvärde Nedfallande stoft SNE03 SNE06 SNE12 SNE21 SNE29 Figur 3 Nedfallande stoft g/100m 2, 30 dygn. Årsmedelvärde per provpunkt i Svappavaara år Den ökade damningen från 2010 kan sannolikt härledas till anläggningsarbeten kopplade till uppstarten och sedan driften av verksamheten vid Gruvberget. Snöprovtagning utfördes i mars. Målsättningsvärdet innehölls vid 67 % av mätpunkterna. Vid provpunkt SSN26 uppmättes det högsta värdet, 746 g/m 2, 30dygn. Vid referenspunkten SSN06 uppmättes 19 g/m 2, 30dygn. Buller Då verksamheten vid Gruvberget inte var i drift under ordinarie mätperiod har villkoret för buller inte mäts. För information avseende buller se Miljörapport för Svappavaara. Vibrationer och luftstötar (SS och SS ) Kontroll av vibrationer och luftstötar har skett genom kontinuerlig mätning i tre mätpunkter (SVI12/SLU01, SVI13/SLU02, SVI14/SLU03). Mätpunkternas placering framgår av bilaga 1. Den vertikala svängningshastigheten uppmättes som mest till 0,67 mm/s, vilket inträffade vid två tillfällen i april och maj i SVI13. Den högsta registrerade luftstötsvågen uppgick till ca 64 Pa i frifältsvärde vilket uppmättes i januari i mätpunkt SLU02. Vid sprängning på krönet till dagbrottet, alltså vid relativt ytliga sprängningar kan luftstöten kännas kraftigare i omkringliggande områden än när sprängning sker längre ner i dagbrottet, detta beroende på att inget berg tar emot luftstötvågen. Vidare kan vädret påverka luftstötens spridning; vid mulet väder studsar luftstöten tillbaka mot marken. Bergets beskaffenhet inverkar också på stötens spridning vilket innebär att sprängning i sprucket berg ger en kraftigare luftstötvåg. Vatten För att följa upp eventuell påverkan verksamheten i dagbrottet har på omgivningen, med avseende på hydrologi, hydrogeologi och vattenkvalitet utförs kontroller av: Grundvattennivåer i grundvattenrör (SGN07, SGN08, SGN09, SGN10, SGN21 och SGN22) Vattenkvalitet, ytvatten i recipient (SVA13, SVA24, SVA53 och SVA55) Vattenkvalitet dagvatten från industriområdet (SVA05) Även mätning av nivån i sjön Syväjärvi (SVA65) har genomförts under Dessutom har vattenkvaliteten i utloppet från sjön Syväjärvi (SVA02) undersökts.

16 För att följa upp eventuell påverkan gråbergsupplaget har på omgivningen med avseende på vattenkvalitet utförs kontroller av: Vattenkvalitet i grundvattenrör (SGN11, SGN12, SGN13, SGN14, SGN16, SGN18 (ref.)) i gråbergsupplagets närhet. Vattenkvalitet, ytvatten i recipient i närheten av gråbergsupplaget (SVA63). Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i totalt fyra provpunkter i vattensystemet Liukattijoki/Luongasjoki enligt kontrollprogrammet för Gruvberget, en referenspunkt (SVA13) belägen uppströms LKAB:s industriområde och tre provpunkter (SVA24, SVA55 och SVA53) belägna nedströms industriområdet. Av utförd vattenprovtagning framgår att kvaliteten på vattnet förändras något på vattnets väg från SVA13 till SVA24. Påverkan avtar längre nedströms i SVA55 respektive SV53. Någon påtaglig negativ förändring av recipientens vattenkvalitet kan inte påvisas. Provtagning av dräneringsoch dagvatten från järnvägsstollen och omkringliggande områden (provpunkt SVA05) visade halterna under detektionsgräns (0,1 mg/l) för både aromatiska kolväten eller alifatiska kolväten vid samtliga provtagningstillfällen. Medelhalten för suspenderat material var under 2012 relativt hög. Detta beror på två höga värden under maj och juni, i övrigt var värden låga eller mycket låga. Vattennivåmätning i sjön Syväjärvi visade på små variationer under sommarhalvåret, från 4,58 till 4,87 meter. Gråbergsupplagens påverkan på recipienten kontrolleras genom vattenprovtagning vid utloppet från sjön Syväjärvi (SVA02) som visade på halter som ligger i nivå med tidigare års provtagningar, dock med en avvikelse vad gäller mangan. Kontroll görs också i en provpunkt i bäcken Kaivosjoki (SVA63) uppströms gråbergsupplaget och i en punkt nedströms (SVA73). Några väsentliga skillnader fanns inte för de analyserade parametrar nedströms jämfört med uppströms gråbergsupplagen. Undersökning av vattenkvalitet i grundvatten i gråbergsupplagets närhet visar på generellt låga halter. Provtagning av grundvatten för bestämning av vattenkvalitet har omfattat 13 tillfällen i SGN10 (Dagbrottets närhet), SGN11, SGN12, SGN13, SGN14, SGN16 och vid 18 tillfällen i SGN18 (referenspunkt). Grundvattennivåer har kontrollerats i provpunkterna SGN07, SGN08, SGN21 och SGN 22 vid 18 tillfällen, SGN09 vid 13 tillfällen och SGN10 vid 16 tillfällen. Nedan visas medelgrundvattennivå från 2010 till Rör SGN07 10,3 6,6 7,9 SGN08 8,4 11,4 14 SGN09 10,8 9,6 12,3 SGN ,9 12,7 SGN21 0,7 0,8 1,5 SGN22 1,6 1,7 2,6 Tabell 1 Nivåmätning i grundvattenrör, För mer information gällande vatten se Miljörapport för Svappavaara. Råvaruförbrukning Under 2012 har kg emulsionssprängmedel (Kimolux) använts vid brytning av malm och gråberg vid Gruvberget. Totalt har boostrar använts för upptändning av sprängmedlet, med totalt meter pentylstubin 150g. Följande mängder bränsle har förbrukats vid verksamheten under borrning liter - transport liter.

17 Restprodukter Under 2012 har det transporterats ton gråberg från Gruvberget till upplag. Avfall Mängder av verksamhetsavfall, skrot och farligt avfall redovisas i miljörapporten för Svappavaara anriknings- och pelletsverk. Redovisningen av avfall för Svappavaara innefattar verksamheten vid anriknings- och pelletsverk, Gruvberget och dolomitbrottet i Masugnsbyn. Eftersom det avfall som uppkommer vid Gruvberget är en liten del av den totala mängden uppkommet avfall görs ingen uppdelning per verksamhet. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB Berg och Betong AB har ytterligare förstärkt organisation kring gruvplanering En vattenflödesmätare installerades vid Gruvbergets pumpstation i slutet av 2011 i syfte att förbättra kontrollen av vattenflödet från Gruvbergsverksamheten. Anläggningen drifttogs under 2012 men har varit behäftad med vissa problem. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Nedanstående sammanfattning utgör en summering av de viktigaste åtgärderna direkt kopplat till uppkomna störningar och miljöhändelser vid verksamheten i Gruvberget under Vid miljöhändelser upprättas en miljöhändelserapport. Beroende av avvikelsens omfattning och art görs en anmälan till tillsynsmyndigheten och åtgärder vidtas. Miljöhändelser Under 2012 har det inträffat tre miljöhändelser/klagomål kopplade till verksamheten vid Gruvberget som anmälts till Länsstyrelsen, gällande oljespill samt ett villkorsöverskridande för buller (för mer information se avsnitt 9). I början av året inträffade ett antal händelser med slangbrott som följd då dessa nöttes/inte tålde kyla. LKAB Berg och Betong AB:s entreprenör kontaktade leverantör av utrustningen för att lösa problemet. Åtalsanmälan LKAB anmäler händelser som har eller kan ha orsakat olägenhet för människa eller miljö (villkorsöverträdelser) till tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer sedan om de måste gå vidare med ärendet enligt 26 kap. 2 miljöbalken och om så är fallet lämnar de in en åtalsanmälan rörande misstanke om otillåten miljöverksamhet enligt 29 kap. 4 2p. miljöbalken till ekobrottsenheten hos polismyndigheten. LKAB har under 2012 underrättat Länsstyrelsen om överskridandena av haltgräns i villkor gällande kross-och sovringsanläggningen för Gruvbergsgods. Länsstyrelsen gick vidare med ärendet då de anser att LKAB, under en längre inledande period, har krossat och sovrat järnmalm utan stoftrening eller fungerande sådan utrustning och att sådan krossnings- och sovringsanläggning ska vara helt eller delvis inbyggd. Länsstyrelsen anser även att det under en längre period inte har varit möjligt att bedöma om haltgränsen i villkor 2 (M ) har innehållits eftersom fungerande reningsutrustning saknats.

18 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Energi LKAB är en av landets största energikonsumenter. Under 2012 konsumerades totalt 4,4 TWh i form av el, kol och olja. Den totala energikonsumtionen för LKAB Svappavaara uppgick till drygt 1 TWh varav 223 GWh utgjordes av el. Under 2010 startades ett projekt upp med syfte att få en ökad kontroll över bränslekostnader och CO 2 -emissioner genom att utreda möjliga alternativa bränslen till LKAB:s pelletverk. Projektet inleddes med att utreda bränsleförutsättningar i förädlingsverken samt möjligheten till alternativt kol. Under 2011 har pilotförsök i LKAB ECF Luleå (Experimental combustion furnace) med alternativa kol genomförts och under 2012 genomfördes ett fullskaleförsök i KK4 med ett nytt kol. Arbetet inom projektet fortsätter Transporter LKAB är ett transportintensivt företag som till stor del nyttjar tåg- och båttransporter för de stora flöden av malm, slig, produkter och varor som transporteras i gruvorna, mellan anläggningar, till hamnar och slutligen till kund. LKAB har identifierat transportområdet som en betydande aspekt i samband med införandet av miljö- och energiledningssystemet. Detta innebär att LKAB har fokus på transporterna i samband med anläggningsarbeten och även i arbetet med de kontinuerliga transporterna av produkter och insatsvaror i ett miljö- och energiperspektiv. För att minska bränsleförbrukning vid transporter kopplade till verksamheten i Gruvberget har truckvägarna förbättrats även under LKAB Berg och Betong AB har utfört samskjutning av salvor i syfte att minska antalet borttransporter från sprängområdet vid sprängning.

19 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB ställer krav såväl på anställda hos entreprenörer som på egen personal vad gäller ordning, säkerhet, arbetsmiljö, brandskydd, källsortering samt kemikalieföreskrifter. Enligt lag skall den som i ett företag hanterar eller inför nya produkter vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra eller motverka skada på människor och miljö. För att uppfylla dessa krav gäller inom LKAB att alla produkter som skall köpas in och användas först skall bedömas och godkännas av LKAB:s kemiska nämnd där kompetens både vad gäller hälso-/arbetsmiljöaspekter samt yttre miljöaspekter är representerade. Ett led i bedömningen är att se om produkten kan ersättas med någon som är mindre farlig. Under 2012 har dock ingen farlig produkt kunnat ersättas av någon mindre farlig. Av de totalt 25 produkter som godkändes under året var endast åtta av dem klassade som hälso-eller miljöfarliga. De åtta produkterna är enbart godkända för användning på enskilda arbetsplatser inom LKAB. Arbetet med att ytterligare förbättra ansökningsförfarandet och handläggandet hos LKAB:s kemiska nämnd har fortgått under LKAB:s kemikalieansvarige har löpande gått ut med information angående kemikaliehanteringen på intranätet för att öka förståelse och insikt kring LKAB:s arbete med kemikalier ute i verksamheten. Inom LKAB-koncernen används ett kemikalieregister, ECOArchive. Registret underlättar hanteringen kring kemikalier och säkerhetsarbetet vid användning och inköp till LKAB. Alla anställda inom LKABkoncernen har läsrättigheter till registret. I databasen kan man se vilka kemikalier, med tillhörande säkerhetsdatablad, varje specifik arbetsplats innehar och använder. Ett svenskspråkigt säkerhetsdatablad förvaras lättåtkomligt där produkten används. Under 2012 har arbetet med att förbättra hanteringen av kemikalier inom hela LKAB-koncernen fortgått. 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ett flertal rutiner finns för hantering av det avfall som uppkommer inom industriområdet. Rutiner och anvisningar finns för hur avfallet ska hanteras samt information angående skyltning och kärl. Även dotterbolag och entreprenörer, verksamma inom industriområdena, omfattas av dessa anvisningar. Andelen sorterat avfall ut från LKAB:s industriområden ligger på en fortsatt hög nivå och insatser under 2012 har främst inriktats på att öka den interna källsorteringen. En heltäckande inventering gjorts av samtliga miljöstationer, där behovet av olika fraktioner har utvärderats. Detta för att ha rätt kärl på rätt plats, vilket förenklar den interna sorteringen och hanteringen. Vad gäller farligt avfall har förbättringar gjorts gällande skyltning och märkning av avfallet. I Svappavaara har förbättringsåtgärder genomförts på miljöförrådet och återvinningsgården genom ökad personalstyrka samt ökad uppföljning av avfallshanteringen. Under 2013 kommer större och mer organiserade utrymmen att färdigställas för ökad säkerhet gällande det miljöfarliga avfallet.

20 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Dammbegränsande åtgärder Den tillfälliga kross-/sovringsanläggningen har orsakat relativt kraftig damning inom närområdet kring anläggningen. Tidvis har förhöjda nivåer av nedfallande stoft observerats även i samhället. Detta problem fanns redan vid start 2010 varför LKAB har vidtagit en rad åtgärder för att motverka den störning som damningen orsakat, såsom bevattning och justerad höjd på upplag. Invid separeringsanläggningarna har en 3-4 meter hög staketvägg monterats för att stoppa vinden mot anläggningarna och därigenom minska damningen. LKAB tillsatte under 2011 en arbetsgrupp med syfte att identifiera damningsskällor inom industriområdet i Svappavaara och se över möjliga åtgärder. Arbetet i denna gruppering har fortgått under LKAB Berg och Betong AB har under 2012 utfört en rad riktade åtgärder på kross- och sovringsanläggningen. - Sidolister på transportband har bytts ut, och kvarstående kommer att bytas ut, till nya som sluter tätt mot bandet. - Dammtätningar är satta ovanför stup för att minska spridningen av luftburet damm. - Öppning som tidigare varit tätad med gummi har tätats med stål. Åtgärder för att minska inverkan av effekter på kulturmiljön Redan under inledande samråd inför gruvbrytningen stod det klart att två av de historiska gruvhålen skulle försvinna i och med att brytningen fortskrider. Dessa gruvhål var de som benämns st. Eriks gruvan och Krangruvan. Innan gruvbrytningen påbörjades dokumenterades dessa gruvhål samt övriga gruvhål och lämningar kopplade till Svappavaara gamla koppargruva (Raä 7, tillika fornvårdsobjekt 89:a,c, samt även klassat som riksintresse). Arbetet utfördes av Norrbottens museum och planerades i samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Dokumentationen utfördes genom inmätningar och kartering av gruvhålen samt fotografering av objekten i området. Resultatet sammanställdes i en rapport som delgetts Länsstyrelsen. 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. LKAB deltar i ett internationellt forskningsprojekt (ULCOS) med målsättningen att CO 2 utsläppen vid stålproduktion ska sänkas med 50 %. Försöksverksamheten som bedrivs i LKABs försöksmasugn i Luleå har under 2009 bevisat att en koldioxidreduktion med % är möjlig. Inom ramen för det pågående arbetet med REACH-lagstiftningen ser LKAB över de kemiska produkter som används inom bolaget samt de produkter som LKAB-koncernen själva tillverkar. LKAB deltar också i olika grupperingar där kemikaliefrågorna lyfts upp. Inom ramen för dessa grupperingar kommer LKAB att få tillgång till studier som rör produkterna och dess påverkan på människors hälsa och miljön. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Bilaga 1 Mätpunkter

21 Bilaga 1. Mätpunkter Nedfallande stoft Figur 4 Nedfallande stoft mättes 2012 i åtta mätpunkter i och omkring Svappavaara. Provtagning av snö sker i SNE03, SNE06, SNE12 och SNE21. SNE03 Linje Norr SNE06 Linje Norr, referens SNE12 Linje Nordost SNE21 Svappavaara 50 m från reningsverket SNE29 Ängen bakom Gruvköket SNE30 Svappavaara, Vittangivägen 10 SNE31 Svappavaara, Kirunavägen 33 SNE32 Svappavaara, Kärrvägen 3

22 Buller Figur 5 Omgivningsmätningar buller sker i fem mätpunkter i Svappavaara samhälle. SBU01 Bakom Gruvköket SBU02 Vid Ryttigården SBU03 Vargbacken SBU06 Vargbacken, andra sidan vägen GMK Mekaniska SBU07 Bakom Gruvköket

23 Vibrationer och luftstötar SVI12/SLU01 Bakom Gruvköket SVI13/SLU02 Varpvägen 29 SVI14/SLU03 Vargbacken

24 Recipientkontroll SVA53 SVA55 SVA24 SVA02 SVA65 SVA05 SVA73 SVA13 SVA63 Figur 6 Recipientkontroll utförs i dessa provtagningspunkter i och omkring Svappavaara. SVA02 Syvärjärvi, vid utloppet SVA05 Järnvägsstollen SVA13 Liukattijoki, referens uppströms SVA24 Liukattijoki, nedströms SVA53 Luongasjoki, nedströms SVA55 Liukattijoki, nedströms SVA63 Kaivosjoki, uppströms SVA65 Pegeln Syväjärvi SVA73 Björkbäcken

25 Grundvatten Figur 7 Nivåmätning grundvatten sker i SGN05-SGN10, SGN 21 och SGN 22. Vattenprovtagning sker regelbundet i SGN10-SGN18. SGN05 Bergborrad brunn nedan SGN06 Jordborrad brunn nedan SGN07 Bergborrad brunn nedan SGN08 Jordborrad brunn nedan SGN09 Bergborrad brunn nedan SGN10 Jordborrad brunn nedan SGN11 Rör gråbergsupplag V SGN12 Rör gråbergsupplag V SGN13 Rör gråbergsupplag V SGN14 Rör gråbergsupplag V SGN15 Rör gråbergsupplag Ö SGN16 Rör gråbergsupplag Ö SGN17 Rör gråbergsupplag Ö SGN18 Rör gråbergsupplag N referens SGN21 Jordborrad brunn invid Syväjärvi SGN22 Bergborrad brunn invid Syväjärvi