Yttre Miljö. Årsrapport EBF

Transkript

1 Yttre Miljö 2011 Årsrapport EBF

2 Vår beteckning: 1 (17) Författare: Erika Tinnerholm Per-Ola Eriksson Uppdragsgivare: LKAB Får publiceras: Ja Granskad av: Anders Lundkvist Nicklas Eklund Godkännande av: Anders Lundkvist Nicklas Eklund Utredning till: Luleå Kommun Miljökontoret LSt Miljöskyddsenheten Alrutz' Advokatbyrå Arkiv Malmberget Lars-Eric Aaro Leif Boström Anna Dahlstedt Nicklas Eklund Per-Ola Eriksson Lotta Fogde Anders Furbeck Mats Hallin Katarina Holmgren Inge Karlsson Anders Kitok Per-Erik Lindvall Anders Lundkvist Marcus Petäjäniemi Monica Quinteiro Grete Solvang Stoltz Årsrapport 2011 LKABs Experimentmasugn/Experimental Blast Furnace (EBF) Bakgrund Verksamheten är inte tillståndspliktig enligt miljöbalken och omfattas därför inte av kravet att årligen lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kapitlet 20 i miljöbalken. Enligt tidigare beslut från Miljönämnden i Luleå lämnas en årsrapport som har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (2006:9) om miljörapporter. Årsrapporten lämnas till tillsynsmyndigheten före utgången av mars månad. Årsrapporten för EBF består av en grunddel som huvudsakligen behandlar administrativa uppgifter samt en textdel som beskriver verksamheten och dess miljöpåverkan.

3 Vår beteckning: 2 (17) Årsrapport - Grunddel Administrativa uppgifter Avser år 2011 Platsnamn Huvudman Postadress Besöksadress LKAB Experimental Blast Furnace (EBF) LUOSSAVAARA-KIIRUNAVAARA AB Box 952/Varvsgatan 45, Luleå Svartövägen, Luleå Telefonnummer VD Lars-Eric Aaro, Anläggningsägare Nicklas Eklund, Kontaktperson Erika Tinnerholm, LKAB Yttre Miljö Malmberget Kommun och län Tillsynsmyndighet Luleå kommun, Norrbottens län Miljönämnden, Luleå kommun Kod SNI - Förekomst av farliga ämnen - enligt förordning (1998:899) Fastighetsbeteckning Svartöstaden 13:52 Organisationsnummer

4 Vår beteckning: 3 (17) Textdel Anläggningsnamn LKAB EBF Rapporteringsår Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Luossavaara-Kiirunavaara AB är en internationell högteknologisk mineralkoncern som även är en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Huvuddelen av järnmalmsprodukterna säljs till europeiska stålverk. Andra viktiga marknader är Nordafrika, Mellanöstern och Sydostasien. Försäljningen av industrimineraler sker främst i Europa, men ökar även i Asien och USA. LKABs experimentmasugn i Luleå är en strategiskt viktig satsning för produktutvecklingen i företaget. Experimentmasugnen är den modernaste testanläggningen i världen och intresset för den är stort från stålbranschen. De flesta projekt i masugnen syftar till att minska reduktionsmedelsförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen till luft. Verksamheten vid experimentmasugnen är främst inriktad på egen produktutveckling m a p masugnspellet, samt att kunna utveckla s.k. värdeskapande tjänster. Dessa tjänster omfattar både riktade kundförsök och försök av mer forskningskaraktär. Under 2011 har två kampanjer genomförts vid experimentmasugnen. Kampanj 26 genomfördes mellan den 28 februari och den 15 april.

5 Vår beteckning: 4 (17) Kylning genomfördes mellan den 16 april och den 1 maj och utgrävning genomfördes mellan 2 maj och 27 maj Kampanj 27 genomfördes mellan den 24 oktober och den 16 december. Kylning genomfördes mellan den 17 december och den 1 januari 2012 och utgrävning genomfördes mellan 2 januari och 27 januari LKAB äger och ansvarar för verksamheten vid experimentmasugnen och Swerea MEFOS är samordningsansvariga. För att järnmalm skall bli järn så måste syrehalten sänkas (malmen reduceras). Det gör man genom upphettning, där kolatomen från koks och kolpulver förenas med malmens syreatomer i en gas som strömmar upp genom masugnen (se figur 1). Malmpellets, tillsatsmedel exempelvis kalk och kvartsit samt koks fylls på kontinuerligt i lager från masugnens topp. Tillsatsmedel behövs för att råjärnet skall få rätt kvalitet och för att slaggen skall få rätt egenskaper. Slaggen binder föroreningar från råjärnet. Generellt kan sägas att komponenter som reduceras finns i råjärnet och icke reducerade komponenter återfinns i slaggen. I nedre delen av masugnen blåses blästerluft in för att reducera och värma upp malmen. Till blästerluften kan också kolpulver tillsättas och ersätter därmed koks. Lagren med malmpellets reduceras långsamt till järn och sjunker sakta ner genom masugnen. Temperaturen stiger längre ner och slutligen smälter järnet och droppar ner i ugnens botten. Koksbitarna förblir hårda även i den hetaste delen i masugnen. Gas som kolmonoxid, kvävgas och vätgas lämnar ugnen efter reduktion. Processgasen passerar mellan koksbitarna och ut genom processkanalerna och renas innan det släpps ut till luften. När järnet i ugnens botten har nått en viss nivå tappas det ut i gjutlådor. För närvarande tappas flytande råjärn ut ur experimentmasugnen ungefär var 70: e minut. Eftersom råjärn är sprött och skört går det inte att smida och använda till produkter. Råjärnet måste vidareförädlas för att bli stål. Detta görs inte vid LKABs experimentmasugn, utan materialet säljs som skrot till externa intressenter för vidare förädling i stålverk.

6 Vår beteckning: 5 (17) Figur 1. Masugnsprocessen. ULCOS står för Ultra Low CO 2 Steelmaking och är den Europeiska stålindustrins initiativ för sänkning av CO 2 emissioner. Målet är en halvering av CO 2 utsläpp från den malmbaserade ståltillverkningen. Projektet består av 48 partners, där Europeiska företag och organisationer är representerade från 15 Europeiska länder. Styrgruppen består av samtliga integrerade stålverk samt LKAB, som är den enda malmleverantören i projektet. Projektet syftar till att ta fram en ny masugnsprocess, där CO 2 avskiljs från övriga gaser för att i en förlängning deponeras i t.ex. olje- och gasfälten för att på så sätt öka trycket i befintliga fyndigheter. Vid experimentmasugnen finns även en Gasseparationsanläggning (VPSA-Vacuum Pressure Swing Adsorption) som för närvarande ägs av Air Liquide. Syftet med VPSA-anläggningen är att eliminera CO 2 ur toppgasen från Experimentmasugnen.

7 Vår beteckning: 6 (17) Toppgasen består av CO 2, CO, N 2 och H 2 (+ H 2 O). Injektionsgasen som produceras i VPSA-anläggningen, kan därefter antingen återinjiceras i masugnen eller brännas i gasfacklan. Restgasen (huvudsakligen CO 2 ) skickas till en gasklocka och därefter till gasfacklan. Till LKABs verksamhet hör även en experimentell förbränningsugn (ECF) för att i pilotskala kunna studera den förbränningsprocess och kväveoxidbildning som sker i ett pelletsverk. Ändamålet med förbränningsugnen är att utveckla och optimera brännare och förbränningsutrymmen samt att studera och utvärdera olika bränsletyper med syfte att hitta metoder för att minska energianvändning och utsläpp till luft från förbränning. En kampanj har körts i ECF:en under 2011, kampanjen kördes mellan den 11 och 31 maj. Verksamhetens huvudsakliga påverkan på den yttre miljön består av: Utsläpp av luftburna föroreningar huvudsakligen bestående av stoft samt små mängder gasformiga föroreningar från förbränning. Eventuella störningar för omgivningen i form av buller och nedfallande stoft. Inga förändringar av verksamheten har skett under året. 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Länsstyrelsen i Norrbottens län ( ) Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation lämnar LKAB tillstånd att driva en försöksmasugn på fastigheten Svartöstaden13:52, Luleå kommun.

8 Vår beteckning: 7 (17) 3. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Miljönämnden ( ) Beslutsmyndighet Beslutet avser Beslut gällande anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende experimentell förbränningsugn. 4. Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser Miljönämnden ( ) Anmälan om mindre ändring av verksamheten avseende experimentell förbränningsugn. 5. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Miljönämnden, Luleå kommun.

9 Vår beteckning: 8 (17) 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tillståndsgiven mängd /Annat mått Tillverkning av maximalt 7000 ton råjärn Faktisk produktion/annan uppföljning Under 2011 producerades ca 2878 ton råjärn. Faktisk produktion ligger inom tillståndsgivna mängder. 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor Om inte annat följer av detta tillstånd ska bolaget utforma anläggningen och bedriva verksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad som bolaget angivit i ansökan och i övrigt åtagit sig i ärendet. Maximalt får ton råjärn per år produceras vid försöksmasugnen. Rökgaserna från utsugen vid tappning och materialhantering samt toppgasen ska före utsläpp till luft renas från stoft. Reningseffekten ska minst motsvara den som finns angiven i ansökan. Kommentar Villkoret innehålls ton har producerats under året. Villkoret innehålls. Rökgaserna renas från stoft innan utsläpp till luft. Utsläppet från tappning och materialhantering uppgick 2011 till ca 1,28 ton vilket är något högre än angivet i ansökan. Se vidare under kapitel 9. Reningsutrustningen för toppgasen understeg vid kontrollmätning det i ansökan angivna värdet 10 mg/m 3 normal torr gas med god marginal.

10 Vår beteckning: 9 (17) Bolaget ska förvara och hantera kemiska produkter och farligt avfall så att spridning till omgivningen inte kan ske. Förvaringen ska ske på täta underlag, i utrymme som rymmer hela den lagrade volymen. Obehöriga ska inte ha tillträde till förvaringsutrymmet. Hyttslam ska analyseras avseende innehåll av cyanid. Om halten cyanid överstiger 5 mg/l fri cyanid ska de rutiner som bolaget beskriver i ansökan följas. Om spill av petroleumprodukter eller andra flytande kemikalier förekommer ska detta tas omhand omedelbart så att inget spill hamnar i det kommunala spillvattennätet. Utrustning för sanering av spill ska finnas lättillgängligt. En energiutredning ska genomföras för att se över möjligheten att minska energianvändningen per tillverkat ton råjärn från den nivå energianvändningen i medeltal låg på under De åtgärder som är tekniskt möjliga att genomföra ska finnas med i utredningen. Kostnaderna för att genomföra åtgärderna ska också redovisas. Av utredningen ska framgå vilka åtgärder som bolaget är berett att genomföra. Om det finns tekniskt möjliga åtgärder som bolaget inte avser genomföra ska detta motiveras. Resultatet av energiutredningen ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast två år efter att detta tillstånd vunnit laga kraft. Förvaring och hantering av kemiska produkter och farligt avfall sker enligt villkoret. Villkoret innehålls. Analyser av hyttslam visar att halten understiger 5 mg/l fri cyanid. Villkoret innehålls. Inget spill av petroleumprodukter eller andra flytande kemikalier har förekommit under Utrustning för sanering av spill lättillgängligt. Villkoret innehålls. En utredning kommer att utföras och lämnas in till tillsynsmyndigheten senast två år efter att tillståndet vunnit laga kraft. Villkoret innehålls.

11 Vår beteckning: 10 (17) En utredning ska genomföras för att bedöma vilka ljudnivåer som verksamheten ger upphov till vid bostäder. Utredningen kan utgå från mätningar vid bullerkällorna och beräkningar av bullernivåer vid bostäder. Resultatet av utredningen, eventuella förslag till åtgärder och kostnader för dessa, samt förslag till villkor avseende de ljudnivåer som verksamheten ger upphov till ska ges in till miljöprövningsdelegationen senast inom två år efter att detta tillstånd vunnit laga kraft. Utredningen ska göras i samråd med tillsynsmyndigheten. Bolaget ska inför varje kampanj med anknytning till försöksmasugnen göra en analys av risken för olyckor som skulle kunna påverka människors hälsa och säkerhet eller miljön. Bolaget ska även kunna redovisa vilka åtgärder som det avser att vidta för att minska de identifierade olycksriskerna. En utredning har påbörjats i samråd med Miljökontoret i Luleå och kommer att lämnas in till miljöprövningsdelegationen senast två år efter att tillståndet vunnit laga kraft. Villkoret innehålls. Riskanalyser utförs enligt LKABs rutiner. Villkoret innehålls.

12 Vår beteckning: 11 (17) 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:11 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. Kommentarer av efterlevnaden av aktuella föreskrifter Aktuell Ej aktuell X X X X X

13 Vår beteckning: 12 (17) 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Emissioner till luft Den renade gasen, som består av kvävgas, kolmonoxid, koldioxid och vätgas, förbränns i en gasfackla. Den resulterande gasen från facklan består av kvävgas, vattenånga och koldioxid. Systemet för att värma blästerluften består av två varmapparater, vilka värms med gasol. Förbränningsgasen, som består av kvävgas, vattenånga och koldioxid, leds till en skorsten. När masugnen tappas uppstår tapprök. Denna rök består av järnoxidpartiklar, stoft från den keramiska massa som används för att sätta igen tapphålet mellan tappningarna och lägre halter av kol- och svaveldioxid. Tappröken evakueras via två fläktar från masugnshallen. Tappning sker med ungefär en timmes mellanrum och genomförs under fem till tio minuter i normalfall. Stoftmätningar har skett under den andra kampanjen Vid utsuget från tappning och materialhantering uppmättes ett stoftflöde på 0,535kg/h vilket ger ett beräknat stoftutsläpp om ca 1,28 ton/år då masugnens drifttid för båda kampanjerna räknas in. I praktiken blir dock det totala stoftutsläppet mindre eftersom tappning inte sker kontinuerligt. Uppföljande mätningar och service av reningsutrustning kommer att utföras under Kontrollmätning av reningsutrustningen för toppgasen visade att 10 mg/m 3 normal torr gas understegs med god marginal då stoftutsläppet låg på ca 2 mg/m 3 normal torr gas.

14 Vår beteckning: 13 (17) Hyttsot och hyttslam När masugnen är i drift används reduktionsgas från masugnen. Denna gas renas i en fallkammare där grovt stoft (hyttsot) avskiljs. Gasen renas sedan vidare i en venturieskrubber och ett vått elektrostatiskt filter där det fina stoftet (hyttslam) avskiljs. Tabell 1 visar på analysresultaten för hyttsot och hyttslam. Tabell 1. Analysresultat hyttsot och hyttslam. Analyser Sot % Slam % GLF -47,607 Fe 20, CaO 7,101 14,2 SiO2 10,627 26,5 Al2O3 3,264 13,7 MgO ,9 Na2O 0, K2O 0,223 0,9 TiO2 0,238 0,1 Cr2O3 0,025 V2O5 0,138 0,1 S 0,346 MnO 0,104 0,4 P2O5 0,046 1 C 44,158 17,3 FexO4 Summa oxider 81,1 LOI 19,6 P 0 Mätningar genomförs även på hyttslam och hyttslamvatten med avseende på lättillgänglig cyanid (CN) uttryckt i mg/l enligt SS Resultatet från mätningarna visar att CN-halterna klart understiger 5 mg/l. Under 2011 har CNhalten understigit 2 mg/l vid varje mättillfälle.

15 Vår beteckning: 14 (17) 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Utöver den regelbundna tillsynen som utförs på anläggningen enligt egenkontrollprogrammet för att säkra och förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer, finns inget ytterligare att rapportera för år Inga betydande åtgärder har vidtagits under året utöver den löpande kontrollen. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga driftstörningar, avbrott eller olyckor som föranleder åtgärd har inträffat. 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Den energi som används i verksamheten är framförallt elektricitet, gasol (propan) och fjärrvärme. En energiutredning pågår.

16 Vår beteckning: 15 (17) Det övergripande syftet med verksamheten är att utföra försök som ska leda till minskad energi- och råvaruförbrukning och därmed minskade utsläpp av bl. a. koldioxid. Utöver det har inga betydande åtgärder med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi vidtagits under året. 13. Ersättning av kemiska produkter mm De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga kemiska produkter har ersatts under Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Farligt avfall hanteras av Swerea Mefos och i tabell 2 redovisas övrigt avfall som har uppkommit från verksamheten. Inga betydande åtgärder i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet har vidtagits under året.

17 Vår beteckning: 16 (17) Tabell 2. Övrigt verksamhetsavfall samt skrot Avfallsslag Mängd (ton) Transportör Övrigt Verksamhetsavfall Skrot Träavfall 1 Anlitas av Swerea Mefos Ej brännbart 2 Anlitas av Swerea Mefos Papper 1 Anlitas av Swerea Mefos Hyttslam 30 Körs via SSABs dorr Blandretor 1143 BDX Industri Utgrävt mtrl 10 BDX Industri Hyttsot 5 BDX Industri Råjärn 5600 Säljs till externa intressenter tex Stena Recycling AB Slagg 980 Säljs till externa intressenter tex Stena Recycling AB 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Inga betydande risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa har identifierats under året. 16. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16 En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Syftet med de allra flesta projekt som körs i experimentmasugnen är att minska reduktionsmedelsförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen. LKAB deltar i ett

18 Vår beteckning: 17 (17) internationellt forskningsprojekt (ULCOS) med målsättningen att CO 2 utsläppen vid stålproduktion ska sänkas med 50 %. Försöksverksamheten som bedrivs i LKABs experimentmasugn har under 2009 visat att en koldioxidreduktion med % är möjlig. Utöver det har inga undersökningar eller åtgärder utförts under 2011 gällande miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten.