Samrådsunderlag - Ökad deponering av avfallssand i Malmberget, LKAB

Transkript

1 6-B00 (6) Samrådsunderlag - Ökad deponering av avfallssand i Malmberget, LKAB Inledning LKAB avser att hos mark- och miljödomstolen ansöka om ändringstillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel avseende ökad deponering av avfallssand till sandmagasinet i Malmberget. Ansökan kommer att omfatta tillstånd till deponering av avfallssand i erforderlig mängd. Ansökans omfattning Vid maximal produktion i Malmbergsgruvan och maximal produktion i förädlingsverken enligt nu gällande tillstånd kommer mängden avfallssand att överstiga tillståndsgiven mängd avfallssand om 2,2 Mton/år. För att dessa tillstånd ska överensstämma med varandra avser LKAB att ansöka om ändringstillstånd för en ökad mängd avfallssand som deponeras i sandmagasinet. Intag av rågods från Svappavaara kan också komma att medföra att mängden avfallssand ökar något på grund av att järnhalten generellt är något lägre. Gällande tillstånd LKAB:s verksamhet i Malmberget bedrivs med stöd av det tillstånd som meddelades av Miljödomstolen i en deldom den december 2007, mål nr Tillståndets omfattning Tillståndet omfattar deponering av inert avfall i form av gråberg (avfallskod 0 0 0) intill en mängd av 6,3 Mton per år, deponering av icke-farligt avfall i form av anrikningssand (avfallskod ) intill en mängd av 2,2 Mton per år, samt mottagning, behandling, lagring och deponering av icke-farligt avfall från svavelreningsprocessen (avfallskod ) intill en mängd av maximalt ton per år.

2 6-B00 2 (6) Miljödomstolen föreskrev bland annat följande villkor i domslutet: Utsläpp till vatten, bräddvatten 8. Halten suspenderade ämnen i bräddvattnet från klarningsmagasinet får som riktvärde inte överstiga 0 mg per liter. Nuvarande verksamhet Nuvarande deponisystem med sand- och klarningsmagasin har varit i drift sedan 975. Deponering av anrikningssand Anrikningssanden, som är den finkorniga restprodukt som uppstår efter att malmen krossats, malts och anrikats genom magnetseparation, deponeras genom att den pumpas till sandmagasinet i slurryform. Anrikningssanden sedimenterar i sandmagasinet varvid en densitet på den sedimenterade anrikningssanden av ca,45,50 ton/ m 3 uppnås. Porvolymen är ca %. Med tiden konsoliderar materialet ytterligare. Anrikningssand pumpas från anrikningsverket till sandmagasinet via parallella pump- och ledningssystem. Sanden kan deponeras via spigotter längs dammarna över en beach för användning som dammbyggnadsmaterial. Dessutom kan punktutsläpp användas där utsläppspunkten kan varieras för att kunna fylla magasinet på bästa sätt. Geokemisk karakterisering av anrikningssand Den anrikningssand som produceras vid anrikningsverket i Malmberget och som deponeras på sandmagasinet har karakteriserats i olika omgångar genom åren. I samband med framtagandet av anpassningsplanen för sandmagasinet som lämnades in i september 200 genomfördes karakterisering av den anrikningssand som finns deponerad i magasinet. Inför framtagandet av den senaste versionen av avfallshanteringsplanen har kompletterande karakterisering av deponerad anrikningssand genomförts. Sammanfattningsvis kan sägas att anrikningssanden i Malmberget generellt sett inte bedöms vara potentiellt syrabildande. Anrikningssanden innehåller förhöjda halter av flera ämnen, däribland As, Co, Cu och Ni och relativt låga halter sulfider. Huvuddelen av anrikningssandens innehåll av svavel föreligger i sulfidform. Anrikningssanden lakar inte i nämnvärd utsträckning i kontakt med vatten.

3 6-B00 3 (6) Intag av nytt rågods i Malmbergets förädlingsverk Med de nya gruvetableringar som sker i Svappavaara-området skapas en möjlighet att öka flexibiliteten för användning av olika rågods i LKAB:s förädlingsverksamhet. LKAB har därför som strategi att utveckla möjligheterna att använda rågods från malmfyndigheterna i Svappavaara (Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi) i Malmbergets förädlingsverk. Andelen malm från de nya gruvorna kommer att variera över tiden som en följd av produktionen vid de olika gruvorna och beroende av vilken mix av de olika malmerna som bedöms lämplig ur produktions- och produktkvalitetssynpunkt i förädlingsverket i Malmberget. Konsekvens avseende mängden avfallssand Med det planerade intaget av rågods från malmfyndigheterna i Svappavaara (Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi) beräknas mängden avfallssand öka. Själva hanteringen av anrikningssand kommer inte förändras Förändring av processvattenkemin Processvattenutredning för Svappavaara LKAB har låtit utreda hur rågods från Gruvberget, Kiruna, Mertainen respektive Leveäniemi påverkar processvattenkvaliteten i det yttre vattensystemet i Svappavaara och därmed också kvaliteten på det vatten som bräddas till Liukattijoki (Kjeøy Research & Education Center, 205). Som underlag för modelleringen har vattenbalanser för olika produktionsscenarier, analyser av processvattnet samt resultat från laktester på de olika rågodsen använts. Processvattenutredning för Malmberget En ny processvattenutredning för Malmberget pågår för närvarande och beräknas vara klar inom kort. Underlag för denna utredning är historisk processvattendata samt data från den regelbundna processvattenprovtagning som pågår sedan början av 205. En bedömning görs av hur processvattnet har sett ut och ser ut idag och vad som påverkar dess sammansättning. Detta kommer att resultera i en nulägesbild av processvattensammansättningen i Malmberget.

4 6-B00 4 (6) Undersökningar avseende hur planerade förändringar av rågodsintaget påverkar processvattenkemin kommer att utföras och resultatet kommer att redovisas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Avsikten är att nyttja resultat från laktester tillsammans med uppdaterad kunskap om processvattnet i Malmberget. Bedömning av miljöpåverkan i Lina Älv I MKB:n kommer en bedömning att göras av vilken belastning som det förändrade rågodsintaget eventuellt kan medföra till recipienten Lina älv från sandmagasinet. Rådighet över området Området är beläget på fastigheten Malmberget 8:7 som ägs av LKAB och ligger inom markanvisat område enligt minerallagen. LKAB har således rådighet över marken. Efterbehandling Efterbehandling kan genomföras på motsvarande sätt som redovisats i den konceptuella efterbehandlingsplan för Malmberget daterad LKAB bedömer i denna plan att det inte krävs några kvalificerade efterbehandlingsåtgärder för sandmagasinet eftersom det inte bedöms komma att generera någon oacceptabel belastning till miljön, utom för området närmast spigotteringspunkterna där viss segregering av sulfider sker. En skyddstäckning krävs dock för att undvika möjligheten till direktkontakt med anrikningssanden och för att minimera risken för erosion samt för att påskynda landskapsintegreringen. För området närmast spigotteringspunkterna föreslås dock en kvalificerad efterbehandling genom påförande av kvalificerad moräntäckning med tätskikt och skyddsskikt för att effektivt reducera syretransporten från atmosfären ned i avfallet som ett försiktighetsmått. Avfallshanteringsplan Avfallshanteringsplanen kommer att revideras så att den omfattar den planerade deponeringen av avfallssand. Områdesbestämmelser I gällande fördjupade översiktsplan som antagits av Gällivare kommun år 2008 betecknas området kring den befintliga Malmbergsgruvan som område avsatt för gruvverksamhet.

5 6-B00 5 (6) Riksintressen Gruvområdet är klassat som riksintresse för mineralutvinning. Ett annat riksintresseområde, som även utgör Natura 2000, är Kalix älv med käll- och biflöden, dvs. även Lina älv som rinner invid LKABs industriområde i Malmberget och som utgör recipient för överskottsvatten från LKAB:s dammsystem. Nordväst om LKABs industriområde går en flyttled av riksintresse för rennäringen. Inga övriga riksintressen eller skyddade områden bedöms beröras av befintlig eller planerad verksamhet. Natura 2000 Områden som avsatts som Natura 2000-områden är särskilt värdefulla för att bevara den biologiska mångfalden. De bör inte utsättas för störning, t.ex. annan markanvändning eller betydande föroreningspåverkan, som motverkar detta syfte. Sedan 200 är samtliga Natura 2000-områden klassade som riksintresse och det krävs tillstånd för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i området. Inom Gällivare kommun finns knappt 20 områden som klassas som Natura 2000 områden. Två av dessa, Dundret och Lina fjällurskog, ligger inom ca 2 km radie från Malmberget och LKAB (figur 3 och 4). Även Lina älv är, såsom biflöde till Kalix älv, skyddad enligt Natura Torne-Kalix älvsystem omfattar ett stort avrinningsområde som är avsatt i sin helhet till Natura 2000 område. Rennäring Områdena kring samhällena Gällivare, Malmberget och Koskullskulle är av riksintresse för rennäringen. Ekonomisk säkerhet Villkor 4 i grundtillståndet avser den ekonomiska säkerheten. Villkoret ändrades i domen den 8 maj 204 och har nu följande lydelse: Bolaget ska ställa en ekonomisk säkerhet om 45 miljoner ( ) kronor för fullgörandet av de skyldigheter som gäller för deponeringsverksamheten. Säkerheten ska prövas av mark- och miljödomstolen. Säkerheten utgörs i dagsläget av att beloppet insatts på ett konto som pantförskrivits till förmån för länsstyrelsen i Norrbottens län.

6 6-B00 6 (6) Förutsättningar för ändringstillstånd enligt 6 kap. 2 miljöbalken - Nu gällande tillstånd för verksamheten är meddelat med stöd av miljöbalken och villkoren för verksamheten har helt nyligen prövats slutligt (alla ännu ej lagakraftvunna) - Gällande villkor i gällande tillstånd innehålls - Ändringen är i sig eller tillsammans med andra ändringar som skett i verksamheten inte av sådan omfattning eller betydelse att det skulle vara olämpligt med ett ändringstillstånd - Ökade olägenheter av betydelse för människors hälsa eller miljön bedöms inte uppkomma - Deponeringen kan utformas så att det efterbehandlade deponiområdet väl smälter in i den omgivande landskapsbilden Samråd Samråd har skett Länsstyrelsen i Norrbottens län som har beslutat att verksamheten utgör betydande miljöpåverkan. Samråd sker även med andra berörda myndigheter och organisationer enligt sändlista, bilaga. Tidplan LKAB avser att lämna in ansökan till mark- och miljödomstolen under våren 206. Kontaktuppgifter Vid frågor eller synpunkter rörande detta ärende är ni välkomna att senast den 8 februari 206 kontakta: Staffan Åsén Projektledare, LKAB Yttre Miljö staffan.asen@lkab.com Adress: LKAB FK Kiruna Telefon

7 Bilaga Sändlista utökad krets Samråd ökad deponering av avfallssand i Malmberget, LKAB Baste Cearru sameby per-gustav.nutti@baste.se Gällivare kommun, Miljö- och byggförvaltningen mobpost@gallivare.se Gällivare Naturskyddsförening Ingela Steen, ordförande ingela.steen@gallivarekiropraktor.se Gällivare skogssameby anders.persson@gallivareskogssameby.se Havs- och vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Kammarkollegiet registratur@kammarkollegiet.se Koskullskulle intresseförening Sven-Erik Nilsson, ordförande Kullegatan Koskullskulle Malmberget Koskullskulle Jakt & fiskevårdsförening mkjf@hotmail.com Myndigheten för samhällsskydd och beredskap registrator@msb.se Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Räddningstjänsten i Gällivare kommun Andreas Larsson, säkerhetssamordnare andreas.larsson@gallivare.se Sveaskog AB Marie-Louise Kaarle, administrativ assistent norra Sverige marie-louise.kaarle@sveaskog.se Trafikverket trafikverket@trafikverket.se