Samrådsunderlag. Provbrytning av hematitmalm vid Gruvberget, Svappavaara MEDDELANDE

Transkript

1 1 (28) Till: Delges: Enligt sändlista Anna-Karin Bengtsson Linda Dahlström Celine Debras Ulf Halldén Jan-Ivan Johansson Patrik Kansa Niddi Ögren Tomas Ölvebring Lotta Lauritz Anders Lindholm Peder Nensén Viveca Nordanfjäll-Roslin Ida Niia Susanne Rostmark Helena Skoglund Samrådsunderlag Provbrytning av hematitmalm vid Gruvberget, Svappavaara

2 2 (28) Sammanfattning För att undersöka möjligheterna till framtida brytning av malm vid Gruvberget i Svappavaara i Kiruna kommun planerar LKAB att ansökan om tillstånd, enligt 9 kap. miljöbalken, till provbrytning av upp till ton hematitmalm för vidare processtekniska försök. Ansökan lämnas till Länsstyrelsen i Norrbottens län. Brytning av magnetitmalm i Gruvbergets dagbrott har skett sedan Vid befintlig magnetitmalmkropp finns en hematitfyndighet som LKAB nu vill undersöka närmare. Motivet till provbrytningen är att utröna malmens egenskaper och förutsättningarna för framtida storskalig brytning av hematitmalm. Malmen skall dels analyseras kemiskt och dels undersökas med avseende på hur den fungerar i LKAB:s befintliga processer. Ansökan omfattar provbrytning av i huvudsak hematitmalm (vissa delar magnetitmalm kommer att medfölja provbrytningen) och losstagning av denna. Malmen kommer att krossas i Svappavaara alternativt transporteras direkt till försök i Malmberget, Kiruna eller på annan ort. Den kan även bli aktuellt att genomföra vissa försök i Svappvaara. Transporter kommer att ske med tåg eller lastbil. Provbrytningen kommer att ske inom Svappavaara gruvindustriområde direkt söder om befintligt dagbrott för Gruvberget. Den planerade verksamheten strider inte mot gällande kommunala planer i området. Eventuell påverkan på kulturmiljöintressen utreds för närvarande. Samråd med berörda samebyar kommer att genomföras. En miljökonsekvensbeskrivning kommer att tas fram. Petra Berggrund

3 3 (28) Innehållsförteckning Sammanfattning Allmänna uppgifter Lokalisering och översiktlig beskrivning av området Planförhållanden och andra markanvändningsbeslut LKAB:s nuvarande verksamhet och allmänna förutsättningar Planerad provbrytning av hematit vid Gruvberget Omgivningsbeskrivning och övriga förutsättningar Miljökonsekvensbeskrivning... 28

4 4 (28) 1 Allmänna uppgifter 1.1 Administrativa uppgifter Sökande Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) Organisationsnummer Kommun Kiruna Län Norrbottens län Postadress LKAB, Kiruna Kontaktperson hos Hållbarhet/Yttre miljö/ Petra Berggrund bolaget Avdelning/sektion Projektledare Hållbarhet/Yttre miljö, LKAB Telefon E-post petra.berggrund@sweco.se 1.2 Ansökan Ansökan om tillstånd kommer att sökas enligt 9 kap. miljöbalken för provbrytning och vidare processtekniska försök av upp till ton hematitmalm vid Gruvberget i Svappavaara, Kiruna kommun. Motivet till provbrytningen är att utröna malmens användbarhet och förutsättningarna för framtida fortsatt storskalig brytning i Gruvberget. Malmen skall dels analyseras kemiskt och dels undersökas med avseende på hur det fungerar att nyttja den i LKAB:s befintliga processer. Verksamheten omfattas av verksamhetskod enligt miljöprövningsförordningen (2013:251). Verksamheten prövas av miljöprövningsdelegationen hos länsstyrelsen. 1.3 Samråd Verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. För att informera särskilt berörda, allmänhet och övriga berörda föreslås annonsering ske i lokalpressen; Kiruna Annonsblad samt NSD och Kuriren. Samråd med en utökad krets myndigheter och övriga berörda föreslås ske skriftligen med följande: - Naturvårdsverket - Havs- och Vattenmyndigheten - Länsstyrelsen i Norrbottens län

5 5 (28) - Kiruna kommun, Miljökontoret - Vattenfall Eldistribution AB - Statens Fastighetsverk - Svappavaara Bysamfällighet - Jukkasjärvi Sockenallmänning - Laevas sameby - Gabna sameby - Svappavaara Fritidsförening - Norrbottens Ornitologiska Förening - Naturskyddsföreningen - Trafikverket En redogörelse över genomförda samråd kommer att tas fram. 1.4 Gällande tillstånd Gruvverksamheten vid Gruvberget samt malmförädling Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt meddelade i dom 29 november 2013, nr M , bolaget tillstånd till: att driva en gruva vid Gruvberget, med ett krossnings-/sovringsverk i anslutning till bolagets befintliga malmförädlingsanläggningar i Svappavaara samt att bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton malm per år och att losshålla och deponera erforderligt gråberg, att leda bort och släppa ut det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan och i stollgången vid utlastningen och för detta ändamål utföra återstående anläggningsdelar och att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Svappavaara årligen tillverka högst 4,5 miljoner ton pellets och andra slutprodukter, att deponera anrikningssand samt att vidta de om- och tillbyggnader som erfordras för att höja produktionskapaciteten till den ansökta nivån. Övrigt Utöver de domar och beslut som har redovisats ovan föreligger ett antal avgöranden som avser uppfårande och/eller ändring av dammar och vissa andra vattenrättsliga frågor. Några ändringar av dammsystemet eller andra vattenrättsliga frågor som omfattas av dessa avgöranden aktualiseras emellertid inte av de åtgärder och den verksamhet som denna ansökan avser varför dessa avgöranden inte tas upp i det följande.

6 6 (28) 2 Lokalisering och översiktlig beskrivning av området LKAB:s gruvindustriområde i Svappavaara är beläget i Kiruna kommun, Norrbottens län, ca 2 km väst/sydväst om samhället Svappavaara, se Figur 1. Avståndet till Kiruna är ca 45 km. Förutom samhället Svappavaara med ca 500 boende är kringliggande område glesbebyggt. Det planerade probrytningsområdet redovisas som röd streckad linje i Figur 1 samt Figur 4. Närmaste bostadsbebyggelse ligger i nordost (bakom den nuvarande restaurangen Gruvköket) ca 1,5 km från planerat provbrytningsområdet samt vid Vargbacken som ligger drygt 1,5 km från planerat provbrytningsområde. Avståndet till väg E10 är ca 1 km. Figur 1. Översikt av Svappavaara och LKAB:s gruvindustriområde samt planerat provbrytningsområde (röd streckad linje). Svappavaarafältet utgör ett av de äldsta gruvområdena i Norrbotten. Här förekommer både järnmalmer och sulfidmineraliseringar. Den största järnmalmsfyndigheten i området är (utifrån dagens kännedom) Leveäniemi. Näst efter Leveäniemi i storleksordning kommer fyndigheterna i Mertainen

7 7 (28) och Gruvberget. Leveäniemi hör, tillsammans med Kiirunavaara och Malmberget, till de stora järnmalmsfyndigheterna i norra Sverige. Gruvberget utgör en markerad höjd i landskapet (ca +450). Landskapet i övrigt är relativt flackt, med stora våtmarker som sträcker sig mot Torne älv i norr och Kalixälven i söder. Öster om gruvindustriområdet är landskapet mer kuperat med ett antal berg som når över trädgränsen, vilken ligger kring +600 i området. Högre liggande områden har därför kalfjällskaraktär. Svappavaara industriområde och vissa tillhörande byggnader är synliga från Svappavaara samhälle. Redan på talet bröts koppar i Svappavaara, men en påverkan på mark och landskapsbild från denna tid består främst av ett antal gruvhål. Den påverkan på ursprunglig mark och landskapsbild som syns idag kommer från brytningen vid Leveäniemi under perioden och från malmförädling under samma period. Synlig påverkan idag består främst av Leveäniemi dagbrott, som med tiden har vattenfyllts men som nu töms för framtida brytning, Gruvbergets dagbrott, den infrastruktur och de byggnader som hör till förädlingsverket, upplagda moränmassor, gråbergsupplag samt sand och klarningsmagasin. 3 Planförhållanden och andra markanvändningsbeslut 3.1 Planförhållanden Inom det planerade verksamhetsområdet gäller: Översiktsplan för Kiruna kommun, antagen av kommunfullmäktige Fördjupad översiktsplan för Svappavaara, antagen av kommunfullmäktige Uppdatering av denna pågår. Områdesbestämmelser för Svappavaara gruvindustriområde, antagna av Miljö- och byggnämnden , B Områdesbestämmelser för Svappavaara gruvindustriområde, antagna av Miljö- och byggnämnden , B I gällande översiktsplan för Kiruna kommun anges att det sökta området skall användas för gruvindustri. Området för närmaste bostadsbebyggelse, Vargbacken, är enligt den fördjupade översiktsplanen utpekat som område där ny bebyggelse inte får uppföras. Området saknar detaljplan. Ett förslag till ny fördjupad

8 8 (28) översiktsplan (samrådshandling november 2013) är för närvarande ute på samråd. Områdesbestämmelserna för Svappavaara gruvindustriområde, se Figur 2, omfattar den del av området där företaget har byggnader och fasta anläggningar, lastnings- och lossningsterminal samt vissa upplagsytor söder om befintliga anläggningar/byggnader. Inom området som omfattas av områdesbestämmelserna finns undantag vad gäller marklov och rivningslov samt undantag vad gäller bygglovsplikt för att uppföra upplag, cisterner och murar m.m. Undantag från bygglovsplikt finns även för uppförande och ombyggnad av byggnader upp till en viss storlek. Den planerade verksamheten bedöms kunna genomföras utan att stå i strid med gällande planer och områdesbestämmelser.

9 9 (28) Figur 2. Gällande områdesbestämmelser (tre delområden) inom Svappavaara gruvindustriområde. 3.2 Bearbetningskoncession och markanvisning Inom gruvindustriområdet innehar LKAB bearbetningskoncession (Bearbetningskoncession för området Gruvberget K nr 1 järnmalm samt område Leveäniemi K nr 1 järnmalm), se Figur 3, samt undersökningstillstånd (Leveäniemi nr 1 i Kiruna kommun, Norrbottens län).

10 10 (28) LKAB har också anvisats mark i enlighet med minerallagen genom beslut från 8 oktober 1969, se Figur 3. Figur 3. Bearbetningskoncession (röd streckand linje) samt markanvisning (gul/svart streckad linje) inom Svappavaara gruvindustriområde. 4 LKAB:s nuvarande verksamhet och allmänna förutsättningar 4.1 Verksamhetsutövare och nuvarande produktion i Svappavaara LKAB bryter sedan början av 1900-talet järnmalm vid gruvor i Kiruna och Malmberget. Malmen sovras, anrikas och pelletiseras i förädlingsanläggningar i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Malmprodukterna transporteras via järnväg till hamnarna i Luleå och Narvik för vidare transport ut till kund.

11 11 (28) LKAB levererar årligen ca 27 Mton högt förädlade järnmalmsprodukter och industrimineraler, varav ca 75 % exporteras till stålverk i Europa, Mellanöstern och Sydostasien. LKAB:s ca anställda är verksamma världen runt med huvuddelen av verksamheten belägen i Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå och Narvik. I Svappavaara förädlas för närvarande anrikningsrågods från Kiirunavaaragruvan samt från dagbrottsgruvan Gruvberget. Kiirunavaaramalmen krossas och sovras till anrikningsrågods i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och rågodset omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Gruvbergsmalmen transporteras från dagbrottet ner till en kross-/sovringsanläggning belägen intill anrikningsverket. Gruvbergsrågods blandas med Kirunarågods innan det går in i anrikningsverket. I anrikningsverket mals rågodset under tillsats av vatten, varefter det leds via slurrytankar till pelletsverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, dolomit, kalk och kvartsit. 4.2 Koordinater och höjduppgifter Höjduppgifter som används inom området överensstämmer med rikets allmänna kartverks, RAKs höjdsystem, system RH Koordinatsystemet som används är rikets koordinatsystem SWREF En triangelpunkt, nr (Vattenfalls punkt 243), finns på Gruvberget, 1,5 km NV om Leveäniemi dagbrott. Markeringen består av ett rör i berg. Koordinaterna för markeringen är; N= , E= och höjden enligt ovanstående system. Höjdsystem och koordinatsystem kan ändras inför eventuell gruvbrytning..

12 12 (28) 5 Planerad provbrytning av hematit vid Gruvberget 5.1 Inledning Det planerade området för provbrytningen ligger söder om befintligt dagbrott vid Gruvberget där LKAB sedan 2010 bryter magnetitmalm. Syftet med den nu aktuella provbrytningen är att undersöka möjligheterna att producera en säljbar produkt från hematitfyndigheten i Gruvberget. Hematitmalmen har av LKAB klassats i 5 olika typer med varierande järnhalt. Dessutom finns områden i fyndigheten som innehåller både hematit och magnetit. LKAB har bedömt att ca ton malm fördelat på olika malmkvaliteter är nödvändigt att provbryta för att uppnå önskat resultat av påföljande tester och utvärderingar. Tester i pilotskala och i full skala ger viktig information om vilka produkter som kan produceras av hematitmalmen från Gruvberget och är mycket viktiga för att LKAB ska kunna dra rätt slutsatser kring malmens brytbarhet. Testerna ska vidare ge svar på huruvida Grubergets hematitmalm går att vidareförädla till finesprodukter och/eller olika specialprodukter innehållande hematit. Provbrytning planeras att ske inom det område som är markerat söder om det befintliga dagbrottet inom området som framgår av Figur 4. Provbrytningen avses att ske inom flera mindre delområden. Innan provbrytningen behöver jordavrymning utföras för att komma åt hematiten.

13 13 (28) Svappavaara gruvindustriomr åde Figur 4. Karta över område för planerad provbrytning (röd streckad linje). Provbrytning planeras ske inom flera mindre delområden inom det i figuren markerade området. Området för planerad provbrytning kan komma att revideras inför slutlig ansökan. 5.2 Malmkroppen Järnmalmen på Gruvberget utgörs av en skivformig kropp, som har en längd av ca m och en bredd vid markytan som varierar mellan 4 och 80 m (i genomsnitt ca 30 m), se Figur 5. Malmkroppen stryker i nord-sydlig riktning och stupar mellan mot öster. Den norra delen av järnmalmsfyndigheten består delvis av karbonatrik magnetitmalm, som mot söder successivt övergår i hematitmalm kännetecknad av en total frånvaro av magnetit. Ungefär hälften av huvudfyndigheten består av magnetitmalm och ungefär hälften av

14 14 (28) hematitmalm. Fyndigheten är genom borrningar känd ner till ett djup av ca 350 m under markytan (100 m.ö.h.). Ned till detta djup har den i stort sett oförändrad bredd. Malmmineralet i magnetitmalmen utgörs till övervägande del av magnetit (Fe 3 O 4 ). Typiskt för magnetiten i detta område är att den genomgående innehåller något hematit. Utmärkande är även att den är rik på kalcit, i synnerhet i den södra delen av fyndigheten. Den mellersta och södra delen av huvudfyndigheten utgörs av hematit. Övergången är successiv, utan någon tydlig gräns mellan de två typerna. Malmmineralet i hematitmalmen utgörs till övervägande del av hematit (Fe 2 O 3 ). Hematitmalmen är tät och massiv. Medeljärnhalten i hematiten uppgår till ca 53 % järn (Fe). Hematitmalmen är uppdelad i fem olika typer. Typ 1 innehåller höga halter manganoxid (MnO) och fosfor (P) samt låg halt av kiseldioxid (SiO 2 ). Typ 1 påträffas i den nordliga delen av hematitkroppen. Typ 2 innehåller låga halter av manganoxid (MnO) och kiseldioxid (SiO 2 ). Typ 2 påträffas utspritt över malmkroppen. Typ 3 liknar typ 2 men har högre halter av kiseldioxid (SiO 2 ). Typ 3 finns mest i den norra och södra delen. Typ 4 är vittrad hematit. Den har högst järninnehåll och innehåller även höga halter av aluminiumoxid (Al 2 O 3 ). Typ 4 är belägen i den mellersta delen av huvudmalmen i den kaolinera zonen. Typ 5 är en hematitbreccia som varier mellan 25 och 45 % järnhalt. Denna typ är semimassiv där hematitslingor är uppblandade med silikater eller biotit. Breccian påträffas väster om malmkroppen i liggväggen. Provbrytningen kommer att göras över flera mindre delområden för att kunna studera de olika hematitmalmstyperna i de försök som ska genomföras.

15 15 (28) Figur 5. Geologisk karta över Gruvberget (Norrpilen syns i kartans övre vänstra hörn). 5.3 Sidoberg Sidoberget till järnmalmen i Gruvberget består av finkornig sur till intermediär vulkanisk bergart 1. Berget är starkt omvandlat av albit, biotit och kaliumfältspat. Lokalt är leptiten skapolitomvandlad och då uppträder en svag kopparmineralisering. Detta förekommer främst i de norra och mellersta delarna av malmen. Väster om malmen i liggväggen finns en basisk vulkanit som innehåller riktigt med biotit. Strykningen är subparallell med malmen. Öster om järnmalmen i hängväggen finns upp till 35 m breda zoner med bl.a. fragmentförande vulkanit och sericitskiffer. Den fragmentförande sericitskiffern har även påträffats väster om malmen. Söder om 1 Historiskt har vulkaniterna kallatas leptiter

16 16 (28) malmkroppen uppträder smala pegmatitgånger (innehållande kvarts och mikrolin) i liten omfattning. 5.4 Brytningsmetod Provbrytningen av hematitmalmen i Gruvberget kommer att ske genom pallbrytning, se Figur 6. Pallbrytning innebär att skiva för skiva avverkas mot djupet. Skivornas tjocklek (pallhöjden) är planerad till ca 15 m, men kan förändras utifrån ändrade produktionsförutsättningar. Figur 6. Pallbrytning i dagbrott. Enhetsoperationerna borrning, laddning och lastning visas. Efter borrning och sprängning lastas bergmassan upp med lastmaskiner i tipptruckar eller dumprar. Malmen kommer enligt nuvarande plan att transporteras till en för provbrytningen anpassad krossanläggning. De olika hematittyperna krossas och läggs upp separat på upplagsområden inför vidare behandling. 5.5 Planerade arbeten Innan provbrytningen kan påbörjas kan den befintliga väg som går genom området behöva breddas. Från befintlig väg fram till provbrytningsområdena kommer anslutningsvägar att byggas. Material tas preliminärt från befintliga sidobergs- och sovringsupplag inom Svappavaara industriområde. Inför provbrytningen kommer skogsavverkning och jordavrymning att ske. Morän och jord från avrymningen kommer att mellanlagras för framtida efterbehandlingsåtgärder.

17 17 (28) Borrning kommer att utföras med dieseldrivna borraggregat försedda med anordning för uppsugning och uppsamling av damm. Borrningens utförande och omfattning bestäms av bergets kvalitet, önskat styckefall, laddning, etc. Sprängning planeras att ske vardagar, måndag till fredag, mellan klockan och 18:00. Övrig verksamhet kan ske övriga tider. 5.6 Hantering av losshållen hematitmalm Krossning Preliminärt så kommer losshållen malm att krossas i den befintliga Gruvbergskrossen i Svappavaara. Alternativt kommer den losshållna malmen att transporteras direkt till den plats där försöksverksamheten utförs för krossning där. Den hematitmalm som avses provbrytas kan inte separeras i befintlig Gruvbergskross med konventionella torrmagnetiska separatorer. Detta innebär att vid krossning kommer magnetitmalm att separeras medan sidoberg tillsammans med hematitmalm kommer att gå ut som restprodukt. Krossat material kommer att mellanlagras inom industriområdet i avvaktan på vidare transport till testanläggning. Malmerna från de olika delområdena kommer att hanteras separata för att i försök kunna studera varje del för sig. Den magnetitmalm som separeras kommer att nyttjas i befintliga anriknings- och pelletsverk Lastning och transporter Den losshållna bergmassan lastas med diseldrivna lastmaskiner på tipptruckar eller dumprar. Losshållen eller krossad hematitmalm kommer att transporteras vidare för pilotförsök och/eller fullskaleförsök. Utgående transporter kommer att ske med lastbil eller tåg. Lastning på malmvagnar sker vid befintlig terminal inom Svappavaara gruvindustriområde. Övriga transporter utgörs av t.ex. servicebilar, hjullastare etc. Borriggar, krossanläggningar etc. transporteras på trailers med tillhörande dragbil.

18 18 (28) Försöksverksamhet För att utvärdera användbarheten av Gruvbergets hematitmalm för framställning av säljbara produkter måste analysen av malmen fördjupas kemiskt och mineralogiskt. Detta kommer initialt att göras i laboratorieskala där befintliga diamantborrkärnor från den aktuella fyndigheten kommer att användas för att välja en lämplig process. Efter laboratorieförsöken fattas beslut om hur nästa steg ska genomföras. Nästa del av utvärderingen är pilotförsök, som planeras att utföras i Svappavaara, Kiruna, Malmberget och/eller vid behov på annan ort, eventuellt med hjälp av externa samarbetspartners. De olika malmerna från de olika delområdena (provbrytningsområdena) hålls separata för att kunna studera varje del för sig. Pilottesterna kan till exempel komma att innehålla krossning, siktning, separering och anrikning i våt eller torr process. Hur processerna för sovring och vidare anrikning av det provbrutna materialet i detalj kommer att utföras beslutas efter genomförande och utvärdering av de planerade laboratorietesterna. Alla försök som utförs med det provbrutna materialet kommer noggrant att följas upp och provtas både ur process- och produktsynpunkt. Provtagningarna fokuseras kring kvalitetsparametrar som är viktiga för att på ett effektivt sätt framställa kvalitativa produkter. Efter genomförda pilotförsök kommer försök i full skala att genomföras med eventuella testleveranser till kund. 5.7 Vattenhantering Provbrytningen kräver i sig inget vattentillskott eller vattenhantering. För ytvatten sker en naturlig avrinning i huvudsak mot befintligt sandmagasin. Vid behov kan diken anläggas för avledning av ytvatten för att minimera uppkomst av ytvatten i de dagbrott som uppstår till följd av provbrytningen. Vid behov kommer pumpning av vatten från dagbrotten att genomföras. Det vatten som uppkommer kan komma att pumpas direkt till LKAB:s befintliga vattenmagasin. 5.8 Efterbehandling En beskrivning av hur efterbehandling ska genomföras kommer att tas fram.

19 19 (28) 6 Omgivningsbeskrivning och övriga förutsättningar 6.1 Riksintressen och Natura Rennäring enligt 3 kap. 5 miljöbalken Flyttleder och svåra passager av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken finns utpekade norr om (för Gabna sameby) och söder om (för Laevas sameby) om det planerade provbrytningsområdet, se Figur 7. Figur 7. Riksintresseområde för rennäring enligt 3 kap. 5 miljöbalken Riksintresse naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken Torne och Kalix älvsystem utgör även riksintresse för friluftsliv samt för naturvård enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Torne älv är belägen ca 12 km nord och nordost om provbrytningsområdet, och Kalix älv är belägen ca 5 km sydväst om provbrytningsområdet. Liukattijoki, se Figur 7, som är ett biflöde till Torne älv rinner väster om gruvindustriområdet.

20 20 (28) Kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken Delar av Gruvberget och Svappavaara samhälle är utpekat som riksintresseområde för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 miljöbalken, se Figur 8. Figur 8. Riksintresseområde för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken Värdefulla ämnen enligt 3 kap. 7 miljöbalken Svappavaara gruvindustriområde är av SGU utpekat som riksintresse för utvinning av värdefulla ämnen enligt 3 kap. 7 MB (SGU beslut , /2011, /2011), se Figur 9.

21 21 (28) Figur 9. Riksintresseområde för värdefulla ämnen enligt 3 kap. 7 miljöbalken. (Källa: SGU Beslut ) Riksintresse enligt 4 kap. 8 miljöbalken samt utpekat Natura 2000-område enligt 7 kap. miljöbalken Liukattijoki utgör, som biflöde till Torne älv, Natura 2000-område. Natura 2000-områden har skydd enligt 7 kap 27 miljöbalken samt är riksintressen enligt 4 kap 8 miljöbalken. Liukattijoki rinner väster om Svappavaara dammsystem, se Figur 7. Ca 8 km nedströms LKAB:s recipientdamm rinner Liukattijoki ut i Luongasjärvi. Från Luongasjärvi löper sedan Luongasjoki som slutligen efter ytterligare 13 km mynnar i Torne älv. Nordväst om industriområdet passerar Liukattijoki under järnvägen samt under väg E10. Vattendragen har fram till älven väl utvecklade strömfåror och går främst fram i obebyggda områden dominerade av myrmark. Vid Luongasjärvis stränder är fritidsstugor belägna. Till Liukattijoki, i höjd med LKAB:s recipientdamm, tillrinner Tansarijoki västerifrån. Till Nores damm, som ligger uppströms detta tillflöde, avrinner vatten från Luukajoki, Kaivosjoki och Björkbäcken. Björkbäcken har tidigare runnit direkt mot Metträsk/Mettjärnen men är sedan lång tid tillbaka omgrävd och avrinner nu mot Kaivosjoki innan denna når Nores damm.

22 22 (28) Vid vattenbrist i processvattensystemet har LKAB enligt gällande tillstånd rätt att pumpa vatten från Kalix älv till processvattensystemet. Vattnet pumpas via pumpstation vid Kalixälven till Mörtträsket och avrinner sedan vidare mot Luukajoki och vidare mot Nores damm som via kanal är sammanbunden med Metträsk/Mettjärnen Riksintresse för kommunikation enligt 8 kap. 7 miljöbalken Väg E10 samt järnvägen (Råtsi-Svappavaara) utgörs av riksintresse för kommunikation enligt 8 kap. 7 miljöbalken. 6.2 Naturmiljö Djur- och växtskyddsområden Långträsk Länsstyrelsen har fastställt fågelskyddsområden i Svappavaaraområdet. Dessa är Nykvarnijärvi, Hyttijärvi, Sahajärvi, Pikku Luongasjärvi, Putsala, Kotijärvi och Långträsk, se Figur 10. Tillträdesförbud gäller inte för dessa områden men däremot gäller förbud mot jakt mot vadare och änder. Avståndet från provbrytningsområdet till Nykvarnijärvi är drygt 1 km. Figur 10. Fågelskyddsområden.

23 23 (28) LKAB har låtit inventera fågelskyddsområdena i Svappavaara med avseende på fåglar (LKAB rapport E). Nykvarnijärvi är den största och mest mångformiga av de grunda sjöarna i Svappavaara. Ett relativt stort antal sjöfåglar nyttjar sjön under vår, sommar och höst. Sjön med omgivningar har ett högt naturvärde sett till de värdefulla miljöer för våtmarksfåglar, och som födosöksområde för rastande och häckande våtmarksfåglar som finns i sjön. Dessa fåglar är vana vid störningar från omkringliggande verksamheter. Den vegetationsrika viken närmast väg E10 är viktig för sjöns fågelfauna. Möjligen häckar havsörn någonstans i närheten av Svappavaara. Hyttijärvi är en grund och vegetationsrik sjö med förutsättningar för en rik insektsförekomst. Hyttijärvi är en bra födoplats för änder vilket gör att det finns relativt gott om vanligare änder såsom gräsand och knipa. Tillsammans med de omgivande våtmarkerna bedöms de grunda sjöarna/tjärnarna i Hyttijärvi utgöra en värdefull naturmiljö som utgör en viktig lokal för främst rastande våtmarksfåglar vår och höst och som en värdefull födosökslokal för olika svalarter på somrarna. Dessa fåglar är vana vid störningar från omkringliggande verksamheter. Däremot bedöms sjön vara en sämre häckfågelmiljö. Kotijärvi Putsala hänger intimt ihop till en enhet, på båda sidor om väg E10. Kotijärvi består av en bäck omgiven av stora arealer våta strandmader, våtmarker och en del lövrik sumpskog. Den smala vattenmiljön är en extra viktig rastplats för tidigt flyttande fåglar som t.ex. sångsvan och vissa änder. Våtmarksområdet bedöms som helhet ha ett högt naturvärde, men bedöms inte som en viktig häckningslokal. Objektet ingår som en kugge i det sammanlänkade kopplet av grunda vegetationsrika sjöar/våtmarker genom Svappavaara. Mängden fåglar är dock begränsad pga. den låga andelen öppna vattenspeglar. Den östra delen av sjön Sahajärvi är mer vegetationsrik och har ett mer skyddat läge än den västra delen av sjön är som är mer fågelfattig. Längst in i sjön häckade vid inventeringen ett sångsvanspar som fick fyra ungar under sommaren Sahajärvi ligger i korsningen mellan väg E10 och väg E45 och det framgår tydligt av inventeringarna att den västra delen av sjön är ganska fågelfattig. Den delen är mer vegetationsfattig samt utsatt för omfattande störning av biltrafik och några stugor som finns i denna del av sjön. Den inre delen av sjön bedöms ha ett visst värde för våtmarksfåglar medan den västra delen har ett lågt värde.

24 24 (28) Sjön Piku Luongasjärvis grundaste delar ligger i den södra änden och ca 100 meter från vägen kunde olika änder ses i sjön, främst vigg och knipa. Längre norrut och västerut ligger mer skyddade delar där flera olika arter av andfåglar rastar och häckar. Här noterades bl a. salskrake och svärta och det största antalet vigg bland de sju fågelskyddsområdena i Svappavaara. Även svalor noterades födosöka över sjön. Sjön ligger i östra delen av Svappavaara samhälle och dess sydända ligger mycket nära väg E45. Piku Luongasjärvi bedöms ha måttligt höga naturvärden och sjön utgör inte någon särskilt rik fågelsjö Övriga naturvärden inom provbrytningsområdet Inför uppstarten av Gruvberget utfördes en naturinventering (2009) i området för nuvarande dagbrottet med syfte att lokalisera och redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer inom och kring området, se Figur 11.

25 25 (28) Figur 11. Inventeringsområde naturvärden (genomförd 2009). Inventeringen tydde på att större delen av Gruvberget består av skogliga miljöer. På topplatån och i torrare delar dominerar unga till medelålders tallskogar. Längs sidorna av berget och i svackor med rörligt markvatten dominerar granskog. Lövskogsinslaget är stort särskilt i de grandominerade och fuktigare delarna och i de delar där skogen är yngre. Glasbjörk är vanligast, men asp och sälg förekommer också fläckvis. I den brantaste delen av nordbranten vid en bergsklack förekommer den i norra Sverige

26 26 (28) sällsynta arten olvon, en buske som kan hittas i gynnsamma lägen i öppna näringsrika branter med rörligt markvatten. Skogen på Gruvberget är till stora delar påverkad av skogsbruk, särskilt på den övre platån och nordbranten ner mot sjön Syväjärvi. Längs sidorna av berget och främst på den västra sidan ner mot befintlig damm (klarningsmagasinet) finns lite äldre grandominerad blandskog. Vid foten av den övre branten på västsidan finns utströmningsområden som bildar små fuktiga svackor med en mosaik av skog, sumpskog och mycket små våtmarksstråk. I dessa miljöer finns bergets högsta naturvärden. Här finns den äldsta skogen tillsammans med ett näringsrikt utströmmande markvatten. I området påträffades även enstaka rödlistade arter såsom rosenticka och knottrig blåslav. Arealerna av dessa biologiskt intressanta delar är små (endast några hektar). Uppe på berget finns tydliga spår av tidigare gruvverksamhet. Överallt på berget och även nedom berget finns spår i form av gamla mossbeväxta provgropar och provschakt. 6.3 Kulturmiljö Kulturmijö - historia Gruvberget och Leveäniemi dagbrott ligger mellan Torneälven och Kalixälven. Längs älvarna finns en mängd fornlämningar från 9000 f. kr. till nutid. Det nu aktuella området bär spår främst efter renskötsel och tidigare gruvdrift, se nedan. Den flyttled för renar som passerar intill Svappavaara har använts länge och tros vara ca 500 år gammal. Tillsammans med påträffade lämningar visar detta på renskötselns betydelse inom området kring Svappavaara. Under 1600-talet stimulerade staten prospekteringsföretag för att få nya fyndigheter som kunde hjälpa upp statsfinanserna. I och med detta upptäcktes kopparmalmen i berggrunden vid Svappavaara hittades även kopparmalm i Svappavaaraområdet. Brytningen påbörjades omkring år Kopparmalmen förädlades vidare vid Kengis bruk för att tillverka kopparplåt och myntning. I samband med brytningsstarten växte byn Svappavaara fram. År 1685 lades verksamheten vid Gruvberget ner efter 30 års brytning. De flesta av arbetarfamiljerna flyttade då från Svappavaara (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 1998).

27 27 (28) År 1897 upptäcktes järnmalmen vid Leveäniemi i Svappavaara. År 1957 påbörjades undersökningar av Leveäniemimalmen och 1959 gjordes provbrytningar. Järnvägsbygget mellan Kiruna och Svappavaara påbörjades 1961 och järnvägen stod klar 1964 då LKAB började bryta Leveäniemimalmen i stor skala. Denna satsning innebar en drastisk ökning av folkmängden och nya bostadsområden anlades. Bebyggelsen gavs en ny och originell prägel av arkitekten Ralph Erskine. Brytning ägde rum i Leveäniemi dagbrott fram till år Forn- och kulturlämningar Fornlämningar skyddas genom lagen (1988:905) om kulturminnen (KML). En redovisning av berörda fornlämningar kommer att tas fram. 6.4 Friluftsliv, jakt och fiske Jakt, fiske och friluftsliv är av stor betydelse för både kommuninnevånare och besökande turister. Turistnäringen är dessutom en källa till arbetstillfällen och inkomster för lokalbefolkningen. Torne älv är avsatt som riksintressant område för friluftsliv. I bäckarna Liukattijoki och Luongasjoki finns det ett bra fiskbestånd av bl.a. öring och harr. Under framförallt sommarhalvåret äger sportfiske rum i vattensystemet. Inom området för planerad provbrytning är tillträde begränsat. Jakt och övrigt friluftsliv bedrivs normalt inte inom detta område. 6.5 Rennäring Provbrytningsområdet ligger inom Laevas samebys renskötselområde. Gabna sameby angränsar till Laevas sameby i nordväst. I Svappavaara går gränsen mellan samebyarna strax norr om väg E10. Laevas sameby har sina vinterbetesmarker i bl.a. Kiruna kommun. Kalixälven utgör betesområdets sydliga gräns förutom i den mest östliga delen där vinterbeteslandet finns på bägge sidor om Kalixälven. Området kring Svappavaara gruvområde används i huvudsak som vinterbete utav en av samebyns vintergrupper under perioden november till april. Området kring Gruvberget dagbrott ligger dock i samebyns året-runt-marker, förvinterland och vårvinterland. Förutom att det finns renar i området under vinterperioden så finns även strörenar i området som blir kvar efter vårflytten.

28 28 (28) Gabna sameby har sina åretruntmarker i Kiruna kommun. Området norr om Gruvberget används av Gabna sameby som vinterland och vårvinterland under två till sex månader varje år beroende på betesförhållandena. Sluttningarna i det kuperade området i anslutning till väg E10 och järnvägen utgör värdefull betesmark med lättåtkomliga lavrika marker som är en viktig foderresurs för samebyn. I övrigt betar renar inom hela vinterbetesområdet men framförallt i området båda sidorna av Liukattijoki. Förutom att det finns renar i området under vinterperioden så finns även strörenar i området som blir kvar efter flyttningen upp till vårlanden. 7 Miljökonsekvensbeskrivning Den sökta verksamhetens miljöpåverkan kommer att beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning med förslagsvis följande innehåll: Allmänna uppgifter Lokalisering och översiktlig beskrivning av området Planförhållanden och andra markanvändningsbeslut LKAB:s nuvarande verksamhet Planerad probrytning Omgivningsbeskrivning och övriga förutsättningar Påverkan och miljökonskvenser o Vibrationer, luftstötvågor och risk för stenkast o Buller o Utsläpp till luft och damning o Påverkan på grundvatten o Utsläpp till vatten o Rennäring o Naturmiljö och skyddade områden o Friluftsliv, jakt och fiske o Kulturmiljö o Landskapsbild o Påverkan på riksintressen och Natura 2000 o Påverkan på miljökvalitetsnormer Skyddsåtgärder Egenkontroll Miljömålsuppfyllelse