Säkerhetsklassificering: Öppen. Fortsatt brytning av magnetitmalm vid Gruvberget, Svappavaara. Säte: Luleå Org.nr:
|
|
- Eva Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (21) Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Petra Berggrund Monica Quinteiro Ja Monica Quinteiro Monica Quinteiro Linda Dahlström Ulf Halldén Jan-Ivan Johansson Patrik Kansa Lotta Lauritz Sandra Lindgren Anders Lindholm Peder Nensén Viveca Nordanfjäll-Roslin Ida Niia Monica Quinteiro Helena Skoglund Peter Söderman Stig Sörlin Tomas Ölvebring Niddi Ögren Sammanfattning till: Samrådsunderlag Fortsatt brytning av magnetitmalm vid Gruvberget, Svappavaara
2 2 (21) Sammanfattning LKAB bryter sedan början av 1900-talet järnmalm vid gruvor i Kiruna och Malmberget. Malmen sovras, anrikas och pelletiseras i förädlingsanläggningar i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Malmprodukterna transporteras via järnväg till hamnarna i Luleå och Narvik för vidare transport ut till kund. I Svappavaara förädlas för närvarande anrikningsrågods från Kiirunavaaragruvan samt från dagbrottsgruvan Gruvberget som varit i drift sedan Nuvarande tillstånd medger brytning av 2 Mton malm per år vid Gruvberget samt produktion av upp till 4,5 Mton pellets och andra slutprodukter per år i Svappavaara. Nuvarande tillståndsgivna brytning vid Gruvberget beräknas pågå ner till nivån +220 m.ö.h. och med nuvarande brytningstakt till Efterfrågan på järnmalmsprodukter har ökat de senaste åren och förväntas vara hög under en längre tid. För att möta marknadens efterfrågan har LKAB behov av alla tillgängliga rågodsresurser. Därför pågår just nu ett antal projekt för att möjliggöra utökad produktion. LKAB har genom fortsatta undersökningar erhållit ytterligare kunskap om den magnetitmineralisering som finns vid Gruvberget. Utifrån nu kända data bedömer LKAB det möjligt att fortsätta lönsam brytning under den nu tillståndsgivna nivån +220 m.ö.h. För att klara efterfrågan på järnmalmsprodukter avser LKAB därför att söka tillstånd för fortsatt brytning av magnetitmalm vid Gruvberget ned till nivån +160 m.ö.h. Den antagna mineraltillgången mellan nivåerna +220 m.ö.h. och +160 m.ö.h. är i nuläget beräknad till ca 2 Mton magnetitmalm vilket innebär en förlängning av drifttiden i Gruvberget med ungefär ett år. Den nu aktuella ansökan avser fortsatt avser brytning och krossning/sovring av upp till ca 2 miljoner ton malm per år. Befintlig kross- och sovringsanläggning samt befintlig infrastruktur i övrigt är tänkt att nyttjas även fortsättningsvis. Sovrad produkt kommer att transporteras till någon av bolagets förädlingsanläggningar i Kiruna, Svappavaara eller Malmberget för vidare anrikning eller säljas som färdig produkt direkt till kund. Fortsatt brytning vid Gruvberget omfattar förutom brytning, krossning och sovring av malm, även bortledning av yt- och grundvatten ur dagbrottet, deponering av sidoberg, sovringsavfall, hematit och avrymningsmassor samt övriga verksamheter som krävs för produktion i Gruvberget. Detta dokument utgör underlag för samråd. Samråd med berörda samebyar kommer att genomföras. En miljökonsekvensbeskrivning kommer att tas fram. Petra Berggrund
3 3 (21) Innehållsförteckning Sammanfattning Allmänna uppgifter Lokalisering och översiktlig beskrivning av området Planförhållanden och andra markanvändningsbeslut LKAB:s nuvarande verksamhet och allmänna förutsättningar Nuvarande brytning vid Gruvberget Planerad brytning vid Gruvberget Omgivningsbeskrivning och övriga förutsättningar Miljökonsekvensbeskrivning... 21
4 4 (21) 1 Allmänna uppgifter 1.1 Administrativa uppgifter Sökande Kiirunavaara AB (LKAB) Organisationsnummer Kommun Kiruna Län Norrbottens län Postadress LKAB, Kiruna Kontaktperson hos bolaget Hållbarhet/Yttre miljö/ Petra Berggrund Avdelning/sektion Projektledare Hållbarhet/Yttre miljö, LKAB Telefon E-post petra.berggrund@sweco.se 1.2 Ansökan Ansökan om tillstånd (ändringstillstånd) kommer att sökas enligt 9 och 11 kap. miljöbalken för fortsatt brytning av ca 2 Mton malm per år vid Gruvberget i Svappavaara, Kiruna kommun. Ansökan avser brytning av malm ned till 160 m.ö.h. samt fortsatt bortledning av ytoch grundvatten som rinner in i gruvan. 1.3 Samråd Verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. För att informera och samråda med särskilt berörda, allmänhet och övriga berörda föreslås annonsering ske i lokalpressen; Kiruna Annonsblad samt NSD och Kuriren. Samråd med en utökad krets myndigheter och övriga berörda föreslås ske skriftligen med följande: - Naturvårdsverket - Havs- och Vattenmyndigheten - Länsstyrelsen i Norrbottens län - Kiruna kommun, Miljökontoret - Vattenfall Eldistribution AB - Statens Fastighetsverk - Svappavaara Bysamfällighet - Kiviniemi vägsamfällighet - Jukkasjärvi Sockenallmänning - Laevas sameby - Gabna sameby - Svappavaara Fritidsförening - Norrbottens Ornitologiska Förening - Naturskyddsföreningen - Trafikverket - Transportstyrelsen
5 5 (21) En redogörelse över genomförda samråd kommer att tas fram. 1.4 Gällande tillstånd Gruvverksamheten vid Gruvberget samt malmförädling Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt meddelade i dom 29 november 2013, nr M , bolaget tillstånd: att driva en gruva vid Gruvberget, med ett krossnings-/sovringsverk i anslutning till bolagets befintliga malmförädlingsanläggningar i Svappavaara samt att bryta och bearbeta högst 2 miljoner ton malm per år och att losshålla och deponera erforderligt gråberg, att leda bort och släppa ut det grundvatten och ytvatten som läcker in i gruvan och i stollgången vid utlastningen och för detta ändamål utföra återstående anläggningsdelar och att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Svappavaara årligen tillverka högst 4,5 miljoner ton pellets och andra slutprodukter, att deponera anrikningssand samt att vidta de om- och tillbyggnader som erfordras för att höja produktionskapaciteten till den ansökta nivån. Övrigt Utöver de domar och beslut som har redovisats ovan föreligger ett antal avgöranden som avser uppförande och/eller ändring av dammar och vissa andra vattenrättsliga frågor. Några ändringar av dammsystemet eller andra vattenrättsliga frågor som omfattas av dessa avgöranden aktualiseras emellertid inte av de åtgärder och den verksamhet som nu aktuell ansökan avser varför dessa avgöranden inte tas upp i det följande. 2 Lokalisering och översiktlig beskrivning av området LKAB:s gruvindustriområde i Svappavaara är beläget i Kiruna kommun, Norrbottens län, ca 2 km väst/sydväst om samhället Svappavaara, se Figur 1. Avståndet till Kiruna är ca 45 km. Förutom samhället Svappavaara med ca 500 boende är kringliggande område glesbebyggt. Närmaste bostadsbebyggelse ligger i nordost (bakom den nuvarande restaurangen Gruvköket) ca 1 km från Gruvberget samt vid Vargbacken som ligger mer än 1,5 km från Gruvberget. Avståndet till väg E10 är ca 800 m.
6 6 (21) Figur 1. Översikt av Svappavaara och LKAB:s gruvindustriområde. Svappavaarafältet utgör ett av de äldsta gruvområdena i Norrbotten. Här förekommer både järnmalmer och sulfidmineraliseringar. Den största järnmalmsfyndigheten i området är (utifrån dagens kännedom) Leveäniemi. Näst efter Leveäniemi i storleksordning kommer fyndigheterna i Mertainen och Gruvberget. Leveäniemi hör, tillsammans med Kiirunavaara och Malmberget, till de stora järnmalmsfyndigheterna i norra Sverige. Gruvberget utgör en markerad höjd i landskapet (ca +450). Landskapet i övrigt är relativt flackt, med stora våtmarker som sträcker sig mot Torne älv i norr och Kalixälven i söder. Öster om gruvindustriområdet är landskapet mer kuperat med ett antal berg som når över trädgränsen, vilken ligger kring nivån +600 m.ö.h. i området. Högre liggande områden har
7 7 (21) därför kalfjällskaraktär. Svappavaara industriområde och vissa tillhörande byggnader är synliga från Svappavaara samhälle. Redan på talet bröts koppar i Svappavaara. Spår av detta i form av ett antal gruvhål vid Gruvberget finns kvar idag. Leveäniemi dagbrott, där malm bröts , och övrig gruvverksamhet i form av Gruvbergets dagbrott, den infrastruktur och de byggnader som hör till förädlingsverket, upplagda moränmassor, sidobergsupplag samt sand och klarningsmagasin är delar som är synliga i landskapet kring Svappavaara. 3 Planförhållanden och andra markanvändningsbeslut 3.1 Planförhållanden Inom LKAB:s gruvindustriområde gäller: Översiktsplan för Kiruna kommun, antagen av kommunfullmäktige Fördjupad översiktsplan för Svappavaara, antagen av kommunfullmäktige Uppdatering av denna pågår. Områdesbestämmelser för Svappavaara gruvindustriområde, antagna av Miljö- och byggnämnden , B Områdesbestämmelser för Svappavaara gruvindustriområde, antagna av Miljö- och byggnämnden , B I gällande översiktsplan för Kiruna kommun anges att det sökta området skall användas för gruvindustri. Området för närmaste bostadsbebyggelse, Vargbacken, är enligt den fördjupade översiktsplanen utpekat som område där ny bebyggelse inte får uppföras. Området saknar detaljplan. Ett förslag till ny fördjupad översiktsplan (samrådshandling november 2013) har varit ute på samråd. Områdesbestämmelserna för Svappavaara gruvindustriområde, se Figur 2, omfattar den del av området där företaget har byggnader och fasta anläggningar, lastnings- och lossningsterminal samt vissa upplagsytor söder om befintliga anläggningar/byggnader. Inom området som omfattas av områdesbestämmelserna finns undantag vad gäller marklov och rivningslov samt undantag vad gäller bygglovsplikt för att uppföra upplag, cisterner och murar m.m. Undantag från bygglovsplikt finns även för uppförande och ombyggnad av byggnader upp till en viss storlek. Den planerade verksamheten bedöms kunna genomföras utan att stå i strid med gällande planer och områdesbestämmelser.
8 8 (21) Figur 2. Gällande områdesbestämmelser (tre delområden) inom Svappavaara gruvindustriområde. 3.2 Bearbetningskoncession och markanvisning Inom gruvindustriområdet innehar LKAB bearbetningskoncession (Bearbetningskoncession för området Gruvberget K nr 1 järnmalm samt område Leveäniemi K nr 1 järnmalm), se Figur 3, samt undersökningstillstånd (Leveäniemi nr 1 i Kiruna kommun, Norrbottens län).
9 9 (21) LKAB har också anvisats mark i enlighet med minerallagen genom beslut från 8 oktober 1969, se Figur 3. LKAB har även ansökt om bearbetningskoncession för ett mindre delområde vid Gruvberget, se Nytt koncessionsområde i Figur 3. Denna ansökan har gjorts för att möjliggöra fortsatt brytning av malm på djupet i Gruvberget. Figur 3. I bilden visas områden för undersökningstillstånd, markanvisning samt koncessionsområden inom Svappavaara gruvindustriområde. Befintligt dagbrott för Gruvberget ligger i den norra delen av gruvindustriområdet.
10 10 (21) 4 LKAB:s nuvarande verksamhet och allmänna förutsättningar 4.1 Verksamhetsutövare och nuvarande produktion i Svappavaara LKAB bryter sedan början av 1900-talet järnmalm vid gruvor i Kiruna och Malmberget. Malmen sovras, anrikas och pelletiseras i förädlingsanläggningar i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Malmprodukterna transporteras via järnväg till hamnarna i Luleå och Narvik för vidare transport ut till kund. LKAB levererar årligen ca 27 Mton högt förädlade järnmalmsprodukter och industrimineraler, varav ca 75 % exporteras till stålverk i Europa, Mellanöstern och Sydostasien. LKAB:s ca anställda är verksamma världen runt med huvuddelen av verksamheten belägen i Kiruna, Svappavaara, Malmberget, Luleå och Narvik. I Svappavaara förädlas för närvarande anrikningsrågods från Kiirunavaaragruvan samt från dagbrottsgruvan Gruvberget. Kiirunavaaramalmen krossas och sovras till anrikningsrågods i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och rågodset omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Gruvbergsmalmen transporteras från dagbrottet ner till en kross- /sovringsanläggning belägen intill anrikningsverket. Gruvbergsrågods blandas med Kirunarågods innan det går in i anrikningsverket. I anrikningsverket mals rågodset under tillsats av vatten, varefter det leds via slurrytankar till pelletsverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, dolomit, kalk och kvartsit. 4.2 Koordinater och höjduppgifter Höjduppgifter som används inom området överensstämmer med rikets allmänna kartverks, RAKs höjdsystem, system RH Koordinatsystemet som används är rikets koordinatsystem SWREF En triangelpunkt, nr (Vattenfalls punkt 243), finns på Gruvberget, 1,5 km NV om Leveäniemi dagbrott. Markeringen består av ett rör i berg. Koordinaterna för markeringen är; N= , E= och höjden enligt ovanstående system. Höjdsystem och koordinatsystem kan ändras inför eventuell gruvbrytning..
11 11 (21) 5 Nuvarande brytning vid Gruvberget Brytning av malm vid Gruvberget har skett sedan Fram till årsskiftet 2014/2015 kommer LKAB enligt sin prognos ha brutit drygt 8 Mton magnetitmalm vid Gruvberget. Brytningen vid Gruvberget sker i dagbrott genom pallbrytning. Gällande tillstånd omfattar brytning av upp till 2 Mton malm per år ned till nivån ca +220 m.ö.h. Befintlig kross- och sovringsfunktion för Gruvberget är indelad i olika processteg där förkrossning, siktning, sekundärkrossning, finkrossning och torr magnetseparering utgör huvudstegen. Krossanläggningen har nyligen byggts om och är numera försedd med en central dammutsugningsanläggning. Sprängning sker vardagar, måndag till fredag, mellan klockan och 18:00. Arbete med borrning och övrig verksamhet såsom krossning/sovring, lastning och transporter bedrivs på ett sådant sätt under dygnet att villkoren avseende buller innehålls. För att frilägga malmen och erhålla säkra väggar på sidorna om malmen avlägsnas sidoberg. Det avlägsnade sidoberget från Gruvberget deponeras på befintligt upplag som ligger väster/sydväst om Leveäniemi dagbrott, se Figur 4. Det befintliga upplaget rymmer även sidoberg och sovringsavfall från den tidigare brytningen vid Leveäniemi dagbrott. Brytning av malm i Gruvberget (enligt nu gällande tillstånd) kommer uppskattningsvis att generera totalt ca 41 Mton sidoberg. Förutom detta sidoberg sorteras även en del sovringsavfall ut i sovringsanläggningen. Sovringsavfallet hanteras separat på upplaget och avses att kunna återanvändas internt för underhåll och nybyggnation av vägar och dammar. Utöver sidoberg och sovringsavfall deponeras även avrymningsmassor (jord- och moränmassor) på sidobergsupplaget i Svappavaara i väntan på vidare användning. Massorna kan komma att nyttjas för efterbehandling av industri- och upplagsområden eller för anläggningsändamål. För att brytningen vid Gruvberget ska vara möjlig måste tillrinnande vatten pumpas bort, dvs. gruvan måste länshållas. Det tillrinnande vattnet är nederbörd och grundvatten som tränger fram under brytningen. Genom pumpning leds vattnet bort från dagbrottet via slam- och oljeavskiljning till recipientmagasinet.
12 12 (21) Figur 4. Översiktsbild på befintligt upplag för sidoberg, sovringsavfall, morän- och jordmassor.
13 13 (21) 6 Planerad brytning vid Gruvberget 6.1 Inledning Den nu planerade ansökan avser fortsatt brytning vid Gruvberget och fortsatt krossning och sovring. Övrig tillståndsgiven verksamhet, exempelvis övrig förädlingsverksamhet, kommer inte att förändras och beskrivs därför inte närmare i detta underlag. Den nu planerade ansökan innebär att brytning vid Gruvberget samt krossning och sovring fortsatt sker på samma sätt som idag enligt nu gällande tillstånd. Kringliggande infrastruktur, brytningsmetod, maskinpark, resursförbrukning, produktionstakt och användningen av den producerade produkten blir i huvudsak densamma som för nu tillståndsgiven verksamhet. Skillnaden mot den nu tillståndsgivna verksamheten ligger i ett större planerat slutdjup på dagbrottet, från m.ö.h. i nuvarande tillstånd till +160 m.ö.h.. Denna planerade förändring möjliggör en brytning av ytterligare 2 Mton malm vilket innebär en förlängd drifttid vid Gruvberget med ca 1 år, d.v.s. till Malmkroppen Järnmalmen på Gruvberget utgörs av en skivformig kropp, som har en längd av ca m och en bredd vid markytan som varierar mellan ca 4 och ca 80 m (i genomsnitt ca 30 m), se Figur 5. Malmkroppen stryker i nord-sydlig riktning och stupar mellan mot öster. Den norra delen av järnmalmsfyndigheten består delvis av karbonatrik magnetitmalm, som mot söder successivt övergår i hematitmalm kännetecknad av en total frånvaro av magnetit. Ungefär hälften av huvudfyndigheten består av magnetitmalm och ungefär hälften av hematitmalm. Fyndigheten är genom borrningar känd ner till ett djup av ca 350 m under markytan (100 m.ö.h.). Ned till detta djup har den i stort sett oförändrad bredd. Magnetitmalmen är belägen i de norra delarna av huvudfyndigheten och är tät och massiv. Malmmineralet i magnetitmalmen utgörs till övervägande del av magnetit (Fe 3O 4). Typiskt för magnetiten i detta område är att den genomgående innehåller något hematit. Utmärkande är även att den är rik på kalcit, i synnerhet i den södra delen av fyndigheten. Den mellersta och södra delen av huvudfyndigheten utgörs av hematit. Övergången är successiv, utan någon tydlig gräns mellan de två typerna.
14 14 (21) Figur 5. Geologisk karta över Gruvberget (Norrpilen syns i kartans övre vänstra hörn). 6.3 Sidoberg Sidoberget till järnmalmen i Gruvberget består av finkornig sur till intermediär vulkanisk bergart 1. Berget är starkt omvandlat av albit, biotit och kaliumfältspat. Lokalt är leptiten skapolitomvandlad och då uppträder en svag kopparmineralisering. Detta förekommer främst i de norra och mellersta delarna av malmen. Väster om malmen i liggväggen finns en basisk vulkanit som innehåller riktigt med biotit. Strykningen är subparallell med malmen. Öster om järnmalmen i hängväggen finns upp till 35 m breda zoner med bl.a. fragmentförande vulkanit och sericitskiffer. Den fragmentförande sericitskiffern har även påträffats väster om malmen. Söder om malmkroppen uppträder smala pegmatitgånger (innehållande kvarts och mikrolin) i liten omfattning. 1 Historiskt har vulkaniterna kallatas leptiter
15 15 (21) 6.4 Brytningsmetod Brytning av malmen i Gruvberget sker och kommer att ske genom pallbrytning, se Figur 6. Pallbrytning innebär att skiva för skiva avverkas mot djupet. Skivornas tjocklek (pallhöjden) är planerad till ca 15 m, men kan förändras utifrån ändrade produktionsförutsättningar. Figur 6. Pallbrytning i dagbrott. Enhetsoperationerna borrning, laddning och lastning visas. För att kunna bryta malmen och ha säkra väggar måste man först ta ut sidoberg och frilägga malmen. Detta sidoberg avlägsnas innan malmen på samma nivå kan brytas. Efter borrning och sprängning lastas malmen upp med lastmaskiner i tipptruckar. Truckarna transporterar malmen till kross- och sovringsanläggningen på Svappavaara industriområde för vidare behandling. 6.5 Brytningsplan Gruvbrytningen har planerats för ett årligt uttag av maximalt ca 2 Mton malm, och utgår från den kännedom som idag finns om Gruvbergets malmbas. Lönsam brytning bedöms i dagsläget kunna ske ner till +160 m.ö.h.. Det brytvärda tonnaget ovan denna nivå är idag (juni 2014) beräknat till ca 6 Mton och för att komma åt detta måste också drygt 18 Mton sidoberg och i storleksordningen 0,4 Mton hematit avlägsnas. Denna nu planerade förändring möjliggör en brytning av ytterligare 2 Mton malm jämfört med nu tillståndsgiven verksamhet samtidigt som endast 1 Mton ytterligare sidoberg behöver avlägsnas. Detta innebär en förlängd drifttid med ca 1 år, vilket innebär att drift vid Gruvberget kan ske till Brytningsplanen är utarbetad utifrån idag kända förutsättningar avseende malmpriser samt brytnings- och förädlingskostnader. Förändring av de olika kostnadsposterna kan medföra att den brytvärda mängden malm förändras. Dessutom kan malmreservens storlek komma
16 16 (21) att utökas som resultat av ytterligare undersökningsborrning. Marknadssituationen samt prospekteringsresultat kan således påverka brytningsplanen och gruvans slutgiltiga volym och nivå i mycket stor utsträckning. I Figur 7 redovisas gruvlayout för nuvarande (april 2014), tillståndsgiven och planerad verksamhet. Figur 7. Gruvlayout. Till vänster läget april 2014,i mitten layout vid nuvarande tillståndsnivå +220 möh och till höger planerad layout då gruvan är utbruten till +160 möh. 6.6 Dagbrottets utformning Nuvarande dagbrott (juni 2014) är ca 550 m långt och ca 550 m brett. Den planerade fortsatta brytningen vid Gruvberget innebär inte någon förändring av betydelse vad gäller den mark som idag är anspråktagen för dagbrottet. 6.7 Borrning, sprängning och lastning Borrning kommer att utföras med dieseldrivna borraggregat försedda med anordning för uppsugning och uppsamling av damm. Borrningens utförande och omfattning bestäms av bergets kvalitet, önskat styckefall, laddning, etc. Sprängningstider kan komma att ändras jämfört med idag. Detta kommer att beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning som tas fram. Den losshållna bergmassan lastas på tipptruckar med dieseldrivna lastmaskiner. Magnetitmalmen transporteras till kross medan sidoberg förs till upplag. 6.8 Krossning, sovring och deponering Losshållen malm kommer att krossas och sovras i den befintliga Gruvbergskrossen i Svappavaara. Sovrad produkt kommer att transporteras till någon av bolagets förädlingsanläggningar i Kiruna, Svappavaara eller Malmberget för vidare anrikning eller säljas som färdig produkt direkt till kund. Sidoberg och sovringsavfall kommer att deponeras på befintligt upplag inom gruvindustriområdet. Det är möjligt att befintligt upplag behöver utökas, vilket för närvarande utreds.
17 17 (21) 7 Omgivningsbeskrivning och övriga förutsättningar 7.1 Riksintressen och Natura Rennäring enligt 3 kap. 5 miljöbalken Flyttleder och svåra passager av riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken finns utpekade norr om (för Gabna sameby) och söder om (för Laevas sameby) om gruvindustriområdet, se Figur 8. Figur 8. Riksintresseområde för rennäring enligt 3 kap. 5 miljöbalken.
18 18 (21) Riksintresse naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6 miljöbalken Torne och Kalix älvsystem utgör även riksintresse för friluftsliv samt för naturvård enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Torne älv är belägen ca 12 km nord och nordost om gruvindustriområdet, och Kalix älv är belägen ca 5 km sydväst om gruvindustriområdet. Liukattijoki, se Figur 8, som är ett biflöde till Torne älv rinner väster om gruvindustriområdet Kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 miljöbalken Delar av Gruvberget och Svappavaara samhälle är utpekat som riksintresseområde för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 miljöbalken, se Figur Värdefulla ämnen enligt 3 kap. 7 miljöbalken Svappavaara gruvindustriområde är av SGU utpekat som riksintresse för utvinning av värdefulla ämnen enligt 3 kap. 7 MB (SGU beslut , /2011, /2011), se Figur Riksintresse enligt 4 kap. 8 miljöbalken samt utpekat Natura 2000-område enligt 7 kap. miljöbalken Liukattijoki utgör, som biflöde till Torne älv, Natura 2000-område. Natura 2000-områden har skydd enligt 7 kap 27 miljöbalken samt är riksintressen enligt 4 kap 8 miljöbalken. Liukattijoki rinner väster om Svappavaara dammsystem, se Figur 8. Ca 8 km nedströms LKAB:s recipientdamm rinner Liukattijoki ut i Luongasjärvi. Från Luongasjärvi löper sedan Luongasjoki som slutligen efter ytterligare 13 km mynnar i Torne älv. Nordväst om industriområdet passerar Liukattijoki under järnvägen samt under väg E10. Vattendragen har fram till älven väl utvecklade strömfåror och går främst fram i obebyggda områden dominerade av myrmark. Vid Luongasjärvis stränder är fritidsstugor belägna. Till Liukattijoki, i höjd med LKAB:s recipientdamm, tillrinner Tansarijoki västerifrån. Till Nores damm, som ligger uppströms detta tillflöde, avrinner vatten från Luukajoki, Kaivosjoki och Björkbäcken. Björkbäcken har tidigare runnit direkt mot Metträsk/Mettjärnen men är sedan lång tid tillbaka omgrävd och avrinner nu mot Kaivosjoki innan denna når Nores damm. Vid vattenbrist i processvattensystemet har LKAB enligt gällande tillstånd rätt att pumpa vatten från Kalix älv till processvattensystemet. Vattnet pumpas via pumpstation vid Kalixälven till Mörtträsket och avrinner sedan vidare mot Luukajoki och vidare mot Nores damm som via kanal är sammanbunden med Metträsk/Mettjärnen.
19 19 (21) Riksintresse för kommunikation enligt 8 kap. 7 miljöbalken Väg E10 samt järnvägen (Råtsi-Svappavaara) utgörs av riksintresse för kommunikation enligt 8 kap. 7 miljöbalken. 7.2 Naturmiljö Länsstyrelsen har fastställt fågelskyddsområden i Svappavaaraområdet. Dessa är Nykvarnijärvi, Hyttijärvi, Sahajärvi, Pikku Luongasjärvi, Putsala, Kotijärvi och Långträsk, se Figur 9. Tillträdesförbud gäller inte för dessa områden men däremot gäller förbud mot jakt mot vadare och änder. Avståndet från Gruvberget till Nykvarnijärvi är drygt 1 km. Långträsk Figur 9. Fågelskyddsområden. 7.3 Kulturmiljö Gruvberget och Leveäniemi dagbrott ligger mellan Torneälven och Kalixälven. Längs älvarna finns en mängd fornlämningar från 9000 f. kr. till nutid. Det nu aktuella området bär spår främst efter renskötsel och tidigare gruvdrift, se nedan.
20 20 (21) Den flyttled för renar som passerar intill Svappavaara har använts länge och tros vara ca 500 år gammal. Tillsammans med påträffade lämningar visar detta på renskötselns betydelse inom området kring Svappavaara. Under 1600-talet stimulerade staten prospekteringsföretag för att få nya fyndigheter som kunde hjälpa upp statsfinanserna. I och med detta upptäcktes kopparmalmen i berggrunden vid Svappavaara hittades även kopparmalm i Svappavaaraområdet. Brytningen påbörjades omkring år Kopparmalmen förädlades vidare vid Kengis bruk för att tillverka kopparplåt och myntning. I samband med brytningsstarten växte byn Svappavaara fram. År 1685 lades verksamheten vid Gruvberget ner efter 30 års brytning. De flesta av arbetarfamiljerna flyttade då från Svappavaara (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 1998). År 1897 upptäcktes järnmalmen vid Leveäniemi i Svappavaara. År 1957 påbörjades undersökningar av Leveäniemimalmen och 1959 gjordes provbrytningar. Järnvägsbygget mellan Kiruna och Svappavaara påbörjades 1961 och järnvägen stod klar 1964 då LKAB började bryta Leveäniemimalmen i stor skala. Denna satsning innebar en drastisk ökning av folkmängden och nya bostadsområden anlades. Bebyggelsen gavs en ny och originell prägel av arkitekten Ralph Erskine. Brytning ägde rum i Leveäniemi dagbrott fram till år Friluftsliv, jakt och fiske Jakt, fiske och friluftsliv är av stor betydelse för både kommuninnevånare och besökande turister. Turistnäringen är dessutom en källa till arbetstillfällen och inkomster för lokalbefolkningen. Torne älv är avsatt som riksintressant område för friluftsliv. I bäckarna Liukattijoki och Luongasjoki finns det ett bra fiskbestånd av bl.a. öring och harr. Under framförallt sommarhalvåret äger sportfiske rum i vattensystemet. Jakt och övrigt friluftsliv bedrivs normalt inte inom gruvindustriområdet. 7.5 Rennäring LKAB:s gruvindustriområde ligger inom Laevas samebys renskötselområde. Gabna sameby angränsar till Laevas sameby i nordväst. I Svappavaara går gränsen mellan samebyarna strax norr om väg E10. Laevas sameby har sina vinterbetesmarker i bl.a. Kiruna kommun. Kalixälven utgör betesområdets sydliga gräns förutom i den mest östliga delen där vinterbeteslandet finns på bägge sidor om Kalixälven. Området kring Svappavaara gruvområde används i huvudsak som vinterbete utav en av samebyns vintergrupper under perioden november till april. Området kring Gruvberget dagbrott ligger dock i samebyns året-runt-marker, förvinterland och vårvinterland. Förutom att det finns renar i området under vinterperioden så finns även strörenar i området som blir kvar efter vårflytten.
21 21 (21) Gabna sameby har sina åretruntmarker i Kiruna kommun. Området norr om Gruvberget används av Gabna sameby som vinterland och vårvinterland under två till sex månader varje år beroende på betesförhållandena. Sluttningarna i det kuperade området i anslutning till väg E10 och järnvägen utgör värdefull betesmark med lättåtkomliga lavrika marker som är en viktig foderresurs för samebyn. I övrigt betar renar inom hela vinterbetesområdet men framförallt i området båda sidorna av Liukattijoki. Förutom att det finns renar i området under vinterperioden så finns även strörenar i området som blir kvar efter flyttningen upp till vårlanden. 8 Miljökonsekvensbeskrivning Den förändring avseende omgivningspåverkan som kan vara aktuell, är förändrade grundvattenförhållanden. En hydrogeologisk utredning har påbörjats. Den sökta verksamhetens miljöpåverkan kommer att beskrivas i en miljökonsekvensbeskrivning med förslagsvis följande innehåll: Allmänna uppgifter Lokalisering och översiktlig beskrivning av området Planförhållanden och andra markanvändningsbeslut LKAB:s nuvarande verksamhet Planerad verksamhet Omgivningsbeskrivning och övriga förutsättningar Påverkan och miljökonsekvenser o Vibrationer, luftstötvågor och risk för stenkast o Buller o Utsläpp till luft och damning o Påverkan på grundvatten o Utsläpp till vatten o Rennäring o Naturmiljö och skyddade områden o Friluftsliv, jakt och fiske o Kulturmiljö o Landskapsbild o Påverkan på riksintressen och Natura 2000 o Påverkan på miljökvalitetsnormer Skyddsåtgärder Egenkontroll Miljömålsuppfyllelse
Samrådsunderlag. Provbrytning av hematitmalm vid Gruvberget, Svappavaara MEDDELANDE
1 (28) Till: Delges: Enligt sändlista Anna-Karin Bengtsson Linda Dahlström Celine Debras Ulf Halldén Jan-Ivan Johansson Patrik Kansa Niddi Ögren Tomas Ölvebring Lotta Lauritz Anders Lindholm Peder Nensén
Läs merSamrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna
1 (5) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Enligt sändlista Linda Dahlström Natasha Lyckholm Lars-Ola Särkimukka Johan
Läs merSamrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna
1 (7) Samrådsunderlag avseende ansökan om tidsbegränsat ändringstillstånd för deponering av avfallskalk i Kiruna Till: Delges: Kiruna kommun Trafikverket Statens fastighetsverk Naturvårdsverket Havs- och
Läs merAnsökan om ny bearbetningskoncession för Baronmalmen i Malmberget
1 (5) Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 LULEÅ Kopia till Åsa Sundqvist Göran Tuomas Jan-Anders Perdahl Per Olov Fjällborg Therese Hägglund Ansökan om ny bearbetningskoncession för Baronmalmen i Malmberget
Läs merDOM 2014-10-21 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060105 DOM 2014-10-21 Stockholm Mål nr M 11797-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom i mål nr, se bilaga A KLAGANDE
Läs merSamrådshandling inför miljökonsekvensbeskrivning av planerad gruva vid Liikavaara Kompletterande samråd i maj 2018
Samrådshandling inför miljökonsekvensbeskrivning av planerad gruva vid Liikavaara Kompletterande samråd i maj 2018 1 (5) Samrådsprocessen Boliden Mineral AB ( Boliden ) planerar för gruvverksamhet vid
Läs merÅterstart av verksamheten i Dannemora
Återstart av verksamheten i Dannemora 2010-09-21 Peter Svensson Dannemora Mineral AB GEOGRAFI Dannemora ligger i Östhammars kommun, cirka 40 km norr om Uppsala och 35 km väster om Hargshamn från vilken
Läs merRENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN. April 2014
RENSTRÖM K nr 2 ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION TILL BERGSTATEN April 2014 Stab Gruvor Miljö 2014-04-03 Yttre miljö Mats Lindblom Bergsstaten Varvsgatan 41 972 32 Luleå ANSÖKAN OM BEARBETNINGSKONCESSION
Läs merSamrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton i Kiruna. Förändrad rågodsförsörjning
Bilagor: 1 (7) 1 2014-07-30 14-M141 Handläggare Avd/Sektion Ivan Forsgren Hållbar utveckling/yttre Miljö D 0980-535 64 Samrådsunderlag kompletterande samråd - Utökad pelletsproduktion upp till 16,2 Mton
Läs merVD har ordet Samråd beträffande provbrytning i Fäbodtjärn med myndigheter Enkel beskrivning av den planerade provbrytningen
VD har ordet Sommaren är nu slut även om vädret fortfarande håller i sig. Den här veckan är det förresten älgjakt i norra Sverige vilket för många är heligt varför normal verksamhet avstannar i de flesta
Läs merMEDDELANDE. Bilagor: 4. Datum: Er beteckning: 1 (6) 18-M109. Handläggare Avd/Sektion Staffan Åsén Miljö
1 (6) Underlag för avgränsningssamråd enligt 6 kap. miljöbalken inför ansökan om ändringstillstånd för ökad deponering samt deponering av sidoberg i ViRi-gropen i Malmberget, LKAB Ansökan om ändringstillstånd
Läs merBilagor: Säkerhetsklassificering: Öppen. Säte: Luleå Org.nr:
Bilaga B Bilagor: 2012-03-04 1 (2) Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Sammanfattning till: Björn Winnerstam Henrik Hellman Per-Erik Lindvall Ja Viveca
Läs merBorgholm Energi AB. Dricksvattenbrunnar och infiltrationsanläggningar i Lindby tall och Sörby tall. SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2015
Borgholm Energi AB Dricksvenbrunnar och infiltrationsanläggningar i Lindby tall och Sörby tall SAMRÅDSUNDERLAG Juni 2015 SVEAVÄGEN 17, 11 TR. 111 57 STOCKHOLM TELEFON: 08-662 79 40 FAX: 08-662 79 41 Fröberg
Läs merSamrådsunderlag - Ökad deponering av avfallssand i Malmberget, LKAB
6-B00 (6) Samrådsunderlag - Ökad deponering av avfallssand i Malmberget, LKAB Inledning LKAB avser att hos mark- och miljödomstolen ansöka om ändringstillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel avseende ökad
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Läs merNy 20 kv markförlagd ledning utanför Svappavaara
Ny 20 kv markförlagd ledning utanför Svappavaara Lokalnät Kiruna kommun Norrbottens län Underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2015-06-09 VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...
Läs merAnsökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje avseende befintlig 130 kv luftledning 714Uz Yttersjön-Vännäs Vindeln och Vännäs kommun Västerbottens län 2016-09-15 Samråd för
Läs mer2012-07-04. Upprättad av: Jenny Malmkvist Granskad av: John Sjöström Godkänd av: Jenny Malmkvist
UNDERLAG FÖR SAMRÅD (6 KAP 4 MB) Ansökan om ändringstillstånd för Bergtäkt Gladö kvarn inom fastigheterna i Björksättra 1:3 och Gladö 76:5 i Huddinge kommun, Swerock AB. 2012-07-04 Upprättad av: Jenny
Läs merVindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs merStorumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt
Läs merKrökesbo 1:26, Boarp 1:60, Snuggarp 2:15 resp. Karsbo 2:5 resp. Källarp 2:1 Nässjö och Jönköpings kommun Jönköping Camilla Sarin
Skanska Asfalt och Betong AB 1(5) Samrådsunderlag Samråd enligt 13 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Seveso Tre bergtäkter inom fastigheterna
Läs merUnderlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning
Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av
Läs merAnsökan om upphävande av strandskydd
Stockholm den 18 januari 2016 Länsstyrelsen Dalarna 791 84 Falun Ansökan om upphävande av strandskydd Sökande: Patrik Ardefelt XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX Ombud: Jur.kand. Viktoria Hybbinette Jur.kand. Alexandra
Läs merRAPPORT Arkeologisk besiktning inför utvidgning av dolomittäkt. Masugnsbyn Jukkasjärvi socken Norrbottens län, Lappland
RAPPORT Arkeologisk besiktning inför utvidgning av dolomittäkt Masugnsbyn Jukkasjärvi socken Norrbottens län, Lappland Åsa Lindgren Juli 2004 RAPPORT Arkeologisk besiktning Lappland Norrbottens län Jukkasjärvi
Läs merKompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan
16 maj 2012 Boliden Mineral AB Kompletterande samråd enligt miljöbalkens 6 kap 4, med anledning av att Boliden planerar att ansöka om nytt tillstånd för Kristinebergsgruvan 1 Inledning Boliden Mineral
Läs merDetaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.)
SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.) Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget redovisas på följande handlingar: Plankarta med bestämmelser
Läs merMILJÖENHETEN. Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
MILJÖENHETEN Samråd inför ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 1 Samråd Många verksamheter kräver tillstånd enligt miljöbalken för att få startas och drivas. I bilagan till förordningen om
Läs merDETALJPLAN DEL AV LJUSDALS-VIK 3:13 M.FL., Samhällsbyggnadsförvaltningen UTVIDGNING AV BRÄNTA INDUSTRIOMRÅDE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN
Datum 2010-02-15 Dnr SN 55/08 Samhällsbyggnadsförvaltningen DETALJPLAN DEL AV LJUSDALS-VIK 3:13 M.FL., UTVIDGNING AV BRÄNTA INDUSTRIOMRÅDE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN SAMRÅD UTSTÄLLNING GODKÄNNANDE/
Läs merLIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun. LIS- område Killinge, markerat i rött
LIS- område Killinge, ÖP 2014 Gällivare kommun LIS- område Killinge, markerat i rött YTTRANDE 1 (3) Datum 2016-03-23 Diarienummer 407-1819-16 Vattenfall Eldistribution AB Registratur.eldistribution@vattenfall.com
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs mer1 (3) YTTRANDE. Vattenfall Eldistribution AB
1 (3) Vattenfall Eldistribution AB Registratur.eldistribution@vattenfall.com Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, inför ansökan om förlängd nätkoncession för 150 kv kraftledningar mellan Porjus
Läs merMiljörapport LKAB Gruvberget
Vår beteckning: 19 721 Division Södra KMA 2018 Miljörapport LKAB Gruvberget Foto: Fredric Alm Bilagor: UTREDNING Datum: 2019-03-12 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Sanna Nilsson
Läs merMiljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
Läs merDETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN
2007-10-10 ANTAGANDEHANDLING Antagen 2007-12-13 Laga kraft 2008-01-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV HISSMOBÖLE 2:334 M FL KROKOMS INDUSTRIOMRÅDE KROKOM, KROKOMS KOMMUN PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR Planhandlingarna
Läs merANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB
1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merAnsökan om bearbetningskoncession för Johannesoch Martamalmerna i Malmberget
1 (11) Kopia till Magnus Arnkvist Göran Tuomas Solveig Danskog Lotta Lauritz Åsa Sundqvist Per-Olov Fjällborg Therese Hägglund Ansökan om bearbetningskoncession för Johannesoch Martamalmerna i Malmberget
Läs merUnderlag för samråd 1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89
1(6) 2012-01-18 Miva 2011:89 Underlag för samråd avseende ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken för mellanlagring av avfall och farligt avfall vid Må avfallsanläggning inom fastigheten Må 1:3
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Läs merGRANSKNINGSHANDLING. Tillägg till PLANBESKRIVNINGAR. Avesta kommun Dalarnas län. September 2011
GRANSKNINGSHANDLING Ändring av - Detaljplan (byggnadsplan) för Västanfors 17:1 m.m. i Fors - Detaljplan (byggnadsplan)för del av Västanfors 17:1, Östanfors 1:30, 7:3, 12:2 m.fl. - Detaljplan för del av
Läs merInformation som samråd för ny bergtäkt vid Degerberget inom del av fastigheten Håkmark 1:66 i Umeå kommun
Sid 1 Länsstyrelsen i Västerbottens län Naturvård 901 86 UMEÅ Information som samråd för ny bergtäkt vid Degerberget inom del av fastigheten Håkmark 1:66 i Umeå kommun Vägverket Produktion har för avsikt
Läs merSamhällsomvandling till följd av gruvdrift med fokus på miljö och samhällsbyggande Del 2. Susanne Roslin Projektledare LKAB - Samhällsomvandling
Samhällsomvandling till följd av gruvdrift med fokus på miljö och samhällsbyggande Del 2 Susanne Roslin Projektledare LKAB - Samhällsomvandling INNEHÅLL Inledning Järnmalmen är grunden Samhällsomvandling
Läs merDETALJPLAN FÖR DEL AV FLÄSSJUM 4:97 ODINSLUNDSVÄGEN, BOLLEBYGD
AUGUSTI 2017 BOLLEBYGDS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV FLÄSSJUM 4:97 ODINSLUNDSVÄGEN, BOLLEBYGD ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 januari 2010 KLAGANDE Gabna sameby, 897300-1152 Ombud: Jur.kand. Malin Brännström Svenska Samernas Riksförbund Magasinsgatan 7 903 27 Umeå MOTPARTER
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Nya järnvägen, Kiruna kommun, Norrbottens län
för detaljplan, Kiruna kommun, Norrbottens län Malmtåg Foto: Mats Nilsson Outdoor Media Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning gäller i de delar som avser område för JP04. Alla miljökonsekvenser och
Läs merVARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING
VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Läs merUtredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Läs merMÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs merV REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING
V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING 2018-09-06 V REPISVAARA HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUND Gällivare kommun KONSULT WSP Environmental Sverige Storgatan 59 901 10 Umeå Besök: Norra Skeppargatan 11 Tel:
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG
2015-12-16 SAMRÅDSUNDERLAG Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken inför upprättande av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning för planerad vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken samt omprövning
Läs merSamrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Läs merBRYTNING SÅ BRYTS MALMEN
BRYTNING SÅ BRYTS MALMEN När LKAB levererar Performance in Ironmaking får stålverkskunderna en ökad effektivitet i sina processer. Det börjar med brytningen av den unika magnetiten i LKAB:s gruvor i Kiruna,
Läs merRiksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier
Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring
Läs merLampan 2 och 3. Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun. Kulturlandskapsutredning. Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson
Lampan 2 och 3 Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson Bakgrund Inför en eventuell ändring av detaljplanen för fastigheterna
Läs merOmrådesbestämmelser för två delområden vid Svappavaaragruvorna I Svappavaara
delområden vid Svappavaaragruvorna I Svappavaara Kiruna Kommun, Norrbottens län Planbeskrivning Upprättad i april 2013 Antagen av MBN 2013-09-13 131-13 Laga kraft 2013-10-21 delområden vid Svappavaaragruvorna
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i
Läs merPlanerad ansökan (reviderad) om ökning av verksamheten med bergtäkt på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun
1 (6) Till boende / företag kring bergtäkten på Klinte Klintebys 1:4, Gotland 2016-05-26 Planerad ansökan (reviderad) om ökning av verksamheten med bergtäkt på Klinte Klintebys 1:4, Gotlands kommun underlag
Läs merTillägg till planbeskrivning
SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan inom Fors industriområde Följande detaljplan berörs: - Detaljplan för Södra industriområdet i Fors (Västanfors 7:11 m.fl.), Avesta kommun, Dalarnas län Tillägg till
Läs merEfterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta
Läs merarkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merSäfsen 2:78, utredningar
SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin
Läs merGruvverksamhetens beslutsprocess. Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines 1
Gruvverksamhetens beslutsprocess Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines Boliden Mines 1 2014-01-29 Boliden 2014 Nordiskt metallföretag med fokus på hållbar utveckling. Kärnkompetens
Läs merProjektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Läs merBefintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun
E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Befintlig 130 kv anslutande luftledning in till Fänestad transformatorstation, Värnamo kommun November 2017 Bg:
Läs merGULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE
1 Bilaga till Riddarhyttans pressmeddelande (26:e juli, 2001) GULDMINERALISERINGAR I OIJÄRVI GRÖNSTENSBÄLTE Geografiskt läge Guldförekomsterna ligger intill Oijärvi samhälle i norra Finland cirka 65 km
Läs mer54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede
54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad
Läs merVäster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål
Väster 7:1 och 7:9, Gävle kommun Bedömning av behov av riskanalyser vid exploatering för bostadsändamål 2016-01-27 1 Uppdrag Tyréns AB har på uppdrag av TrondBygg Holding AB (markägaren till fastigheterna
Läs mer1(7) ENKELT PLANFÖRFARANDE
1(7) Detaljplan för fastigheterna Nissafors 1:140, 1:141 m.fl. i Källeryds församling, Gnosjö kommun. PLANBESKRIVNING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ENKELT PLANFÖRFARANDE Eboss AB, Nissafors genom Arkitekt SAR/MSA
Läs merDETALJPLAN FÖR DEL AV GÅRÖ 1:69 (ÅVC, STRÖMGATAN) I GNOSJÖ TÄTORT
PLANPROGRAM DETALJPLAN FÖR DEL AV GÅRÖ 1:69 (ÅVC, STRÖMGATAN) I GNOSJÖ TÄTORT PROGRAMHANDLING HANDLINGAR Planprogram Programskiss Behovsbedömning Upprättad av Miljö och byggförvaltningen i Gnosjö kommun
Läs merSamrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun
Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun 2010 05 27 Upprättad av: Ellen Samuelsson, WSP Environmental
Läs merUNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN AVSEENDE NYTT TILLSTÅND FÖR DEPONERING, MARKSANERING SYDOST
UNDERLAG FÖR SAMRÅD ENLIGT 6 KAP. 4 MILJÖBALKEN AVSEENDE NYTT TILLSTÅND FÖR DEPONERING, MARKSANERING SYDOST 1 Administrativa uppgifter Bolaget: Marksanering Sydost AB Postadress: Box 952 191 29 Sollentuna
Läs merHur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Läs merUnderlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Läs merAnsökan om Bearbetningskoncession
Stekenjokk och Levi Ansökan om Bearbetningskoncession Northfield Exploration AB Besöksadress: Kungsängsvägen 31, Uppsala, Postadress: Box 275, 751 05 Uppsala Tel: 018 15 64 24, Mobil: 0706 73 32 89, Fax:
Läs merYt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
Läs mer2012-10-31 Karlstads Energi AB
1 Karlstads Energi AB Samrådsunderlag för uttag av ytvatten för kylning av överskottsvärme genom befintlig återkylare vid KVV Yttre Hamn samt utsläpp av uppvärmt vatten Innehåll Samrådsunderlag 2 1 ADMINISTRATIVA
Läs merElanslutning av Markbygden Etapp 3B till Dubblabergen i Piteå kommun, Norrbottens län Avgränsningssamråd enligt 2 kap. 8 a ellagen och 6 kap.
Elanslutning av Markbygden Etapp 3B till Dubblabergen i Piteå kommun, Norrbottens län Avgränsningssamråd enligt 2 kap. 8 a ellagen och 6 kap. 29 miljöbalken Samrådsmötet - Samrådets syfte - Lokalisering,
Läs merUpphävande av detaljplaner för del av Tuolluvaara industriområde, Kiruna kommun i Norrbottens län HANDLINGAR PLANPROCESSEN
PLANBESKRIVNING s. 1(8) Upphävande av detaljplaner för del av Tuolluvaara industriområde, Kiruna kommun i Norrbottens län HANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Fastighetsförteckning
Läs merStorumans kommun. Behovsbedömning Ansökan om ändring av detaljplan på fastigheten Kyrkostaden 1:31 m fl. Dnr: Upprättad:
Storumans kommun Behovsbedömning Ansökan om ändring av detaljplan på fastigheten Kyrkostaden 1:31 m fl Dnr: Upprättad: 2011-02-07 Ansökan om ändring av detaljplan på fastigheten Kyrkostaden 1:31 m fl Samråd
Läs merAnsökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando. Samrådsredogörelse. Pajala kommun, Norrbottens län
Bilaga A. Samrådsredogörelse Ansökan om förlängd koncession för 40 kv-luftledningar mellan Lovikka och Junosuando Pajala kommun, Norrbottens län 2017-09-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 SAMRÅDETS
Läs merTASMET AB - SCHAKTNING AV PROVGROPAR I NORRA KÄRR
TASMET AB - SCHAKTNING AV PROVGROPAR I NORRA KÄRR SAMRÅDSUNDERLAG Framställd för: Myndigheter, enskilda och organisationer Uppdragsnummer: 1270389 Innehållsförteckning ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 1 1.0
Läs merDetaljplan för Kalven 1:138
Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merDETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN
SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR
Läs merDOM Stockholm
SVEA HOVRÄTT Rotel 060204 DOM Stockholm Mål nr Sid 1 (14) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-05-10 i mål nr M 1471-08, se bilaga A KLAGANDE Naturvårdsverket 106 48 Stockholm
Läs merarkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merdatum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö
datum 2016-04-08 diarienummer 2013-00346 ÄDp 5375 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö INLEDNING Då planförslaget
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning. Fördjupad översiktsplan Svappavaara November 2013
Miljökonsekvensbeskrivning Fördjupad översiktsplan Svappavaara November 2013 1 Innehållsförteckning 0. Sammanfattning 1. Inledning 2. Aktuella planförhållanden 3. Gällande bestämmelser 3 6 10 10 4. Förslag
Läs merTunnelbana från Odenplan till Arenastaden. Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken- Bilaga 1 Gångtunneln vid Odenplan
Tunnelbana från Odenplan till Arenastaden Samrådsunderlag inför prövning enligt miljöbalken- Bilaga 1 Gångtunneln vid Odenplan Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Beskrivning av planerad byggnation...
Läs merInformation/samråd rörande ny bergtäkt inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län.
1(5) Datum: 2013-02-07 Beteckning: 2013:68 Till berörda Information/samråd rörande ny bergtäkt inom fastigheten Hall 4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län. (tidigare
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB PM GEOTEKNIK. Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:
ÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB PM GEOTEKNIK Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:91 2018-11-14 PM GEOTEKNIK Detaljplan Så 8:4, 2:11 och 2:91 KUND ÅRE ÖSTRA FASTIGHETER AB KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box 758 851 22
Läs merRAPPORT. Provbrytning Nunasvaara SAMRÅDSUNDERLAG Uppdragsnummer: Distributionslista: Louise Lindskog
SAMRÅDSUNDERLAG Provbrytning Nunasvaara Framställd för: Talga Mining Pty Ltd Filial Sweden RAPPORT Uppdragsnummer: 14512350306 Distributionslista: Louise Lindskog Innehållsförteckning 1.0 SAMRÅD OM PROVBRYTNING...
Läs merTillägg till planbeskrivning
SAMRÅDSHANDLING 1 (7) Ändring av detaljplan för del av Bergslagssjukhuset, Läkaren 7 Fagersta kommun Västmanlands län Följande detaljplan berörs: S 99 - Stadsplan för Brinellvägens nya sträckning mellan
Läs merBra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter
Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett
Läs merBehovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Läs mer