GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE. Dag Ygland SWECO VBB

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE. Dag Ygland SWECO VBB"

Kristina Lind
för 6 år sedan
Visningar:

1 GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE Dag Ygland SWECO VBB

2 Uppdrag Anpassa och göra tillägg till RIDAS kapitel 3 för att beakta de speciella förhållanden som kan råda vid en gruvdammsanläggning

3 Genomförande 3 nivåer Utredning Stabilitet Översiktlig utredning Fältundersökningar Materialegenskaper Tätzon Anpassning Övriga delar

4 Arbetsgrupp på SWECO VBB Dag Ygland Annika Bjelkevik Jonas Hammarson Carsten Staub Anders Heiner Mårten Jakobsson

5 Kap 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE Gäller för dammar och avbördningsanordningar vid sandmagasin. För klarningsmagasin hänvisas till RIDAS. Likaså hänvisas till RIDAS för betongkonstruktioner som kan ingå i ett sandmagasins avbördningsanordningar.

6 Innehåll kapitel Belastningar -vissa tillägg 3.2 Fyllningsdammar -konventionella dammar, normalt tätkärna av morän -kapitel 3.2 i RIDAS med vissa tillägg 3.3 Dränerande fyllningsdammar -dammar byggda av anrikningssand -nytt kapitel 3.4 Avbördningsanordningar -kapitel 3.4 i RIDAS med vissa modifieringar

7 Kapitel 3.2 Fyllningsdammar

8 3.2.1 Allmänt Krav på livslängd beror på vald efterbehandlingsmetod Kan vara lång, tusen år eller mer Materialkrav så som vittringsbeständighet måste vara höga.

9 Tätning I de fall tätningen behöver vara beständig under ett långtidsperspektiv skall den utformas så att risken för inre erosion minimeras. -T ex små portrycksgradienter och/eller försiktiga materialövergångar

10 Erosionsskydd Uppströms erosionsskydd kan för gruvdammar med små vattenvolymer och begränsat vattendjup i vissa fall utgöras av tillräcklig mängd anrikningssand. -Om det finns en beach av anrikningssand behövs normalt inget erosionsskydd på uppströmssidan

11 3.2.7 Kontroll Höjning av dammar i etapper eller kontinuerligt innebär att byggkontroll kan behöva vara regelbundet återkommande.

13 Typer av dränerande dammar Inåtdamm Uppåtdamm Utåtdamm 1. Startdamm 2. Anrikningssand 3. Stödfyllning

14 Material Materialegenskaper De tekniska egenskaperna för de material som påverkar dammens funktion skall undersökas och dokumenteras Undersökningar av anrikningssand Undersökningar av anrikningssandens egenskaper skall ske på ett sådant sätt att resultaten avspeglar sandens egenskaper som den har eller kommer att få i dammkonstruktionen.

15 Sondering med borrbandvagn i sandmagasin

16 3.3.6 Genomströmning och portryck En god kontroll av portrycket i dammarna skall finnas och dess betydelse för stabilitet och läckage analyseras. Portrycksfördelningen bör beräknas med lämpligt modelleringsverktyg och resultaten verifieras med portrycksmätning i dammen och i dess närområde.

17 Genomströmning och portryck (forts) Kontroll av genomströmning Vattengenomströmning från en sanddeponi sker inte bara genom dammen utan även genom dess grundläggning och magasinets botten => En tät damm kan vara lika genomsläpplig som en dränerande damm

18 Portrycksgradient i undergrund, dränerande damm

19 Konventionell fyllningsdamm

20 3.3.8 Stabilitet En damm skall utformas och byggas så att den med betryggande marginal är stabil under alla dimensionerande belastningsförhållanden. Stabiliteten skall verifieras. Stabiliteten bör i de flesta fall analyseras för såväl dränerade som odränerade förhållanden. Vid analys av odränerade förhållanden skall magasinets och dammens höjningstakt beaktas - Rekommenderat beräkningsförfarande finns i TV

21 Stabilitet, forts. Dränerade förhållanden = portrycket förändras inte Odränerade förhållanden = portrycket kan öka Följande säkerhetsfaktorer rekommenderas: ESA: Dränerade statiska lastförhållanden FS=1.5 USA-D: Odränerad skjuvhållfasthet vid brott FS=1.3 USA-SS: Residual odränerad skjuvhållfasthet FS=1.1

22 Instrumentering Bygghandlingar Utförande Kontroll Dokumentation - Hänvisning till motsvarande kapitel i 3.2

23 3.4.3 Avbördningskapacitet Under drifttiden dimensioneras utskov enligt Flödeskommitténs riktlinjer. För långtidsfasen bör risken för större flöden än enligt Flödeskommitténs riktlinjer beaktas. Utredning har visat att riktlinjerna är tillämpliga även på små nederbördsområden

24 Avbördning (forts) Automatiksystem Skyddssystem System för övervakning och fjärrkontroll - Viss reduktion av riktlinjerna m.h.t till att gruvdammsanläggningar övervakas med högre frekvens av personal än vattenkraftens anläggningar.

25 Plan över Hötjärnsmagasinet

26 Typsektion Anrikningssand Morän fin H Morän grov Homogen morändamm 2 Mm 3 morän RIDAS eller GruvRIDAS?

Relevanta dokument

Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Samråd

Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Samråd 2017-06-01 Julia Bartholomeusz Dammsäkerhet och deponeringshantering Sweco Stockholm 1 Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Nuvarande tillstånd Avbördning