Konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering

Transkript

1 /128 Konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificering Vägledning avseende Affärsverkets svenska kraftnät föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet.

2

3 Förord I Svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning enligt 2 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet anges när en konsekvensutredning senast ska vara ingiven till tillsynsmyndigheten. Där tydliggörs även innehållet, omfattningen och dokumentationen av konsekvensutredningen. Denna vägledning ger stöd till underhållsskyldiga dammägare i deras arbete med konsekvensutredningar och förslag till dammsäkerhetsklassificering. Vägledningen kan även utgöra ett stöd för tillsynsmyndigheterna. Vägledningen förtydligar tillämpningen av det nya regelverk som gäller för dammsäkerheten. Den berör dammar av alla storlekar och ändamål. De bestämmelser som gäller för klassificerade dammar behandlas dock inte i detta dokument. Vägledningen är tänkt att vara ett levande dokument, varför vi gärna ser att berörda aktörer hör av sig till Svenska kraftnät med förslag till kompletteringar och fördjupningar. Sundbyberg i maj 2015

4

5 Innehåll 1 Inledning Ny dammsäkerhetsreglering Föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning Vilket syfte har konsekvensutredningen? Allmänt om analys av översvämningsskador Dammbrottsberäkningar, översvämningskartering och konsekvenser av dammhaveri Vilken detaljeringsgrad är rimlig? Kan befintligt underlag från dammbrottsberäkningar och konsekvensklassificering användas? Dammar där dammbrottsberäkningar och konsekvensutredningar inte gjorts tidigare Vilka dammar ska konsekvensutredas? För vilka dammar ska konsekvensutredning utföras? Vem ska göra konsekvensutredningen? Att hålla konsekvensutredningen aktuell Definition av nyckelbegrepp Damm respektive magasin Dammanläggning Dammhöjd Dammhaveri Konsekvensutredning arbetsgång, omfattning och dokumentation Hur omfattande bör konsekvensutredningen vara? Arbetsgång för konsekvensutredning Dokumentation på blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering... 29

6 4.3.1 Vilka uppgifter ska blanketten innehålla? Skyddsvärda uppgifter och sekretess hur beaktas detta vid redovisning av en konsekvensutredning? Särskilda bestämmelser till skydd för allmänna intressen, rikets säkerhet och terrorism Uppgifter som skulle kunna vara skyddsvärda Hantering av uppgifter som bedömts vara skyddsvärda Dammsäkerhetsklasser och bedömning av konsekvenser Inledning Karaktärisering av konsekvenser; direkta - indirekta, tangibla - intangibla Utgångspunkter för bedömningen av konsekvenser Arbetsgång för samlad bedömning och bestämning av klass Klassificeringssystem och konsekvensernas betydelse från samhällelig synpunkt Dammsäkerhetsklass A Dammsäkerhetsklass B Dammsäkerhetsklass C Damm utan dammsäkerhetsklass, U Konsekvensernas betydelse från samhällelig synpunkt Mer om konsekvenser att beakta vid klassificering Förlust av människoliv Förstörelse av eller störning i elförsörjningen, infrastruktur, eller annan samhällsviktig verksamhet Miljöskada Förstörelse av områden som är av riksintresse för kulturmiljövården Ekonomisk skada När ska konsekvensutredning och förslag på klass lämnas till länsstyrelsen? Nya dammar Befintliga dammar Bilaga 1 Blankett för konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering... 71

7 1 Inledning 1.1 Ny dammsäkerhetsreglering En samlad reglering av frågor om dammsäkerhet har införts i 11 kap. miljöbalken samt i tre förordningar 1. Den nya regleringen trädde i kraft den 1 juli 2014 och omfattar i huvudsak följande. 1 De dammar som finns i Sverige ska klassificeras utifrån en bedömning av ett eventuellt dammhaveris sammanlagda samhälleliga konsekvenser. 2 Den som är underhållsskyldig för en damm ska upprätta en konsekvensutredning där en bedömning görs av de konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra. Utredningen ska tillsammans med förslag på dammsäkerhetsklass ges in till länsstyrelsen som med utgångspunkt från utredningen fattar beslut om dammsäkerhetsklass A, B eller C. 3 Om ett dammhaveri endast kan leda till samhälleliga konsekvenser som har liten betydelse och där risken för förlust av människoliv är försumbar ska dammen inte klassificeras. 4 För dammar som klassificerats i en dammsäkerhetsklass ställs nya krav på dammsäkerhetsarbetet i förordning (2014:214) om dammsäkerhet. Den underhållsskyldige ska utföra egenkontroll på grundval av ett säkerhetsledningssystem, vart tionde år genomföra en helhetsbedömning av dammens säkerhet samt årligen rapportera till tillsynsmyndigheten. Den underhållsskyldige ska också betala en årlig avgift för dammsäkerhetstillsynen enligt förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Detta dokument ger vägledning avseende punkt 1-3. Bestämmelser som gäller för klassificerade dammar, punkt 4, behandlas inte vidare i detta dokument. Svenska kraftnät utarbetar under 2015 föreskrifter om säkerhetsledningssystem, helhetsbedömning och rapportering med målet att de ska träda ikraft 1 januari Förordning (2014:214) om dammsäkerhet, Förordning (2014:216) om ändring i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, Förordning (2014:215) om ändring i förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät 7/72

8 1.2 Föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredning I förordningen om dammsäkerhet bemyndigas Svenska kraftnät att meddela föreskrifter om konsekvensutredning. Svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd (SvKFS 2014:1) om konsekvensutredning trädde i kraft den 1 januari Föreskrifterna innehåller bestämmelser om > innehåll, omfattning och dokumentation av konsekvensutredningar, samt > tidpunkten för när konsekvensutredningar och förslag till dammsäkerhetsklass ska lämnas till tillsynsmyndigheten. Svenska kraftnät har utarbetat föreskrifterna med avsikten att > Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificeringen ska kunna tillämpas enhetligt över landet - anpassat efter rådande förutsättningar. > Dammar med kända stora konsekvenser av dammhaveri ska klassificeras först - tidplanen för när konsekvensutredningar ska lämnas in tar utgångspunkt från allvarlighetsgraden av redan kända konsekvenser av dammhaveri. > Detaljstyrning ska undvikas - den underhållsskyldige ska så långt möjligt kunna utnyttja befintliga underlag från dammbrottberäkningar, översvämningskarteringar och konsekvensutredningar. > Förenklad dokumentation av konsekvensutredningar medges för dammar där detta är tillräckligt för att uppfylla avsett syfte. I detta sammanhang vill Svenska kraftnät understryka att det är angeläget att sakkunnig expertis (personer med erforderlig utbildning och erfarenhet) genomför konsekvensutredningen. 1.3 Vilket syfte har konsekvensutredningen? En konsekvensutredning är en utredning av vilka konsekvenser ett haveri av en damm kan leda till. Syftet med en konsekvensutredning är att ge underlag för en bedömning av hur allvarliga konsekvenser ett dammhaveri sammantaget skulle kunna leda till från samhällelig synpunkt, och därmed kunna ligga till grund för beslut om dammsäkerhetsklass (alternativt ett konstaterande att dammen inte ska omfattas av klassificeringssystemet). För att uppfylla syftet ska dokumentationen innefatta redovisning och motivering av valda arbetsmetoder och gjorda antaganden samt information som på ett transparent 8/72

9 sätt ger stöd för de redovisade resultaten och slutsatserna enligt ovan. Normalt inkluderar detta en översiktlig beskrivning av > Den aktuella dammen > Hur den kan gå till brott (dammhaveri) > Vilka områden som översvämmas > Vad som skadas av översvämningen > En samlad bedömning av konsekvensernas allvarlighet från samhällelig synpunkt > Förslag på dammsäkerhetsklass Beskrivningen ska för varje damm tillsammans med annan för länsstyrelsen tillgänglig information - kunna utgöra grund för länsstyrelsens dammsäkerhetsklassificering. Utöver dammägarens konsekvensutredning bör länsstyrelsen även nyttja t.ex. information som myndigheten har kännedom om genom det geografiska områdesansvaret, det särskilda ansvaret för krisberedskap, arbete med risk- och sårbarhetsanalys och skydd av samhällsviktig verksamhet i länet. Detta innefattar information som den underhållsskyldige inte har närmare insyn i. Den underhållsskyldige kan t.ex. inte förväntas utföra eller redovisa närmare konsekvensanalyser avseende översvämningens skadeverkningar och störningar vad gäller dess påverkan på kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet där en aktör med särskilt ansvar inom krisberedskapen finns utpekad. En god dialog mellan den underhållsskyldige och länsstyrelsen är därför viktig i arbetet med konsekvensutredningar och klassificering av dammar. 1.4 Allmänt om analys av översvämningsskador 2 Översvämningsskador kan analyseras såväl före en översvämning, för att uppskatta potentiella skador, som efter en översvämning, baserat på dokumentation och registrering av verkliga skador. Generellt gäller att analyser som görs i ett förebyggande skede, före en översvämning, är behäftade med stora osäkerheter. Detta är en följd av flera osäkerheter vad gäller omfattning och tidpunkt för olyckan, men också vad gäller faktiska konsekvenser som kan uppstå till följd av den. Vad gäller dammhaveri har bl.a. antaganden om faktorer som brottsöppningens storlek och dammhaveriets tidsförlopp stor betydelse, då de är avgörande för hur stort utflödet från magasinet blir. 2 Referens: Analys av översvämningsskador en kunskapsöversikt, Karlstads Universitet, Centrum för klimat och säkerhet, rapport 2014:1 9/72

10 Eftersom översvämningar alltid har en geografisk utbredning är överlagringsanalyser en vanlig metod för analys av översvämningsskador. Riskkartor som illustrerar översvämningsrisk har utnyttjats i flera sammanhang, t.ex. av myndigheter som hanterar översvämningsrisker, av räddningstjänst och av de som planerar mark- och vattenanvändning, för att visa utbredningen för översvämningar och vad som finns i området. Tillgång till höjddata och noggrannheten i höjdmodeller avgör hur väl översvämningens utbredning i terrängen kan beskrivas. Beskrivningen av översvämningens utbredning och vattennivå utgör grunden för bedömning av vilka konsekvenser som översvämningen skulle kunna medföra för de objekt och områden som berörs. I särskilda fall kan även andra parametrar beaktas för att bedömningar ska kunna göras av de potentiella konsekvenserna. Översvämningens karaktäristik i ett utsatt område, särskilda förhållanden som förvarningstid innan översvämningen når området och lokal förmåga att skydda objekt som skulle beröras av översvämningen kan ha avgörande betydelse. Sådana bedömningar är svåra att göra och bör därför utföras av sakkunnig expertis. 1.5 Dammbrottsberäkningar, översvämningskartering och konsekvenser av dammhaveri Vilken detaljeringsgrad är rimlig? Enligt dammsäkerhetsförordningen ska konsekvensutredningen innefatta en beskrivning av hur den aktuella dammen kan gå till brott (dammhaveri), vilka områden som kan översvämmas samt vad som kan skadas av översvämningen. Det är inte möjligt att exakt förutse och beskriva hur ett dammhaveri kan ske, hur flodvågen följer terrängen nedströms, vilka områden som skulle bli översvämmade eller vilka konsekvenser på omgivningen det skulle få. Med dagens beräkningsmetoder (handberäkningar och/eller datormodellering) och tillgång till höjddata kan dammägaren emellertid göra uppskattningar eller beräkningar av dammhaveriets utveckling och flodvågens utbredning. Man kan således göra ungefärliga beräkningar eller överslag av vilka områden som skulle översvämmas. I detta sammanhang är det ett dammhaveri av typen värsta troliga scenario som åsyftas. Det antagna dammhaveriet, översvämningsförloppet och bedömningen av konsekvenserna ska uppfattas som trovärdiga utifrån tillgänglig kunskap på området. Normalt behöver flera scenarion studeras, t.ex. haveri vid såväl normala flödessituationer som vid höga flöden. 10/72

11 Om en damm är belägen i ett vattendrag med flera dammar, och risk föreligger för sekundära dammhaverier, behöver utvärderingen omfatta alla dammar som kan beröras. Detta förutsätter i praktiken koordinering och informationsutbyte mellan de olika dammägarna, och det kan vara lämpligt att en gemensam hydraulisk modell upprättas för vattendraget. Generellt sett kommer en uppströms belägen damm, som kan medföra haveri i andra dammar i samma vattendrag, alltid att placeras i minst samma klass som den damm nedströms som vid ett dammhaveri medför de största konsekvenserna. Två dammar belägna i olika älvgrenar, som längre nedströms sammanflödar i samma vattendrag, behöver inte antas gå till brott samtidigt, utan dammarna kan konsekvensutredas oberoende av varandra. Översvämningens karaktäristik (t.ex. vattnets hastighet, stighastighet, djup, varaktighet, om vattnet innehåller farliga ämnen eller för med sig bråte etc.) påverkar vilka skadeverkningar som kan uppkomma. Det är dock varken rimligt eller möjligt att i varje enskilt fall göra detaljerade analyser av översvämningens egenskaper. Med hänsyn till de osäkerheter som finns kan det istället vara lämpligt att hålla sig till enkla konservativa bedömningar. Vid hydraulisk modellering antar man normalt att vattnet är rent och att erosion inte sker längs vattendraget. Ett undantag är gruvdammar med sandmagasin där det utströmmande vattnet kan föra med sig stora sandmängder till nedströmsområdet, vilket kan behöva beaktas i modelleringen. Vid användande av beräkningsresultaten behöver man vara medveten om att osäkerheter finns. Det bedöms inte heller vara rimligt eller möjligt att försöka beräkna eller förutsäga exakt vilka konsekvenser och störningar som kan komma uppstå till följd av översvämningen. Dammägaren bör dock klargöra vad som finns i det område som enligt beräkningar/bedömningar kommer att översvämmas. Med utgångpunkt från detta kan en grov bedömning göras av vilka konsekvenser och störningar som ett dammhaveri skulle kunna medföra initialt, hur det skulle se ut i området när översvämningen har dragit sig tillbaka (vilka kvarvarande effekter som skulle bestå efter den akuta fasen), om återställande skulle vara möjligt samt hur resurs- och tidskrävande återställandet skulle vara. Vedertagna antaganden, beräknings- och bedömningsmetoder, samt exempel på hur dammbrottsberäkningar kan dokumenteras, sammanställs våren 2015 inom ramen för ett Energiforskprojekt, som bedrivs i samverkan mellan Svenska kraftnät och kraftindustrin. 11/72

12 1.5.2 Kan befintligt underlag från dammbrottsberäkningar och konsekvensklassificering användas? För de ägare som redan har utrett konsekvenserna av dammhaverier och klassificerat sina dammar enligt RIDAS och GruvRIDAS bedömer Svenska kraftnät att befintlig dokumentation i stor utsträckning kommer att kunna ligga till grund för och utgöra det huvudsakliga underlaget för konsekvensutredningarna. Generellt bedöms att det nya regelverket inte föranleder förändringar i gjorda antaganden om värsta troliga dammhaveri och genomförda dammbrottsberäkningar, men att befintliga bedömningar av potentiella konsekvenser och förslag på klassificering behöver ses över. (Dammsäkerhetsklasserna A, B och C i regleringen bedöms dock i stort överensstämma med konsekvensklasserna 1+, 1 och 2 enligt kraftindustrins och gruvindustrins riktlinjer, RIDAS och GruvRIDAS.) Erfarenheterna från branschens eget arbete med konsekvensklassificering enligt RI- DAS och GruvRIDAS är att konsekvensutredningen ofta är relativt okomplicerad och att och dammarna med stöd av denna kan klassificeras med rimlighetsbedömningar. Detta har framför allt gällt dammar som tillhör de högsta och lägsta konsekvensklasserna, dvs. konsekvensklass 1+ och 3 (där klass 3 närmast motsvarar en damm som inte ska placeras i en dammsäkerhetsklass). Vid sådana enklare fall kan beräkningsmetoderna och ansättandet av beräkningsparametrar förenklas, medan detaljerade översvämningsstudier kan behöva göras i tveksamma fall då dammarna synbarligen tillhör någon av klasserna mellan dessa ytterligheter. Detaljeringsgraden på studien bör således anpassas efter hur konservativa bedömningar man väljer att göra samt hur svårbedömda de potentiella konsekvenserna och klassificeringen är. Eventuellt behov av översyn och kompletteringar styrs i varje enskilt fall av hur fullständigt det befintliga underlaget är och om kompletteringar behövs för att uppfylla syftet med konsekvensutredningen. Frågor att ta ställning till är exempelvis; > Har dammbrottsberäkningar genomförts för den aktuella dammen (eller endast för en annan större damm i samma dammanläggning)? > Har lämplig metodik använts för dammbrottsstudien och har rimliga antaganden gjorts? > Har konsekvenser studerats för hela den älvsträcka eller det område som skulle översvämmas? > Har alla typer av konsekvenser (skadeobjekt) som nämns i 11 kap 24 miljöbalken beaktats/kartlagts? > Har utredningen dokumenterats på ett tillfredsställande sätt? 12/72

13 För de ägare som har dammanläggningar i de stora kraftverksälvarna kommer underlag för utveckling av samordnad beredskapsplanering för dammhaverier och höga flöden - och framväxande kunskaper om potentiella konsekvenser till följd av dammhaverier att kunna nyttiggöras även i arbetet med konsekvensutredningar. Svenska kraftnät bedömer att nya hydrauliska modelleringar och flodvågsberäkningar i allmänhet inte kommer att behöva göras för att kunna upprätta en konsekvensutredning för dammar som redan studerats i beredskapsprojekten i de stora kraftverksälvarna. (I fall där kompletterande beräkningar trots allt behövs för någon damm bör de befintliga hydrauliska modellerna kunna användas i arbetet.) Under det första halvåret 2015 låter Svenska kraftnät genomföra en överlagringsanalys för kartläggning av objekt som finns inom översvämningsområdet för de tio stora kraftverksälvarna. Metodiken är GIS-baserad och utgår i huvudsak från digital information som är tillgänglig genom geodatasamverkan mellan myndigheter. Resultatredovisningen görs på likande sätt som i beredskapsprojekten och berörda dammägare, länsstyrelser m.fl. kommer att delges resultaten i digitalt format. Avsikten är att kartläggningen ska kunna utgöra ett underlag för bedömningen av vilka objekt som skulle kunna påverkas vid ett dammhaveri. För mer information om metodiken hänvisas till Elforsk rapport nr 14: Dammar där dammbrottsberäkningar och konsekvensutredningar inte gjorts tidigare För ägare som har dammanläggningar där konsekvenserna inte tidigare har utretts behöver bedömningar eller beräkningar avseende tänkbara dammhaverier, översvämmade områden och skadeobjekt göras innan konsekvensutredningen och förslag på klass kan lämnas in till tillsynsmyndigheten. Om flodvågsberäkningar och identifiering av skadeobjekt behöver göras kan sakkunnig expertis behöva anlitas av den underhållsskyldige. Svenska kraftnät bedömer att det i första hand är dammägare med mindre dammar, och som inte arbetar enligt RIDAS, som inte tidigare har utrett konsekvenserna av dammhaveri. För sådana mindre dammanläggningar bör det i allmänhet vara tillräckligt att göra en sakkunnig bedömning av troliga haveriscenarier, en beräkning eller likvärdig bedömning av dammhaveriet och översvämningens utbredning samt en kartläggning av potentiella skadeobjekt i det översvämmade området, som grund för bedömningen av konsekvenserna och förslag på klass. Vägledning för hur dammbrotts- 3 Metod för identifiering och kartläggning av objekt som kan påverkas av dammhaveri (Elforsk rapport 14:55) 13/72

14 beräkningar och översvämningskartering kan göras finns i Energiforskrapport 2015: För de minsta dammarna som berörs av kravet på konsekvensutredning (dammar med en dammhöjd mindre än fem meter eller en frisläppt volym vatten vid haveritidpunkten om mindre än kubikmeter vatten) bedömer Svensk kraftnät att det i de flesta fall bör vara möjligt att genom en översiktlig beskrivning klargöra att ett haveri endast skulle medföra konsekvenser med liten betydelse från samhällelig synpunkt. 4 Dammbrottsberäkning och översvämningskartering - metodik och erfarenheter (Energiforskrapport 2015:119, publiceras preliminärt sommaren 2015) 14/72

15 2 Vilka dammar ska konsekvensutredas? Detta avsnitt beskriver för vilka dammar konsekvensutredningar ska göras, och vem som är ansvarig för detta. Vidare beskrivs vad det innebär att konsekvensutredningen ska hållas aktuell. Definitionen av damm, dammhöjd, dammhaveri och andra nyckelbegrepp ges i avsnitt 3. Vad en konsekvensutredning ska innehålla anges kortfattat i 2 förordning om dammsäkerhet. Detta utvecklas i Svenska kraftnäts föreskrifter, och behandlas vidare i avsnitt 4. Utdrag ur Förordning om dammsäkerhet Konsekvensutredning 2 Den som är skyldig att underhålla en damm ska se till att det alltid finns en dokumenterad aktuell utredning och bedömning av vilka konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra (konsekvensutredning). En konsekvensutredning ska beskriva 1. hur ett dammhaveri antas ske, 2. vilka områden som kan översvämmas vid ett dammhaveri, och 3. vad som kan skadas i de områden som skulle översvämmas vid ett dammhaveri. 3 En konsekvensutredning behöver dock inte utföras om 1. dammen är lägre än 5 meter, och 2. ett dammhaveri vid dammen inte skulle kunna innebära att det vid haveritidpunkten okontrollerat strömmar ut mer än kubikmeter vatten eller blandning av vatten och annat material. 4 Den som är skyldig att underhålla en damm som omfattas av kravet på konsekvensutredning ska lämna denna till tillsynsmyndigheten tillsammans med ett förslag till klassificering enligt 11 kap. 24 och 25 miljöbalken. 2.1 För vilka dammar ska konsekvensutredning utföras? En konsekvensutredning ska göras för dammar där > dammen är minst fem meter hög, och/eller > ett dammhaveri vid dammen skulle kunna innebära att det vid haveritidpunkten okontrollerat strömmar ut mer än kubikmeter vatten, eller blandning av vatten och annat material (se förordningen 3 ). 15/72

16 Temporära dammar (fångdammar) är undantagna från kravet (se 11 kap 24 miljöbalken). Vidare omfattas endast dammar som omfattas av bestämmelserna om vattenverksamhet, se vidare avsnitt 3.1. Svenska kraftnät har i sina föreskrifter angett en tidplan för när konsekvensutredningen ska lämnas in till länsstyrelsen, se vidare avsnitt 6.2. En konsekvensutredning behöver i allmänhet inte utföras om > dammen är lägre än 5 meter, och > ett dammhaveri inte skulle kunna innebära att det vid haveritidpunkten strömmar ut mer än m 3 vatten, eller blandning av vatten och annat material. Enligt förordningen undantas sådana dammar från kravet om att utföra konsekvensutredning. Om länsstyrelsen bedömer att ett dammhaveri vid en sådan liten damm skulle kunna medföra betydande konsekvenser från samhällelig synpunkt, pga. det geografiska läget, förekomst av farligt sediment i magasinet etc., och därför eventuellt ska vara placerad i en dammsäkerhetsklass, kan länsstyrelsen begära in konsekvensutredning och förslag på klass även för denna damm. Detta följer av att en damm ska vara klassificerad i en dammsäkerhetsklass om ett dammhaveri kan medföra konsekvenser med mer än liten betydelse från samhällelig synpunkt (11 kap. 24 miljöbalken). Eftersom förordningen inte gäller för sådana dammar är inte heller kraven i föreskrifterna rörande konsekvensutredningens innehåll, omfattning och dokumentation bindande för sådana dammar. De kan dock ses som en vägledning för utformningen av det underlag som bör lämnas till länsstyrelsen i syfte att utgöra underlag för beslut om klassificering. Svenska kraftnät rekommenderar således att föreskrifterna följs även i fall där det är aktuellt att utföra konsekvensutredning för mindre dammar. 2.2 Vem ska göra konsekvensutredningen? Konsekvensutredning ska göras av den som är skyldig att underhålla en damm som omfattas av bestämmelserna om vattenverksamhet i 11 kap. miljöbalken. Definition av ordet damm och andra nyckelbegrepp för sammanhanget framgår i avsnitt 3. Konsekvensutredningen (blanketten Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering med tillhörande bilagor) ska undertecknas av den inom verksamheten som är ansvarig för dammsäkerheten enligt miljöbalken. Konsekvensutredningen ska lämnas till tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) tillsammans med förslag på dammsäkerhetsklass. 16/72

17 2.3 Att hålla konsekvensutredningen aktuell Konsekvensutredningen ska vara dokumenterad och hållas aktuell. Utdrag ur Föreskrifter om konsekvensutredning Tidpunkt för inlämnande av konsekvensutredning befintliga dammanläggningar 12 I samband med helhetsbedömning av dammens säkerhet enligt 7 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet ska konsekvensutredningen ses över, och vid behov aktualiseras och tillsammans med förslag på klassificering lämnas till tillsynsmyndigheten. 13 Om bestående förändringar, med avgörande betydelse för de samhälleliga konsekvenserna av dammhaveri, sker i dammanläggningens omgivning ska konsekvensutredningen ses över och vid behov aktualiseras och tillsammans med förslag på klassificering lämnas till tillsynsmyndigheten. 14 I samband med prövning av ansökan om tillståndspliktig reparation, ombyggnad eller annan åtgärd som har avgörande betydelse för de samhälleliga konsekvenserna av dammhaveri, ska konsekvensutredningen aktualiseras och tillsammans med förslag på klassificering lämnas till tillsynsmyndigheten. I föreskrifterna förtydligas att dammägare ska se över och aktualisera konsekvensutredningen minst vart tionde år, i samband med helhetsbedömningen. Därutöver anges att konsekvensutredningar ska aktualiseras vid förändringar i dammanläggningens omgivning som har avgörande betydelse för de samhälleliga konsekvenserna av dammhaveri samt vid reparation, ombyggnad eller annan åtgärd som har avgörande betydelse för konsekvenser av dammhaveri. För gruvdammar, som höjs genom frekvent återkommande påbyggnad (exempelvis årsvisa höjningar), kan konsekvensutredningen och klassningen baseras på den högsta tillståndsgivna dammhöjden för den aktuella dammen. På så vis erhålls en klassning som är relevant för dammen utan att det uppstår behov av årlig revidering av konsekvensutredningen. I samband med årsrapportering bör den underhållsskyldige ange om förändringar har uppkommit som föranleder översyn av konsekvensutredningen. Om sådana avgörande förändringar i konsekvenserna av dammhaveri har uppkommit så ska den underhållsskyldige se över och vid behov aktualisera konsekvensutredningen. Den uppdaterade konsekvensutredningen ska lämnas till länsstyrelsen tillsammans med eventuellt förslag på ändrad klassificering. Tidpunkt för när konsekvensutredning och förlag på klass första gången ska lämnas till tillsynsmyndigheten framgår av avsnitt 6. 17/72

18

19 3 Definition av nyckelbegrepp I detta avsnitt beskrivs några nyckelbegrepp som används i regelverket. Föreskrifterna gäller för den som är skyldig att underhålla en damm som omfattas av bestämmelserna om vattenverksamhet i 11 kap. miljöbalken. Definitionen av orden damm och dammhaveri bygger i sin tur på definitionen av andra begrepp i 11 kap. miljöbalken. I föreskriften definieras orden magasin, dammanläggning och dammhöjd. Utdrag ur miljöbalken 11 kap. 2 I detta kapitel avses med vattenområde: ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd, och markavvattning: en åtgärd som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avledande av avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet med åtgärden är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. 3 Med vattenverksamhet avses i detta kapitel 1. uppförande, ändring, lagning eller utrivning av en anläggning i ett vattenområde, 2. fyllning eller pålning i ett vattenområde, 3. bortledande av vatten från ett vattenområde, 4. grävning, sprängning eller rensning i ett vattenområde, 5. en annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge, 6. bortledande av grundvatten eller utförande av en anläggning för detta, 7. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden eller utförande av en anläggning eller en annan åtgärd för detta, eller 8. markavvattning. 4 I detta kapitel avses med vattenanläggning: en anläggning, som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöveranordningar som hör till en sådan anläggning, damm: en vattenanläggning vars syfte är att dämma upp eller utestänga vatten eller blandningar av vatten och annat material, dammhaveri: ett okontrollerat utströmmande av det vatten eller den blandning av vatten och annat material som dammen är avsedd att dämma upp eller utestänga. Utdrag ur Föreskrifter om konsekvensutredning Definitioner 1 Termer och uttryck som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 11 kap. miljöbalken. I denna författning avses med 19/72

20 Magasin: Dammanläggning: Dammhöjd: Den mängd vatten, eller blandningar av vatten och annat material, som däms upp av en eller flera dammar. Samlingsbegrepp för en eller flera dammar som tillsammans dämmer upp ett magasin och/eller skyddar lägre liggande områden från översvämning. Begreppet innefattar även dammar som reglerar vattenytor i anslutning till magasinet. Höjdskillnaden mellan dammens grundläggningsnivå och dess krön. 3.1 Damm respektive magasin Med den mer preciserade reglering av dammsäkerhet som införts krävs det en uttrycklig definition av begreppet damm. Definitionen är tillämplig i hela 11 kap. miljöbalken. I regelverket används begreppet damm entydigt i betydelsen konstruktion som innesluter uppdämt vatten, dvs. förhindrar vattnets vidare spridning bortom byggnadskonstruktionen. Från varandra i terrängen åtskilda konstruktioner utgör olika dammar. Dvs. en enskild damm angränsar till naturlig mark vid höger och vänster anslutning (eller omsluter helt ett magasin). Begreppen höger och vänster anges i flödesriktningen, dvs. med utgångspunkt från en betraktare som står på dammen med ryggen mot magasinet - uppströmssidan - och blicken riktad mot den torra sidan - nedströmssidan. En damm kan i sig bestå av flera dammdelar, som är konstruerade på olika sätt och/eller med olika syften. Exempel på dammdelar är betong- och fyllningdammar, anslutningar, utskovs- och intagspartier. Begreppet dammdel används inte i det nya regelverket men förekommer bl.a. i branschriktlinjerna (RIDAS). Begreppet magasin betecknar ett särskilt utrymme för lagring av varor eller dylikt. Begreppet används här för det utrymme för lagring av vatten, eller blandningar av vatten och annat material, som bildas av en eller flera dammar. På det sättet innefattas även gruvdammar med sandmagasin i definitionen. Den första delen av den definitionen av damm, dvs. en vattenanläggning vars syfte är att dämma upp vatten, medför att alla typiska dammar oavsett vattenverksamhetens ändamål - innefattas i definitionen. Som exempel kan nämnas kraftverksdammar, vars syfte just är att dämma upp vatten i magasinet bakom dammen. Slussar har till syfte att både dämma upp och utestänga vatten och omfattas alltså av definitionen. Det andra ledet i definitionen, dvs. en vattenanläggning vars syfte är att utestänga vatten, 20/72

21 medför att även invallningar innefattas i definitionen. Med invallning avses skyddsvallar som anlagts kring ett visst område för att torrlägga detta och/eller förhindra översvämning i området vid höga flöden i ett angränsande vattendrag eller högvatten i en närliggande sjö eller liknande. Invallningar utgör vattenverksamhet enligt 11 kap. 2-3 miljöbalken, där det bl.a. anges att åtgärder som utförs för att skydda mot vatten är vattenverksamhet (markavvattning). Därmed är också en invallning en vattenanläggning och en damm enligt 11 kap. 4 miljöbalken. Slutligen bör uppmärksammas att det inte alltid är enbart en damm, som dämmer upp eller utestänger vattnet. Det är inte ovanligt att det behövs flera dammar för att dämma upp vattnet i ett och samma magasin. För sådana förhållanden används i allmänhet benämningen dammanläggning, se vidare nedan. 3.2 Dammanläggning Tolkning av begreppet dammanläggning 5 har betydelse vid utförande av konsekvensutredning, som ska utföras samlat för dammar som ingår i samma dammanläggning, se vidare avsnitt 4.1. Dammanläggning är ett samlingsbegrepp för en eller flera dammar som tillsammans dämmer upp ett magasin och/eller skyddar lägre liggande områden från översvämning. Grundregeln är att alla dammar som tillsammans dämmer upp ett och samma magasin, eller som skyddar lägre liggande områden från översvämning av vatten från t.ex. en älvsträcka, ett magasin eller en sjö, tillhör en och samma dammanläggning. Begreppet dammanläggning innefattar även dammar som reglerar vattenytor i anslutning till magasinet. Det kan exempelvis vara nedströms belägna grunddammar, som tillkommit i samband med anläggandet av vattenverksamheten, med syfte att hålla en vattenspegel i en sträckning av älvfåra som annars skulle vara nästan torrlagd genom förändringar i vattenförhållandena. I fall där det finns fler än en underhållsskyldig aktör för dammar vid samma magasin är dock huvudprincipen att de dammar (eller dammdelar) inom anläggningen som tillhör respektive aktör räknas som en separat dammanläggning. 5 Begreppet dammanläggning används även i förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken vad gäller uttag av årlig tillsynsavgift. Enligt 11 a ska avgift för länsstyrelsens tillsyn över dammsäkerhet betalas av den som är skyldig att underhålla en damm som är klassificerad enligt 11 kap. 24 och 25 miljöbalken. Dammens dammsäkerhetsklass avgör avgiftens storlek. Om en dammanläggning omfattar flera dammar, ska avgiften för hela anläggningen betalas med det belopp som anges för dammen i den högsta dammsäkerhetsklassen. Frågor om tillsynsavgiften belyses inte närmare i detta dokument. 21/72

22 I figur 1 ges ett exempel där två dammar ingår i en dammanläggning. Exempel Seitevare dammanläggning > Magasinet Tjaktjajaure kontrolleras av Seitevare dammanläggning. Dammanläggningen består av två dammar; en huvuddamm och en mindre spärrdamm. > Huvuddammen och spärrdammen är separata byggnadsverk som ansluter till naturlig terräng. (Huvuddammen består av tre sammanhängande dammdelar; intag och utskov i betong samt en fyllningsdamm.) Figur 1. Dammar och dammdelar i Seitevare dammanläggning 3.3 Dammhöjd I regelverket används dammhöjden som en parameter som avgör om skyldighet att genomföra konsekvensutredning föreligger eller inte samt när en konsekvensutredning senast ska inlämnas till tillsynsmyndigheten. Begreppet dammhöjd avser dammkonstruktionens höjd från dess grundläggningsnivå till dess krön. Med dammens grundläggningsnivå avses nivån för schaktbotten vilken kan utgöras av berg, morän eller annat material. Dammens grundläggningsnivå varierar normalt i dammens längdriktning. Även dammens krönnivå kan variera i dammens längdriktning. Det är t.ex. inte ovanligt att betongkonstruktioner (t.ex. utskovpartiet) har en något lägre krönnivå än anslutade fyllningsdammar. Med dammhöjd åsyftas normalt dammens högsta höjd, dvs. höjdskillnaden mellan grundläggningens djupaste del och dammens krön i denna sektion. Om dammens grundläggningsnivå inte är känd (inte framgår av ritning eller annan dokumentation) kan höjden uppskattas grovt som skillnaden mellan lägsta nivå för dammens ned- 22/72

23 strömstå och dammens krön i denna sektion. Om detta förfaringssätt används i samband med konsekvensutredning bör den underhållsskyldige alltid redogöra för hur uppskattningen har gjorts. Nedan följer anvisningar för bestämning av dammhöjden. Grundläggningsnivå fyllningsdammar: > Vid bestämning av den lägsta grundläggningsnivån medräknas nivån för schaktbotten för eventuellt tätdike för dammens tätkärna. > Eventuella smala frilagda och igengjutna/återfyllda krosszoner, bergsprickor etc. medräknas inte. > Eventuellt tätdike som är nedsprängt i berg för spont eller betongskärm medräknas inte. Grundläggningsnivå betongdammar: > Vid bestämning av lägsta grundläggningsnivå medräknas inte nivån för utskovsoch intagskonstruktioner som är nedsprängda i berg. (Denna kan vara betydligt djupare än grundläggningsnivån för den dämmande konstruktionen i övrigt). > Eventuella frilagda och igengjutna smala krosszoner, bergsprickor etc. medräknas inte. Krönnivå: > Vid bestämning av dammhöjden avses i detta sammanhang dammens krönnivå i den aktuella sektionen, dvs. i samma sektion som för grundläggningsnivån. > Eventuella konstruktioner på dammkrönet, såsom t.ex. ledmurar, stänkskydd och liknande, medräknas inte. 3.4 Dammhaveri 11 kap. 24 miljöbalken anger att en damm ska var klassificerad i en dammsäkerhetsklass, om dammen vid ett dammhaveri kan medföra vissa angivna konsekvenser. Med dammhaveri menas att dammen inte förmår hålla tillbaka det uppdämda vattnet i magasinet, så att följden blir att det sker en okontrollerad utströmning av det uppdämda vattnet eller av en blandning av vatten och annat material. Syftet med en damm är att den ska dämma upp eller utestänga en vattenmängd och alltså förhindra att denna vattenmängd rinner ner i och/eller översvämmar ett lägre beläget område. Om det uppdämda vattnet okontrollerat och hastigt rinner ut från 23/72

24 magasinet genom dammen, eller på annat sätt, kan skador uppstå på det nedanför dammen liggande området (skador kan även uppkomma runt magasinet). Skador uppkommer i första hand om hela eller en betydande del av dammen, dess grundläggning eller del av naturlig mark som omger magasinet brister, och dammanläggningen alltså inte längre kan hålla tillbaka de uppdämda vattenmassorna. Såväl ett fullständig bortspolande av en damm liksom en begränsad skada eller felaktig manöver som leder till okontrollerad utströmning från magasinet är att betrakta som ett dammhaveri. I förordningen om dammsäkerhet används vidare begreppet volym som kan frigöras vid haveritidpunkten. Avsikten är att för en viss damm beskriva vilken volym vatten eller blandning av vatten och annat material som vid haveritidpunkten okontrollerat skulle kunna strömma ut från magasinet. Mindre dammar, där endast en liten volym vatten skulle kunna frigöras vid ett dammhaveri, kan således på detta sätt undantas från kravet att utföra konsekvensutredning. Se avsnitt /72

25 4 Konsekvensutredning arbetsgång, omfattning och dokumentation Detta avsnitt beskriver arbetsgången vid konsekvensutredning, vilken omfattning konsekvensutredningen bör ha och hur den bör dokumenteras. För vägledning om vilka typer av konsekvenser av dammhaveri som ska beaktas, hur konsekvensernas betydelse från samhällelig synpunkt bör bedömas och förslag på dammsäkerhetsklass hänvisas till avsnitt 5. Utdrag ur Föreskrifter om konsekvensutredning Allmänna bestämmelser 2 Utredningen av vilka konsekvenser ett dammhaveri kan medföra (konsekvensutredningen) ska för en dammanläggning inkludera samtliga dammar som inte undantas i 3 förordningen (2014:214) om dammsäkerhet. 3 I konsekvensutredningen ska beräkningsmetoder och bedömningssätt som är lämpade för ändamålet användas. Valda metoder och gjorda antaganden ska redovisas samt motiveras. Konsekvensutredningen ska ha en sådan omfattning att den för respektive damm ger underlag för 1. en samlad bedömning av konsekvensernas betydelse från samhällelig synpunkt, vilken ska uttryckas i enlighet med vad som följer av 5 nedan, och 2. förslag på dammsäkerhetsklass, uttryckt i enlighet med vad som sägs i 11 kap. 25 miljöbalken. Det dammhaveri som för en damm kan medföra störst konsekvenser från samhällelig synpunkt ska redovisas och ligga till grund för förslag om dammsäkerhetsklass. 4 Konsekvensutredningen ska innefatta en beskrivning av 1. dammanläggningens geografiska läge och dammarnas utformning, 2. hur ett dammhaveri antas ske avseende dammhaveriets läge, utveckling och största utflöde, 3. vilka områden som kan översvämmas vid ett dammhaveri avseende största vattenutbredning och översvämningens förlopp, 4. vad som kan skadas av översvämningen avseende förluster, skador eller störningar i enlighet med 11 kap 24 miljöbalken. Förenklad beskrivning av vad som ska anges enligt punkterna 2 4 får göras där så är tillräckligt för att uppfylla kraven i 3. Allmänt råd Förenklad beskrivning är exempelvis tillräcklig när en konsekvensutredning för en damm ger erforderligt underlag för bedömning av konsekvenser samt förslag på klassificering även för andra dammar i samma dammanläggning, en översiktlig beskrivning klargör att ett dammhaveri endast medför konsekvenser med liten betydelse från samhällelig synpunkt. 25/72

26 4.1 Hur omfattande bör konsekvensutredningen vara? Föreskrifterna anger att konsekvensutredningarna ska upprättas per dammanläggning och omfatta samtliga dammar som ingår i anläggningen. Mindre dammar inom anläggningen får dock utelämnas, under förutsättning att de uppfyller kriterierna för undantag från krav på utförande av konsekvensutredning som anges i 3 förordningen om dammsäkerhet, se avsnitt 2.1. För var och en av dammarna ska konsekvensutredningen ha en sådan omfattning att den ger underlag för en samlad bedömning av konsekvensernas betydelse från samhällelig synpunkt, och förslag på dammsäkerhetsklass. Förskrifterna förtydligar förordningens krav på vilket innehåll konsekvensutredningen ska ha och hur den ska dokumenteras, sedan avsnitt nedan. För dammar där det genom en förenklad utredning och beskrivning är möjligt att redogöra för konsekvenserna av ett dammhaveri och bedöma vilken betydelse från samhällssynpunkt som dessa skulle kunna medföra, får en sådan förenklad konsekvensutredning anses vara tillräcklig. Förenklad beskrivning är exempelvis tillräcklig när > en konsekvensutredning för en damm ger erforderligt underlag för bedömning av konsekvenser samt förslag på klassificering även för andra dammar i samma dammanläggning, > en översiktlig beskrivning klargör att ett dammhaveri endast skulle medföra konsekvenser med liten betydelse från samhällelig synpunkt. 4.2 Arbetsgång för konsekvensutredning I detta avsnitt beskrivs de huvudsakliga momenten i en konsekvensutredning, se figur 2. Arbetsgången utgör ett stöd för konsekvensutredningar som omfattar dammbrottsberäkningar och översvämningskarteringar, men momenten i arbetsgången kan även användas som stöd för förenklade utredningar. För mer information om dammbrottsberäkningar, översvämningskartering och kartläggning av skadeobjekt hänvisas till Elforskrapport 14:55 6 samt kommande Energiforskrapport 2015: Metod för identifiering och kartläggning av objekt som kan påverkas av dammhaveri (Elforsk rapport 14:55) 7 Dammbrottsberäkning och översvämningskartering - metodik och erfarenheter (Energiforskrapport 2015:119, publiceras preliminärt sommaren 2015) 26/72

27 Damm som ska konsekvensutredas Konsekvensutredning Dammbrottsberäkning Översvämningskartering Överlagringsanalys/ Inventering av skadeobjekt Beskrivning av konsekvenser Samlad bedömning och bestämning av klass Figur 2. Principiell arbetsgång vid konsekvensutredning. Nedan beskrivs en principiell arbetsgång för konsekvensutredning som följer arbetsgången i Figur Damm som ska konsekvensutredas Konsekvensutredningen inleds med en behovsanalys som syftar till att klargöra vilket område/vilken älvsträckning som skulle kunna översvämmas vid ett dammhaveri, behov och tillgång på data om dammanläggningen, eventuella dammar nedströms som skulle kunna gå till sekundärbrott, hydrologiska och hydrauliska förhållanden för magasinet och älven och val av metodik för dammbrottsstudien. Underlagets omfattning anpassas efter behovet men omfattar normalt > Huvuddata, beskrivningar och ritningar för anläggningen (DTU-manual, dammregister, planritning, elevationer och sektioner över dammarna, övriga beskrivningar av dammarnas konstruktion). Om det finns risk för sekundärbrott behöver motsvarande information sammanställas även för nedströms belägna dammar. 27/72

28 > Uppgifter om magasinsvolym och magasinsarea vid olika vattenstånd samt hydrologiska data (flöden) > Topografisk och batymetrisk information (i dammläget, längs vattendraget och det område som kan påverkas av översvämningen, uppgifter om bottentopografi i magasinet, bestämmande sektioner och vattendraget i övrigt) Ett platsbesök genomförs normalt i detta skede då det har visat sig vara mycket svårt och osäkert att bedöma eller beräkna ett dammhaveri utan att i verkligheten ha sett anläggningen. Platsbesöket kan kombineras med en inledande inventering av potentiella skadeobjekt. 2. Hur antas dammhaveriet ske? Värsta troliga dammhaveri och beräkning av dammbrottsflöde nedströms dammen tas normalt fram för alla dammar som ska utredas inom anläggningen. Här ingår att bedöma största brottsöppning (bräsch) utifrån en elevation av dammbyggnaden, konstruktionens utformning och grundläggningsförhållanden mm. Normalt behöver antaganden om värsta dammhaveri vid både normala flödesförhållanden och vid höga flöden göras. En (eller flera tänkbara) händelsekedjor för dammhaveriet beskrivs och därefter beräknas dammbrottsflödet. Finns förhållanden som i praktiken begränsar utvecklingen av brottsöppningen och/eller utflödet bör dessa inkluderas i bedömningen av haveriet och beräkningen av dammbrottsflödet. Valda brottsöppningar dokumenteras normalt på ett utdrag av en ritning över anläggningen eller i foton, tillsammans med en beskrivning av dammhaveriet och motiveringar av valda antaganden. 3. Vilka områden kan översvämmas vid ett dammhaveri? Beräkning görs av hur dammbrottsflödet utbreder sig nedströms. Flödet och översvämningens utbredning påverkas av faktorer som storleken på dammbrottsöppningen, den magasinsvolym som kan frigöras, topografin nedströms och förekomsten av sjöar eller andra områden där dammbrottsflödet kan dämpas. Översvämningens största vattenutbredning beskrivs i allmänhet på en karta, s.k. översvämningskartering. På platser med potentiella skadeobjekt kan kompletterande beskrivningar/uppgifter om översvämningens karaktäristik och förlopp göras (hur stort bli vattendjupet, hur snabbt stiger vattnet, vilken varaktighet har översvämningen, hur lång tid tar det innan översvämningen når platsen). 28/72

29 4. Vad kan skadas i området som skulle översvämmas vid ett dammhaveri? Inventeringen av potentiella skadeobjekt påbörjas redan i samband med behovsanalysen. Den genomförs normalt som en kombination av fältbesök, insamling av bakgrundmaterial och skrivbordsstudier av kartor och annan dokumentation om objekten. Fokus bör läggas på skadeobjekt som bedöms kunna ha betydelse för klassificeringen. Det kan vara lämpligt att dokumentera kartläggningen i form av en karta med tillhörande beskrivning/sammanställning. 5. Beskrivning av konsekvenser Resultaten från punkt 3 (översvämningen) jämförs med punkt 4 (potentiella skadeobjekt). För berörda objekt inom de sju olika konsekvenskategorierna analyseras översiktligt vilka konsekvenser ett dammhaveri skulle kunna medföra. För respektive konsekvenskategori görs en beskrivning av konsekvenserna och en bedömning av om fara för förlust, förstörelse eller störningar med mer än liten betydelse från samhällelig synpunkt föreligger eller ej. Se vidare avsnitt 5. Det kan vara lämpligt att redovisa konsekvenserna kategori för kategori, med start från dammen/magasinet och vidare i nedströmsriktningen. (Konsekvenser som bedöms endast ha liten betydelse från samhällelig synpunkt och/eller bara bedöms drabba något eller några enskilda intressen betraktas ej som allvarliga från samhällelig synpunkt och behöver således inte dokumenteras.) 6. Samlad bedömning och bestämning av dammsäkerhetsklass Konsekvensbeskrivningen enligt punkt 5 utgör underlag för klassificering enligt 11 kap miljöbalken. Med stöd av beskrivningen av konsekvenserna görs en samlad bedömning av hur allvarliga de sammantagna skadeverkningarna (konsekvenserna) skulle vara från samhällelig synpunkt. Vägledning för bedömning av konsekvensernas samlade betydelse från samhällelig synpunkt och bestämning av dammsäkerhetsklass ges i avsnitt 5. Förslag på klassificering anges som dammsäkerhetsklass A, B, C eller U - damm utan dammsäkerhetsklass, se avsnitt Dokumentation på blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering När utredningen av dammhaveriet och dess konsekvenser är klar ska resultaten sammanställas på en blankett tillsammans med vissa nyckeluppgifter om den underhållsskyldige, dammanläggningen och bedömda konsekvenser av dammhaveri. Blanketten ska lämnas till länsstyrelsen tillsammans med en sammanfattande redovisning av konsekvensutredningen, erforderliga bilagor (som länsstyrelsen inte redan har tillgång till) och förteckning över underlag i övrigt som styrker vad som anges. 29/72

30 Utdrag ur Föreskrifter om konsekvensutredning Dokumentation av konsekvensutredning och förslag på dammsäkerhetsklass 6 Dokumentation av konsekvensutredningen tillsammans med förslag på klassificering ska ske på blankett Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering. Blanketten finns intagen som bilaga till dessa föreskrifter. Till blanketten ska bifogas dokumentation eller hänvisas till befintlig dokumentation som tillsynsmyndigheten har tillgång till och som innefattar information i enlighet med 3 4 ovan. 7 Dammar för vilka ett dammhaveri enligt 5 endast bedöms medföra konsekvenser med liten betydelse från samhällelig synpunkt ska föreslås vara utan dammsäkerhetsklass. En sådan damm ska benämnas U (damm utan dammsäkerhetsklass) med innebörden att konsekvensutredning har utförts men att dammen inte tillhör dammsäkerhetsklass A, B eller C enligt 11 kap miljöbalken. 8 Blanketten ska undertecknas av den som inom verksamheten är ansvarig för dammsäkerheten enligt miljöbalken och är behörig att företräda den underhållsskyldige. På begäran av tillsynsmyndigheten ska den som undertecknat blanketten styrka sin behörighet att företräda den underhållsskyldige. Föreskrifterna ställer grundläggande krav avseende konsekvensutredningens innehåll och dokumentation. Svenska kraftnät anser att den närmare utformningen av dokumentationen bör avgöras av den underhållsskyldige och att befintligt underlag ska kunna användas så långt möjligt. Länsstyrelsen kan begära kompletteringar av materialet om det t.ex. saknas något väsentligt och underlaget bedöms vara otillräckligt för att ett beslut om klass ska kunna fattas. Länsstyrelsen bör då förklara för den underhållsskyldige varför kompletteringar behövs och vad de ska omfatta. (Länsstyrelsen bör även ta kontakt med den underhållsskyldige i fall där myndigheten inte delar den underhållsskyldiges bedömning av konsekvensernas allvarlighet, förslaget på klass etc. se vidare avsnitt 5.) Dokumentation av nyckeluppgifter från konsekvensutredningen och förslag på klassificering ska alltid göras på blanketten Konsekvensutredning och dammsäkerhetsklassificering, se Bilaga 1. Blanketten finns som bilaga till dammsäkerhetsföreskrifterna och på En blankett ska fyllas i för varje dammanläggning. Avsikten med blanketten är att skapa enhetlighet kring redovisningen av nyckeluppgifter om dammar och konsekvenser av dammhaveri. Strävan har varit att endast begära in för sammanhanget nödvändiga uppgifter på blanketten. Tanken är att likriktningen av redovisningen av konsekvensutredningarna ska underlätta såväl dammägarnas arbete med att sammanställa nödvändig dokumentation, som länsstyrelsernas handläggning av beslut om dammsäkerhetsklass och framtida register över klassificerade dammar. 30/72