ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro

Transkript

1 ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box Örebro Lars O Johansson tfn; 010/

2 ÅRJÄNGS KOMMUN SILBODALSKOLAN STABILITET MOT SILBODALSÄLVEN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Text: 5 sidor 1. ALLMÄNT 2. PLANERAD BYGGNAD 3. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR, REDOVISNING 4. OMRÅDET 5. JORDARTSFÖRHÅLLANDEN 6. GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN 7. STABILITETSFÖRHÅLLANDEN IDAG 8. PLANERAD UTBYGGNAD 9. FORTSATT UTREDNING Bilagor: 1 Stabilitet sektion A A, dagens förhållanden 2 Stabilitet sektion B B, dagens förhållanden 3 Stabilitet sektion A A, ökad markbelastning, kombinerad analys 4 Stabilitet sektion B B, ökad markbelastning, odränerad analys GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Se Markteknisk undersökningsrapport geoteknik MUR/Geo WSP HÄNVISNINGAR Dimensionering - Skredkommissionens rapport 3:95 Jordens hållfasthet - Svensk Standard SS-EN ISO och :2004 Jordens benämning - Svensk Standard SS-EN ISO och :2004

3 ALLMÄNT På uppdrag av Årjängs kommun har WSP Samhällsbyggnad upprättat PM Geoteknik för stabilitetsutredning längs Silbodalsälven inom den södra delen av skolområdet. 2. BAKGRUND Detaljplan har upprättats för Silbodalskolan. I denna anges att VBB Viak 1995 utfört skredriskkartering inom tätorterna Täcksfors och Årjäng. Enligt denna inventering bör områden kring Silbodalsälvens södra delar, i höjd med Silbodalkyrkan och söderut mot Kyrkerudsvägen ytterligare studeras med avseende på stabilitet. 3. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR, REDOVISNING Geoteknisk undersökning har utförts av WSP Samhällsbyggnad. Resultatet av undersökningen redovisas i Markteknisk undersökningsrapport geoteknik (MUR/Geo) upprättad OMRÅDET I anslutning till området finns förskola norr och väster om Silbodalsälven. Markytan sluttar från skolan brant ned mot älven. Älven däms något av bro för Kyrkerudsvägen, varvid lugnvatten uppkommer i älvkröken mellan denna bro och bron mot Silbodalkyrkan. Nivåskillnaden mellan skolan och Silbodalsälven är ca 8 m. I älvslänten förekommer gräsvegetation och i viss mån trädvegetation. 5. JORDARTSFÖRHÅLLANDEN Nedanstående beskrivning av de geotekniska förhållandena görs utifrån bedömningar av undersökningar i enstaka punkter, vilka antas vara representativa för området. Avvikande geotekniska förhållanden kan dock ej uteslutas. Jorden består överst av torrskorpelera ned till ca 2 m djup. I leran kan även lager av sand och silt förekomma. Under torrskorpeleran fortsätter lera ned till nivån (2 5 m under strandlinjen vid älven), med de största djupen i söder. Leran uppvisar en odränerad okorrigerad skjuvhållfasthet på ca 30 kpa från ca 4 m djup under markytan vid älvsläntens krön. Leran vilar på friktionsjord med minst medelhög relativ fasthet, dock har en upp till 1,5 m övergångszon av silt påträffats under leran.

4 Väster om Silbodalsälven ligger lerans underkant på nivån ca +102 och leran utgörs här i stort sett genomgående av torrskorpelera. 6. GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN Ett grundvattenrör har installerats vid älvsläntens krön. I mars 2013 uppmättes en friktionsjorden under leran en vattennivå på +101,7, vilket var ungefär i nivå med Silbodalsälvens isyta vid samma tillfälle. 7. STABILITETSFÖRHÅLLANDEN IDAG Vid den geotekniska undersökningen har älvslänten undersökts i 3 sektioner (se ritning G i MUR/Geo enligt kap. 3). Stabilitetsberäkning har utförts i sektion A A och B B med resultat enligt bilaga 1 och 2. Säkerhetsfaktorn vid kombinerad analys uppgår till 2,2 resp. 1,95. Enligt Skredkommissionens rapport 3:95 kap skall vid en detaljerad utredning den kombinerade säkerhetsfaktorn uppgå till minst 1,35 1,45 för att säkerheten skall betraktas som tillfredsställande. Vid dränerad analys krävs minst 1,5 1,7, vilket också får anses uppfyllt. Utförd utredning visar att älvsläntens stabilitet mot Silbodalskolan är tillfredsställande. Försämrad stabilitet kan i framtiden uppkomma om älven eroderar vid släntfot. Om tecken på erosion förekommer bör älvens stränder skyddas med erosionsskydd. 8. PLANERAD UTBYGGNAD Enligt detaljplanen kommer befintlig byggnad väster om älven att förlängas mot söder, dvs. mot geoteknisk undersökningspunkt 1 och 2 (se ritning G i MUR/Geo enligt kap. 3). Jorden utgörs här av 2 3 m torrskorpelera på friktionsjord. Detta betyder att utbyggnaden kan plattgrundläggas utan att påverka stabiliteten mot älven påtagligt. Då markytan ligger ca 3 m lägre än intill nuvarande byggnad kommer uppfyllnad att krävas om byggnaden ej utformas med souterrängvåning. I bilaga 3 och 4 redovisas stabiliteten i sektion A A med markytan belastad motsvarande ca 3 m uppfyllnad. Vid kombinerad analys uppgår säkerhetsfaktorn till 1,45 och vid odränerad till 2,12. Detta innebär att den odränerade analysen är helt på den säkra sidan, medan den kombinerade också är acceptabel men nära gränsen. Det skall dock noteras att i sektion A A förutsätts den lös lera fortsätta västerut, vilket den ej gör i den sektion där utbyggnad planeras. Detta betyder att stabilitetsförhållandena vid planerad utbyggnad är ännu bättre. 9. FORTSATT UTREDNING Utförd utredning visar att stabilitetsförhållandena idag är goda vid Silbodalsälven inom detaljplanområdet. Den utbyggnad som föreslås bedöms också kunna utföras utan större

5 påverkan av stabiliteten. Den fortsatta projekteringen skall dock ske i samråd med geotekniker med avseende på uppfyllnader och grundläggning av tillbyggnad. Örebro Lars O Johansson

6 SEKTION A - A BILAGA 1

7 SEKTION B - B BILAGA 2

8 SEKTION A - A ÖKAD MARKBELASTNING BILAGA 3

9 SEKTION A - A ÖKAD MARKBELASTNING BILAGA 4