Del av Kännestorp 2:25 Spekeröd, Stenungsunds kommun Detaljplan för förskola Geoteknik Utvärderingar och bedömningar PM Arb.

Transkript

1 Del av Kännestorp 2:25 Spekeröd, Stenungsunds kommun Detaljplan för förskola Geoteknik Utvärderingar och bedömningar PM Arb.nr: U11086

2 Uddevalla Bohusgeo AB Bengt Leking Uppdragsansvarig Tel direkt: Bohusgeo AB Bastiongatan Uddevalla Tel: Fax: Hemsida: bohusgeo.se Reg.nr: Mats Falck Granskat Innehåll Textdel Sida 3-4 Illustration till detaljplan Sida 5 Plan, undersökningspunkter Sida 6 Sammanställning av skjuvhållfastheter Sida 7 Konsolideringsförhållanden Sida 8 2 (8)

3 Uppdrag På uppdrag av Stenungsunds kommun har vi utfört en geoteknisk undersökning och utredning för en detaljplan för en förskola inom en del av fastigheten Kännestorp 2:25 i Spekeröd, Stenungsunds kommun. Syfte Undersökningen syftar till att i samband med detaljplanearbete redovisa de geotekniska förhållandena samt att ge underlag för en totalentreprenörs dimensionering av grundläggningen av den planerade byggnaden mm. Underlag Underlaget för de i denna PM redovisade utvärderingarna utgörs av: fält- och laboratoriearbeten utförda av oss för projektet. Resultaten finns redovisade i en rapport (arb.nr U11086). Befintlig och planerad byggnation Det undersökta området är för närvarande obebyggt. En skiss till planerad bebyggelse redovisas i figur 1. Mark, vegetation och topografi Det undersökta området är ca 60 x 80 m och utgörs av åkermark. Området framgår av figur 2. Berg i dagen finns ca 40 m väster och öster om samt ca 50 m söder om området. Markytans nivå varierar mellan ca i den norra delen och ca i den södra och markytans lutning är således liten. Geotekniska förhållanden Det totala sonderingsdjupet varierar mellan ca 4 och ca 14 m. Djupen är störst i den norra delen och minskar mot söder för att åter öka i den sydligaste delen. Jordlagren bedöms under det ca 0.3 m tjocka vegetationsjordlagret från markytan räknat i huvudsak utgöras av: fast ytlager lera friktionsjord vilande på berg Det fasta ytlagret utgörs av torrskorpelera som är siltig och har m tjocklek. Vattenkvoten har uppmätts till 30 à 35 %. På grund av siltinnehållet bedöms torrskorpeleran vara tjällyftande och flytbenägen. Lerans mäktighet varierar mellan ca 2 m i den södra till mellersta delen och ca 10 m i den norra. Leran är i regel siltig. Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 65 och ca 95 % och konflytgränsen till mellan ca 45 och ca 70 %. Skjuvhållfastheten har i fält bestämts genom vingförsök och CPT-sonderingar och på laboratorium genom konprovning. En sammanställning av skjuvhållfastheterna redovisas i figur 3. Utvärdering av CPT-sonderingarna redovisas i vår Rapport enligt ovan. Den med hänsyn till konflytgränsen korrigerade skjuvhållfastheten uppgår till mellan 10 à 15 kpa närmast under det fasta ytlagret och ökar till ca 20 kpa på ca 10 m djupunder markytan. Sensitiviteten har uppmätts till mellan ca 25 och ca 175. Leran bedöms vara högsensitiv och delvis kvick. För att undersöka lerans sättningsegenskaper har kompressionsförsök typ CRS utförts. I figur 4 redovisas lerans konsolideringsförhållanden i punkt 1. I figuren har även 0.8* c markerats, vilket är den spänningsnivå vid vilken man normalt antar att krypsättningar uppkommer. Konsolideringsdiagrammet indikerar, att det kan finnas en marginal för att belasta leran, utan att långtidssättningar uppkommer. De uppmätta skjuvhållfastheterna och vattenkvoterna indikerar emellertid, att leran inte kan belastas, utan att långtidssättningar uppkommer. Enligt vår erfarenhet kan krypsättningar i många fall uppkomma även vid en lägre spänningsnivå än 0.8* c. 3 (8)

4 Kompressionsmodulen M L har utvärderats till mellan 280 och 470 kpa. För grundläggning, dimensionering mm, se rubrik Sättningar och grundläggning. Friktionsjorden under leran har inte undersökts närmare. Sonderingarna har i regel trängt ned mellan 0 och ca 5 m och i flertalet fall stoppat i den fast lagrade friktionsjorden utan att stopp mot sten, block eller berg erhållits. Geohydrologiska förhållanden Grundvattennivån i friktionsjorden under leran har uppmätts i en punkt. Mätning har gjorts endast vid ett tillfälle i november Grundvattennivån uppmättes därvid till 0.1 m under markytan. Släntstabilitet Nivåskillnaderna hos markytan inom området är relativt liten och det finns inga slänter i områdets omgivning om kan påverka planområdet. Släntstabiliteten bedöms därför vara tillfredsställande och den planerade exploateringen bedöms inte medföra, att släntstabiliteten blir otillfredsställande. Sättningar och grundläggning Enligt ovan finns indikationer på, att leran kan påföras en belastning, utan att långtidssättningar uppkommer. Eftersom grundvattenmätning enligt nedan endast gjorts vid ett tillfälle under hösten, då grundvattennivån normalt ligger högt, är det emellertid osäkert vilken grundvattennivå som är dimensionerande. Det är dessutom osäkert vid vilken spänningsnivå krypsättningar uppkommer. Eftersom lerans mäktighet varierar kraftigt, kommer eventuella långtidssättningar att bli ojämna. Uppfyllnader, som troligen kommer att erfordras inom den norra delen, kommer att bidra till att sättningarna blir ojämna, om inte belastningarna kompenseras. Vi bedömer därför preliminärt, att den planerade byggnaden grundläggs med spetsbärande pålar. Observera, att pålarna kan tränga ned djupare än vad sonderingarna visar och att belastningar från uppfyllnader kan medföra påhängslaster. Om grundläggning med platta på mark eller delvis kompenserad grundläggning övervägs, bör grundvattenmätning göras under len längre tidsperiod och krypförsök göras. Infiltration För att inte minska grundvattenbildningen, erhålla viss rening av dagvattnet, inte påverka omkringliggande vegetation mm, bör infiltration övervägas. Bergras och blocknedfall Risk för bergras eller blocknedfall som kan påverka detaljplaneområdet bedöms inte föreligga. Markradon Jordlagren bedöms vara så täta, att marken kan klassas som lågradonmark. Inga byggnadstekniska åtgärder bedöms därför erfordras ur radonskyddssynpunkt. Föroreningar Eftersom området utgörs av naturmark bedöms inga föroreningar förekomma. 4 (8)

5 Figur 1. Illustration till detaljplan (upprättad av Stenungsunds kommun). 5 (8)

6 Figur 2. Undersökningspunkter. 6 (8)

7 Kännestorp 2:25 U11086 Korrigerade värden Utvärderat av Bengt Leking kpa 0 5 Korrigerande Konflytgräns VB :1 1 VB :4 1 VB :10 1 VB :24 1 CPT:2A Enl.Conrad CPT:24 Enl.Conrad Bohusgeo AB D:\2011\Uppdrag\U11086 Kännestorp\tau.Tau :23:32 Djup (m) Figur 3 Korrigerade skjuvhållfastheter, sammanställda mot nivå 7 (8)

8 Kännestorp 2:25 1 Porvattnets densitet är t/m3 Empiri: Hansbo:s formel kpa 0 2 GW 1.5 c empiriskt enl. Hansbos formel ML=280 4 ML=280 6 ML=390 8 ML=390 c totalspänning 10 ML=470 c 12 Bohusgeo AB, D:\2011\Uppdrag\U11086 Kännestorp\punkt 1.Dia :12:55 Djup (m) effektivspänning enligt hydrostatisk portrycksfördelning Figur4. Konsolideringsförhållanden i punkt 1 8 (8)