Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan för Nyborgsvägen Stenungsunds kommun. PMGeo Granskningshandling GRANSKNINGSHANDLING

Transkript

1 Detaljplan för Nyborgsvägen Stenungsunds kommun Teknisk PM Geoteknik GRANSKNINGSHANDLING Datum: Uppdrag EQC: Handläggare: Johanna Gustavsson Granskare: Axel Josefson Hvitfeldtsgatan 15, Göteborg EQC Väst AB Vxl:

2 2 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Uppdrag/syfte Objektbeskrivning och planförslag Utförda undersökningar och utredningar Markförhållanden Områdesbeskrivning och topografi Jordlagerföljd och jordens egenskaper Geohydrologiska förhållanden Bedömningar och rekommendationer Stabilitet Sättningar Grundläggning Radon Blocknedfall Sammanställning härledda egenskaper... 9

3 3 (9) 1. Uppdrag/syfte EQC Väst AB har på uppdrag av Stenungsunds kommun utfört en geoteknisk utredning inför ny detaljplan för Nyborgsvägen. Syftet med den geotekniska utredningen är att översiktligt redovisa markområdets geotekniska egenskaper och markens lämplighet för byggnation med avseende på stabilitetsförhållanden. 2. Objektbeskrivning och planförslag Området utgörs idag av ett skogsområde med blandskog och uppstickande berg i dagen. Inom detaljplaneområdet planeras bebyggelse av flerbostadshus, se Figur 1. Figur 1 Illustrationsskiss över detaljplaneområdet daterad (underlag från Erik Olmårs ) Detaljplanen syftar till att skapa ca 90 lägenheter i fyra huskroppar, tre punkthus och ett lamellhus. Lamellhuset planeras i den norra delen av området och punkthusen på höjden i den södra delen av området. Huvudsaklig tillfart till planområdet föreslås vara från Nyborgsvägen.

4 4 (9) 3. Utförda undersökningar och utredningar Utförda geotekniska undersökningar framgår av särskild handling MUR/Geo (Markteknisk undersökningsrapport geoteknik) daterad Grundläggningstekniska förutsättningar framgår av denna PM. Ett platsbesök har utförts av geoteknikerna Axel Josefson och Johanna Gustavsson, EQC Väst. Under detta platsbesök gjordes en radonundersökning med hjälp av en gammascintillometer. Förekomsten av block studerades även inom området. 4. Markförhållanden 4.1 Områdesbeskrivning och topografi Undersökningsområdet är beläget strax norr om Stenungsunds centrum, öster om Göteborgsvägen och söder om Doterödsvägen, i Stenungsunds kommun. Området begränsas av Stenung 3:31, 3:48, 3:60, 3:202, 3:235. Nivån vid markytan vid undersökningspunkterna varierar mellan ca ,5. Området utgörs idag av ett skogsområde med blandskog. Uppstickande berg i dagen förekommer inom området, se Figur 2. Figur 2 Observerade områden med uppstickande berg i dagen.

5 5 (9) Berg i dagen har påträffats inom området där de tre punkthusen planeras, se Figur 3 och Figur 4. Figur 3 Berg i dagen inom området för byggnation av de tre punkthusen. Figur 4 Berg i dagen inom området för byggnation av de tre punkthusen. På norra delen av området återfinns en nedstigningsbrunn utan brunnsbeteckning, se Figur 5. En stenmur sträcker sig tvärs igenom området från nordöst till sydväst.

6 6 (9) Figur 5 Nedstigningsbrunn samt del av stenmur i den norra delen av området. 4.2 Jordlagerföljd och jordens egenskaper Utförda trycksonderingar har stoppat på djup mellan ca 0-7,5 m. De största jorddjupen har påträffats i de borrpunkter som utförts i den östra delen av det planerade lamellhuset. Det kan inte uteslutas att variationer i jordmäktigheten lokalt kan vara större mellan undersökningspunkterna. Inom området utgörs jorden generellt under ett tunt lager av mulljord av: Fast ytlager/torrskorpelera Sand Friktionsjord på berg Ett lerlager med en mäktighet på ca 0,5 m förekommer i punkt 2 och ett lerlager med en mäktighet på ca 1 m förekommer i punkt 4. Fast ytlager/torrskorpelera har en tjocklek av ca 0,5-1 m och vattenkvoten har uppmätts till mellan %. Torrskorpeleran är grå/brun, rostfläckig och siltig. Sand och tjocka sandskikt eller sandkörtlar förekommer i torrskorpeleran. Sanden har en tjocklek av mellan ca 1-2,5 m och vattenkvoten har uppmätts till mellan 18-31%. Sanden är grå/brun och siltig med inslag av växtdelar. Siltskikt förekommer i sanden i den södra delen av området. Leran har en tjocklek på mellan ca 0,5-1 m och är grå, sandig och siltig. Leran innehåller sandskikt och sandkörtlar med inslag av växtdelar. Vattenkvoten har uppmätts till mellan 23-47%.

7 7 (9) Friktionsjorden vilande på berg har inte undersökts närmare. Sonderingarna har i regel trängt ned mellan 0-0,5 m. 4.3 Geohydrologiska förhållanden Inga grundvattenrör eller portrycksmätare har installerats i detta läge, men kan antas vara i nivå med underkant torrskorpelera. Grundvattennivån i området bedöms kunna variera med årstid och nederbörd. 5. Bedömningar och rekommendationer Bedömningar bygger på en illustrationsskiss över detaljplaneområdet daterad översänd via mail från Erik Olmårs Stabilitet Stabiliteten bedöms vara tillfredställande för befintliga förhållanden inom hela området och närliggande omgivning på grund av små nivåskillnader. Den planerade exploateringen bedöms inte medföra att släntstabiliteten blir otillfredsställande. Lokala stabilitetsproblem kan uppkomma vid schaktning och vid stora uppfyllnader. 5.2 Sättningar Jordlagren i den norra delen av området varierar mellan ca 0-7,5 m och består främst av sand med inslag av lerskikt med en mäktighet på ca 1 m. Ökad belastning på jorden genom påförande av last eller avsänkning av grundvattennivån bedöms kunna ge tidsberoende sättningar som dock bedöms utvecklas förhållandevis snabbt. Jorden inom den södra delen av detaljplaneområdet består främst av sand med inslag av tunnare lerskikt på ca 0,5 m. Den största delen av sättningarna bedöms därför utbildas på kort tid. 5.3 Grundläggning Vid grundläggning av det planerade lamellhuset i den norra delen av området bedöms grundläggning med platta på mark på packad fyllning vara möjlig. Men på grund av lerlager samt ojämna jorddjup bedöms åtgärd lämpligast göras med förbelastning av marken i läge för det planerade lamellhuset för att påskynda sättningsförloppet. Sättningsförloppet kontrolleras under liggtiden med t.ex. markpeglar som avvägs med jämna mellanrum. Förbelastningen ska verka tills totalsättningen har uppnåtts. Undersprängning föreslås för lamellhuset i den sydvästra delen av bygganden i läge för borrpunkt 7 för att minska differenssättningen. För att tillåta erforderliga rörelser i plattan rekommenderas att dilatationsfogar används för bottenplattans östra del, se Figur 6.

8 8 (9) Figur 6 Område där dilatationsfogar rekommenderas i bottenplattan. Vid grundläggning av de planerade punkthusen i den södra delen av området, där lagren av lös jord är liten, bedöms grundläggning på packad fyllning på fast botten vara möjlig. Inom husens planläge ska matjord och övriga lösa ytjordar schaktas bort. En avsänkning av befintlig grundvattennivå får inte ske utan att omgivningspåverkan har utretts. 5.4 Radon Undersökning av total gammastrålning över berg uppmättes på berget inom området med hjälp av en gammascintillometer. Mätningen utfördes kontinuerligt på blottat berg inom undersökningsområdet. För klassificering av berg och stenmaterial används gränsvärden för gammastrålning enligt Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989. Uppmätta nivåer på total gammastrålning ligger på 0,05-0,12 μsv/h. Mätresultaten visar på att berggrunden inom aktuellt detaljplaneområde utgörs av lågradon-normalradon och nya byggnadskonstruktioner ska utföras radonskyddande. 5.5 Blocknedfall Inom detaljplaneområdet förekommer bergpartier i den norra och södra delen av området, se Figur 7 och Figur 8. Ingen risk för nedfallande sten eller bergutfall bedöms föreligga inom området. Figur 7 Bergparti i den norra delen av området.

9 9 (9) Figur 8 Bergparti i den södra delen av området. 6. Sammanställning härledda egenskaper Tabell 1. Sammanställning materialegenskaper för naturlig jord Material Ca djup umy Materialegenskap Härlett värde Torrskorpelera Se ritning G1101 Hållfasthet Ø =33 o c =0.1xCu E-modul (under förkonsoliderings trycket) 15 MPa Sand Se ritning G1101 Hållfasthet Ø =34 o E-modul (under förkonsoliderings trycket) 25 MPa (0-2 m umy) 17 MPa (2-4 m umy)