PM 2 Geoteknik utökad utredning för detaljplan

Transkript

1 Uppdragsnummer: för detaljplan Revideringsdatum: Upprättad av: Kajsa Rigardt Granskad av: Madelene Markusson Fastställd av: Kajsa Rigardt

2 PM 2 GEOTEKNIK Utökad utredning för detaljplan Kund Att. Tommy Qvarfort Algatan Trelleborg Konsult WSP Samhällsbyggnad Laholmsvägen Halmstad Besök: Laholmsvägen 10 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Abitare WSP Sverige AB Revideringar - Tommy Qvarfort tommy@abitare.se Kajsa Rigardt kajsa.rigardt@wspgroup.se 2 (12)

3 Innehållsförteckning 1 Uppdrag Bakgrund Planerad byggnation Dokumentets syfte 5 2 Befintliga förhållanden 5 3 Undersökningar Geoteknik Tidigare undersökningar Nu utförd undersökning Markmiljö Markradon 6 4 Geotekniska förhållanden Undersökningsresultat Jordlagerföljd Grundvattennivåer Stabilitetsförhållanden Sättningsförhållanden 8 5 Markradonförhållanden 10 6 Slutsatser och rekommendationer Stabilitet Sättningar Vibrationer Radon Omhändertagande av dagvatten 11 Bilagor: Markteknisk undersökningsrapport (MUR), daterad: BeräkningsPM Geoteknik Stabilitet och sättning, daterad (12)

4 1 Uppdrag 1.1 Bakgrund På uppdrag av, har WSP Sverige AB utfört en översiktlig geoteknisk undersökning kv Bajonetten i Kristianstad, se figur 1. Figur 1:Aktuellt område för geoteknisk utredning (google earth, 2014). 1.2 Planerad byggnation Västra och nodöstra delen av aktuell fastighet planeras att bebyggas med bostäder i 4 till 10 plan. På områdets sydöstra del planeras befintlig byggnad att utökas i ytterligare 1 till 2 plan. Se figur 2. En dagvattendamm är planerad inom området. Kvarteret är sammanlagt på ca 2 ha. Figur 2: Situationsplan, kv Bajonetten (urklipp från prel Bygglovshandling, Lloyd's, ). 4 (12)

5 1.3 Dokumentets syfte Denna utredning och detta dokument har till syfte att översiktligt redogöra för de geotekniska och geologiska förutsättningarna på aktuellt område. Utredningen ska ligga till grund för uppförande av detaljplan. 2 Befintliga förhållanden Aktuellt undersökningsområde ligger i centrala Kristianstad, ca 1,8 km norr om väg E22 och strax öster om kanalen. Undersökningsområdet angränsas i norr av Östra Kaserngatan samt bostadsområde, i öster av Äldermannagatan samt bostadsområde. Söder om aktuellt område angränsas Tredalagatan samt bostadsområde. I väster angränsas aktuellt område av Kanalgatan, kanalen samt gräs-och trädbevuxen yta. Marken inom aktuellt område varierar i höjd mellan ca +0,3 och +1,7. Den västra delan av kvarteret utgörs i dagsläget av parkeringsytor och handelshus, vilka planeras att rivas. Inom kvarterets östra sida är befintliga byggnader planerade att stå kvar. Befintlig kontorsbyggnad samt flerbostadshus är grundlagda med källare. Byggnaden i nordöstra delen är sannolikt grundlagd på pålar. Befintliga byggnaders grundläggning är ej närmare undersökt. Befintlig byggnad inom sydöstra delen av undersökningsområdet är tänkt att utökas från ett till två plan. Externa och interna ledningar och kablar finns inom området. 3 Undersökningar 3.1 Geoteknik Tidigare undersökningar Ett flertal geotekniska undersökningar har genom åren utförts kring Kv Bajonetten. De undersökningar som ansetts relevanta för nu aktuellt område finns bilagda i den översiktliga geotekniska utredningen som utförts av WSP Sverige AB: PM Geoteknik översiktlig utredning,, Abitare Fastighetsutveckling AB, uppdragsnummer , daterad: Nu utförd undersökning Fältundersökningen utfördes i februari För redovisning av geoteknisk fältundersökning hänvisas till MUR (Markteknisk undersökningsrapport), daterad (12)

6 3.2 Markmiljö Miljöteknisk markundersökning redovisas i separat rapport. 3.3 Markradon Kontroll av markradon har utförts på området i februari För redovisning av markradonundersökning hänvisas till MUR (Markteknisk undersökningsrapport), daterad Geotekniska förhållanden 4.1 Undersökningsresultat Jordlagerföljd Sammanfattningsvis, utgörs jorden av ca 1 m fyllnadsmaterial ovan älvsediment bestående av lera och silt, ner till ca 18 m under markytan. Älvsedimenten består överst av ca 1 m sand. Under sanden finns ställvis ett ca 1 m tjockt lager av dytorv, ovan ett ca 7 till 14 m mäktigt lager av lera. Ett lager av silt har påträffats ca 4 till 5 m under markytan. Leran underlagras av friktionsjord. Figur 3: Principiell skiss över dimensionerande jordlagerföljd. 6 (12)

7 Fyllnadsmaterial Fyllnadsmaterialet består mestadels av grusig sand med lerkörtlar. Spår av asfalt och tegel har påträffats. Lagret bedöms vara ca 1 m tjockt. Fyllnadsmaterial har påträffats i områdets västra och mellersta del. I områdets östra del består det översta lagret av mullhaltig sand alternativt sandig mulljord vars mäktighet uppmätts till ca 0,5-1 m. Sand Under fyllnadsmaterial, alternativt den mullhaltiga jorden, utgörs den naturliga jorden av ett ca 1-2,5 m mäktigt lager av grusig till lerig sand. Uppmätta vattenkvoter för sandlagret är ca 13 %. Lagringstätheten för sandlagret bedöms att variera mellan lös till medelfast. Dytorv Ställvis underlagras sandjorden av ett lager dytorv, vars mäktighet är ca 1 m. Uppmätta vattenkvoter för dytorven är ca 110 % och 460 %. Lera Leran, som återfinns under sanden, alternativt dytorven, är varvig med tunna skikt av silt och finsand. Lagrets mäktighet har mätts upp till mellan ca 7 och 14 m. På djupet ca 4 till 5 m under markytan finns ett ca 1 m tjockt lager av finsandig silt. Lerans densitet är mellan ca 15 och 16,5 kn/m 3. Dess förkonsolideringstryck är från ca 50 kpa på 5 m djup och ökar till ca 100 kpa på 13 m djup. Dess överkonsolideringsgrad bedöms vara ca 1. Lerans modul M L är ca 700 kpa och M 0 är från ca 4 MPa. Lerans vattenkvot varierar mellan ca 40 och 70 %. Konflytgränsen varierar mellan ca 50 och 75 %. Dess odränerade skjuvhållfasthet ligger på de övre nivåerna mellan ca 7 och 18 kpa, och ökar därefter mot djupet djupet med ca 1-2 kpa/m. Områdets västra del har lägre skjuvhållfasthet än områdets östra del. Leran är normalkonsoliderad. Friktionsjord Leran vilar på ett lager av fast friktionsjord. Friktionsjorden är ej närmare undersökt. Fast botten Djupet till fast botten varierar mellan ca 11 och 18 m. Sonderingar har avbrutits på grund av att de ej kunde neddrivas enligt för metoden normalt förfarande. Det har ej bedömt som stopp mot block eller berg, utan att jorden är för fast lagrad. Enligt SGUs jorddjupskarta kan bergnivån förväntas ligga mellan ca 10 och 20 m under befintlig markyta. 7 (12)

8 4.1.2 Grundvattennivåer Installerade grundvattenrör visar på en fri grundvattenyta 1-2 m under markytan, vilket motsvarar nivån ca ±0. Installerade rör har satts som djupast till nivån -2,7. Tre av rören har satts ner till 3 m under markytan och ett har satts till 1 m under markytan. Samtliga rör har 2 m slits. Grundvattennivån varierar med årstid och nederbörd. 4.2 Stabilitetsförhållanden Marken i området är relativt plan. Väster om fastigheten rinner en kanal. Kanalens geometri och vattennivåer är ej närmare undersökta. Stabilitetsberäkningar har utförts, vilka redogörs för i bilaga Beräknings PM Geoteknik. Beräkningarna visar att befintlig stabilitet från Kanalgatan ner mot kanalen ej är tillfredsställande, med en säkerhet under 1,0. Ett stabilitetsbrott i gatan, ner mot kanalen, kommer sannolikt leda till ett fortskridande stabilitetsbrott, som innefattar Kv Bajonetten. Säkerheten mot stabilitetsbrott inom Kv Bajonetten, efter ett skred i gatan, är kraftigt under 1, Sättningsförhållanden Generellt är området mycket sättningskänsligt. Sättningsberäkningar har utförts, vilka redovisas i bilaga BeräkningsPM Geoteknik. Fyllnadsmaterialet bedöms som känsligt för ojämna sättningar, då det finns en risk att massorna är ojämnt packade. Eventuella sättningar är momentana (omedelbara vid belastning). Jord med organiskt innehåll är mycket sättningskänsliga. Leran i området är normalkonsoliderad, vilket innebär att marken ej kan belastas utan att sättningar uppstår. Pågående sättningar, så kallade krypsättningar, bedöms fortgå i området. Bedömningen har gjorts utifrån framtagna överkonsoliderings- och effektivspänningsdiagram. Den okulära bedömningen på plats (se figur 4-7) samt att undersökningar visar på lager av organiskt material styrker denna bedömning. Beräkningsresultaten visar att krypsättningarna kan uppgå till mer än 10 cm de närmsta 100 åren, vilket är en sättning som uppstår utan att någon ny last läggs på området. En ökad belastning med ca 10 kpa bedöms ge en sättning på över 30 cm på 100 år. Utan krypning bedöms sättningarna bli ca 9 cm under 50 år. 8 (12)

9 Figur 4: Utmed befintlig konstorsbyggnad syns tydliga på marksättningar. Figur 5: På den asfalterade ytan bakom befintliga butikslokaler är marken nästintill böljande. Figur 6: Att trappor börjar hänga i luften är ett tydligt tecken på att marken omkring sätter sig. 9 (12)

10 5 Markradonförhållanden Mätningarna är utförda 0,7 m under markytan, vilket är ett grusigt material. Utförda markradonmätningarna visar på nivåer mellan ca 15 och 30 kbq/m 3. Uppmätta värden klassar marken som normalradonmark, som i grus definieras som markradonhalter mellan 10 och 50 kbq/m 3. 6 Slutsatser och rekommendationer I den framtida planen finns ett flertal olika tänkbara scenarior som kan påverkas av de geotekniska förhållandena. Dessa har definierats som: Nybyggnation av bostäder, 4-10 plan Ökad belastning på mark på grund av påbyggnad av befintlig lokal Vibrationer från gata Dessutom har följande beaktats: Uppfyllnad/höjning av marknivå Markradonförhållanden Omhändertagande av dagvatten De geotekniska förutsättningarna samt slutsatser och rekommendationer för dessa beskrivs nedan. 6.1 Stabilitet Stabiliteten på området är mycket dålig. För att stabilitetsproblemen, dels de som är utanför området (mot kanalen) och dels de som kan uppstå inom området på grund av nya belastningar, ej ska ses som ett hinder för utformning av tänkt detaljplan, ska nya byggnader pålas till fast botten. Stabiliteten för schaktslänter är mycket osäker, varför planering av schakter i samband med byggnation skall utföras i samråd med geotekniker. 6.2 Sättningar Jorden är mycket sättningskänslig, varför den kommer behöva grundförstärkas. Det gäller både för byggnader och uppfyllnad. Marken ska ej belastas ovan befintliga ledningar som är känsliga för rörelser. Konsultation med geotekniker rekommenderas vid detaljprojektering. Nybyggnation Då byggnader ur stabilitetssynpunkt ska pålas är det denna grundläggning som föreskrivs. Då byggnaderna pålas finns det ur geoteknisk synpunkt ej några begränsningar för byggnadernas höjd. Samtlig projektering av byggnader ska ske i samråd med geotekniker. 10 (12)

11 Påbyggnad av befintlig lokal En påbyggnad av befintliga lokaler, inom sydöstra delen av undersökningsområdet, med 2,5 plan, motsvarar en tillskottslast på ca 30 kpa. Det är lokalens befintliga grundläggning som är avgörande för vilken ytterligare last marken klarar utan att större sättningar uppstår. Uppfyllnad, väg, hårdgjorda ytor En höjning av marken med ca 0,5 m fyllnadsmassor, motsvarar ca 10 kpa. En höjning av markyta kommer således att orsaka sättningar i marken. För ytor och gator kan grundförstärkning ske med kalk/cement-pelarförstärkning. En sänkning av grundvattennivån med 1 m motsvarar en ökad belastning på 10 kpa. 6.3 Vibrationer Bilar och tung trafik som passerar på gatorna runt omkring kvarteret kan ge upphov till vibrationer i marken. Gatan väster om området är belagd med gatsten. Undergrunden bedöms som vibrationskänslig. I denna utredning har dock ingen hänsyn tagits till vibrationer. 6.4 Radon Marken klassas som normalradonmark, och nya byggnaders grundkonstruktioner ska byggas med Radonskyddande utförande. 6.5 Omhändertagande av dagvatten Jordens översta 1,5 m består av relativt genomsläppliga material. Innehållet i de översta metrarna varierar dock på området. I övrigt består jorden av täta material till större djup. Grundvattenytan på området har bedömts ligga ca 1 m under markytan. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) På grund av jordens täta material och höga grundvattennivå bedöms marken ej lämplig för lokalt omhändertagande av dagvatten. Dagvattenmagasin Ett öppet dagvattenmagasin kan utformas med tät eller genomsläpplig botten. Vid utformning av genomsläpplig botten ska följande beaktas: Den naturliga jorden består delvis av silt. Siltjordar är eroderingskänsliga och i vattenmättat tillstånd flytbenägna, dvs silten övergår till flytande form. Åtgärder för detta måste vidtas vid detaljprojektering, exempelvis genom urgrävning och ersättning med ett friktionsmaterial. För att inte riskera att sänka grundvattennivån på området ska utlopp från damm placeras högre än bedömd grundvattennivå. 11 (12)

12 Vid utformning av tät botten ska följande beaktas: Beroende på dammens djup kan den naturliga jorden av sand, silt och dytorv, vara olämplig att ha som tät botten och dammens botten behöver då tätas. Det kan utföras med lera eller tät duk. För att vattentrycket under magasinet inte ska riskera att lyfta magasinets täta botten, ska särskild hänsyn tas till detta vid detaljprojekteringen. Konsultation med geotekniker rekommenderas vid detaljprojektering. 12 (12)