Stockholms Läns Landsting

Transkript

1 Stockholms Läns Landsting Inför vårdval 2008 En kvalitativ och en kvantitativ studie Synovate AB Gun Pettersson

2 Bakgrund och syftet med fokusgrupperna Inom SLL pågår ett förändringsarbete just nu. Bl a pågår en process inom SLL där sjukvårdsgivare auktoriseras. Från 1 januari 2008 ska stockholmarna fritt kunna välja husläkare. Med tiden även sjukhus, BCV och fotsjukvård. SLL vill hitta ett system för opartisk bedömning av olika vårdgivare. Tanken är att patienterna ska kunna välja vårdgivare och få viss hjälp i detta val. En viktig del i det nya systemet är att vårdpengarna följer patienterna. SLL funderar på att ta fram ett antal nyckeltal, dock är frågan inom vilka områden som nyckeltalen ska finnas. Man vill ha nyckeltal inom områden som patienterna anser är viktiga. För att utröna vilka områden som upplevs som viktiga vill SLL genomföra kvalitativ studie och en efterföljande kvanitativ studie för att få siffror på det som framkommit i i den kvalitativa delen. Denna rapport innehåller både den kvalitativa och den kvantitativa studien. 2 Snr , Synovate AB 2007

3 Kvalitativ studie Inför vårdval 2008

4 Genomförande och målgrupp Vi har genomfört tre fokusgrupper på Synovates kontor i Stockholm. I varje grupp deltog 7-8 personer och diskussionerna varade i ca 2 timmar. I Diskussionen leddes av en moderator som följde en, på förhand, fastställd intervjuguide. Fördelningen av grupperna ser ut så här: Mitt i livet, män och kvinnor mellan år Äldre, 75 år eller äldre, män och kvinnor Barnfamiljer, män och kvinnor med minst ett barn under 6 år Syftet med fokusgrupperna: Att kartlägga vilka kriterier som är viktiga vid val av vårdigvare Att ta reda på hur målgrupperna vill ha ev nyckeltal presenterade Vi har också genomfört 9 djupintervjuer med invandrare som inte talar svenska så bra. Intervjuerna har genomförs med hjälp av tolk. Följande språkgrupper har vi intervjuat: Somalier, 3 st, två kvinnor och en man. I Sverige 6 månader till 30 år Assyrier, 3 st, två män och en kvinna. I Sverige 4 månader till 2 år Araber, 3 st, två män och en kvinna. I Sverige 4 månader till 1 år Intervjuerna tog mellan minuter och genomfördes med auktoriserade tolkar på Synovates kontor i Stockholm. 4 Snr , Synovate AB 2007

5 Viktigt att tänka på Efter en kvalitativ studie kan man inte generalisera resultatet till att gälla att i den utvalda målgruppen. Om det framkommer i en fokusgrupp att målgruppen är negativ till en företeelse kan man efter fokusgruppen inte säkert säga att hela eller halva målgruppen är negativ. För att kunna gör det måste man genomföra en kvantitativ studie. I en kvalitativ studie får man ökad förståelse för hur målgruppen tänker, känner och resonerar kring olika frågor. Man får en förklaring till varför människor exempelvis är negativa till en företeelse eller ett företag. En kvalitativ studie ger förklaringar till det som visas i en kvantitativ studie. Av den anledningen finns det ofta skäl att genomföra både en kvalitativ studie och en kvantitativ studie. En kvalitativ studie ger en målgruppsinsikt som kan förklara beteenden, skeenden och händelser. 5 Snr , Synovate AB 2007

6 Sammanfattning Fokusgrupper och Djupintervjuer Huvudpunkter 6 Snr , Synovate AB 2007

7 De viktigaste erfarenheterna från grupperna FOKUSGRUPPER Få känner att de valt vårdcentral/husläkare idag. Det som man återkommer till som problematisk idag är tiden. Man vill inte vänta. Har man kommit fram till att man behöver en läkare vill man inte behöva vänta i flera veckor på en tid. Tanken på att få välja tar man med ro. Det känns varken oroligt eller övertmäktigt. Det är ju bara att välja om är den spontana kommentaren Inga problem lista det viktiga, listan är lång men kompetens och resurser är helt klart det viktigaste Deltagarna har svårt att se att det ska finns några omdömen/nyckeltal till viktiga kriterier hur kan det bli rättvist? Man förstår inte att det ska behövas och ser fler faror än vinster med ett sådant system. Man är frågande till om det kan bli rättvist och hur man kan ha uppdaterade uppgifter. Tanken är god! men.det man vill ha kunskap om är hårda fakta som kompetens och resurser. De mjuka värdena vill man att sjukvården åtgärdar utan att de hängs ut till offentligheten. Ska det finnas ett offentligt omdöme ska det baseras på hårda fakta. Om det ska finnas omdömen och de ska illustreras föredrar gruppdeltagarna siffror. Symboler upplever man nästan som oseriöst. Det är samma saker som är viktiga vid val av både husläkare och sjukhus. När det gäller sjukhus är specialistkompetens särskilt viktigt. Likaså är det viktigt att de kan ta hand om hela kroppen. 7 Snr , Synovate AB 2007

8 De viktigaste erfarenheterna från djupintervjuerna DJUPINTERVJUER Invandrarna i djupintervjuerna är mycket positiva till svensk sjukvård. Allt är bra. Läkarna är kompetenta och det är rent och fräscht. I dagsläget känner man att man blir tilldelad en läkare på den vårdcentral som ligger närmast. I invandrarintervjuerna återkommer man till väntetiderna. Man förstår inte att det ska behöva ta tid att få en tid. Alla upplever att det är svårt att boka tider p g a språkproblemen. Man är hänvisad till släktingar eller vänner som hjälper till att lyssna och trycka på knappar alternativt svara på frågorna Om man inte kan eller inte kan få hjälp att ringa till Vårdcentralen åker man till akuten Flera intervjupersoner berättade om hur vilsen man känner sig första gången. Man vet inte vart man ska ringa. Hur det går till eller vart man går. Invandrarna i djupintervjuerna tycker att samma kriterier som i fokusgrupperna är viktiga. De instämmer också i att det är samma kriterier för sjukhus som för vårdcentral Invandrargrupperna är mer tveksamma till att välja. Man har svårt att förstå att det kan vara möjligt. De menar att det inte handlar om att välja, utan att få (bli tilldelad) en EGEN läkare. En läkare som inte slutar eller flyttar. Man vill ha samma hela tiden. Det är också så att för många räcker det med utmaningen att ta sig till en vårdcentral, att komplicera det hela ytterligare genom att välja är en komplikation som flera inte förstår Invandrarna är inte lika avvisande till omdömen/signalsystemet, men det känns inte som det tillför något eftersom vården ändå är så bra. Siffror (procent) eller smile-gubbar är det man föredrar I intervjuerna med invandrarna framkom det att man inte bryr sig om läkarens kön i större utsträckning än vad som framkom i fokusgrupperna. Dock var det någon enstaka som nämnde att det var viktigt att kunna välja p g a religionen. 8 Snr , Synovate AB 2007

9 RESULTAT FOKUSGRUPPER 9 Snr , Synovate AB 2007

10 Hur gör man idag? 10 Snr , Synovate AB 2007

11 Fokusgrupp IDAG Man pratar Vårdcentral inte Husläkarmottagning Även om man inte upplever att man valt en vårdcentral idag vet man vart man ska vända sig om man blir sjuk. Barnfamiljerna pratar Sjukvårdsrådgivningen och vårdcentralen, de äldre pratar vårdcentral och specialister och de mitt i livet menar att det är svårt att få tid hos vårdcentralen så det är bättre att gå till en specialist. Det är också tydligt i grupperna att man pratar om sin vårdcentral, inte sin husläkare eller sin husläkarmottagning. Det bästa med vårdcentralen som man besöker idag: Dropp in Enkelt att komma fram per telefon Känner läkaren Det är nära De är trevliga 11 Snr , Synovate AB 2007

12 Fokusgrupp IDAG Några citat. Så fort man etablerat en kontakt med en läkare så slutar de När jag behöver en läkare ringer jag. Då får jag inte tag på honom utan får tid hos någon annan. Då faller ju hela principen med husläkare Jag har valt och har fortfarande samma. Samma ska för min familj. Tror att det handlar om om man trivs eller inte. Om man trivs stannar man Jag känner en som blir kallad till sin husläkare varje år för kontroller. Man tror ju inte att det är i Sverige. Jag har valt för barnen, men inte för mig själv Man måste var frisk för att orka be om hjälp. Det är slumpartat vilken hjälp man får Det spelar ingen roll vilken läkare man får. Bara man får en tid. När jag flyttade till Stockholm blev jag tilldelad en läkare Jag blev bara tilldelad när man fick husläkare och henne går jag till när jag behöver. Hon är svår att få tag i bara. 12 Snr , Synovate AB 2007

13 Fokusgrupp IDAG Kvalitet i vården handlar mycket om att ha tid och bli omhändertagen Vi ber deltagarna att beskriva vad de menar med begreppet kvalitet i vården. Vi får följande svar: Bästa möjliga vård Tydlig vård Att de tar sig tid. Inget löpande band Gör rätt Få vård snabbt Bra akutvård Kunskap Kontinuitet Trygghet Att de inte överger en Att bli omhändertagen Att de ser MIG Allt ska funka De (läkarna) ska ha en helhetssyn Närhet och trygghet Det är slumpartat vilken läkare man får det är inte kvalitet Akuten är kvalitet tillgänglighet och mycket resurser Det man pratar om här handlar mycket om att ha tid och bli omhändertagen. Detta i sin tur skapar en känsla av trygghet. 13 Snr , Synovate AB 2007

14 Viktiga kriterier vid val av vårdgivare 14 Snr , Synovate AB 2007

15 Fokusgrupp KRITERIER Stor tilltro till specialister Deltagarna har inga svårigheter att lista vad som är viktigt vid val av husläkare/husläkarmottagning/vårdcentral. Några menar att det är skillnad om man ska välja mottagning eller läkare. Man pratar mycket om kompetens hos läkarna. Här menar man att kompetens inte bara är det som läkaren kan, utan även att läkaren inser sin egna begränsningar. Om läkaren inte vet ska han/hon remittera patienten till någon med specialistkompetens. Det finns en stor tilltro till specialister. Vi lever ju inte i något U- land. Alla är bra Hur man blir bemött under första besöket är avgörande De kan vara hur duktiga som helst och ha alla upptänkliga resurser, men är de otrevliga så faller allt ändå.. Det är viktigt att bilda sig en egen uppfattning. Det gäller även sjukhus Det känns tryggare med en specialist 15 Snr , Synovate AB 2007

16 Fokusgrupp KRITERIER Barnfamiljer = barnen i fokus, Mitt-i-livet = det ska går fort och 75 år + = vill ha specialister Vi pratade med tre olika grupper, mitt-i-livet, barnfamiljer och äldre över 75 år. I stort är man överens om vad som är viktigt, men man resonerar lite olika i grupperna. Barnfamiljerna har ett större fokus på barnen, de går före allt. De uppskattar därför också att det finns barnspecialister. De mitt i livet har ett stort fokus på snabbhet och smidighet. Man vill inte gå till flera olika ställen. Allt ska finnas på ett ställe. De äldre pratar mycket om sina specialister. Flera av dem är också s k kroniker och går av det skälet kontinuerligt hos en specialist. 16 Snr , Synovate AB 2007

17 Fokusgrupp KRITERIER Viktigt vid vårdval Deltagarna fick ange vad som är viktigt vid vårdval. Detta kom upp Spontana svar Ansvar för uppföljning Lyssnar Resurser - provtagning, röntgen Kompetens remittera om kompetens ej finns. Läkarens meriter/specialitet. Kunskaper både bredd och djup. Även erfarenhet (år i tjänsten) räknas här Veta att man får träffa samma läkare Tillgång till journal öppenhet En människa i telefonen Närhet Bemötande Få tid snabbt - tillgänglighet Hembesök Storlek, antal patienter + läkare Spontana svar Tid för patienten i mötet Vill ha referenser, vänner/bekanta Läkare i min ålder möjlig kompisrelation svensk läkare kulturella skillnader Om anmäld/prickad Öppettider Tillgänglighet/Respekt/Lyssna Trevlig miljö Entusiasm Att lita på Hand med barn Manlig/kvinnlig (särskilt gyn) Ägarförhållande (privat, landsting Språklig förståelse 17 Snr , Synovate AB 2007

18 Fokusgrupp KRITERIER Kompetens och resurser är viktigast vid val av husläkare/husläkarmottagning När vi hade lång lista med viktiga kriterier fick deltagarna plocka ut de tre viktigaste. I en helt egen division Kompetens och kunskap hos läkaren Resurser Tillgänglighet / Få tid snabbt / Väntetider Långt efter. Bemötande Och sedan.. Människa i telefon Kompisrelation Närhet När deltagarna får välja de tre viktigaste kriterierna i den lista de själva gjort (mellan punkter) är samstämmigheten slående. Läkarens kompetens och resurserna (vårdcentralens) är det som är absolut viktigast. Därefter kommer tillgängligheten (både närhet, telefonkontakter och väntetider) I kompetensen ligger läkarens utbildning/kunskap, erfarenhet, ev specialitet samt förmågan att veta när ens egen kunskap inte räcker till 18 Snr , Synovate AB 2007

19 Hur vill man få information om de olika Husläkarmottagningarna 19 Snr , Synovate AB 2007

20 Fokusgrupp FÅ INFORMATION Internet och broschyr de populäraste informationskanalerna Det som är uppenbart när vi frågar hur man vill ha information om husläkarmottagningen är att man vill kunna läsa sig till informationen. De yngre förespråkar internet och de äldre broschyrer. Alla menar att det är viktigt att informationen finns tillgänglig på flera sätt så ingen grupp exkluderas p g a kanalen. Något som nämns, i olika utsträckning, i grupperna är tidningen Vårdguiden. Man pratar om telefonbilagan som finns i tidningen och menar att där skulle man kunna informera om husläkarmottagningarna. Följande kanaler föreslår man som informationsbärare för husläkarmottagningar Broschyr Vårdguiden både tidningen och på webben Internet med sökmöjlighet Andra förslag, mindre frekventa Apotekstidningen TV Mail DVD I väntrummet Hembesök Eniro Telefonkatalogen 20 Snr , Synovate AB 2007

21 Signalsystem 21 Snr , Synovate AB 2007

22 Fokusgrupp OMDÖMEN Inga omdömen, åtgärda ev brister och ge oss hårda fakta Det är ett hemskt sätt att hänga ut läkarna I grupperna pratar vi om omdömen. Omdömen om de olika husläkarmottagningarna för att underlätta medborgarnas val. Om vi i en enda mening ska sammanfatta vad gruppdeltagarna tycker är det: Inga omdömen, åtgärda ev brister och ge oss hårda fakta istället. Med hårda fakta menar man antal läkare, vilken kompetens de har osv. Jag vill inte vet andras värderingar. Jag vill veta fakta och bedöma själv Det deltagarna framförallt ställer sig tveksamma till när det gäller omdömen är: Hur kan det bli rättvist Omdömena kan skapa en onödig oro Hur ska man mäta Vem är oberoende och kan genomföra en sådan mätning Hur håller man informationen uppdaterad. Den får inte vara för gammal Bara för att någon annan sätter en femma betyder inte det att alla gör det Om en mottagning får låga omdömen, vill ju ingen gå dit. Vad händer med andra mottagningar då? Blir det överfullt Även om någon är 5-stjärnig, kanske inte jag tycker det Tänk om man måste gå till någon med dåligt omdöme. Hur känns det 22 Snr , Synovate AB 2007 Hur vet man att omdömena inte är gamla? Vissa vårdcentraler kanske måste läggas ner, andra blir överfulla Det känns obehagligt

23 Fokusgrupp OMDÖMEN Det låter bra med omdömen, men Om man lyssnar bakom det som sägs, menar deltagarna ungefär så här: Det låter egentligen bra med omdömen, men Man hittar fler fallgropar än man kan finna positiva fördelar. Dock gör man ett undantag. Det är om omdömet gäller ren fakta. Såsom kompetens, resurser osv. Det vill man veta. Vissa kan tänka sig ett signalsystem eller en stämpel utifrån dessa fakta. Men man är rädd eller tveksam till de subjektiva bedömningarna. Kan vara bra att veta om mottagningen håller vårdgarantin Bra att veta hur många av läkarna som har specialistkompetens, typ barn När man diskuterar omdömen i positiva ordalag handlar det om hårda värden, såsom kompetens och resurser. OM det ska finnas omdömen ska det vara ett sammanfattande omdöme för hela mottagningen, inte per läkare. Det är svårt att inte spekulera i om ordet omdöme påverkat gruppdeltagarna. Man är mycket tydlig med att det vore fel att hänga ut läkarna, men man vill ändå veta fakta. Man vill delvis både ha kakan och äta den. Här kan man möjligen fundera på att använda ett annat ord till den kvantitativa uppföljningen. 23 Snr , Synovate AB 2007

24 Fokusgrupp OMDÖMEN Signalsystem tveksamt eftersom omdömen är tveksamma Eftersom gruppdeltagarna är tveksamma till omdömen är man inte heller särskilt förtjust i något signalsystem, såsom stämpel, tumme upp/tumme ner eller liknade Om det ska finnas ett sådant system ska det vara enkelt, gärna siffor, inte konstiga figurer som kan uppfattas olika i olika kulturer. Det får inte finnas några oklarheter vad gäller tolkningen. Även om man förstår att det kan finnas fördelar med ett signalsystem anser man inte att det är bra. Fakta ska redovisas och då med siffror. Det får vara bara svart eller vitt. Det är det aldrig Smilegubbar är inte så dumt. Det kan vara ett alternativ Det är inte förtroendeingivande att ha symboler. Vill man ha tillmötesgående och tillgänglighet får man inte göra en show av det. Det känns oseriöst. Det är bättre att tacka vårdpersonalen istället för att bedöma dem för den insats de gör. Om de får göra allt i lugn och ro jobbar de bättre. I en allmän information kan man ju inte sätt dit en ilsken gubbe. Vad betyder det. Man måste få en förklaring Ge ros eller ris. Det gör andra Siffror är bättre. Mer neutralt 24 Snr , Synovate AB 2007

25 Fokusgrupp OMDÖMEN Deltagarna vill ha hårda fakta Deltagarna kommer fram till att de vill skilja på hårda och mjuka fakta. Hårda fakta är: Ren fakta som inte kan ifrågasättas Fakta som inte oroar Fakta som inte skrämmer eller skrämmer bort patienter Mjuka fakta är: Omdömen eller betyg, något som andra har tyckt Man vill veta alla hårda fakta för att kunna välja. De mjuka faktorerna ska vara en inre angelägenhet för landstinget. 25 Snr , Synovate AB 2007

26 Fokusgrupp OMDÖMEN Låt Vårdcentralerna leva upp till ett motto Deltagarnas egna förslag på hur man kan hjälpa medborgarna är: Låt mottagningarna ha egna motton istället för omdömen. Det är bättre. T ex Här tar vi oss tid Här lyssnar vi Här är vi bara specialister Om mottagningen själva får välja vad de vill framhäva kommer de att jobba för att uppfylla det också. Mottot presenteras tillsammans med hela mottagningen Presentera hårda fakta, omdömen är personliga och man måste få bilda sig en egen uppfattning. Flera vill veta fakta och göra sina egna bedömningar Låt de mjuka värdena sprida sig ryktesvägen Låt vårdgarantin visa vägen. Håller de vårdgarantin är det bra En oberoende bedömning Bedömningarna ska helst vara dagsaktuella Ha en dator i väntrummet där man efter sitt besök kan skriva in sina omdömen då blir de åtminstonde aktuella. 26 Snr , Synovate AB 2007

27 Val av sjukhus 27 Snr , Synovate AB 2007

28 Fokusgrupp VAL AV SJUKHUS På sjukhusen är specialistkompentensen mycket viktig En viktig fråga är om samma kriterier är viktiga när man väljer sjukhus som när man väljer husläkare. Generellt svarar gruppdeltagarna att det är samma saker som viktiga, nämligen kompetens och resurser. Dock är det ännu viktigare med specialistkompetens på sjukhusen. Även här betonas dock att det är viktigt att bilda sig en egen uppfattning Utöver kompetens och resurser nämner man Belastningen, kötider och väntetider Att man kan behandla hela kroppen, inte slussas runt Hur många som delar rum Hur man bemöter barn Miljön dofter färger Ryktet Närhet särskilt om det är akut 28 Snr , Synovate AB 2007

29 Fokusgrupp VAL AV SJUKHUS Lättare att förlika sig med tanken på omdömen när det gäller sjukhus, men det är skillnad på mjuka och hårda fakta Deltagarna diskuterar på samma sätt för sjukhus som för mottagningar. Det är känsligt med omdömen. Dock är man inte riktigt lika avvisande som i fallet för mottagningar. Om det beror på att man vant vid tanken eller att man tänker annorlunda (en större arbetsplats) är svårt att avgöra. Om det ska finnas ett omdöme för sjukhus menar man det ska finnas ett omdöme för hela sjukhuset. Dock när det gäller de hårda faktorerna vill man ha information för varje avdelning/klinik. Det finns ett par personer i varje grupp som ser att det kan finnas ett värde i att kunna välja sjukhus inför en operation med hjälp av någon sorts omdöme eller värde. Tänk om de bara får två stjärnor fast de jobbar häcken av sig. Vad händer då? På sjukhuset kommer man rätt på en gång. Där finns bara specialister Valmöjligheten kan ju vara negativ. Hur gör man när det är akut? 29 Snr , Synovate AB 2007

30 Övriga kommentarer 30 Snr , Synovate AB 2007

31 Fokusgrupp KOMMENTARER Kommentar På slutet fick deltagarna chans att nämna något annat som man tycker är viktigt vid val av vårdgivare. Man upplevde att ämnet var färdigdiskuterat, men följande nämndes: Vi har bra sjukvård inom vårt landsting Jag känner mig trygg, här finns många val De är uppdaterade inom sjukvården och har koll på nya rön De borde ha öppet lite längre och inte lägga ner hit och dit Att träffa en specialist på en vårdcentral är värdelöst. Det blir löpande band för han ska hinna med så många. Då är det bättre att de skickar en vidare Jag har en läkare på Serafen, men hon är aldrig där för hon forskar. 31 Snr , Synovate AB 2007

32 Konsultens kommentar Syftet med fokusgrupperna, och djupintervjuerna var: Att kartlägga vilka kriterier som är viktiga vid val av vårdigvare Att ta reda på hur målgrupperna vill ha ev nyckeltal presenterade Vi kan konstatera att målgruppen inte har haft några svårigheter att lista kriterier, tvärtom. Det är några kriterier som till sist visar sig vara de viktigaste, nämligen kompetens, resurser och bemötande. De två första är de absolut viktigaste. Det är också helt tydligt i grupperna att man har ett svalt intresse vad gäller omdömen/nyckeltal och signalsystem. Det upplevs som känsligt och orättvist. Man förstår inte riktigt hur det ska gå till och hur det kan bli rättvisande. De fördelar man ser förtas av den oro man känner för hur det ska gå till. Man vill veta fakta och den ska helst presenteras med siffror Deltagarna i fokusgrupperna anser att kriterierna för att välja sjukhus är desamma som för att välja husläkare, dock upplever man att specialistkompetensen är viktigare när det gäller sjukhus. Överhuvudtaget har man en stor tilltro till specialister. Inför den kvantitativa studien blir det viktigt att urskilja de viktigaste kriterierna för vårdvalet, men även om fokusgruppernas avståndstagande mot omdömen gäller för Stockholmarna generellt. 32 Snr , Synovate AB 2007

33 RESULTAT DJUPINTERVJUER 33 Snr , Synovate AB 2007

34 Inledning 34 Snr , Synovate AB 2007

35 Djupintervjuer Inledning Att välja vårdgivare kan var särskilt svårt om man är invandrare och inte behärskar språket. Av det skälet har vi genomfört nio djupintervjuer med invandrare som inte klarar språket utan tolk. De vi har intervjuat har varit i Sverige mellan 4 månader och 4 år. En har varit i Sverige i 29 år (kvinna, 67 år från Turkiet som talade mycket dålig svenska) Intervjuerna har genomförts med hjälp av auktoriserade tolkar. Intervjuerna har genomförts på Synovates kontor i Stockholm. 35 Snr , Synovate AB 2007

36 På ett övergripande plan: Skillnader och likheter i det som framkommit i fokusgrupper och djupintervjuer 36 Snr , Synovate AB 2007

37 Djupintervjuer Likheter: man är överens om att kompetens och resurser är viktigast Skillnad: Valet krånglar till det Generellt kan man säga att det är ganska få och små skillnader när det gäller hur deltagarna i fokusgrupperna och djupintervjuerna ser på vad som är viktigt vid ett vårdval. Man tycker att kompetens och resurser är det som är absolut viktigast. De skillnader som finns mellan fokusgruppsintervjuerna och djupintervjuerna är till stor del kopplade till de språkproblem som finns hos invandrarna SKILLNADER: De invandrare vi pratat med är låsta i det de lärt sig, nämligen att man blir tilldelad en vårdcentral. De har mycket svårt att förstå att de, i diskussionen, ska utgå ifrån att de får välja fritt. De ansåg också att sjukvården i Sverige är så bra att det inte spelar någon roll vart man går. Vården är bra överallt. Alltså känns inte valet så viktigt för denna grupp. I djupintervjuerna betonar man att det ska vara enkelt att besöka sjukvården. Flera uttrycker att ett ev val skulle krångla till det, det blir en försvårande omständighet. 37 Snr , Synovate AB 2007

38 Djupintervjuer.2 SKILLNADER fortsättning: I djupintervjuerna lägger man lite större vikt vid bemötandet och att man tar sig tid med patienten. Det är också viktigare för denna grupp att få träffa samma läkare varje gång. Man vill inte upprepa sin historia, via tolk, varje gång man går till sin vårdcentral. I fokusgrupperna var det flera som menade att det inte spelar någon roll vilken läkare man får, bara det går snabbt. I djupintervjuerna pratar man oftare om muntlig information, dock vill man kunna läsa sig till information också. Det är bara någon enstaka i djupintervjuerna som föredrar att få information via internet. Information i skriftlig form ska vara i broschyrform. Eftersom invandrarna hela tiden har ett språkproblem att brottas med och ibland hamnar i en situation där man inte förstår eller inte kan göra sig förstådd (man kan inte ringa vårdcentralen för man förstår inte vad som sägs på telefonsvararen) åker man ofta till akuten bara för att få hjälp. 38 Snr , Synovate AB 2007

39 Djupintervjuer.3 SKILLNADER fortsättning: I djupintervjuerna ägnades mer tid åt att få utlopp för frustrationen kring de långa väntetiderna. Detta gällde både vårdcentralen och sjukhusen, men framförallt akutmottagningen på sjukhusen. I alla djupintervjuerna upplever man mer eller mindre problem vid tidsbokningen hos vårdcentralen. Det beror på den språkliga barriären. Man är hänvisad till släktingar eller vänner som hjälper till att lyssna och trycka på knappar alternativt svara på frågorna I djupintervjuerna är man mer positiv till ett signalsystem, men även här betonar man vikten av att bilda sig en egen uppfattning om läkaren och mottagningen. Valet upplevs inte som viktigt, man vill hellre bli tilldelad en läkare som sin egen läkare. En läkare som inte slutar. En likhet är att man även i djupintervjuerna anser att om det ska finnas någon visuell bedömning ska det vara siffror. Dock menade några i djupintervjuerna att smile-gubbarna kunde vara ett bra signalsystem om man inte ska ha siffror. 39 Snr , Synovate AB 2007

40 Djupintervjuer Övriga iakttagelser De invandrare vi pratat med är långt ifrån en homogen grupp. De tycker helt olika i vissa frågor. Några exempel: SPRÅK Någon vill ha svenska läkare eftersom de är mer välutbildade (högre kompetens). Dessutom upplevde denna person att det var lättare att prata med en svensk läkare eftersom han/hon kan engelska. Någon annan ville absolut ha en läkare som talade det egna språket, om det var möjligt. Dock är man helt överens om att kompetens går före språk eftersom man alltid kan få en tolk. SYNEN PÅ SVENSK SJUKVÅRD Precis som i fokusgrupperna är man positiv till svensk sjukvård. Men i intervjuerna uttrycker man sig mer i superlativer Bästa sjukvården i världen. RELIGION Det är endast en av de nio intervjupersonerna som refererar till sin religion i samtalet. Frågan gäller då om det är viktigt att läkaren är man eller kvinna. 40 Snr , Synovate AB 2007

41 Kriterier och informationskanaler 41 Snr , Synovate AB 2007

42 Djupintervjuer Information om kompetens och resurser via muntlig information eller broschyr på eget språk I djupintervjuerna diskuterades vad som är viktigt vid olika vårdval. I första hand diskuterades Husläkare/husläkarmottagning, men även val av sjukhus. Utan tvekan är det kompetens och resurser som är det viktigaste. Det gäller både mottagningen och sjukhuset. Dock är bemötandet och kontinuiteten också viktig för denna grupp. Man vill ha en läkare som tar sig tid och man vill inte byta läkare vid varje besök. Man vill också att det ska gå snabbt. Man vill inte vänta. Det var bara någon enstaka som nämnde internet som informationskanal. Övriga menar att man helst vill ha information på det egna språket och förstahandsvalet där blir att få informationen muntligt så man kan ställa frågor. En broschyr på det egna språket fungerar också. 42 Snr , Synovate AB 2007

43 Djupintervjuer Önskemål relaterade till att man är ny i landet eller språkproblem Det som uttrycks som önskemål i djupintervjuerna är ofta kopplat till invandrarnas situation: Man vill gärna ha informationen muntligt. Helst på det egna språket, via tolk går bra. Man vill också kunna läsa sig till informationen, också det på egna språket. Flera uttryckte önskemål om att få information på vårdcentralen. Då kan samtidigt ställa frågor. Man vill att kontakterna med sjukvården ska vara så enkla som möjligt, ett val krånglar till det snarare än att förenkla I djupintervjuerna betonar man närheten till vårdcentralen. Det är delvis kopplat till att man upplever att det kan vara svårt att hitta när man är ny samt att man upplever att det är så det är i Sverige, man tillhör den mottagning som ligger närmast. 43 Snr , Synovate AB 2007

44 Kommentarer Djupintervjuer 44 Snr , Synovate AB 2007

45 Kommentar Det framgår tydligt att målgruppen är helt överens. Det är kompetens och resurser som är viktigast om man ska välja husläkare eller sjukhus. Vi ser ingen skillnad i fokusgrupperna och djupintervjuerna. I djupintervjuerna betonar man bemötandet i något större utsträckning. De skillnaderna vi ser mellan fokusgrupper och djupintervjuer är relativt små och kopplade till språkproblemen. Invandrargrupperna är mer tveksamma till att välja. Man har svårt att förstå att det kan vara möjligt. De menar också att det inte handlar om att välja, utan att få (bli tilldelad) en EGEN läkare. En läkare som inte slutar eller flyttar. Man vill ha samma hela tiden. För många räcker det med utmaningen att ta sig till en vårdcentral, att försvåra det hela ytterligare genom att behöva göra ett val är en komplikation som flera inte förstår. 45 Snr , Synovate AB 2007

46 Kvantitativ studie - uppföljning av fokusgrupper och djupintervjuer Inför vårdval 2008

47 Bakgrund och syftet Från 1 januari 2008 ska stockholmarna fritt kunna välja husläkare. Med tiden även sjukhus, BCV och fotsjukvård. I samband med detta ska sjukvårdsgivare auktoriseras. För att kunna hjälpa medborgarna i valet har Synovate genomfört tre fokusgrupper och nio djupintervjuer för att kartlägga vilka områden som patienterna anser är viktiga vid ett vårdval. Efter den kvalitativa studien har vi genomför en kvantitativ undersökning för att få en tydligare bild av hur stockholmaren ser på vad som är viktigt vid val av vårdgivare. Detta är rapporten från den kvantitativa studien. 47 Snr , Synovate AB 2007

48 Genomförande och målgrupp Målgruppen har varit boende i Stockholms län över 16 år. Vi har genomfört 615 intervjuer. Formuläret har, via ett mail, gått ut till ett slumpmässigt urval i vår internetpanel. Intervjuerna har genomförts i slutet av oktober/början av november Svarsandel: 65 procent Data har bearbetats av Synovate Temos datakonsulter. I de bifogade tabellerna förkommer plus och minus tecken som anger om ett värde är på ett statistiskt signifikant sätt avviker från värdet på samma rad som i totalkolumnen. Signifikansmåttet som används är CHI2, 95% nivån. Felmarginalen i denna undersökning ligger på +/- 5% vid fördelningen 50/50 och +/- 4% vid fördelningen 20/80 48 Snr , Synovate AB 2007

49 Synovate Temos Internetpanel Synovate Temos panel består idag av ca deltagare. Rekryteringen sker via två av våra omnibussar. Dels har vi en postal omnibuss som går 4 gånger per år och skickas ut till ett riskrepresentativt urval av svenskar. Dels rekryterar vi i vår telefonomnibuss, Temo Direkt, där vi gör 1000 intervjuer per vecka med ett riksrepresentativt urval. Rekryteringsbasen för Synovate Temos Internetpanel är därmed riksrepresentativ. Panelen i sig är representativ för ett Mail-Sverige. Vi har med andra ord paneldeltagare över hela landet. Vår webbpanelprofil stämmer väl överens med profilen för Sveriges befolkning. När Ip sagt att man vill delta i vår panel får man först ett formulär med ca 50 bakgrundsfrågor som man måste besvara, bl a kön, ålder, civilstånd, utbildning, geografi, inkomst, hushållsstorlek, värderings- och beteendefrågor När man skickat in sitt svar får man en bekräftelse på att man är med i Synovate Temos panel. Man får också ett eget ID-nummer för att kunna kommunicera med oss. panel deltagarna kan när som helst maila till webbsupport. Vi comittar också deltagarna via ett slags kontrakt där de får betalt för varje undersökning de deltar i. Detta sker via ett poängsystem. Dessa poäng kan deltagarna sedan växla in mot kontanter, skänka till BRIS eller liknande alternativt byta poäng mot varor. 49 Snr , Synovate AB 2007

50 Synovate Temos Internetpanel fortsättning Paneleffekt När man jobbar med en s k Panel kommer man oundvikligt in på frågan om den s k paneleffekten. För att i möjligaste mån undvika paneleffekten är det viktigt att tänka på vissa saker: Slumpmässig urvalsdragning IP ska inte känna till vilken typ av undersökning han/hon rekryteras till Man får inte bli proffstyckare genom att delta i alltför många undersökningar eller liknande undersökningar Deltagaren ska känna ett ansvar för det man åtagit sig Max 8-10 undersökningar per år Att man ej får delta i flera liknande undersökningar För att i möjligaste mån undvika den paneleffekten rekryteras Synovate Temos Internetpanel via våra omnibussar och deltagarna får delta i alla typer av undersökningar såsom obs-mätningar, imagemätningar, koncepttester, kampanjmätningar, opinionsmätningar, kundmätningar mm. 50 Snr , Synovate AB 2007

51 Sammanfattning 51 Snr , Synovate AB 2007

52 Punktvis sammanfattning 615 webbintervjuer 73 procent går till samma vårdcentral varje gång man blir sjuk Sex av tio är mycket eller ganska nöjda Nio procent upplever att de idag kan välja vårdcentral helt fritt Av de som inte upplever att de kan välja fritt är åtta av tio mycket eller ganska positiva till det fria valet När målgruppen helt spontant ska ange vad man vill eller behöver veta om man ska välja husläkare, svarar 48 procent läkarens kompetens Detta står sig även när man får välja ETT kriterie från en lång lista. Utöver kompetens är resurserna viktiga. Därefter, dock ett ganska långt hopp, kommer bemötandet Det är samma kriterier som gäller både för husläkare och sjukhus. Tre av fyra instämmer helt i att det är viktigt att känna sig trygg när man besöker vården 52 procent instämmer helt i påståendet att de litar på att läkaren remitterar till det bästa sjukhuset.83 procent instämmer helt eller delvis Två av tre uttrycker att de absolut skulle väja husläkare eller sjukhus om det var möjligt Stockholmarna är delade i två läger när det gäller ev bedömning av sjukhus. Tre av tio vill veta hur hela sjukhuset fungerar, lika många hur kliniken fungerar. 41 procent kan tänka sig en kvalitetsstämpel, 22 procent vill göra en egen bedömning För sjukhusen är det 59 procent som kan tänka sig en kvalitetsstämpel Information om valbara husläkare och sjukhus vill man helst ha via Vårdguiden på internet eller en broschyr 52 Snr , Synovate AB 2007

53 Hur gör man idag 53 Snr , Synovate AB 2007

54 Tre av fyra går till samma vårdcentral varje gång Brukar du gå till samma vårdcentral varje gång du blir sjuk? Ja 73% Nej 20% Vet ej 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bas: Samtliga 54 Snr , Synovate AB 2007

55 Sex av tio är nöjda med sin vårdcentral Hur nöjd eller missnöjd är du med den vårdcentral du oftast besöker? Mycket nöjd 18% Ganska nöjd 41% Varken eller 22% Ganska missnöjd Mycket missnöjd Vet ej 2% 9% 7% Generellt är stockholmaren nöjd med sin vårdcentral. De över 60 år är mest nöjda. I den gruppen är det 34 procent som uppger att de är mycket nöjda 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bas: Samtliga 55 Snr , Synovate AB 2007

56 Endast var tionde är helt säker på att man kan väja vårdcentral helt fritt Upplever du att du idag kan välja vårdcentral helt fritt? Ja utan tvekan 9% Ja, jag tror det 48% Nej Vet ej 16% 26% Det är få som utan tvekan uppger att de kan välja vårdcentral idag. Dock är det så att i gruppen som uppger att de är mycket nöjda med sin vårdcentral är det 23 procent som svara ja utan tvekan. Det egna valet har alltså ett visst samband med hur nöjd man är med sin vårdcentral. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bas: Samtliga 56 Snr , Synovate AB 2007

57 De som tror att man inte kan välja vårdcentral helt fritt är positiva till att göra det Om du tänker dig att det är möjligt att helt fritt välja husläkare och därmed vårdcentral eller husläkarmottgning, skulle du uppleva det som positivt eller negativt Mycket positivt 52% Ganska positvt 31% Varken elller 12% Ganska negativt Mycket negativt Vet ej 1% 0% 4% De som idag inte upplever att de har ett fritt val är dock positiva till tanken. Även för denna fråga ser vi ett samband med gruppen som anger att de är mycket eller ganska nöjda med sin vårdcentral idag. De som är nöjda idag svarar!mycket positivt i större utsträckning än övriga (70 procent). 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bas: Upplever ej att de kan välja fritt idag 57 Snr , Synovate AB 2007

58 Viktiga kriterier vid vårdval 58 Snr , Synovate AB 2007

59 Spontant är kompetens hos läkaren viktigast Vad skulle du vilja veta eller vad behöver du veta för att kunna välja husläkare? HELT SPONATA SVAR som kodats Kompetens/kunskap/Specialistområde/erfaren het/fakta om läkaren 48% Vilka läkare det finns/vilka mina val är 9% Referenser/rekommendationer från annan person 8% Tillgänglighet 8% Närhet Bemötandet/engagemang/Lyssna Vänte- kötider Träfläkaren först/personkemi Inget/Inget speciellt Övrigt 7% 4% 4% 4% 5% 9% 3 procent Öppettider 2 procent Namnet Kön Förtroende Pris Rykte Hur man gör för att välja 1 procent Samma läkare varje gång Pratar svenska Ålder Antal patienter Aktuttider Att jag får rätt hjälp Empatisk Telefonnumret Att läkaren är bra Vet ej/ej svar 12% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Om vi tittar på bakgrundsvariablerna ser vi följande intressant avvikelser: De över 60 år och de högskoleutbildade svarar kompetens i större utsträckning än övriga. De mellan år samt de grundskoleutbildade svarar vet ej i större utsträckning än övriga Bas: De yngsta Samtliga svarar pris i större utsträckning. De som gjort 11 besök eller mer hos vården det senaste året svarar i större utstäckning 59 samma läkare, Snr , prata svenska Synovate och AB personkemi. 2007

60 Några citat Vad skulle du vilja veta eller vad behöver du veta för att kunna välja husläkare? HELT SPONATA SVAR som kodats Kostnad, öppettider, helgjour, väntetider, fast läkarkontakt (husläkare) Specialitet. Hans kompetens och tillgänlighet Jag skulle vilja veta hur många patienter min husläkare har, så att jag vet om det finns tid till mig eller inte. Om det är en läkare som bryr sig om och engagerar sig för sina patienter! Lätt att boka tid! Det handlar nog mest om kemi - jag behöver träffa läkaren Hur långt ifrån man kan bo, utan att det blir för långt bort från den läkare man vill ha Kompetensområde hos resp. läkare Hur lång väntetiden är för att komma till en läkare? Ev specialiteter som läkaren har? Har inte haft behov att fundera på läkare de senaste åren Kompetens, bemötande, snabbt mottagande Hur allmänkunniga och vana de är inom sitt område, man eller kvinna Det är helt omöjligt utan referenser. Information om vårdpersonalen någon gång blivit anmäld av socialstyrelsen Adress, Ålder, Öppettider Hos vem får jag bäst kompetens Har redan husläkare Att jag skulle bli bemött med respekt av den läkaren.. 60 Snr , Synovate AB 2007

61 Vid en direkt fråga är nästan allt viktigt Nedan listar vi ett antal områden som skulle kunna vara viktiga när man väljer husläkare. I vilken utsträckning är Bemötandet av läkaren 76% 20% 3% 01 Om läkaren prickad/fälld i ansvarsnämnden 72% 18% 6% 21 2 Nå mottagningen via telefon 67% 30% 2% 0 Tid för patienten vid besöket 65% 31% 3% 0 1 Kompetens, Läkarens meriter/erfarenheter 62% 32% 4% 01 Bemötandet på mottagningen 62% 33% 4% 0 1 Lätt att nå läkaren 58% 37% 4% 0 1 Kompetens, Mottagningens meriter/erfarenhetert 56% 38% 5% 0 3 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej / Ej svar Bas: Samtliga 61 Snr , Synovate AB 2007

62 .. allt viktigt med bakgrundsvariabler Nedan listar vi ett antal områden som skulle kunna vara viktiga när man väljer husläkare. I vilken utsträckning är Svarar Viktigt i större utsträckning Bemötandet av läkaren 76% 20% 3% 01 Besökt läkare 6-10 ggr Om läkaren prickad/fälld i ansvarsnämnden 72% 18% 6% barn samt kvinnor Nå mottagningen via telefon 67% 30% 2% 0 Kvinnor, 60 år + samt många besök Tid för patienten vid besöket 65% 31% 3% 0 1 Kvinnor samt många besök Kompetens, Läkarens meriter/erfarenheter 62% 32% 4% år + samt ej besökt vården Bemötandet på mottagningen 62% 33% 4% 0 1 Kvinnor samt många besök Lätt att nå läkaren 58% 37% 4% 0 1 Kvinnor, 60 år+ samt många besök Kompetens, Mottagningens meriter/erfarenhetert 56% 38% 5% 0 3 Kvinnor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej / Ej svar Bas: Samtliga 62 Snr , Synovate AB 2007

63 Svårt att välja något som är viktigare än något annat Nedan listar vi ett antal områden som skulle kunna vara viktiga när man väljer husläkare. I vilken utsträckning är Kontinuitet/samma läkare varje gång 47% 38% 10% 21 Läkarens entusism 46% 42% 10% 01 En person -ingen telefonsvarare 41% 40% 12% 4 1 Geografisk närhet 42% 45% 9% 20 1 Möjlighet att få ta del av medicinska resultat 40% 41% 14% 21 2 Öppettider 40% 51% 7% 01 Möjlighet att få tid samma dag 39% 45% 11% 30 1 Resurser/labb/röntgen 37% 49% 11% % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej / Ej svar Bas: Samtliga 63 Snr , Synovate AB 2007

64 .. allt viktigt med bakgrundsvariabler Nedan listar vi ett antal områden som skulle kunna vara viktiga när man väljer husläkare. I vilken utsträckning är Svarar Viktigt i större utsträckning Kontinuitet/samma läkare varje gång 47% 38% 10% 21 Kvinnor, 60 år+ samt många besök Läkarens entusism 46% 42% 10% 01 Kvinnor En person -ingen telefonsvarare 41% 40% 12% år + samt många besök Geografisk närhet 42% 45% 9% 20 1 Kvinnor samt år Möjlighet att få ta del av medicinska resultat 40% 41% 14% år + Öppettider 40% 51% 7% 01 Möjlighet att få tid samma dag 39% 45% 11% barn Resurser/labb/röntgen 37% 49% 11% år + 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej / Ej svar Bas: Samtliga 64 Snr , Synovate AB 2007

65 Ägandet och läkaren kön upplevs som mindre viktigt Nedan listar vi ett antal områden som skulle kunna vara viktiga när man väljer husläkare. I vilken utsträckning är Rykte/referenser vänner/bekanta 21% 42% 26% 7 31 Läkare som delar mina värderingar 18% 31% 32% Trevlig miljö 19% 50% 24% 510 Möjlighet till hembesök 11% 26% 36% Läkarens nationalitet 8% 17% 31% Mottagningens storlek/antal patienter 7% 27% 40% Mottagningen drivs av landstinget eller privat 7% 12% 42% Mannlig/Kvinnlig läkare 5% 5% 32% % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej / Ej svar Bas: Samtliga 65 Snr , Synovate AB 2007

66 . kön upplevs som mindre viktigt med bakgrundsvariabler Nedan listar vi ett antal områden som skulle kunna vara viktiga när man väljer husläkare. I vilken utsträckning är Svarar Viktigt i större utsträckning Rykte/referenser vänner/bekanta 21% 42% 26% 7 31 Många besök Läkare som delar mina värderingar 18% 31% 32% Många besök samt missnöjd idag Trevlig miljö 19% 50% 24% 510 Kvinnor Möjlighet till hembesök 11% 26% 36% år + samt har ett barn Läkarens nationalitet 8% 17% 31% Missnöjda idag Mottagningens storlek/antal patienter 7% 27% 40% år + Mottagningen drivs av landstinget eller privat 7% 12% 42% Yngre Mannlig/Kvinnlig läkare 5% 5% 32% Kvinnor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej / Ej svar Bas: Samtliga 66 Snr , Synovate AB 2007

67 Kommentar När man ställer en rak fråga om vad som är viktigt och det handlar om sjukvård som berör alla, är det ganska självklart att allt blir viktigt. För att försöka förstå vad som verkligen är viktigt har vi därför ställt en kompletterande fråga där målgruppen endast får välja ett område som då ska vara det viktigaste. Sedan vi har vi även gjort en sambandsanalys för att se om vi något av våra områden har samband med hur nöjd man idag är med sin vårdcentral. 67 Snr , Synovate AB 2007

68 När man får välja en enda viktigt aspekt, väljer flest kompetens Nu får du se listan en gång till vilket område är det viktigaste endast ett svar Kompetens, Läkarens meriter/erfarenheter Bemötandet av läkaren Kompetens på mottagningen Kontinuitet Möjlighet att få tid samma dag man ringer 17% 12% 8% 8% 26% 5 procent Lätt att nå läkaren Om läkaren är pricka/fälld 3 procent Tid för patienten vid besöket Geografisk närhet 2 procent Lätt att komma fram via telefon Läkarens entusiam 1 procent Öppettider Ingen telefonsvarare Mottagningens resurser Rykte/referenser bekanta Läkare som delar mina värderingar Läkarens nationalitet Bemötande på mottagningen Resten 0 procent 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bas: Samtliga 68 Snr , Synovate AB 2007

69 Avvikelser avseende bakgrundsvariablerna Nu får du se listan en gång till vilket område är det viktigaste endast ett svar De över 60 år har i större utsträckning följande kriterier som förstahandsval: Kontinuitet De mellan år har i större utsträckning följande kriterier som förstahandsval: Möjlighet att få tid samma dag Barnfamiljer (6 år) har i större utsträckning följande kriterier som förstahandsval: Geografisk närhet Läkarens bemötande De som besökt vården 11 gånger eller mer har i större utsträckning följande kriterier som förstahandsval: Läkarens bemötande De som anger att de idag är mycket eller ganska nöjda med sin vårdcentral har i större utsträckning följande kriterier som förstahandsval: Läkarens bemötande Kompetens 69 Snr , Synovate AB 2007

70 Om Sambandsanalys och resultatet av analysen Vi har gjort en analys av kriteriernas samband med helhetsbilden av den egna vårdcentralen. Analysen bör dock tolkas med försiktighet eftersom frågorna inte är helt kompatibla. Vi ser ganska låga samband mellan det som man upplever är viktigt och hur nöjd man är med sin nuvarande vårdcentral. Resultatet beror delvis på att man kan tycka att något är viktigt men man är inte nöjd idag. Över hälften av stockholmarna vet eller tror att man kan välja vårdcentral idag, så en viss vägledning kan vi få från analysen, särskilt vad beträffar den inbördes relationen mellan kriterierna. 70 Snr , Synovate AB 2007

71 Resultatet av analysen Följande kriterier har störst betydelse när vi kör dem mot nöjdhet med vårdcentralen idag Läkarens kompetens Mottagningens resurser Läkare som delar mina värderingar Kontinuitet samma läkare Geografisk närhet Bemötandet av läkaren 71 Snr , Synovate AB 2007

72 Kommentar Den långa listan med kriterier har vi bearbetat på olika sätt. Först har målgruppen svarat helt spontant, sedan värderat varje kriterie och sedan har målgruppen valt det kriterie som var allra viktigast. För att säkerställa resultatet har vi dessutom gjort en specialanalys. Alla dessa delar pekar mot samma kriterier: Kompetens, resurser och bemötande är det som är viktigast när man ska välja husläkare. Kompetens är dock det som är i särklass viktigast. 72 Snr , Synovate AB 2007

73 Om sjukhus 73 Snr , Synovate AB 2007

74 Även vid val av sjukhus är allt viktigt Nedan listar vi ett antal områden som skulle kunna vara viktiga när man väljer sjukhus. I vilken utsträckning är Kompetens, Personalens meriter/erf./spcialitet 68% 27% 3% 01 Bemötandet 64% 31% 4% 01 Tid för patienten i mötet 62% 33% 3% 01 Resurser/labb/röntgen mm 57% 38% 4% 01 Om personal prickad/fälld i ansvarsnämnden 55% 29% 11% 312 Läkarens entusism 44% 42% 11% 20 2 Öppettider 42% 46% 8% 20 1 Möjlighet att få komma samma dag man ringer 39% 42% 14% 3 1 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej / Ej svar Bas: Samtliga 74 Snr , Synovate AB 2007

75 . är allt viktigt med bakgrundsvariabler Nedan listar vi ett antal områden som skulle kunna vara viktiga när man väljer sjukhus. I vilken utsträckning är Svarar Viktigt i större utsträckning Kompetens, Personalens meriter/erf./spcialitet 68% 27% 3% 01 Vill välja sjukhus, 60 år + Bemötandet 64% 31% 4% 01 Vill välja sjukhus, kvinnor Tid för patienten i mötet 62% 33% 3% 01 Vill välja sjukhus, kvinnor, 60+ Resurser/labb/röntgen mm 57% 38% 4% Om personal prickad/fälld i ansvarsnämnden 55% 29% 11% 312 Vill välja sjukhus, kvinnor Läkarens entusism 44% 42% 11% 20 2 Öppettider 42% 46% 8% 20 1 Vill välja sjukhus, år samt 1 barn under 6 år Möjlighet att få komma samma dag man ringer 39% 42% 14% 3 1 Barnfamiljer, 60+, vill välja sjukhus 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej / Ej svar Bas: Samtliga 75 Snr , Synovate AB 2007

76 Sjukhuspersonalens kön mindre viktigt Nedan listar vi ett antal områden som skulle kunna vara viktiga när man väljer sjukhus. I vilken utsträckning är Kontinuitet - samma läkare varje gång 33% 39% 15% 9 31 Möjlighet att få ta del av medicinska resultat-sjukhuset 30% 43% 19% 512 Möjlighet att få ta del av medicinska resultat-kliniken 28% 42% 20% 6 12 Geografisk närhet 25% 54% 15% 4 1 Rykte/referenser vänner/bekanta 19% 42% 27% 7 41 Trevlig miljö 16% 55% 22% 421 Läkare som delar mina värderingar 14% 30% 33% drivs privat eller av landstinget 7% 11% 41% Läkarens nationalitet 6% 14% 31% Mannlig/kvinnlig personal 3% 4% 34% % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket viktigt Ganska viktigt Varken eller Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej / Ej svar Bas: Samtliga 76 Snr , Synovate AB 2007