Svenskarna om inkontinens

Transkript

1 Svenskarna om inkontinens Resultat från en SIFO-undersökning, september 2004 En pressrapport från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: , mobil: , e-post: Pressbilder finns på

2 Innehåll 1. SIFO-undersökning svenskarna om inkontinens 3 2. Sammanfattning svenskar har överaktiv blåsa men svenska folket tror att det är mycket färre 5 4. Urininkontinens drabbar både män och kvinnor okunskapen om olika sorters inkontinens störst bland män 6 5. Inkontinens drabbar personer i alla åldrar men 69 procent av svenskarna tror felaktigt att inkontinens är en naturlig del av åldrandet 7 6. Effektiv medicinsk behandling finns för de flesta inkontinensformer men det är framför allt inkontinensskydd och knipövningar som svenskarna känner till 8 7. Har man besvär med blåsan bör man söka hjälp hos sin lokala vårdcentral/husläkare men många tror att man ska kan vända sig direkt till en specialist 9 8. Många svenskar har någon form av urininkontinens men fyra av tio drabbade har inte sökt hjälp för sina besvär Urininkontinens påverkar samlivet men många vet inte ens om att deras partner har besvär med blåsan Kommunikation är första steget till förändring trots det har en av tre inte tagit upp problemen med sin partner 12 2

3 1. SIFO-undersökning svenskarna om inkontinens Inkontinens är ett omfattande folkhälsoproblem och man räknar med att över en miljon svenskar har någon form av inkontinens. Trots att det informeras och skrivs mycket om urininkontinens råder det fortfarande okunskap om hur vanliga problem med blåsan är, orsaken till besvären och hur de ska behandlas. Pfizer har därför låtit genomföra en SIFO-undersökning för att ta reda på svenska folkets kunskap om inkontinens. I undersökningen fick de intervjuade bland annat svara på frågor om följande: Hur många svenskar man tror är drabbade av problem med urinblåsan Kännedom om olika inkontinensformer Attityder till inkontinens Vilka behandlingsmetoder och läkemedel mot inkontinens som man känner till Vart man i första hand ska vända sig om man har besvär med blåsan Om man själv har problem med blåsan Om man har tagit upp problemen med sin partner Undersökningen genomfördes genom telefonintervjuer bland ett riksrepresentativt urval på 1090 personer i åldern 40 år och äldre både kvinnor och män. Intervjuerna är gjorda i SIFO:s telefonbuss. Undersökningen pågick mellan 18 augusti och 1 september, Sammanfattning svenskar har överaktiv blåsa. SIFO-undersökningen visar att en majoritet eller 76 procent av svenska folket underskattar problemen eller är tveksamma till hur många man tror är drabbade. Män tror att färre är drabbade än vad kvinnor gör. Undersökningen visar att okunskapen om olika former av inkontinens är större bland män än bland kvinnor. Idag kan man behandla nästan alla sorters inkontinens och besvären kan lindras eller försvinna. Undersökningen visar dock att fyra av tio svenskar anser att urininkontinens är någonting man måste lära sig leva med. Fler män (44 procent) än kvinnor (37 procent) tycker så. Inkontinens kan drabba både barn, vuxna och äldre. 69 procent av svenskarna tror felaktigt att inkontinens är en naturlig del av åldrandet. Idag finns det effektiva behandlingsmetoder för de flesta former av inkontinens receptbelagda läkemedel, blås- eller bäckenbottenträning eller operation. Trots det anser var fjärde svensk (24 procent) att urininkontinens inte kan botas eller lindras. Receptbelagda läkemedel finns för behandling av överaktiv blåsa, trängningsinkontinens, blandinkontinens och ansträngningsinkontinens. 3

4 Undersökningen visar dock att bara fyra av tio svenskar (41 procent) känner till receptbelagda läkemedel. Något mer än hälften av svenskarna, 58 procent, känner till att man i första hand bör vända sig till den lokala vårdcentralen eller husläkaren vid inkontinensproblem. Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem. Undersökningen visar att 18 procent av kvinnorna och 13 procent av männen har besvär med blåsan. Men 37 procent av de drabbade har inte sökt hjälp. Undersökningen visar att många inte vet om att de lever med en partner som har besvär med blåsan. Sammantaget visar SIFO-undersökningen att ökad kunskap behövs på området när det gäller hur vanligt problemet är, vilka som drabbas av urininkontinens och hur det ska behandlas. 4

5 svenskar har överaktiv blåsa men svenska folket tror att det är mycket färre Fråga 1: Ungefär hur många svenskar tror du har problem med urinblåsan? Är det ca...? eller fler Fakta: svenskar har överaktiv blåsa. SIFO-undersökningen visar: Få svenskar endast 24 procent känner till hur vanligt problem med blåsan är. Istället underskattar 76 procent av de tillfrågade hur många som är drabbade eller är tveksamma/vet inte. Inom offentlig sektor har man bäst kunskap om antalet drabbade, här svarar 28 procent att det är eller fler. Störst andel tveksamma finns i åldersgruppen 65 år och äldre (21 procent). Fotnot: Som definition på problem med urinblåsan användes vid intervjuerna följande formulering: Med besvär med urinblåsan menar vi här trängningar, ofta kissnödig, täta toalettbesök, ofrivilligt läckage vid t ex ansträngning och/eller besvär med att det droppar. 5

6 4. Urininkontinens drabbar både män och kvinnor okunskapen om olika sorters inkontinens störst bland män Fråga 2-3: Känner du till följande inkontinensformer? Ansträngningsink Trängningsink Ja Nej Blandink Överaktiv blåsa Överrinningsink Annan ink % 20% 40% 60% 80% 100% Fakta: Det finns flera olika former av besvär med blåsan. Vanligast är överaktiv blåsa, trängningsinkontinens, ansträngningsinkontinens och en kombination av ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens, så kallad blandinkontinens. Överrinningsinkontinens drabbar också många, framför allt män. SIFO-undersökningen visar: De mest kända inkontinensformerna är överaktiv blåsa (63 procent), följt av ansträngningsinkontinens (58 procent) och trängningsinkontinens (46 procent). Undersökningen visar tydligt att kvinnor har större kunskap om de olika inkontinensformerna än män: 75 procent av kvinnorna mot 50 procent av männen känner till överaktiv blåsa 77 procent av kvinnorna mot 37 procent av männen känner till ansträngningsinkontinens 59 procent av kvinnorna mot 32 procent av männen känner till trängningsinkontinens 28 procent av kvinnorna mot 7 procent av männen känner till blandinkontinens 23 procent av kvinnorna mot 12 procent av männen känner till överrinningsinkontinens 6

7 5. Inkontinens drabbar personer i alla åldrar men 69 procent av svenskarna tror felaktigt att inkontinens är en naturlig del av åldrandet Fråga 4: I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden? Urininkontinens... är något man helt enkelt måste lära sig att leva med är en naturlig del av åldrandet Instämmer helt kan inte botas eller lindras Instämmer delvis Instämmer inte är inte värt att besvära sjukvården med är ärftligt så man kan inte göra så mycket åt det % 20% 40% 60% 80% 100% Fakta: Inkontinens kan drabba både barn, vuxna och äldre. Orsakerna till inkontinens kan vara både fysiologiska (t ex efter graviditet, förlossning och prostataförstoring) och psykologiska. Idag kan de allra flesta bli bättre med behandling; i många fall bli kvitt problemen helt. SIFO-undersökningen visar: 69 procent av svenskarna tror felaktigt att inkontinens är en naturlig del av åldrandet. 40 procent instämmer också helt eller delvis i att urininkontinens är någonting man helt enkelt måste lära sig leva med. Var fjärde svensk (24 procent) tror dessutom att inkontinens inte kan botas eller lindras. Var tionde svensk (11 procent) tycker inte att man ska besvära sjukvården med sina problem en uppfattning som är vanligast bland män och kvinnor över 65 år. Undersökningen visar också på könsskillnader. Fler män än kvinnor instämmer helt eller delvis i att man måste lära sig leva med urininkontinens (44 procent mot 37 procent) och att det är en naturlig del av åldrandet (72 procent mot 67 procent). Att urininkontinens inte kan botas eller lindras är en vanligare åsikt bland dem som bor i mindre tätorter och på landet än i större tätorter och storstäder (26 procent mot 23 procent). Likaså när det gäller att urininkontinens inte skulle vara värt att besvära sjukvården med (16 procent mot 11 procent). 7

8 6. Effektiv medicinsk behandling finns för de flesta inkontinensformer men det är framför allt inkontinensskydd och knipövningar som svenskarna känner till Fråga 5-6: Känner du till följande behandlingsmetoder för urininkontinens? Blås- eller bäckenbottentr Knipövningar Hälsokostprep./ naturläkemedel Ja Receptbelagda läkemedel Nej Operation/ kirurgiska ingrepp Inkontinensskydd Annan metod % 20% 40% 60% 80% 100% Fakta: Det finns flera olika behandlingsmetoder för inkontinens. Effektiva receptbelagda läkemedel finns för behandling av överaktiv blåsa, trängningsinkontinens, blandinkontinens och ansträngningsinkontinens. Blås- eller bäckenbottenträning samt knipövningar är vanlig kompletterande behandling. Operation är ibland också aktuellt vid vissa inkontinensformer, t ex överrinningsinkontinens. Inkontinensskydd är en trygghet för den som läcker men är i egentlig mening inte en behandlingsform eftersom det varken kan förbättra eller bota problemen. SIFO-undersökningen visar: De mest kända behandlingsmetoderna är knipövningar och inkontinensskydd (79 procent). Många känner också till blås- och bäckenbottenträning (64 procent). Endast fyra av tio svenskar (41 procent) känner till receptbelagda läkemedel. Kvinnorna har bättre kännedom än männen om de olika behandlingsformerna. Känner man till någon eller några av inkontinensformerna eller själv har besvär med blåsan är det också större sannolikhet att man känner till de olika behandlingsmetoderna. Fyrtiotalisterna har god kunskap om hur inkontinens kan behandlas. I gruppen åringar är kunskapen om behandlingsmetoder högre än bland yngre och äldre grupper. 8

9 7. Har man besvär med blåsan bör man söka hjälp hos sin lokala vårdcentral/husläkare men många tror att man ska kan vända sig direkt till en specialist Fråga 7: Vart tror du att man i första hand skall vända sig om man har besvär med blåsan? Lokala vårdc./ husläkaren 58 Distriktssköterska 19 Urolog 14 Gynekolog 6 Uroterapeut 1 Annan person Fakta: Eftersom det ofta behövs en medicinsk utredning för att fastställa vilken inkontinensform man har bör man vända sig till sin lokala vårdcentral/husläkare. En läkare kan också remittera vidare till en specialist t ex urolog eller gynekolog om det är nödvändigt. Specialistläkare tar dock inte alltid emot patienter utan remiss. Man kan också vända sig till en distriktssköterskemottagning. Dock är det inte säkert att distriktssköterskan kan ordinera receptbelagda läkemedel, vilket i många fall är en nödvändighet, t ex vid överaktiv blåsa och trängningsinkontinens. SIFO-undersökningen visar: 58 procent uppger att man i första hand ska vända sig till den lokala vårdcentralen eller husläkaren om man har besvär med blåsan. 19 procent svarar att det är distriktssköterskan som man kan vända sig till. Män och kvinnor har olika uppfattning om vart man ska vända sig om man har besvär. Signifikant fler kvinnor än män svarar att man ska vända sig till distriktssköterskan eller gynekologen. Signifikant fler män tror att man ska vända sig till den lokala vårdcentralen/husläkaren eller urologen. Fler på mindre tätorter och på landsbygden uppger att man ska vända sig till distriktssköterskan. 9

10 8. Många svenskar har någon form av urininkontinens men fyra av tio drabbade har inte sökt hjälp för sina besvär Fråga 8: Har du själv besvär med urinblåsan? 16% 1% Nej Ja 83% Fråga 9: Om besvär: har du sökt hjälp (inom sjukvården) för besvären? 0% 37% Nej Ja 63% Fakta: Man räknar med att cirka svenskar har överaktiv blåsa, trängningsinkontinens (som är en del av överaktiv blåsa) och ungefär ansträngningsinkontinens. Många har en kombination av dessa former. SIFO-undersökningen visar: 16 procent av alla svenskar över 40 år har besvär med urinblåsan 13 procent av männen och 18 procent av kvinnorna. I gruppen 65+ har 25 procent besvär med blåsan. Undersökningen visar att fler män (27 procent) än kvinnor (23 procent) i gruppen 65+ har besvär. Undersökningen visar också att fyra av tio drabbade (37 procent) inte har sökt hjälp inom sjukvården för sina problem. Fler yngre än äldre har inte sökt hjälp för sina besvär. Fotnot: Som definition på problem med urinblåsan användes vid intervjuerna följande formulering: Med besvär med urinblåsan menar vi här trängningar, ofta kissnödig, täta toalettbesök, ofrivilligt läckage vid t ex ansträngning och/eller besvär med att det droppar. 10

11 9. Urininkontinens påverkar samlivet men många vet inte ens om att deras partner har besvär med blåsan Fråga 10: Har din partner besvär med urinblåsan? 7% 2% Nej Ja 91% Fakta: Besvär med blåsan påverkar vardagen, arbetet, fritiden och samlivet. Många drabbade drar sig undan och vill inte ha sex och man kan också vara rädd för att läcka vid samlag. Många vill inte heller tala om sina problem utan försöker dölja dem för partnern och omgivningen. SIFO-undersökningen visar: Av de 970 personer i undersökningen som hade en partner svarade 7 procent att han eller hon har besvär med blåsan, 2 procent visste inte. Eftersom 16 procent av alla svenskar över 40 år uppger att de har besvär med urinblåsan (se föregående fråga) kan man anta att partners med blåsbesvär borde ligga på samma nivå (dvs kring 16 procent). Många vet alltså inte om att deras partner har besvär med blåsan. Intressant nog är det inte fler män än kvinnor som uppger att partnern har besvär med blåsan även om andelen kvinnor som själva uppger att de har besvär är betydligt högre. Även här blir det tydligt att många (män) inte känner till partnerns problem. 43 procent av de personer som har en partner med besvär med blåsan uppger att deras partner inte har sökt hjälp inom vården för problemen. 11

12 10. Kommunikation är första steget till förändring trots det har en av tre inte tagit upp problemen med sin partner Fråga 11: Har du diskuterat dina/din partners problem med honom/henne? Ja, diskuterat partnerns besvär 37 Ja, diskuterat mina besvär 33 Nej Fakta: Många som har problem med urinblåsan rutar in sitt liv efter besvären. Eftersom inkontinens påverkar båda parter i en relation kan man betrakta det som ett parproblem. Att kunna ta upp problemen till diskussion och hjälpa varandra att söka hjälp kan vara ett första steg till friskare och friare liv. SIFO-undersökningen visar: En av tre (30 procent) har inte tagit upp problemen med sin partner, varken sina egna eller partnerns besvär. Det främsta skälet till varför man inte pratar om problemen med sin partner är för att man inte tycker att det är något stort besvär, något som 37 procent uppger. Var tredje intervjuperson (32 procent) kan inte uppge något skäl till varför de inte diskuterat det med partnern. 12