Budgeten 2017 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen

Transkript

1 Budgeten 2017 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen

2 Innehåll FÖRORD 1 BERÄTTELSEN OM ESBO 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN Den allmänna ekonomiska utvecklingen Utmaningar för Helsingforsregionen och Esbo under de närmaste åren Esbo stads omvärld Esbo stads forskning och utveckling Kommunreformen, metropolpolitiken och regionsamarbetet BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN Ekonomiplanens grunder Ekonomiska utgångspunkter Resultaträkning Finansieringsanalys ESBOKONCERNENS EKONOMI DRIFTSEKONOMIDELEN 53 1 Allmän förvaltning 55 Fullmäktige och revisionen 66 Stadsstyrelsen 67 Koncerntjänster 71 Affärsverket Västra Nylands räddningsverk 83 2 Social- och hälsovårdssektorn Äldreomsorg Hälsovård Familje- och socialtjänster Social- och hälsovårdssektorns stab Bildningssektorn Utbildnings- och dagvårdsnämnden Nämnden Svenska rum Kulturnämnden Idrotts- och ungdomsnämnden Övriga bildningssektorn 4 Teknik- och miljösektorn Tekniska nämnden Stadsplaneringsnämnden Miljönämnden Byggnadsnämnden Kollektivtrafik Övriga teknik- och miljötjänster Affärsverket Esbo lokaler Balansenheten Storåkern Balansenheten Hagalund

3 RESULTATRÄKNINGSDELEN 211 INVESTERINGSDELEN 225 FINANSIERINGSDELEN 237 BILAGOR (Fullmäktiges beslut) 2 Budgetens bindande verkan och uppföljning samt anvisningar om tillämpning 3 Investeringar projektvis

4 1 Ekonomiplan FÖRORD DEN GLOBALA URBANISERINGEN OCH TILLVÄXTEN I ESBO FORTSÄTTER Esbo bär sitt ansvar för huvudstadsregionens befolkningsökning, invandring och konkurrenskraft genom att investera i tjänsteförsörjning och infrastruktur. Befolkningen i Esbo ökar under de kommande åren med cirka invånare per år. Samtidigt ökar andelen pensionärer och invånare med främmande språk som modersmål. Esbo svarar mot det ökande tjänstebehovet genom att ordna tjänster av god kvalitet och effektivt samt genom att investera i servicelokaler och infrastruktur. Verksamhetskostnaderna ökar måttligt under hela den följande ekonomiplansperioden. Esbos befolkning har mer än tiofaldigats på 60 år. Trots den höga farten är Esboborna nöjdare än tidigare med stadens tjänster och nöjdare än invånarna i jämförelsestäderna, enligt en undersökning av kvaliteten på kommunala tjänster. Tillväxten har varit hållbar. I en undersökning gjord av Europeiska unionen jämfördes olika städers hållbarhet med ekonomiska, ekologiska och sociala mätare. Esbo visade sig vara Europas mest hållbara stad. Vi svarar mot ett växande servicebehov I småbarnspedagogiken och undervisningen stärks den breda kompetensen. Den nya planen för småbarnspedagogik tas i bruk och i skolorna och gymnasierna verkställs den nya läroplanen. Också den allt mångsidigare företagsamhetspedagogiken ger redskap för att hitta en egen väg. Unga får allt bättre stöd då olika tjänster för personer över 16 år sammanjämkas. Kultur- och idrottstjänster för alla erbjuds i samarbete med olika partner och hjälper också det växande antalet invandrare att få fotfäste i Esbo. För barnfamiljer erbjuder Esbo allt mer familjearbete, hemhjälp och stödgruppsverksamhet så att familjerna får stöd i det dagliga livet. Socialbyråerna kan koncentrera sig på rådgivning och möten med klienterna då utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överförs till FPA. Enligt regeringens riktlinjer ska ansvaret för att ordna social- och hälsovård övergå från kommunerna till 18 landskap år Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen kommer att förändra kommunernas finansiering och finansiella ställning. Eftersom lagarna om reformen ännu inte har trätt i kraft beaktas inte heller verkningarna av reformen i ekonomiplanen för Investeringarna ökar kontrollerat Stadens investerar i enlighet med programmet för produktivitet och balansering av ekonomin är i medeltal 280 miljoner euro per år. År 2017 färdigställs fem skolhus och daghem. Byggandet av Haukilahden päiväkoti och Gäddviks bibliotek samt ombyggnaden av Kirstin koulu ja päiväkoti inleds. Problem med inneluften minskas med reparationer som förlänger livslängden och genom effektiverat underhåll. I investeringsprogrammet förbereder vi oss att åtgärda oförutsedda problem med inneluften, särskilt i skolor och daghem. Reparationerna finansieras i första hand inom investeringsprogrammet och vid behov med en separat finansiering på 10 miljoner euro. Esbo utvecklar stadsstrukturen och goda kollektivtrafikförbindelser samt effektiverar markanvändningen inom verkningsområdet för Västmetron, järnvägen och snabbspårvägen Jokerbanan. Det intensiva byggandet invid Västmetron och i stationsomgivningarna fortsätter i bland annat Hagalund, Mattby, Finno och Esboviken. Förbättringen av Ring I i Kägeludden fortsätter och byggandet av snabbspårvägen Jokerbanan inleds.

5 2 Ekonomiplan Förbättring av produktiviteten fortsätter Balanseringen av ekonomin förutsätter utveckling av tjänsterna, bättre tjänstedesign samt effektivering och anpassning. Bland annat effektiverar vi lokalanvändningen och utvecklar lokaler som delas av flera aktörer. Haukilahden lukios studier i ersättande lokaler på Aalto-universitetets campus är ett gott exempel på hur man förbättrat kvaliteten på tjänsterna såsom urvalet av språk och lokaler, samtidigt som de flexibla gemensamma lokalerna har sänkt fastighetskostnaderna med tiotals procent enligt universitetets undersökning. Fullmäktige godkände i mars 2016 det andra programmet för produktivitet och balansering av ekonomin (TATU 2). Budgeten följer de uppställda målen och riktlinjerna. Årsbidraget har förbättrats med en behärskad kostnadsutveckling och en förstärkning av inkomstbasen. Investeringsnivån har sänkts och på så sätt förbättras förmågan att finansiera investeringarna med internt tillförda medel och stävjas en ökning av lånestocken. Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin ska följas hela ekonomiplansperioden för att stadens ekonomi ska balanseras och koncernens skuldsättning avstanna till år Kommunalskattesatsen förblir 18 procent Konkurrenskraftsavtalet, pensionsreformen och överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA sänker sektorernas verksamhetsutgifter, men minskar i motsvarande gradskatte- och statsandelsintäkterna Jämfört med de budgetramar som sektorerna hade föreslagit innehåller statsdirektörens budgetförslag ett tillägg på 2 miljoner euro till utbildnings- och dagvårdsnämnden samt ett tillägg på euro till nämnden Svenska rum för att säkra kvaliteten på undervisningen och småbarnspedagogiken i Esbo. Sektorerna drar dessutom nytta av att de anställdas arbetstid förlängs utan ersättning enligt det nationella konkurrenskraftsavtalet. Kommunalskattesatsen förblir 18 procent och intäkterna ökar när fastighetsskatterna höjs till lagens nya minimigränser. År 2017 beräknas stadens skatteinkomster uppgå till 1,4 miljarder euro, vilket är en procent mindre än prognosen för år Årsbidraget beräknas uppgå till 166 miljoner euro, vilket en aning underskrider målet i programmet för produktivitet och balansering av ekonomin. Resultatet beräknas uppvisa ett överskott på 20 miljoner euro. År 2017 är stadens nettoinvesteringar 263 miljoner euro och stadskoncernens 600 miljoner euro. Nya lån tas till ett belopp av 100 miljoner euro och stadens lånestock uppgår i slutet av året till 887 miljoner euro, det vill säga euro per invånare. Lånestocken ökar under hela planperioden med 315 miljoner euro. Budgeten verkställer Berättelsen om Esbo som är Esbos strategi för Berättelsen om Esbo genomförs av sektorerna och resultatenheterna med egna berättelser, styrkort och förvaltningsövergripande utvecklingsprogram som svarar mot de utmaningar som är mest centrala för Esbo. Berättelsen om Esbo skapar en stadig grund för en utveckling av ledningen. Jag bjuder in hela staden, såväl personalen som de förtroendevalda, till att verkställa vår strategi samt bygga den nya Berättelsen om Esbo. Jukka Mäkelä stadsdirektör

6 Berättelsen om Esbo 3 BERÄTTELSEN OM ESBO Godkänd av fullmäktige

7 Berättelsen om Esbo 4

8 Berättelsen om Esbo 5 INLEDNING Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren 2014 till Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är och vart vi är på väg. Berättelsen om Esbo är den mest centrala strategin för stadens utveckling. Den konkretiseras i form av en strategi, som innehåller visionen, värderingarna och verksamhetsprinciperna samt enligt fokusområden de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål. Berättelsen om Esbo genomförs av sektorer och resultatenheter med berättelser och styrkort, förvaltningsövergripande utvecklingsprogram och programmet för produktivitet och balansering av ekonomin. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen ska svara på Esbos centrala utmaningar. Utvecklingsprogrammen spänner över stadens alla sektorer. Berättelsen om Esbo ligger till grund för resultatmålen. Resultatmålen godkänns årligen samtidigt med budgeten. BEREDNIGEN AV BERÄTTELSEN OM ESBO Berättelsen om Esbo har beretts i god samverkan mellan staden, invånare, personal och förtroendevalda som har kommit med idéer och dryftat det bästa möjliga Esbo år Berättelsen om Esbo godkändes av fullmäktige Fullmäktige godkände också flera hemställningar som kommer att beaktas när Berättelsen om Esbo genomförs. STRATEGIBEGREPP I Esbos strategimodell används samma begrepp både i Berättelsen om Esbo och i sektorernas och resultatenheternas styrkort. Begreppen och definitionerna av dem: Berättelsen om Esbo handlar om var vi kommer från, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. Den berättar om Esbos värderingar, attityder, verksamhetskultur och gemensamma mål. Berättelsen om Esbo konkretiseras i en strategi. Sektorernas berättelser bygger på Berättelsen om Esbo. Grunden för strategin består av visionen, värderingarna och verksamhetsidén samt de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål från Berättelsen om Esbo. I resultatkorten används begreppen fokusområden, strategiska mål, fullmäktigeperiodens mål, resultatmål, mål och mätare/utvärderingskriterier. Visionen visar riktningen i en föränderlig omvärld. Visionen beskriver den framtid som staden vill gå mot och de strategiska avsikter staden gemensamt vill satsa på. Värderingarna utgör organisationskulturens fundament och ges högsta prioritet i stadens verksamhet. Värderingarna är till sin natur bestående. Verksamhetsprinciperna är kokretare och visar vad värderingarna betyder i praktiken. Fokusområden är strategiska områden enligt vilka de strategiska målen vinklas. Strategiska mål är långsiktiga (en strategiperiod) mål som härleds ur visionen och vilkas genomförande leder till att staden når visionen eller närmar sig den.

9 Berättelsen om Esbo 6 Fullmäktigeperiodens mål måste ovillkorligen nås för att de strategiska målen och därigenom visionen ska kunna nås. Dessa mål ska gå att mäta eller utvärdera. Resultatmål är operativa eller ekonomiska mål som uppställs av fullmäktige och genom vilka fullmäktigeperiodens mål konkretiseras. Målnivån uppställs årligen. Mål uppställs av sektorn eller en underställd enhet utöver resultatmålen. Dessa mål ska konkretisera fullmäktigeperiodens mål. Målnivån uppställs årligen. Mätare/utvärderingskriterier är indikatorer för beskrivning av det aktuella läget. För resultatmålen/målen bestäms en mätare eller ett annat utvärderingskriterium. BERÄTTELSEN OM ESBO: FRÅN LANDSBYGD VID KUNGSVÄGEN TILL ETT NÄTVERK AV STADSCENTRUM Varifrån kommer vi? Esbo fyllde 555 år sommaren Man brukar räkna att Esbo föddes då Esbo kapell skiljdes från Kyrkslätts församling och blev en egen församling Esbo domkyrka i Esbo centrum är en av de äldsta byggnaderna i huvudstadsregionen. Esbo låg vid kungsvägen mellan Åbo och Viborg. Gustav Vasa grundade Esbo gård i Köklax Därifrån gick Kungsvägen via kyrkbyn och Bemböle. Ett par kilometer väg från Bemböle mot Träskända heter idag Kungsvägen. Utvecklingen i Esbo är som Finland i miniatyr. Utvecklingen i Esbo innehålller alla drag som Finlands utveckling har: jordbruk med gårdar och bönder, industrialisering, urbanisering, en central roll i Finlands utveckling efter kriget, en kraftig folkökning, ett växande välfärdssamhälle och dagens utveckling i ett allt starkare, internationellt metropolområde med nätstruktur. De första 500 åren var tillväxten långsam. Folkmängden överskred i början av 1950-talet. De senaste årtiondena har tillväxten varit kraftig. På 60 år har Helsingforsregionens folkmängd fördubblats till 1,3 miljoner invånare. Samtidigt har Esbos folkmängd tiodubblats. Hagalund började byggas Unga barnfamiljer fick hem i nya bostadshus som byggdes nära naturen. I det växande Esbo har det byggts bostäder för finländska barnfamiljer. Kommunen svarade på den stora flyttningsvågen som började på 1960-talet med grynderavtal. Avtalen inkluderade bostäder, daghem och skolor. Förorterna i Esbo byggdes i nybyggaranda. De nya invånarna var aktiva och det var då många viktiga kultur- och idrottsföreningar grundades. Nativiteten var hög, så det byggdes många daghem och skolor. I Hagalund hade man som tema "Bostäder för barnfamiljer". Därefter följde Mattby, Olars och Esboviken vid Västerleden. Vid järnvägen växte Alberga och där byggdes stormarknaden Maxi-Market. Stadens administrativa centrum byggdes vid kyrkbyn och kallades Esbo centrum. Esbo blev köping 1963 och stad 1972.

10 Berättelsen om Esbo 7 Var är vi? Esbo är idag en tvåspråkig och månkulturell stad med fem stadscentrum och två lokalcentrum, invånare och täckande service för alla. Esbo fortsätter att växa. De nyfödda och nya invandrande Esboborna ökar folkmängden med invånare per år. Antalet äldre och deras andel av befolkningen ökar. Antalet kommunbor med annat modersmål än finska och svenska ökar snabbt. För tillfället är antalet kommunbor med annat modersmål nästan idag. Antalet kommer enligt en prognos att fördubblas till Den snabba folkökningen, den ökande andelen äldre, det ökande antalet barn och det ökande antalet kommunbor annat modersmål än finska och svenska ökar behoven av tjänster och utgör en utmaning för serviceproduktionen. När befolkningen blir äldre ökar också behovet av social- och hälsovård. Tillväxten gör att investeringarna är rekordhöga. I Esbo är naturen nära. Det finns till exempel 58 kilometer strandlinje, Strandpromenaden, 165 holmar och Centralparken. I Norra Esbo ligger Noux, där bebyggelsen möter skogen och de tiotals sjöarna. Tack vare Tekniska högskolan, Statens tekniska forskningsanstalt och numera Aaltouniversitetet har det bildats ett centrum för vetenskap, konst och ekonomi som drar nytta av spetsteknologi, innovationer och spetskompetens. I Kägeludden har flera storföretag sitt huvudkontor och Otnäs har blivit en grogrund för unga företag. Otaliga små, lokala småföretag i olika branscher erbjuder tjänster åt invånarna i stadscentrumen. Esbo är en del av metropolområdet. Alberga vid stadsbanan har blivit det största centrumet i Esbo. Mitt i Alberga ligger gallerian Sello. Där finns det både kommersiella och allmänna tjänster. Sellobiblioteket har över en miljon besök årligen. Stadsbanan ska byggas vidare till Köklax. I södra Esbo håller sprängningen av metrotunneln på att slutföras. Den ekonomiska omvärlden, en hållbar utveckling, IT-samhället, urbaniseringen och den åldrande befolkningen är stora utmaningar. Tidigare årtionden har man svarat på utmaningarna med ekonomisk tillväxt, men nu när det är finans- och eurokris går det inte. En allmän prognos är att tillväxten kommer att vara långsam en lång tid framöver. I teknologindustrin har jobb försvunnit under de senaste åren. En långsam ekonomisk tillväxt under de närmaste åren tvingar oss att prioritera och välja. Verksamheten effektiveras långsiktigt. Stadsstrukturen ska förtätas, bostadsproduktionen tryggas och klimatändringen ställer också krav. Behovet av ombyggnad är en utmaning för underhållet av stadens lokaler. I Esbo är befolkningen i snitt välmående och högutbildad jämfört med Finlands övriga städer. Urbaniseringen och tillväxten medför ensamhet, marginalisering och andra sociala problem. Dessa måste vi lösa tillsammans.

11 Berättelsen om Esbo 8 Vart är vi på väg? Ett hållbart och naturnära Esbo Esbo utvecklas till en äkta nätverksstad med fem stadscentrum. Det bor invånare i Esbo år Esbo är en central del av ett växande metropolområde och av södra Finlands pendlingsområde. I de trivsamma stadscentrumen finns både boende och arbetsplatser. Tjänsteutbudet är gott, det finns inspirerande möjligheter till fritidsverksamhet och naturen är nära. De tätt bebyggda småhusområdena stöder sig på de närliggande stadscentrumen. Ett tillräckligt byggande av och tomtutbud för småhus försäkras. Centrumen utvecklas utifrån deras starka sidor. Hagalund, Mattby-Olars och Esboviken ligger intill Västmetron, Alberga och Esbo centrum ligger intill stadsbanan. Nya lokalcentrum utöver Köklax och Kalajärvi är det havsnära Finno intill metron och det ekologiska Kera vid stadsbanan. Senare byggs också Hista vid den planerade järnvägen mellan Esbo och Lojo. Kollektivtrafiken är god mellan stadscentrumen. En utpräglad nätverksstruktur som stöder sig på spårtrafik gör det möjligt att förvalta staden på det ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt bästa sättet. Förutsättningarna för kollektivtrafik och cykelåkning förbättras så att deras popularitet ökar. Esbobornas ekologiska fotspår minskar och staden är en föregångare i arbetet att stävja en klimatförändring. Esbobornas boendemiljö är trivsam och naturen bevaras. Esbo för alla Goda tjänster ökar områdets livskraft, invånarnas handlingskraft och en smidig vardag. Stadens tjänster svarar mot kundernas behov, de är tillgängliga för alla, de är av god kvalitet och de är effektiva. Trygga och inspirerande daghem och skolor ger barn och unga goda utgångspunkter för livet. Staden satsar på undervisning av god kvalitet och på uppfostran av barnen i samarbete med föräldrarna. De äldres möjligheter att reda sig hemma främjas och ensamhet bland de äldre motarbetas av anhöriga, ålderskamrater, föreningar, företag i servicebranschen och staden i samarbete. De äldre i Esbo bor hemma eller i hemliknande förhållanden eller i de äldrecenter enligt Lev och bo-konceptet som finns i alla stadscentrum. Nära relationer till medmänniskorna är nyckeln till hälsa, välfärd och lycka. Därför genomför vi tjänsterna tillsammans med kunderna och de närstående. De svåraste problemen löser vi tillsammans. Tyngdpunkten för familje- och socialtjänsterna, hälsovården, mentalvården och äldreomsorgen ligger på förebyggande arbete. Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Allt flera deltar i gruppverksamhet med ödeskamrater alltefter sin läggning och livssituation. Staden samarbetar intimt med kyrkliga församlingar, i synnerhet med klubbverksamhet, förebyggande av utslagning, hjälp åt utslagna att komma på fötter, familjerådgivning, äldreomsorg och integrering av invandrare. Politiken i Esbo är öppen, demokratisk och lättillgänglig. Alla Esbobor, från ung till gammal, upplever att de blir hörda och kan delta och påverka utvecklingen i sin hemstad. Invånarnas behov av och önskemål om kommunala tjänster blir allt flera. Esbo är en föregångare vid utvecklingen av kommunala tjänster. Staden ökar de skräddarsydda tjänsterna som invånarna vill ha genom att på ett nytt sätt kombinera e-tjänster med traditionella tjänster.

12 Berättelsen om Esbo 9 Aktiva invånare Esbo teater har fungerande lokaler och det finns ett uppskattat bibliotek och en simhall i alla stadscentrum. Biblioteken är vardagsrum för invånarna och arbetarinstitutet erbjuder viktiga kurser för Esboborna. Esbo är en idrottande stad. Närmiljön och stora skogsområden ger Esboborna möjligheter till motion och idrottsföreningarna erbjuder mångsidig motion åt invånare i alla åldrar. Esboborna vinner mästerskap inom tävlingsidrotten i alla ålderklasser, vilket uppmuntrar särskilt de unga att röra på sig. Esboborna kan njuta av ett rikt och nationellt sett högklassigt kulturutbud. Esbobornas vardag är möten på moderna konstmuseets utställningar, Tapiola sinfoniettas konserter, Tapiolan kuoros konserter, Olarin voimistelijats uppvisningar, på matcher med Espoo Blues, Tapiolan Honka och Espoon Oilers och i olika aktiviteter. Kompetenta människor och företag slår sig ner i Esbo Staden är tvåspråkig samt nationellt och internationellt attraktiv och intressant. Esbo är en internationellt känd innovationsmiljö för kompetens, vetenskap, konst och ekonomi. Aaltouniversitetet hör till de bästa i Europa. Stadens skolor är också internationellt konkurrenskraftiga. Vi har lyckats förena de attraktiva stadscentrumen och innovationscentrumen. I dessa satsar man på växande och kompetenta, unga företag. Esbo främjar företagsverksamhet genom att öppna arkiven av verksamheten för alla. Offentligt producerade fakta är öppna för alla. Nyfinländarna är väl integrerade och bidrar med sin kompetens till utvecklingen av Esbo. Esbo är internationellt och företagen är framgångsrika på den internationella marknaden. Av invånarna i arbetsför ålder är 75 procent sysselsatta och högst 5 procent av arbetskraften är arbetslös. Sysselsättningsgraden bland de unga är på den högsta nivån i landet. Ledning av staden Ledning och chefskap bygger på en positiv människobild där man litar på människan. Våra arbetsplatser är kända för respekterande växelverkan och för en frisk, kompetent och lojal personal. Med sporrande och ansvarsfull ledning ser vi till att vår verksamhet är invånar- och kundorienterad och att det går bra i vardagen. GRUNDEN FÖR STRATEGIN Esbos vision Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det är bra att bo, lära, arbeta och företaga för alla och där invånaren kan påverka på riktigt. Esbos värderingar och verksamhetsprinciper Esbo är invånar- och kundorienterad. I Esbo är det viktigt att det går bra i vardagen. De bästa resurserna i Esbo är invånarna, sammanslutningarna och företagen. Invånarnas aktiva deltagande i att utveckla tjänster och partnerskap garanterar framgångsrika tjänster som svarar på invånarnas behov. Esbo är en ansvarig föregångare. Esbo är rättvist. Att vara en föregångare innebär att vara fördomsfri, kreativ och öppen, ifrågasätta det rådande och ha mod att göra saker annorlunda. Esbo utnyttjar forskning och internationell erfarenhet, utför försök och tål också att dessa misslyckas. Utvecklingen av Esbo är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Vi handlar öppet, rättvist, jämlikt, jämställt, humant och vidsynt.

13 Berättelsen om Esbo 10 Strategiska mål och fullmäktigeperiodens mål Invånare och tjänster Strategiskt mål: Fullmäktigeperiodens mål: Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Esbo ordnar tjänster invånarorienterat i samarbete med invånarna. - Tjänsterna är förebyggande, minskar skillnaderna i hälsa och välfärd, ingriper tidigt, stöder kommunbornas egen aktivitet och ökar valfriheten. - Tjänsterna och närmiljön utvecklas i samarbete med invånarna. - Tjänster produceras i samarbete med partner. Olika kanaler säkrar tillgång och åtkomlighet. - Esbo är föregångare vid utveckling och ibruktagande av en nationell integrationsplattform. Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling Strategiskt mål: Fullmäktigeperiodens mål: Staden är internationellt attraktiv och intressant. Kompetenta människor, företagare och företag av alla storlekar slår sig ner i Esbo. - Esbos attraktivitet som en internationellt känd innovationsmiljö för kompetens, vetenskap, konst och ekonomi utvecklas. - Esbos nätverksstruktur utvecklas som en del av metropolområdet så att den blir ekonomiskt, socialt och ekologiskt bärkraftig. - De kollektiva trafikförbindelserna till centrumen för tjänsteutbudet förbättras. - Centrumen utvecklas utifrån sina starka sidor till trivsamma och fungerande mötesplatser för boende, tjänster, arbetsplatser och fritid. - Vi motarbetar segregation och svarar på Esbobornas olika boendebehov genom att erbjuda förutsättningar för en bostadsproduktion och ett tomtutbud som är förmånligt och mångsidigt. - Esbo sporrar till företagsamhet och innovativitet och skapar välfärd och välstånd i metropolområdet och i hela Finland. Resurser och ledning Strategiskt mål: Fullmäktigeperiodens mål: Stadskoncernens ekonomi är i balans. Ett strategiskt mål är att en kompetent personal som kan förnya sig utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten. - Esbo är en föregångare i att förbättra de kommunala tjänsternas produktivitet och verkningar. - Ledningen, chefsarbetet och arbetsnöjdheten förbättras och håller en hög nivå. - Staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och den finansiella ställningen är i balans.

14 Berättelsen om Esbo 11 FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSPROGRAM Utvecklingsprogrammen är ett medel att förverkliga Berättelsen om Esbo. Utvecklingsprogrammen styr projekt och övriga åtgärder. På så sätt kan man bättre beakta sambanden, allokera begränsade resurser till de viktigaste projekten och se till att dessa är verkningsfulla. Utvecklingsprogrammen pågår hela fullmäktigeperioden och genomförs som både parallella och efter varandra följande projekt inom ramen för utvecklingsprogrammets helhetstidtabell. Som svar på stadens största utmaningar genomförs fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. De förvaltningsövergripande programmen är: 1. Invånarna deltar 2. Sund ungdom 3. Livskraft för äldre 4. Hållbar utveckling 5. Konkurrenskraft, innovation och företagsamhet Programmens mål godkändes som en del av Berättelsen om Esbo Programmen mål är: Invånarna deltar - Ett fungerande beslutsfattande - Givande gräsrotsaktivitet - Vi beaktar delaktighet hos olika grupper - Ett öppet deltagande och påverkande Sund ungdom - Välbefinnandet ökar bland ungdomarna och möjligheterna till fortsatta studier ökar - Alla unga ska ha tillgång till meningsfull fritidsverksamhet oberoende av socioekonomiska eller andra utgångspunkter - Bostadslösheten bland ungdomarna sjunker - Arbetslösheten bland ungdomarna sjunker Livskraft för äldre - Välfärden ökar och hälsan och funktionsförmågan blir bättre - Äldre bor hemma - Smidig närståendevård - Ensamheten minskar Hållbar utveckling - En hållbar livsstil - En hållbar stad med nätverksstruktur - Natur och miljö i Esbo - Koordinering av klimatarbetet - Energilösningar - Hållbara trafiklösningar Konkurrenskraft, innovation och företagsamhet - Främjandet av konkurrenskraften - Utnyttjande av innovationer - Stöd för företagsamhet

15 Berättelsen om Esbo 12 Styrgrupperna för de förvaltningsövergripande programmen gjorde efter fullmäktiges beslut programplaner som godkändes av stadsstyrelsen Programmen genomförs delvis inom stadens och partnernas reguljära verksamhet, delvis med åtgärder som genomförs med anslag från programmens egna budgeter och med extern finansiering. Programmens avslutningsskede börjar vid årsskiftet Då utvärderas hur målen nåtts, programmen avslutas i förvaltningshänseende och slutrapporterna utarbetas. Trots att programmen tar slut på våren kan enskilda projekt och åtgärder fortsätta.

16 Ekonomiplan MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN Finlands nationalekonomi växte senaste år med 0,2 procent efter tre år av recession. Orsaken till denna mycket svaga tillväxt var i huvudsak den inhemska efterfrågan. Enligt finansministeriets prognos i september kommer Finlands ekonomi under innevarande år att växa med 1,1 procent jämfört med året innan. Orsaken till den blygsamma tillväxten är främst den gynnsamma utvecklingen av den privata konsumtionen och investeringarna, i synnerhet byggandet. Under de följande två åren kommer tillväxten att vara cirka en procent och ökar på grund av konkurrenskraftsavtalet till lite över en procent år Exportens utveckling kommer fortsättningsvis att ligga under världshandelns nivå och därför kommer Finland alltjämt att förlora marknadsandelar i den internationella handeln. Tillväxten inom industriproduktionen ökar småningom till 2 procent, men också under de närmaste åren beror den ekonomiska tillväxten främst på den ökande privata konsumtionen och investeringarna, som i sin tur förklaras av den förbättrade situationen inom sysselsättningen. Centralbankernas ekonomiska politik stöder tillväxt, Europeiska centralbanken har utvidgat sina penningpolitiska operationer och kommer fortsättningsvis att hålla styrräntan en historiskt sett låg nivå. Arbetslösheten minskar något, arbetslöshetsgraden sjunker 2017 till 8,8 procent och 2018 till 8,5 procent. Antalet långtidsarbetslösa ökar fortfarande, i synnerhet i de stora städerna. På grund av den strukturella arbetslösheten kommer arbetslösheten att minska långsammare trots att konjunkturläget förbättras. Den förlängning av arbetstiden som ingår i konkurrenskraftsavtalet kommer att höja antalet arbetstimmar från och med 2017, vilket på kort sikt kan minska företagens och de offentliga samfundens rekryteringsbehov. Finlands ekonomiska situation är fortfarande svag. BNP kommer trots tillväxten alltjämt att vara mindre än år De offentliga samfundens skulder översteg senaste år 60-procentsgränsen enligt EU:s grundavtal och skulderna kommer till slutet av detta årtionde att ligga över gränsen. Social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen syftar till att minska skillnaderna i välfärd och hälsa mellan människorna, göra tjänsterna mera jämlika, öka tillgången på tjänster och bromsa upp kostnaderna. Regeringens proposition om de lagar som har samband med social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen sändes för utlåtande hösten Målet är att regeringens proposition ska lämnas till riksdagen under 2016 och att lagen ska träda i kraft sommaren Enligt regeringens riktlinjer från början av oktober 2016 kommer ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården att också för huvudstadsregionens städers del övergå till Nylands landskap Eftersom lagarna som gäller reformen ännu inte har trätt i kraft beaktar budgeten inte hur reformen påverkar ekonomiplanen för Konkurrenskraftsavtalet och pensionsreformen Arbetsmarknadsorganisationerna undertecknade ett konkurrenskraftsavtal. Målet med avtalet är att öka den ekonomiska tillväxten, förbättra de finländska företagens konkurrenskraft, öka exporten och förbättra sysselsättningen. Avtalet höjer den årliga arbetstiden med 24 timmar, minskar offentliga sektorns semesterpenningar, sänker arbetsgivarens socialskyddsavgifter och överför erläggandet av avgifterna delvis till löntagarna. Avtalet sänker enhetsarbetskostnaderna inom produktionen med ungefär fyra procent och dessutom stöder regeringen avtalet med skattelättnader. Det beräknas att hela konkurrenskraftsavtalshelheten, om även skattelättnaderna medräknas, på lång sikt kan öka sysselsättningen med cirka personer. Hur avtalet påverkar sysselsättningen är dock osäkert eftersom målens uppfyllelse påverkas starkt av den allmänna ekonomiska utvecklingen och av hur Finlands arbetskraftskostnader utvecklas i förhållande till konkurrensländerna efter 2017.

17 Ekonomiplan På kort sikt kommer konkurrenskraftsavtalet att försvaga den offentliga ekonomin. Huvuddelen av de verkningar som försvagar den offentliga ekonomin gäller statens ekonomi. Bördan delas dock delvis genom att kommunernas statsandelar minskas. Konkurrenskraftsavtalet minskar den offentliga ekonomins verksamhetsutgifter; offentliga arbetsgivares omkostnader sjunker och den offentliga sektorns semesterpenningar nedskärs fastän lönerna inte höjs. Konkurrenskraftsavtalet minskar betydligt den offentliga ekonomins intäkter genom att på kort sikt minska tillväxten av löner, skatter och avgifter. Minskningen av arbetsgivaravgifter antas öka de skatter som företagen betalar på sina vinster. Konkurrenskraftsavtalet kommer på längre sikt att sätta fart på den allmänna ekonomiska tillväxten och stabilisera den offentliga ekonomin. Pensionslagen för den offentliga sektorn (OffPL) och pensionsreformen träder i kraft Pensionsålderns nedre gräns höjs från 2018 från 63 år stegvis till 65 år. Också de yrkesbaserade pensionsåldrarna höjs. För varje åldersklass bestäms den nedre gränsen för ålderspension och den senare målsatta pensionsåldern. Det som man sedan 17-års ålder förtjänat kommer från 2017 att inräknas i pensionen. De pensionsavgifter som räknas till det kommunala arbetets omkostnader, dvs. den lönebaserade kostnaden och kostnaderna för förtidspensionering, kommer enligt planerna att hållas på samma nivå som motsvarande komponenter i den privata sektorns pensionsavgifter. Den lönebaserade avgift som arbetsgivaren ska betala förväntas jämfört med 2016 sjunka med 0,05 procentenheter till 17,05 procent under Avgiften för förtidspensionering väntas förbli vid i snitt 0,90 procent av lönesumman. Med den pensionsutgiftsbaserade avgiften täcks de finansieringsbehov inom det kommunala pensionssystemet som överstiger intäkterna från avgifter för lönebaserad pension och förtidspension. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften för 2017 väntas minska med 24 procent jämfört med De pensionsutgiftsbaserade avgifterna kommer att fastställas i december Den kommunala ekonomins utveckling Under de senaste åren har den kommunala ekonomin varit ansträngd på grund av det dåliga konjunkturläget, skatteintäkternas långsammare tillväxt, nedskärningarna i statsbidrag, ökningen av kommunernas uppgifter och förpliktelser, den ökande arbetslösheten och det ökade behovet av tjänster på grund av den åldrande befolkningen. Kommunerna har anpassat sina verksamheter med anledning av detta och som helhet har därför kommunernas verksamhetsutgifter ökat mycket blygsamt. Det svåra ekonomiska läget har dock i flera kommuner orsakat en höjning av kommunalskatten och de växande städernas stora investeringsbehov har ökat kommunernas och koncernernas lånestockar. Kommunernas och samkommunernas lånestockar växte 2015 till rentav 17,4 miljarder euro. Kommunernas sammanlagda resultat torde 2016 bli sämre än det tidigare beräknade. Förutom statens åtgärder för att balansera den kommunala ekonomin påverkas det kommunala läget av effekterna av den pensionsreform som träder i kraft Också intäkterna från samfundsskatten torde bli klart högre än väntat. Ett centralt mål för konkurrenskraftsavtalet är att öka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Också den kommunala ekonomin har på lång sikt nytta av en allmän ekonomisk tillväxt och en förbättring av sysselsättningen. På kort sikt kommer dock konkurrenskraftsavtalet att försämra kommunernas ekonomi och kommer att sänka kommunernas skatteintäkter genom en förändring i lönesumman och arbetstagaravgifterna. Lindringen av förvärvsinkomstbeskattningen påverkar inte kommunernas skatteintäkter eftersom den kompenseras med hjälp av statsandelarna. Avtalet väntas sänka kommunernas arbetskraftskostnader med cirka 700 miljoner euro år Den besparing som sänkningen av arbetsgivaravgifter och nedskärningarna i semesterpenningar resulterar i är omedelbar, men den besparing som arbetstidsförlängningen ger kommer att realiseras stegvis fram till Besparingen från arbetsgivaravgifterna nedskärs dock från kommunerna genom statsandelssystemet. Konkurrenskraftsavtalet förväntas efter statsandelsminskningarna försvaga kommunernas finansieringsställning med 90 miljoner euro. Enligt det kommunalekonomiska programmet är utsikterna för den kommunala ekonomin dåliga även under de närmaste åren. Verksamhetsutgifternas tillväxttryck är alltjämt högt på grund av de åldersstrukturella förändringarna i befolkningen och den dåliga arbetsmarknaden. På samma gång växer skatteintäkterna långsammare på grund av den dåliga ekonomiska tillväxten och bland annat konkurrenskraftsavtalet. Kommunernas ekonomi stärks av kommunernas egna anpassningsåtgärder, pensionsreformen och regeringsprogrammets direkta anpassningsåtgärder åren 2016 och Nettoinvesteringarna kommer under de närmaste åren dock att ligga på en hög nivå. Trots överskottet i

18 Ekonomiplan räkenskapsperiodens resultat räcker de internt tillförda medlen inte för att finansiera nettoinvesteringarna och den kommunala skuldsättningen fortsätter. Fram till 2020 växer den kommunala lånestocken till över 20 miljarder euro. Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen trädde i kraft Flera bestämmelser i lagen kommer dock att tillämpas först efter , då fullmäktiges mandattid inleds. Fullmäktige väljs i april Bestämmelser som börjar tillämpas först under nästa fullmäktigeperiod är till exempel kapitlen 4 7 i kommunallagen, som gäller fullmäktige, invånarnas rätt att delta, kommunens organ, kommunens ledning och kommunstyrelsen. Även kapitlen 10, 12 och 16 som gäller förtroendevalda, beslutsfattande, förvaltning, rättelseyrkande och kommunalbesvär kommer att tillämpas från Kommunens verksamhet har i den nya lagen omdefinierats. Kommunens verksamhet innefattar förutom kommunen och kommunkoncernen även kommunens deltagande i kommuners gemensamma verksamhet samt verksamhet som baseras på kommunens ägande, avtal och finansiering. Enligt kommunallagen ska kommunen ha en kommunstrategi, i vilken fullmäktige beslutar om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstrategin ska grunda sig på en bedömning av nuläget i kommunen samt av framtida förändringar i omvärlden. I kommunstrategin ska det också anges hur genomförandet av strategin utvärderas och följs upp. Kommunallagens ekonomistadgor ska främja bland annat verksamhetens planering och poängtera koncernens synvinkel. Enligt 110 ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för det följande kalenderåret med beaktande av kommunkoncernens ekonomiska ansvar och förpliktelser. Budgeten och ekonomiplanen ska göras upp så att kommunstrategin genomförs och förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi. Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Riskhantering i Esbokoncernen Riskhanteringens mål är att hjälpa stadskoncernen att genomföra sin grunduppgift, att nå målen och att skydda invånarna, personalen och egendomen från olika risker. I riskhanteringen ingår ett systematiskt förfarande med vars hjälp risker i stadskoncernens verksamhet kan identifieras och bedömas. I processen definieras också hur man ska handla för att hantera, bevaka och rapportera riskerna. Riskhanteringen säkerställer att stadskoncernens verksamhet kan fortsätta utan avbrott och störningar på ett högklassigt och kostnadseffektivt sätt. Stadsdirektören ansvarar genom sin position för att verkställa hela riskhanteringsprocessen och för att genomföra den riskhanteringspolitik som stadsstyrelsen beslutat om. Stadens ledningsgrupp fungerar som riskhanteringens ledningsgrupp och gruppens ledamöter ansvarar för att genomföra riskhanteringen, var och en inom sitt eget ansvarsområde. Riskhanteringen ingår i det långsiktiga strategiarbetet och i högsta ledningens verksamhet. På den operativa nivån förverkligas riskhanteringen som en del av den dagliga ledningsprocessen i sektorer, enheter och dottersamfund. Esbokoncernens riskhantering ingår i ekonomiplaneringen och uppföljningen. Sektorer, enheter, affärsverk och dottersamfund sammanställer kartläggningar av risker och planer för riskhantering, i vilka ingår förutom den egna verksamhetens risker också risker i anslutning till verksamhetsmiljö, samarbetspartner och avtal. De största riskerna antecknas i styrkorten enligt fokusområde. Riskerna hanteras både som en del av verksamheten och genom särskilda åtgärder. Risksituationen uppdateras i samband med uppföljningsprocessen. Stadens dottersamfund är förpliktigade att i sin egen riskhantering beakta den riskhanteringspolitik som stadsstyrelsen beslutat om. Varje dottersamfunds styrelse ansvarar tillsammans med den verkställande direktören för riskhanteringen. Dottersamfunden ska regelbundet kartlägga riskerna för sin verksamhet och enligt stadens anvisningar för rapportering rapportera till staden både om betydande risker och om hur riskhanteringen fungerar. Kommunallagen förpliktar samkommunerna att handla på motsvarande sätt när det gäller riskhantering.

19 Ekonomiplan UTMANINGAR FÖR HELSINGFORSREGIONEN OCH ESBO DE NÄRMASTE ÅREN Utsikterna för regionekonomin, den demografiska utvecklingen och byggandet - Efter en lång recession har Helsingforsregionens ekonomi nu börjat förbättras. I början av 2016 ökade produktionen i regionen med 2 3 procent och sysselsättningen med över en procent jämfört med året innan. Uppsvinget har i Helsingforsregionen skett tidigare och kraftigare än i landet som helhet. Förbättringen beror på byggande, information och kommunikation, affärslivets tjänster, hotelloch restaurangverksamhet och hushållstjänster. Impulserna till uppsvinget har kommit från i synnerhet befolkningsökningen, bostadsproduktionen, de grundläggande strukturella investeringarna, exporten av tjänster och turismen. Informationsbranschens och andra tjänsters start up-företag har skapat positiv dynamik i Helsingforsregionens ekonomi. - De asylsökande som kom till Finland från hösten 2015 till början av 2016 har påverkat befolkningsutvecklingen i Helsingforsregionen och Esbo mindre än väntat, eftersom rätt få av dem beviljats eller kommer att beviljas uppehållstillstånd. Eftersom krig och andra oroligheter fortsätter i och runt Europa, kan man vänta sig att nya strömmar av asylsökande kan nå landets gränser. - Befolkningsökningen i Esbo och i regionen minskar dock inte. Efterfrågan på arbetskraft och den ökande bostadsproduktionen lockar inflyttare till samtliga städer i huvudstadsregionen. Oberoende av de asylsökande är andelen personer med invandrarbakgrund hög både bland invandrare och bland dem som från andra delar av landet flyttar till Helsingforsregionen. - Befolkningsökningen kommer att starkt påverka bostadsmarknaden i Helsingforsregionen och Esbo samt arbetsmarknaden och tjänsterna. - De verkningar som uppkommit på grund av att andelen personer med invandrarbakgrund ökat kommer på lång sikt att medföra många positiva möjligheter. Invandrarna är företrädesvis unga och påverkar därför befolkningsstrukturen. Befolkningsökningen skapar ökad efterfrågan på handel och lokala tjänster. Invandrarnas kompetens och framåtanda kan ge möjligheter till ny företagsverksamhet. - Exporten av tjänster har i Finland ökat under de senaste åren, trots att exporten av varor stagnerat. Främst tjänster från informationsbranschen och affärslivet har exporterats. Huvudstadsregionen står för över hälften av landets tjänsteexport och här intar Esbo en central plats. - Strukturomvandlingen inom informationsbranschen fortsätter. Helsingforsregionens regionekonomi är starkt beroende av den omfattande informationsbranschen som är koncentrerad särskilt till Esbo. Arbetstillfällena inom informationsteknologi har på några år minskat med en tredjedel. På motsvarande sätt har sysselsättningen inom informations- och kommunikationsbranscherna vuxit när det överförts kompetens och personal från kommunikationsteknik. Det lönar sig fortfarande att kanalisera kompetenskapital från branscher i förändring som växtkraft för nya företag och branscher. - Den internationella turismen har ökat betydligt i huvudstadsregionen och har på ett positivt sätt påverkat regionens ekonomi. Turister som mellanlandar på Helsingfors-Vanda flygplats spelar en viktig roll inom ökningen av turismen. Turismens dragningskraft kan ökas inte bara med hjälp av effektiv marknadsföring, utan också genom att hela regionen utvecklas till en stadsmiljö som är trivsam, trygg, fungerande och intressant. - Unga personer i arbetsför ålder blir utslagna från studier och arbetsmarknaden. En oproportionerligt stor del av Helsingforsregionens ungdomar, av vilka en ökande andel har utländska modersmål, hotas av utslagning från studier och arbete. Trots många stödåtgärder har ungdomsarbetslösheten också vuxit. De ungas potential som arbetskraft blir outnyttjad samtidigt som många branscher lider av brist på arbetskraft. Dessutom medför gravt marginaliserade personer betydande sociala kostnader för samhället.

20 Ekonomiplan Ökning av sysselsättningsgraden. När ekonomin förr eller senare börjar uppvisa tillväxt har Esbo potential att öka sysselsättningsgraden särskilt bland unga vuxna, bland annat personer med invandrarbakgrund samt de äldre. - Boende till skäligt pris. Bostadsproduktionen i Helsingforsregionen har sedan 2015 ökat kraftigt, vilket beror på ökad planläggning, stora områdeshelheter som byggts (såsom Västmetrons zon), aktivitet bland hyresbostadsinvesterare och stor efterfrågan. Målsättningarna för planläggningen och bostadsproduktionen har i den nya avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik höjts betydligt jämfört med tidigare år. Det är viktigt att systematiskt gå in för att nå målen, eftersom högre bostadspriser och hyreshöjningar då kan undvikas och eftersom bostäder i högre grad än förr då kan erbjudas till skäliga priser. Allt detta är en förutsättning för en hållbar tillväxt i regionen. - Kostnaderna för ny markanvändning och ett nytt trafiknät: Det behövs nya modeller för finansieringen av det nya trafiksystemet och den nya grundstrukturen som den nya markanvändningen förutsätter, eftersom den ökade tillväxten och minskande finansieringsgrunden är en allt svårare kombination. En allt större del av dessa kostnader borde täckas med att värdet på marken stiger på grund av god tillgänglighet och planläggning. - Möjligheter som Västmetron skapar Vid Västmetron och stadsbanan bildas viktiga utvecklingskorridorer för Esbo och hela regionen. Båda projekten förstärker och förtätar stadsstrukturen i Esbo och skapar en betydande tillväxtpotential för företagsverksamheten, befolkningsutvecklingen och bostadsproduktionen. Detta förutsätter satsningar av alla parter samt stark vilja och samarbete. ESBO STADS OMVÄRLD 1. De utmaningar befolkningsökningen ställer på tjänsteproduktionen En snabb befolkningsökning ökar behovet av tjänster. I Esbo ökade invånarantalet med med personer I augusti 2016 var Esboborna cirka till antalet. Varken kort- eller långsiktiga befolkningsprognoser tyder på att befolkningsökningen skulle avstanna. De facto kanske den genomsnittliga befolkningsökningen per år måste justeras uppåt, ifall bostadsproduktionens mål i den nya avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik följs. Enligt senaste prognos har Esbo år 2026 omkring invånare, vilket innebär att ökningen från början av 2016 skulle ligga kring invånare. Befolkningsökningen är också annorlunda än ännu i början av 2000-talet. För närvarande ökar befolkningen främst till följd av födelseöverskott och invandring och i år också till följd av en ökad flyttning inom landet. Folkökningen och den förändrade befolkningsstrukturen är den centrala orsaken till att stadens investeringsprogram för närvarande och i framtiden är ytterst stort. Den långsiktiga befolkningsprognosen fram till Ett nytt långsiktigt befolkningsscenario för Esbo fram till år 2050 färdigställdes Scenariot har tre projektioner: grundalternativet, snabb tillväxt och ett nytt alternativ baserat på en starkt ökande invandring. Alla alternativ är realistiska. Enligt grundalternativet är invånarantalet år Enligt alternativet snabb tillväxt vore invånarantalet och enligt alternativet starkt ökande invandring vore invånarantalet år Skillnaderna i alternativen baserar sig på olika antaganden om omfattningen av flyttningen inom landet och från utlandet. Den ökande andelen äldre. Trots att Esbo ännu är en stad med rätt ung åldersstruktur, ökar både antalet och den relativa andelen äldre snabbt. Särskilt snabbt växer antalet 75 år fyllda, med ungefär invånare under de följande 10 åren. Även om målet är att den åldrande befolkningen bor hemma så länge som möjligt ställer den ökande andelen äldre tryck på stadens och övriga aktörers äldreomsorg. En annan, om också klart mer avlägsen verkan har den ändrade försörjningskvoten som senare kommer att påverka också stadens skatteintäktsflöde. Ökningen av befolkning med utländskt modersmål är i fortsättningen stark såväl i Esbo som i hela regionen. Esbo har för närvarande cirka invånare (14 procent av befolkningen) med utländskt modersmål och mängden väntas fram till år 2030 öka till cirka varvid de

21 Ekonomiplan utgör cirka 26 procent av samtliga invånare i staden. Ännu är det omöjligt att exakt uppskatta hur många asylsökande som kommer att slå sig ner i Esbo. Ökningen har dock klart minskat under detta år, vilket förklaras av bland annat striktare asylbestämmelser. När andelen och antalet invånare med utländska modersmål ökar blir en effektiv integration en fråga av första rangen. 2. Utmaningar som uppstår när stadsstrukturen förtätas och bostadsproduktionen säkras Esbo har redan i flera års tid förlorat barnfamiljer till grannkommunerna. Ett av de viktigaste skälen till utflyttningen är dels den höga prisnivån på familjebostäder, dels bristen på tomter som lämpar sig för byggande i egen regi och som staden erbjuder. Det staden kan göra är att genom snabbare detaljplanering och markanvändningsavtal öka utbudet på tomter som lämpar sig för byggande. Den höga prisnivån på bostäder beror på många faktorer som staden inte har möjligheter att påverka direkt. Beslutet att bygga Västmetrons andra etapp och ökningen av bostadsproduktionen enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik förtätar märkbart strukturen i områdena i närheten av de nya metrostationerna och i hela utvecklingskorridoren. Utvecklingskorridoren möjliggör att nya företag etableras och nya arbetstillfällen uppstår invid goda trafikförbindelser. Konceptet med utvecklingskorridorer påverkar också planeringen av stadsbanans och Jokerbanans stationsomgivningar. För bostads- och lokalproduktionen innebär en tätare struktur att stadscentrumen blir mer funktionella och att tjänsteutbudet förbättras och tjänsterna blir mer tillgängliga. Alla dessa strukturella åtgärder stöder för sin del en hållbar utveckling och stävjar klimatförändringen. 3. I stävjandet av klimatförändringen har Esbo höga målsättningar I Paris ingicks ett historisk och juridiskt bindande klimatavtal i december Enligt avtalet förbinder sig världens stater till att begränsa klimatuppvärmningen till under två grader. De sista som ratificerade avtalet var Kina, USA och EU. Enligt Finlands klimatlag är målet att minska växthusutsläppen med minst 80 procent fram till 2050 jämfört med nivån år Sommaren 2016 godkände Esbo stadsfullmäktige ett klimatprogram där målet är koldioxidneutralitet fram till 2050 och etappmålet är en 60-procentig minskning av utsläppen per invånare fram till 2030 jämfört med nivån år Esbos mål är ambitiösa men kan uppnås. Växthusutsläppen i Esbo har minskat i jämn takt redan sedan År 2015 sjönk utsläppen per invånare rentav 10 procent och helhetsutsläppen 9 procent jämfört med året innan. Orsaken var främst att värmepumpanläggningen i Finno togs i bruk i början av I denna utnyttjas spillvärme från avloppsvattnet. I klimatprogrammet har staden förbundit sig till att inte endast öka användningen av förnybara energikällor, utan också att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafik och cykelåkning samt att genom planläggningen främja en hållbar livsstil. Ansvaret för att dessa åtgärder genomförs vilar på resultatenheterna och linjeledningen och eventuella kostnadseffekter beaktas vid behov i de ansvariga enheternas budgeter. Befolkningen I början av 2016 hade Esbo invånare. Antalet ökade under året med invånare, dvs. 1,6 procent. Befolkningsökningen var ungefär 530 invånare färre än året innan. Av ökningen var personer inflyttningsöverskott, vilket utgjorde 56,6 procent av ökningen. Flyttningsöverskottet från andra kommuner i Finland ökade under 2015 till personer. Flyttningsöverskottet från utlandet var drygt personer, dvs. cirka 500 personer färre än året innan.