Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014"

Transkript

1 Budgeten 2015 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen

2 Innehåll FÖRORD 1 BERÄTTELSEN OM ESBO 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 28 Översiktstabeller 37 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 1 Allmän förvaltning 45 2 Social- och hälsovårdssektorn 61 3 Bildningssektorn 95 4 Teknik- och miljösektorn 139 Affärsverket Lokalcentralen 165 Balansenheten Storåkern 175 Balansenheten Hagalund 181 J Affärsverkssektorn 187 Affärsverket Esbo personaltjänster 201 Affärsverket Esbo ekonomitjänster 207 Affärsverket Esbo logistik 213 Affärsverket Västra Nylands räddningsverk 219 Affärsverket Esbo Catering 225 Affärsverket Esbo fastighetstjänster 231 Affärsverket Esbo stadsteknik 237 RESULTATRÄKNINGSDELEN 243 INVESTERINGSDELEN 257 FINANSIERINGSDELEN 271 BILAGOR 275 (1 Fullmäktiges beslut) 2 Budgetens bindande verkan och uppföljning samt anvisningar om tillämpning 3 Investeringar projektvis Pärmbild: Berättelsen om Esbo/RED

3 1 FÖRORD Esbo fortsätter programmet för produktivitet och balansering av ekonomin, som förbättrar stadens produktivitet så att stadens ekonomi och finansiering är i hållbar balans under planperioden. Utvecklingen av verksamheten och tjänsteproduktionen omfattar också förnyandet av ägar-beställarutförarförfarandena och stadens nuvarande affärsverksmodell samt i bruktagandet av en ny verksamhetsmodell för informations- och kommunikationsteknik i början av Antalet anställda vid staden ökar inte under 2015 från det nuvarande arbetstagare. Eftersom behovet av arbetskraft ökar inom flera av stadens tjänster, måste antalet anställda i övriga funktioner minska för att målet ska uppnås. Detta innebär en märkbar förbättring av produktiviteten på hela stadens nivå. Esbo stad och organisationerna som representerar de anställda ingår ett personalavtal om samarbete för att förbättra arbetets produktivitet och för att balansera stadens ekonomi. Västmetron bildar en för Esbo och hela Finland betydande tillväxt- och utvecklingskorridor som definierar stadens utveckling långt in i framtiden. Västmetron och avtalet som har ingåtts med staten om att öka planläggningen av bostäder kommer att förtäta stadsstrukturen, förbättra utbudet av tjänster och möjliggöra placeringen av nya företag och uppkomsten av nya arbetsplatser invid goda trafikförbindelser. Finland måste vinna tillbaka kunskaps- och teknologiintensiva företag och arbetstillfällen genom Västmetrons tillväxt- och utvecklingskorridor som stöder sig på Aalto-universitetet, Otnäs forskarsamfund och företagen i området. En stadsstruktur som bygger på spårtrafik främjar hållbar utveckling och förebyggande av klimatförändringen. För stadens ekonomi är intäkterna av markanvändning invid metrobanan och den ökande skattegrunden betydande inkomstkällor under de kommande åren. Det är dyrt att växa I Esbo ökar behovet av tjänster till och med snabbare än befolkningen, eftersom antalet äldre som behöver seniortjänster ökar, samtidigt som invandringen och nativiteten fortsättningsvis är höga och flyttningsrörelsen för med sig unga och barnfamiljer till staden. Esbos befolkningsökning har tagit fart under året och i slutet av augusti hade Esbo invånare. Befolkningen ökar med omkring invånare per år. Esbo har ingått ett avtal om markanvändning, boende och trafik med staten och kommunerna i metropolområdet och bär på så sätt sitt ansvar för regionens bostadsproduktion. Övriga stora helheter i Esbo är programmet för ombyggnad av skolor, förberedelserna för ökat behov av tjänster hos invånare över 65 år, utvecklingen av stadscentrumen samt förbättringarna av trafikleder och kollektivtrafik som utvecklingen av stadsstrukturen förutsätter. Baskommunens investeringar är omkring 325 miljoner euro år Av dessa finansieras 40 procent med internt tillförda medel. Resten finansieras med lån och uttag ur fonden för utveckling av basservicen och till en del med statsandelar. Hela stadskoncernens investeringar är omkring 700 miljoner euro år Från år 2016 har det för baskommunen ställts ett årligt investeringstak på 180 miljoner euro, som i planerna överskrids med sammanlagt 38 miljoner euro under åren Investeringstaket gäller inte byggande av metron, kommunaltekniska avtal eller investeringar för Storåkerns och Hagalunds balansenheter vars utgifter täcks med intäkter av markanvändning. År 2015 tar staden nya lån till ett belopp av 213 miljoner euro och lånestocken uppgår i slutet av året till 436 miljoner euro, det vill säga euro/invånare. I och med det stora investeringsprogrammet ökar lånestocken för hela Esbokoncernen år 2015 med sammanlagt knappa 500 miljoner euro och är 2,8 miljarder euro i slutet av året. Både baskommunens och koncernens lånestock ökar kraftigt under de kommande åren. Metrons andel av ökningen utgör ungefär hälften. Skatterna och antalet anställda förblir oförändrade Stadens verksamhetskostnader ökar med 2,5 procent år Totalbeloppet för verksamhetskostnaderna är 2,2 miljarder euro. Av utgifterna används 43 procent för social- och hälsovård, 40 procent av bildningssektorn och 13 procent av teknik- och miljösektorn. Affärsverkssektorns och den allmänna förvaltningens andel är 5 procent.

4 2 Esbos kommunalskattesats förblir enligt förslaget oförändrad, det vill säga 18 procent. Staten höjer i början av 2015 den nedre gränsen för skattesatsen för permanenta bostäder och för den allmänna fastighetsskatten, men detta innebär inga extra inkomster för Esbo. Skatteinkomsterna ökar sammanlagt med omkring 4,3 procent år 2015 och de kommer att uppgå till 1,39 miljarder euro. Statsandelarna sjunker nära noll om regeringens förslag om att staten ska uppbära de extra inkomster som uppstår av höjning av fastighetsskattesatsen genomförs. Då uppgår den totala ökningen av skattefinansieringen till 2,5 procent. Stadens ekonomi kommer att vara mycket stram under de närmaste åren. År 2015 blir årsbidraget 101 miljoner euro och resultatet uppvisar då ett underskott på omkring 18,5 miljoner euro. Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin pågår Programmets centrala projekt- och åtgärdshelheter siktar på att öka stads- och områdescentrumens attraktionskraft samt på att förbättra sysselsättningen. Inflödet av stadens inkomster från tomtöverlåtelse och markanvändningsavtal främjas så att förutsättningar för mångsidighet i bostadsproduktionen och tomtutbudet samtidigt säkras. Processerna för anskaffning och underhåll av stadsmiljön och lokaler förbättras. Servicelokalerna utnyttjas mer effektivt, användningen av e-tjänster utökas och styrningen av upphandlingar förbättras. Berättelsen om Esbo verkställs via nya, för fullmäktigeperioden ställda förvaltningsövergripande utvecklingsprogram, med hjälp av vilka man tar itu med stadens viktigaste utmaningar. Utvecklingsprogrammen omfattar alla sektorer i stadsorganisationen. Jukka Mäkelä Stadsdirektör

5 Berättelsen om Esbo 3 BERÄTTELSEN OM ESBO Godkänd av fullmäktige

6 Berättelsen om Esbo 4

7 Berättelsen om Esbo 5 INLEDNING Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren 2014 till Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är och vart vi är på väg. Berättelsen om Esbo är den mest centrala strategin för stadens utveckling. Den konkretiseras i form av en strategi, som innehåller visionen, värderingarna och verksamhetsprinciperna samt enligt fokusområden de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål. Berättelsen om Esbo genomförs av sektorer och resultatenheter med berättelser och styrkort, förvaltningsövergripande utvecklingsprogram och programmet för produktivitet och balansering av ekonomin. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen siktar på att lösa Esbos centrala utmaningar. Utvecklingsprogrammen spänner över stadens alla sektorer. Berättelsen om Esbo ligger till grund för resultatmålen. Resultatmålen godkänns årligen samtidigt med budgeten. BEREDNINGEN AV BERÄTTELSEN OM ESBO Berättelsen om Esbo har beretts i god samverkan mellan staden, invånare, personal och förtroendevalda som har kommit med idéer och dryftat det bästa möjliga Esbo år Berättelsen om Esbo godkändes av fullmäktige Fullmäktige godkände också flera hemställningar som kommer att beaktas när Berättelsen om Esbo genomförs. STRATEGIBEGREPP I Esbos strategimodell används samma begrepp både i Berättelsen om Esbo och i sektorernas och resultatenheternas styrkort. Begreppen och definitionerna av dem: Berättelsen om Esbo handlar om var vi kommer från, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. Den berättar om Esbos värderingar, attityder, verksamhetskultur och gemensamma mål. Berättelsen om Esbo konkretiseras i en strategi. Sektorernas berättelser bygger på Berättelsen om Esbo. Grunden för strategin består av visionen, värderingarna och verksamhetsidén samt de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål från Berättelsen om Esbo. I resultatkorten används begreppen fokusområden, strategiska mål, fullmäktigeperiodens mål, resultatmål, mål och mätare/utvärderingskriterier. Visionen visar riktningen i en föränderlig omvärld. Visionen beskriver den framtid som staden vill gå mot och de strategiska avsikter staden gemensamt vill satsa på. Värderingarna utgör organisationskulturens fundament och ges högsta prioritet i stadens verksamhet. Värderingarna är till sin natur bestående. Verksamhetsprinciperna är kokretare och visar vad värderingarna betyder i praktiken. Fokusområden är strategiska områden enligt vilka de strategiska målen vinklas. Strategiska mål är långsiktiga (en strategiperiod) mål som härleds ur visionen och vilkas genomförande leder till att staden når visionen eller närmar sig den.

8 Berättelsen om Esbo 6 Fullmäktigeperiodens mål måste ovillkorligen nås för att de strategiska målen och därigenom visionen ska kunna nås. Dessa mål ska gå att mäta eller utvärdera. Resultatmål är operativa eller ekonomiska mål som uppställs av fullmäktige och genom vilka fullmäktigeperiodens mål konkretiseras. Målnivån uppställs årligen. Mål uppställs av sektorn eller en underställd enhet utöver resultatmålen. Dessa mål ska konkretisera fullmäktigeperiodens mål. Målnivån uppställs årligen. Mätare/utvärderingskriterier är indikatorer för beskrivning av det aktuella läget. För resultatmålen/målen bestäms en mätare eller ett annat utvärderingskriterium. BERÄTTELSEN OM ESBO FRÅN LANDSBYGD VID KUNGSVÄGEN TILL ETT NÄTVERK AV STADSCENTRUM Varifrån kommer vi? Esbo fyller 555 år sommaren Man brukar räkna att Esbo föddes då Esbo kapell skiljdes från Kyrkslätts församling och blev en egen församling Esbo domkyrka i Esbo centrum är en av de äldsta byggnaderna i huvudstadsregionen. Esbo låg vid kungsvägen mellan Åbo och Viborg. Gustav Vasa grundade Esbo gård i Köklax Därifrån gick Kungsvägen via kyrkbyn och Bemböle. Ett par kilometer väg från Bemböle mot Träskända heter idag Kungsvägen. Utvecklingen i Esbo är som Finland i miniatyr. Utvecklingen i Esbo innehåller alla drag som Finlands utveckling har: jordbruk med gårdar och bönder, industrialisering, urbanisering, en central roll i Finlands utveckling efter kriget, en kraftig folkökning, ett växande välfärdssamhälle och dagens utveckling i ett allt starkare, internationellt metropolområde med nätstruktur. De första 500 åren var tillväxten långsam. Folkmängden överskred i början av 1950-talet. De senaste årtiondena har tillväxten varit kraftig. På 60 år har Helsingforsregionens folkmängd fördubblats till 1,3 miljoner invånare. Samtidigt har Esbos folkmängd tiodubblats. Hagalund började byggas Unga barnfamiljer fick hem i nya bostadshus som byggdes nära naturen. I det växande Esbo har det byggts bostäder för finländska barnfamiljer. Kommunen svarade på den stora flyttningsvågen som började på 1960-talet med grynderavtal. Avtalen inkluderade bostäder, daghem och skolor. Förorterna i Esbo byggdes i nybyggaranda. De nya invånarna var aktiva och det var då många viktiga kultur- och idrottsföreningar grundades. Nativiteten var hög, så det byggdes många daghem och skolor. I Hagalund hade man som tema "Bostäder för barnfamiljer". Därefter följde Mattby, Olars och Esboviken vid Västerleden. Vid järnvägen växte Alberga och där byggdes stormarknaden Maxi-Market. Stadens administrativa centrum byggdes vid kyrkbyn och kallades Esbo centrum. Esbo blev köping 1963 och stad 1972.

9 Berättelsen om Esbo 7 Var är vi? Esbo är en tvåspråkig och månkulturell stad med fem stadscentrum och två lokalcentrum, invånare och täckande service för alla. Esbo fortsätter att växa. De nyfödda och nya invandrande Esboborna ökar folkmängden med invånare per år. Antalet äldre och deras andel av befolkningen ökar. Antalet kommunbor med annat modersmål än finska och svenska ökar snabbt. För tillfället är antalet kommunbor med annat modersmål nästan idag. Antalet kommer enligt en prognos att fördubblas till Den snabba folkökningen, den ökande andelen äldre, det ökande antalet barn och det ökande antalet kommunbor annat modersmål än finska och svenska ökar behoven av tjänster och utgör en utmaning för serviceproduktionen. När befolkningen blir äldre ökar också behovet av social- och hälsovård. Tillväxten gör att investeringarna är rekordhöga. I Esbo är naturen nära. Det finns till exempel 58 kilometer strandlinje, Strandpromenaden, 165 holmar och Centralparken. I Norra Esbo ligger Noux, där bebyggelsen möter skogen och de tiotals sjöarna. Tack vare Tekniska högskolan, Statens tekniska forskningsanstalt och numera Aalto-universitetet har det bildats ett centrum för vetenskap, konst och ekonomi som drar nytta av spetsteknologi, innovationer och spetskompetens. I Kägeludden har flera storföretag sitt huvudkontor och Otnäs har blivit en grogrund för unga företag. Otaliga små, lokala småföretag i olika branscher erbjuder tjänster åt invånarna i stadscentrumen. Esbo är en del av metropolområdet. Alberga vid stadsbanan har blivit det största centrumet i Esbo. Mitt i Alberga ligger gallerian Sello. Där finns det både kommersiella och allmänna tjänster. Sellobiblioteket har över en miljon besök årligen. Stadsbanan ska byggas vidare till Köklax. I södra Esbo håller sprängningen av metrotunneln på att slutföras. Den ekonomiska omvärlden, en hållbar utveckling, IT-samhället, urbaniseringen och den åldrande befolkningen är stora utmaningar. Tidigare årtionden har man svarat på utmaningarna med ekonomisk tillväxt, men nu när det är finans- och eurokris går det inte. En allmän prognos är att tillväxten kommer att vara låg en lång tid framåt. I teknologindustrin har jobb försvunnit under de senaste åren. En långsam ekonomisk tillväxt under de närmaste åren tvingar oss att prioritera och välja. Verksamheten effektiveras långsiktigt. Stadsstrukturen ska förtätas, bostadsproduktionen tryggas och klimatändringen ställer också krav. Behovet av ombyggnad är en utmaning för underhållet av stadens lokaler. I Esbo är befolkningen i snitt välmående och högutbildad jämfört med Finlands övriga städer. Urbaniseringen och tillväxten medför ensamhet, marginalisering och andra sociala problem. Dessa måste vi lösa tillsammans. Vart är vi på väg? Ett hållbart och naturnära Esbo Esbo utvecklas till en äkta nätverksstad med fem stadscentrum. Det bor invånare i Esbo år Esbo är en central del av ett växande metropolområde och av södra Finlands pendlingsområde.

10 Berättelsen om Esbo 8 I de trivsamma stadscentrumen finns både boende och arbetsplatser. Tjänsteutbudet är gott, det finns inspirerande möjligheter till fritidsverksamhet och naturen är nära. De tätt bebyggda småhusområdena stöder sig på de närliggande stadscentrumen. Ett tillräckligt byggande av och tomtutbud för småhus försäkras. Centrumen utvecklas utifrån deras starka sidor. Hagalund, Mattby-Olars och Esboviken ligger intill Västmetron, Alberga och Esbo centrum ligger intill stadsbanan. Nya lokalcentrum utöver Köklax och Kalajärvi är det havsnära Finno intill metron och det ekologiska Kera vid stadsbanan. Senare byggs också Hista vid den planerade järnvägen mellan Esbo och Lojo. Kollektivtrafiken är god mellan stadscentrumen. En utpräglad nätverksstruktur som stöder sig på spårtrafik gör det möjligt att förvalta staden på det ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt bästa sättet. Förutsättningarna för kollektivtrafik och cykelåkning förbättras så att deras popularitet ökar. Esbobornas ekologiska fotspår minskar och staden är en föregångare i arbetet att stävja en klimatförändring. Esbobornas boendemiljö är trivsam och naturen bevaras. Esbo för alla Goda tjänster ökar områdets livskraft, invånarnas handlingskraft och en smidig vardag. Stadens tjänster svarar mot kundernas behov, de är tillgängliga för alla, de är av god kvalitet och de är effektiva. Trygga och inspirerande daghem och skolor ger barn och unga goda utgångspunkter för livet. Staden satsar på undervisning av god kvalitet och på uppfostran av barnen i samarbete med föräldrarna. De äldres möjligheter att reda sig hemma främjas och ensamhet bland de äldre motarbetas av anhöriga, ålderskamrater, föreningar, företag i servicebranschen och staden i samarbete. De äldre i Esbo bor hemma eller i hemliknande förhållanden eller i de äldrecenter enligt Lev och bo-konceptet som finns i alla stadscentrum. Nära relationer till medmänniskorna är nyckeln till hälsa, välfärd och lycka. Därför genomför vi tjänsterna tillsammans med kunderna och de närstående. De svåraste problemen löser vi tillsammans. Tyngdpunkten för familje- och socialtjänsterna, hälsovården, mentalvården och äldreomsorgen ligger på förebyggande arbete. Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Allt flera deltar i gruppverksamhet med ödeskamrater alltefter sin läggning och livssituation. Staden samarbetar intimt med kyrkliga församlingar, i synnerhet med klubbverksamhet, förebyggande av utslagning, hjälp åt utslagna att komma på fötter, familjerådgivning, äldreomsorg och integrering av invandrare. Politiken i Esbo är öppen, demokratisk och lättillgänglig. Alla Esbobor, från ung till gammal, upplever att de blir hörda och kan delta och påverka utvecklingen i sin hemstad. Invånarnas behov av och önskemål om kommunala tjänster blir allt flera. Esbo är en föregångare vid utvecklingen av kommunala tjänster. Staden ökar de skräddarsydda tjänsterna som invånarna vill ha genom att på ett nytt sätt kombinera e-tjänster med traditionella tjänster.

11 Berättelsen om Esbo 9 Aktiva invånare Esbo teater har fungerande lokaler och det finns ett uppskattat bibliotek och en simhall i alla stadscentrum. Biblioteken är vardagsrum för invånarna och arbetarinstitutet erbjuder viktiga kurser för Esboborna. Esbo är en idrottande stad. Närmiljön och stora skogsområden ger Esboborna möjligheter till motion och idrottsföreningarna erbjuder mångsidig motion åt invånare i alla åldrar. Esboborna vinner mästerskap inom tävlingsidrotten i alla ålderklasser, vilket uppmuntrar särskilt de unga att röra på sig. Esboborna kan njuta av ett rikt och nationellt sett högklassigt kulturutbud. Esbobornas vardag är möten på moderna konstmuseets utställningar, Tapiola sinfoniettas konserter, Tapiolan kuoros konserter, April Jazz, Olarin voimistelijats uppvisningar, på matcher med Espoo Blues, Tapiolan Honka och Espoon Oilers och i olika aktiviteter. Kompetenta människor och företag slår sig ner i Esbo Staden är tvåspråkig samt nationellt och internationellt attraktiv och intressant. Esbo är en internationellt känd innovationsmiljö för kompetens, vetenskap, konst och ekonomi. Aalto-universitetet hör till de bästa i Europa. Stadens skolor är också internationellt konkurrenskraftiga. Vi har lyckats förena de attraktiva stadscentrumen och innovationscentrumen. I dessa satsar man på växande och kompetenta, unga företag. Esbo främjar företagsverksamhet genom att öppna arkiven av verksamheten för alla. Offentligt producerade fakta är öppna för alla. Nyfinländarna är väl integrerade och bidrar med sin kompetens till utvecklingen av Esbo. Esbo är internationellt och företagen är framgångsrika på den internationella marknaden. Av invånarna i arbetsför ålder är 75 procent sysselsatta och högst 5 procent av arbetskraften är arbetslös. Sysselsättningsgraden bland de unga är på den högsta nivån i landet. Ledning av staden Ledning och chefskap bygger på en positiv människobild där man litar på människan. Våra arbetsplatser är kända för respekterande växelverkan och för en frisk, kompetent och lojal personal. Med sporrande och ansvarsfull ledning ser vi till att vår verksamhet är invånar- och kundorienterad och att det går bra i vardagen. GRUNDEN FÖR STRATEGIN Esbos vision Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det är bra att bo, lära, arbeta och företaga för alla och där invånaren kan påverka på riktigt. Esbos värderingar och verksamhetsprinciper Esbo är invånar- och kundorienterad. I Esbo är det viktigt att det går bra i vardagen. De bästa resurserna i Esbo är invånarna, sammanslutningarna och företagen. Aktiva invånare och partnerskap garanterar resultatrika tjänster efter invånarnas behov. Esbo är en ansvarig föregångare. Esbo är fördomsfri, kreativ och öppen, ifrågasätter det rådande och har mod att göra saker annorlunda. Esbo utnyttja forskning och internationell erfarenhet, utför försök och tål också att dessa misslyckas. Utvecklingen av Esbo är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar.

12 Berättelsen om Esbo 10 Esbo är rättvis. Vi handlar öppet, rättvist, jämlikt, jämställt, humant och tolerant. Strategiska mål och fullmäktigeperiodens mål Invånare och tjänster Strategiskt mål: Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Esbo ordnar tjänster invånarorienterat i samarbete med invånarna. Fullmäktigeperiodens mål: Tjänsterna utgör en helhet som är förebyggande, minskar skillnaderna i hälsa och välfärd, ingriper tidigt, stöder kommunbornas egen aktivitet och ökar kundernas valfrihet. Tjänsterna och närmiljön utvecklas i samarbete med invånarna. Tjänster produceras i samarbete med utomstående partner. Olika kanaler säkrar tillgängligheten. Esbo är föregångare vid utvecklingen och ibruktagandet av en nationell integrationsplattform. Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling Strategiskt mål: Fullmäktigeperiodens mål: Staden är internationellt attraktiv och intressant. Kompetenta människor, företagare och företag av alla storlekar slår sig ner i Esbo. Esbos attraktivitet som en internationellt känd innovationsmiljö för kompetens, vetenskap, konst och ekonomi ökar. Esbos nätverksstruktur utvecklas som en del av metropolområdet utvecklas till social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De kollektiva trafikförbindelserna till centrumen för tjänsteutbudet förbättras. Centrumen utvecklas utifrån sina starka sidor till trivsamma mötesplatser för boende, tjänster, arbetsplatser och fritid. Vi motarbetar segregation och svarar på Esbobornas olika boendebehov genom att erbjuda förutsättningar för en bostadsproduktion och ett tomtutbud som är förmånligt och mångsidigt. Esbo sporrar till företagsamhet och innovation och skapar välfärd och välstånd i metropolområdet och i hela Finland. Resurser och ledning Strategiskt mål: Fullmäktigeperiodens mål: Stadskoncernens ekonomi är i balans. En kompetent personal som kan förnya sig utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten. Esbo är en föregångare i att förbättra tjänsternas produktivitet och verkningar. Ledningen, chefsarbetet och arbetsnöjdheten förbättras och håller en hög nivå. Staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och den finansiella ställningen är i balans.

13 Berättelsen om Esbo 11 FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSPROGRAM Utvecklingsprogrammen är ett medel att förverkliga Berättelsen om Esbo. Utvecklingsprogrammen styr projekt och övriga åtgärder. På så sätt kan man bättre beakta sambanden, allokera begränsade resurser till de viktigaste projekten och se till att dessa är verkningsfulla. Utvecklingsprogrammen pågår hela fullmäktigeperioden och genomförs som både parallella och efter varandra följande projekt inom ramen för utvecklingsprogrammets helhetstidtabell. Som svar på stadens största utmaningar genomförs fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. De förvaltningsövergripande programmen är: 1. Invånarna deltar 2. Sund ungdom 3. Livskraft för äldre 4. Hållbar utveckling 5. Konkurrenskraft, innovation och företagsamhet Programmens mål godkändes som en del av Berättelsen om Esbo Programmen mål är: Invånarna deltar Ett fungerande beslutsfattande Belönande gräsrotsaktivitet Vi beaktar delaktighet hos olika grupper Ett öppet deltagande och påverkande Sund ungdom Välbefinnandet ökar bland ungdomarna och möjligheterna till fortsatta studier ökar Alla unga ska ha tillgång till meningsfull fritidsverksamhet oberoende av socioekonomiska eller andra utgångspunkter Bostadslösheten bland ungdomarna sjunker Arbetslösheten bland ungdomarna sjunker Livskraft för äldre Välfärden ökar och hälsan och funktionsförmågan blir bättre Äldre bor hemma Smidig närståendevård Ensamheten minskar Hållbar utveckling En hållbar livsstil En hållbar stad med nätverksstruktur Natur och miljö i Esbo Koordinering av klimatarbetet Energilösningar Hållbara trafiklösningar Konkurrenskraft, innovation och företagsamhet Främjandet av konkurrenskraften Utnyttjande av innovationer Stöd för företagsamhet

14 Berättelsen om Esbo 12 Styrgrupperna för utvecklingsprogrammen fortsatte efter fullmäktiges beslut att planera programmen och programplanerna godkändes av stadsstyrelsen Programmen genomförs delvis inom stadens och partnernas reguljära verksamhet, delvis med åtgärder som genomförs med anslag från programmens egna budgeter och med extern finansiering. Genomförandet av programmen och projekten rapporteras till fullmäktige två gånger per år i samband med uppföljningsrapporteringen.

15 13 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN UTVECKLINGSUTSIKTER FÖR NATIONALEKONOMIN Bruttonationalprodukten i Finland minskade år 2013 redan andra året i rad. Minskningen år 2013 var ungefär 1,2 procent. Också de preliminära produktionssiffrorna för början av år 2014 har varit svaga, eftersom till exempel utvecklingen av den arbetsdagskorrigerade konjunkturindikatorn för produktionen jämfört med året innan har legat på minus hela sommaren. Särskilt svag har utvecklingen varit inom industri och byggande. Utöver strukturproblemen i Finlands egen ekonomi och den svaga utvecklingen i den internationella ekonomin torde en orsak till den svaga ekonomiska utvecklingen i början av året vara tillspetsningen av krisen i Ukraina, motsanktionerna som följde samt de allt osäkrare framtidsutsikterna. Enligt en färsk konjunkturprognos från finansministeriet medför EU:s sanktioner och Rysslands motsanktioner inga märkbara direkta konsekvenser för Finland på makronivå. Flera andra prognosinstitut, till exempel Löntagarnas forskningsinstitut och Nordea, har däremot sänkt konjunkturprognoserna för i år uttryckligen på grund av följderna av krisen i Ukraina. Alla prognosinstitut är eniga om att en långvarig kris har betydande indirekta verkningar på Finlands ekonomi. Å andra sidan verkar den övriga internationella ekonomin återgå till en stabilare tillväxt. I USA förväntas den ekonomiska tillväxten fortsättningsvis ligga kring tre procent de närmaste åren. Också inom euroområdet lär tillväxten återgå till ungefär en procent. Den starkaste vittringen på tillväxt har man i Tyskland och till exempel i Spanien, men skillnaderna mellan länderna i euroområdet är mycket stora. Konjunkturindikator för produktionen säsongrensad Säsongrensad och arbetsdagskorrigerad Statistikcentralen / Konjunkturindikator för produktionen Enligt en prognos från finansministeriet ökar BNP inte i år, trots att prognosen visar på en blygsam konjunkturvändning. Konjunkturvändningen bygger till stor del på en positiv inverkan av nettoexporten, eftersom exporten av varor och tjänster förväntas öka med 0,4 procent samtidigt som importen minskar. Däremot förväntas inte den privata konsumtionen växa år 2014, inför de svaga utsikterna för köpkraften och sysselsättningen. Också för investeringarnas del torde den låga nivån fortsätta 2014, vilket bland annat beror på blygsamma investeringar i bostadsbyggande samt i maskiner och anläggningar.

16 14 Många andra prognosinstitut, till exempel Aktia och Löntagarnas forskningsinstitut, räknar med att den privata konsumtionen år 2014 typiskt har varit svag, vilket resulterar i att tillväxten av BNP sjunker till minus. Det skulle innebära redan det tredje året i rad av negativ ekonomisk tillväxt. Det är bara under lågkonjunkturåren i början av 1990-talet vi har haft ett motsvarande läge. Allmänt kan man konstatera att tiden efter den internationella finanskrisen verkar präglas av en ekonomisk tillväxt som förblir på en historiskt låg nivå. År 2015 förväntas grunden för den ekonomiska tillväxten bli mer omfattande och tillta, även om prognosinstitutens tillväxttal är väldigt blygsamma. Enligt de senaste prognoserna ligger tillväxtprocenterna kring cirka 0,5 1,5 procent år 2015 (Källa: Kommunalekonomi 3/2014). Enligt finansministeriet blir tillväxten 1,2 procent år Enligt ministeriet börjar den privata konsumtionen åter tillta något trots att hushållens realinkomster fortfarande stampar på stället. Ett allmänt ekonomiskt uppsving antas ändå skingra osäkerheten hos konsumenterna. Den förutsedda konjunkturvändningen drivs särskilt av att exporten och investeringarna piggnar till. Exporten förväntas öka med 4 procent. Förväntningarna på tillväxt i olika branscher är väldigt liknande, eftersom produktionen förväntas öka inom såväl industri, byggande som tjänster till över en procent. Trots att ekonomin har kvicknat till är situationen på arbetsmarknaden fortfarande svag. Arbetslösheten ser ut att förbli på samma rätt höga nivå, och inte heller sysselsättningsgraden torde förbättras märkbart. Konsumentpriserna uppskattas stiga med 1,5 procent. Åtstramningarna av konsumtionsskatterna höjer redan i sig konsumtionsprisindexet med uppskattningsvis 0,5 procentenheter år UTMANINGAR FÖR HELSINGFORSREGIONEN OCH ESBO UNDER DE NÄRMASTE ÅREN Strukturomvandlingen inom informationsbranschen fortsätter. Helsingforsregionens områdesekonomi är starkt beroende av den omfattande informationsbranschen som är koncentrerad särskilt i Esbo. Arbetstillfällena inom informationsteknologi har på några år minskat med en tredjedel. På motsvarande sätt har sysselsättningen inom informations- och kommunikationsbranscherna vuxit, när dessa har mottagit kunnande och personal från kommunikationsteknologibranschen. Det lönar sig fortfarande att stöda kanalisering av kompetenskapital från branscher i förändring till växtkraft för nya företag och branscher. Unga personer i arbetsför ålder blir utslagna från studier och arbetsmarknaden. En oproportionerligt stor del av Helsingforsregionens ungdomar, av vilka en ökande andel har utländska modersmål, hotas av utslagning från studier och arbete. Trots många stödåtgärder har ungdomsarbetslösheten också ökat. De ungas potential som arbetskraft blir outnyttjad samtidigt som många branscher lider av brist på arbetskraft. Dessutom medför gravt marginaliserade personer betydande sociala kostnader för samhället. En spridd samhällsstruktur. Trots att man strävat för en motsatt riktning splittras bosättningen i Helsingforsregionen allt mer. Det leder till höga investerings- och underhållskostnader för samhällstekniken och för service- och trafiknätet. De negativa sidorna hos förtätningar av arbetsplatser och bostäder överbetonas, medan nyttan och kostnadsbesparingarna systematiskt underskattas. Kostnaderna för ny markanvändning och ett nytt trafiknät: Det behövs nya modeller för finansiering av trafiksystemet och grundstrukturen som den nya markanvändningen förutsätter, eftersom det är allt svårare att kombinera snabb tillväxt och krympande finansieringsgrund. En allt större del av dessa kostnader borde täckas med att värdet på marken ökar på grund av god tillgänglighet och planläggning. Boende till skäligt pris: På regional nivå räcker bostadsproduktionens volym att svara på den ökade efterfrågan på bostäder som en följd av befolkningstillväxten och den förändrade befolkningsstrukturen. Detta avspeglas i form av att priser och hyror på bostäder stiger tills konsumenterna inte har råd med dem. I Esbo gäller det bland annat unga som flyttar hemifrån och invandrare. För att öka utbudet behövs nya modeller, bland annat borde man utnyttja potentialen hos hyresbostadsinvesterare, omvärdera ARA:s (Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet) verksamhet samt utveckla systemet för bostadsbidrag. Staten samt Esbo och de andra kommunerna i metropolområdet har undertecknat en

17 15 avsiktsförklaring om markanvändning, boende och trafik och bär på så sätt sitt ansvar för regionens bostadsproduktion. Ökning av sysselsättningsgraden: Esbo har potential att öka sysselsättningsgraden särskilt bland unga vuxna, bland annat personer med invandrarbakgrund, samt bland de äldre, när ekonomin förr eller senare börjar uppvisa tillväxt igen. Möjligheter som Västmetron skapar. Västmetron skapar en betydande utvecklingskorridor för Esbo och hela Finland. Projektet befäster och förtätar stadsstrukturen i Esbo och skapar en mycket stor tillväxtpotential för företagsverksamhet, befolkningsutveckling och ny bostadsproduktion. Detta förutsätter satsningar av alla parter samt en stark vilja och samarbete. Stadsbanan skapar ytterligare en utvecklingskorridor med stor potential. ESBO STADS OMVÄRLD 1. Befolkningsökningens utmaningar för tjänsteproduktionen En snabb befolkningsökning ökar behovet av tjänster. År 2014 växer Esbo med över invånare liksom under fjolåret. I augusti 2014 var Esboborna fler än till antalet. Varken kort- eller långsiktiga befolkningsprognoser tyder på att befolkningsökningen skulle avstanna. Enligt den senaste prognosen har Esbo år 2024 omkring invånare, vilket innebär att ökningen från 2014 skulle ligga kring invånare. Befolkningsökningen är också annorlunda än ännu i början av 2000-talet. För närvarande ökar befolkningen främst som en följd av födelseöverskott och invandring och år 2014 också av en ökad flyttning inom landet. Befolkningsökningen och den förändrade befolkningsstrukturen är centrala orsaker till att stadens investeringsprogram nu och i framtiden är mycket omfattande. Den ökande andelen äldre. Trots att Esbo ännu är en stad med rätt ung åldersstruktur ökar både antalet och den relativa andelen äldre snabbt. Särskilt snabbt växer antalet 75 år fyllda, med ungefär invånare under de följande 10 åren. Även om målet är att den åldrande befolkningen bor hemma så länge som möjligt ställer den ökande andelen äldre krav på stadens äldreomsorg. En annan, om också klart mer avlägsen verkan, har den ändrade försörjningskvoten som senare också kommer att påverka stadens skatteinkomster. Ökningen av befolkning med utländska modersmål är i fortsättningen stark såväl i Esbo som i hela regionen. Esbo har idag ungefär invånare med utländska modersmål. Till år 2030 väntas antalet öka med omkring personer, varvid de utgör cirka 17 procent av samtliga invånare i staden. En motsvarande relativ ökning sker också i huvudstadsregionens övriga kommuner. Däremot är ökningen långsammare i kranskommunerna. Då andelen och antalet invånare med utländska modersmål ökar blir effektiv integration en fråga av största vikt. 2. Utmaningar som uppstår då stadsstrukturen förtätas och bostadsproduktionen säkras Esbo har redan i flera års tid förlorat barnfamiljer till grannkommunerna. En av de viktigaste orsakerna till utflyttningen är dels den höga prisnivån på familjebostäder, dels det ringa utbudet av stadens tomter som lämpar sig för byggande i egen regi. Genom snabbare detaljplanering och användning av markanvändningsavtal kan staden öka utbudet på tomter som duger för byggande. Den höga prisnivån på bostäder beror på många faktorer som staden inte har möjligheter att påverka direkt. Beslutet om att förlänga Västmetron till Stensvik och avtalet om att öka bostadsproduktionen förtätar märkbart omgivningarna kring de nya metrostationerna och hela utvecklingskorridoren längs Västmetron. Utvecklingskorridoren möjliggör att nya företag etableras och nya arbetstillfällen uppstår invid goda trafikförbindelser. För bostadsproduktionen och servicebyggandet innebär en tätare struktur att stadscentrumen blir mer funktionella och tjänsteutbudet förbättras. Alla dessa strukturella åtgärder stöder för sin del en hållbar utveckling och bekämpning av klimatförändringen. 3. Klimatstrategins krav Enligt den mellanstatliga klimatpanelens senaste rapport måste vi få utsläppen av växthusgaser att börja minska rejält redan före år 2020 och innan år 2050 ska de halveras. Detta kräver modiga och ansvarsfulla beslut lokalt, nationellt och internationellt.

18 16 Fokusområdena för Esbos klimatarbete har varit energiplanering och förnybar energi, mångsidig och hållbar trafik samt livscykeltänkande i beslutsfattandet (Esbostrategins klimat- och energiåtgärder ). I Berättelsen om Esbo konstateras också att staden fungerar som föregångare vid bekämpningen av klimatförändringen. För tillfället minskar inte Esbos utsläpp enligt målscenariot och stadens klimatarbete bör effektiveras. Tre av sex mål i det förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling anknyter direkt till klimatfrågor och med hjälp av olika projekt som hör till programmet sätter vi fart på de viktigaste klimatåtgärderna. Verkningarna av Esbos klimatåtgärder utvärderades Stadens klimatåtgärder prioriteras utgående från detta arbete och programmet för klimatåtgärder uppdateras år För att målen i klimatstrategin ska nås måste samhällsstrukturen förtätas och bland annat att trafik- och konsumtionsbeteendet styras mot en hållbar grund. Utvecklingskorridoren längs Västmetron samt en förlängning av stadsbanan från Alberga till Esbo centrum är centrala projekt. Esbo har ambitionen att vara föregångare i att utveckla spårtrafik och elbilstrafik och därtill hörande infrastruktur. Energi- och materialeffektiviteten förbättras i byggande och användning av byggnader. Stadens målsättning är att öka användningen av trä i byggandet. Stadens nybyggnad och ombyggnad utvecklas i pilotobjekt. Kostnaderna ska beräknas för hela livscykeln och klimatkonsekvenserna av investeringar ska beräknas och beaktas vid budgeteringen. Vi kan minska trafik och utsläpp genom att främja elektronisk kommunikation. Staden informerar aktivt om sina egna klimatåtgärder och ökar kommuninvånarnas medvetenhet. Också stadens personal utbildas i klimatfrågor och den egna expertisen utvecklas. Befolkning I början av år 2014 hade Esbo invånare. Antalet ökade under år 2013 med invånare, det vill säga 1,5 procent. Befolkningsökningen var ungefär 450 invånare färre än året innan. Av ökningen var personer flyttningsöverskott, vilket utgjorde 44,2 procent av ökningen. Flyttningsöverskottet från andra kommuner i Finland minskade under år 2013 till 22 personer. Flyttningsöverskottet från utlandet uppgick till över personer. Befolkningen per storområde vid årsskiftet 2013/2014, och Ändring Ändring Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Stor-Alberga , , , , ,6 Stor-Hagalund , , , , ,6 Stor-Mattby , , , , ,7 Stor-Esboviken , , , , ,5 Stor-Köklax , , , , ,3 Gamla Esbo , , , , ,6 Norra Esbo , , , , ,4 Övriga , ,7 57 0, , ,4 Esbo , , , ,0 Enligt preliminära uppgifter hade Esbo invånare i slutet av augusti Från början av året har befolkningen ökat med invånare, av vilket personer berodde på flyttningsöverskottet och på födelseöverskott. Befolkningsökningen verkar vara betydligt snabbare än året innan. Enligt den gällande befolkningsprognosen uppgår antalet invånare i början av 2017 till Detta förutsätter en årlig ökning på nästan invånare. Av befolkningsökningen sker över en femtedel i Stor-Mattby och nästan en lika stor del i Stor-Esboviken. I början av 2023 kommer personer att bo i Esbo enligt prognoserna. Det förutsätter en befolkningsökning om personer åren , vilket innebär en årlig ökning om personer.

19 17 Befolkningen efter åldersgrupp 2009 och 2014 jämte prognos* för 2017 och 2023 Ålder Invånare totalt * * Andel av befolkningen % ,7 11,3 5,1 22,0 41,3 6,3 4, ,6 10,9 4,9 21,4 39,9 8,3 4, * 9,5 11,1 4,5 21,0 39,5 8,9 5, * 9,0 11,1 4,7 19,8 39,1 8,7 7,5 100 I följande befolkningsprognos utvärderas och beaktas hur befolkningsökningen påverkas av utvecklingskorridoren vid Västmetron samt av en med staten avtalad ökning av bostadsplanläggningen på 25 procent. På så sätt kommer Esbos mål för befolkningsökning antagligen att vara mer än invånare per år under tiden Befolkningen i Esbo består till stor del av årskullar som är födda efter kriget, och åldersstrukturen förändras snabbt mot en allt äldre befolkning då dessa årskullar når pensionsåldern. I början av 2014 uppgick andelen invånare över 65 år till 13,2 procent, men i början av 2017 beräknas andelen uppgå till 14,4 procent och i början av 2023 till hela 16,3 procent. Fram till år 2023 ökar antalet personer över 65 år från det nuvarande drygt , det vill säga med cirka 40 procent. Samtidigt sjunker andelen barn och unga vuxna i arbetsför ålder. Alla åldersgrupper växer. Prognos* för åldersstrukturerna i Esbo åren 2017 och 2023 Språkgrupper I början av 2014 hade invånare utländskt medborgarskap, det vill säga 8,6 procent. Antalet invånare med utländska språk som modersmål var betydligt större, , och deras andel av befolkningen ökade under året till 12,2 procent. De mest allmänt talade utländska språken i Esbo var estniska och ryska, som bägge talades av nästan personer. Engelska och somaliska talades av över personer var. Antalet invånare med svenska som modersmål uppgick till , och andelen hade sjunkit till 7,8 procent.

20 18 Antalet Esbobor med utländska modersmål växer ständigt. Enligt en projektion om befolkningen med utländska modersmål från 2012 är andelen befolkning med utländska modersmål 14 procent 2017 och hela 20 procent Arbetstillfällen Enligt en prognos som gjorts i samband med en projektion över arbetstillfällen i Nyland finns det 2014 cirka arbetstillfällen i Esbo. Den färskaste informationen om antalet arbetstillfällen är från 2011 ( arbetstillfällen). Antalet arbetstillfällen beräknas under de närmast följande åren öka med ungefär arbetstillfällen per år, och år 2024 skulle det finnas cirka arbetstillfällen i Esbo Antalet arbetstillfällen i Esbo och projektion till 2024 trojektioner över arbetstillfällen i byland 2014 (KaupunkitutkimusTA hy) Työssäkäyntitilasto (virallinen) Tilastojen ennakkoarvio Työpaikkaprojektio (perusvaihtoehto) Sysselsättningsstatistik (officiell) Preliminär statistik Projektion (basalternativ) Under andra kvartalet av år 2014 var 16 procent av arbetstillfällena i Esbo inom handel, 13 procent inom tillverkning, 12 procent inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, 11 procent inom informations- och kommunikationsverksamhet, 11 procent inom vård, omsorg och sociala tjänster och 8 procent inom utbildning. Jämfört med situationen för ett år sedan drabbade minskningen mest fastighetsverksamhet, byggverksamhet och andra servicebranscher. Flest arbetstillfällen förlorades inom handel ( arbetstillfällen), inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik ( arbetstillfällen) och inom byggverksamhet ( arbetstillfällen). Antalet arbetstillfällen ökade mest inom tillverkning ( arbetstillfällen), samt inom försörjning av el, värme och vatten ( arbetstillfällen). Inom tillverkning ökade antalet arbetstillfällen jämfört med året innan mest inom tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik liksom inom tillverkning av övriga maskiner. Inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik minskade antalet arbetstillfällen betydligt inom juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, huvudkontorsverksamhet och konsulttjänster till företagens ledning. Antalet arbetstillfällen ökade inom arkitekt- och ingenjörstjänster samt inom annan verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik.

Som grund för Berättelsen om Esbo ligger femtontusen idéer och önskemål, många invånarkvällar, seminarier och kommentarer.

Som grund för Berättelsen om Esbo ligger femtontusen idéer och önskemål, många invånarkvällar, seminarier och kommentarer. 1 (7) Berättelsen om Esbo Berättelsen om Esbo är stadens nya strategi 2013 2017. Som grund för Berättelsen om Esbo ligger femtontusen idéer och önskemål, många invånarkvällar, seminarier och kommentarer.

Läs mer

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Fullmäktige 3.12.2014

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Fullmäktige 3.12.2014 Budgeten 2015 och ekonomiplanen Fullmäktige 3.12.2014 Esbo stad Budgeten 2015 Ekonomiplanen Esbo stads tryckeri 2014 VISION Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur,

Läs mer

VISION. Budgeten 2014 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013

VISION. Budgeten 2014 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013 Budgeten 2014 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013 B ERÄTTELSEN OM VISION Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det

Läs mer

SITO: Resurser och ledning

SITO: Resurser och ledning SITO: Resurser och ledning Strategiskt mål Stadskoncernens ekonomi är i balans. En kompetent personal som kan förnya sig utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten. Fullmäktigeperiodens mål (Berättelsen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1 1215/12.02.01/2014 Stadsstyrelsen 78 17.3.2014 44 Godkännande av Esbo stads program för kulturell mångfald 2014 2017 Beredning och upplysningar: Teemu Haapalehto, tfn

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN 2010 2013 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25. Översiktstabeller 32

FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN 2010 2013 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25. Översiktstabeller 32 Innehåll FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN 2010 2013 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25 Översiktstabeller 32 DRIFTSEKONOMIDELEN 37 1 Allmän förvaltning 39 2 Social- och

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET

KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET KLIMATPROGRAM 2016 2020 Små dagliga val HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET Esbo stad vill vara en ansvarsfull föregångare i att stävja klimatförändringen. Staden har tagit fram ett klimatprogram, som ger staden

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ

Läs mer

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 12.09.2016 Sida 1 / 1 2502/2016 10.04.00 Stadsstyrelsen 211 20.6.2016 122 Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt att lösa bostadsbristen (Bordlagt 22.8.2016) Beredning och

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk

Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk Ändringar i rätten till småbarnspedagogik BEDÖMNING AV VERKNINGARNA PÅ MÄNNISKOR OCH BARN Ärende: Ändringarna i 11 a och 11 b i lagen om småbarnspedagogik 1.8.2016 Beslutsfattare och slutligt beslutsfattare:

Läs mer

Budgeten 2017 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen

Budgeten 2017 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen Budgeten 2017 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 7.11.2016 Innehåll FÖRORD 1 BERÄTTELSEN OM ESBO 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN Den allmänna ekonomiska utvecklingen

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki

Trafikförhållanden Trafikverkets långsiktiga plan. Köpenhamn April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 - Trafikverkets långsiktiga plan Köpenhamn 6.-8. April 2011 Otto Kärki Trafikförhållanden 2035 Trafikverkets expertuppfattning om framtidens trafiksystem och hur det ska byggas

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren

Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren Budget för år 2017 och ekonomiplan för åren 2017 2019 5.10.2016 Stadsdirektör Jussi Pajunen Aktuella ärenden Vård- och landskapsreformen Helsingfors ledarskapssystem Utgångspunkter för budgetförslaget

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

!! En av landets bästa skolkommuner

!! En av landets bästa skolkommuner VALPLATTFORM 2014-2018 En av landets bästa skolkommuner En bra skola som ger våra barn de bästa möjligheterna att vidareutvecklas i livet är en av kommunens viktigaste uppgifter. Därför ska Vallentuna

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering 2 Trafiken i en växande stad Helsingfors växer, trafiken ökar Helsingfors och Helsingforsregionen växer kraftigt. Man har uppskattat att folkmängden i

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 3456/00.04.01/2012 Stadsstyrelsen 154 6.5.2013 76 Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 09 816 22252 Markku Takala,

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011

Markpolitiskt program Kommunfullmäktige 31.1.2011 Godkänt av kommunfullmäktige 31.1.2011 5 Dnr: 99/10.00.00/2011 Markpolitiskt program - Kommunfullmäktige 31.1.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - 1. JOHDANTO 3-2. MARKANSKAFFNING 4 Kommunens markinnehav 4 Principer

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 15.06.2016 Sida 1 / 1 2795/2015 00.03.00.00 74 Utredning över revisionsnämndens utvärderingsberättelse 2015 och avgivande av utlåtande Beredning och upplysningar: Annika Latva-Äijö,

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning

BOSTADSLÅNEFONDEN. Resultaträkning 245 FONDERNA 2011 2014 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Marja-Vandafonden, Fonden för social kreditgivning

Läs mer

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10.

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. Ekonomi 1. Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. 1.1 Stadens

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN Prognos för hela staden 2016-2040 Prognos för storområdena 2016-2025 Utgivare Pärmbild Vanda stad, informationsserviceenheten Sakari Manninen,

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete. Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 4947/02.05.05/2014 Stadsstyrelsen 349 15.12.2014 14 Beviljande av anslag för köp av aktierna i Tapiolan Keilahalli Oy och Tapiolan Urheilutalo Oy Beredning och upplysningar:

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande!

- En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! - En lokal utvecklingsorganisation till ert förfogande! Pomoväst rf En stark del av det Västnyländska utvecklingsarbetet redan från år 1997! Verksamhetsområde Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) 7 Uppföljningsrapport 2015 om genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) HEL 2015-003886 T 10 01 00 Beslutsförslag

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer