FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25. Översiktstabeller 32

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN 2010 2013 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25. Översiktstabeller 32"

Transkript

1

2 Innehåll FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25 Översiktstabeller 32 DRIFTSEKONOMIDELEN 37 1 Allmän förvaltning 39 2 Social- och hälsovårdssektorn 57 3 Bildningssektorn 99 4 Teknik- och miljösektorn 151 Affärsverket Lokalcentralen 177 Balansenheten Storåkern 189 Balansenheten Hagalund 195 Affärsverkssektorn 201 Affärsverket Esbo personaltjänster 213 Affärsverket Esbo ekonomitjänster 217 Affärsverket Esbo logistik 221 Affärsverket Västra Nylands räddningsverk 227 Affärsverket Esbo catering 235 Affärsverket Esbo fastighetstjänster 243 Affärsverket Esbo stadsteknik 249 RESULTATRÄKNINGSDELEN 255 INVESTERINGSDELEN 271 FINANSIERINGSDELEN 285 BILAGOR 289 (1 (Fullmäktiges beslut) 2 Budgetens bindande verkan och uppföljning samt anvisningar om tillämpning 3 Investeringar projektvis

3 1 Ekonomiplan Förord Esbo ordnar tjänster för en växande befolkning och skapar förutsättningar för tillväxt Esbo stad stödjer invånarnas möjligheter till ett gott liv och en livsmiljö av hög kvalitet. I det ingår välfungerande närtjänster av hög kvalitet, läroanstalter av hög standard, goda idrotts- och kulturtjänster samt flexibla och sporrande möjligheter för företagsamhet. Esbo växer snabbast av de stora städerna. Befolkningen ökar med över invånare per år till följd av födelseöverskott och invandring. Också antalet och den relativa andelen äldre ökar snabbt. Vi behöver nya lösningar och inkluderande servicemodeller genom vilka staden bereder sig för att befolkningen åldras och för att stödja barnfamiljer, ungdomar och invandrare. Som landets näst största stad och som en del av en omfattande nätverksbaserad metropol har Esbo ett särskilt stort ansvar för att främja näringslivets konkurrenskraft. Strukturförändringen inom datakommunikationsbranschen och dess inverkan på sysselsättningen beaktas i stadens näringspolitik. Vi bygger ett effektivt nätverksbaserat sätt att stödja tillkomsten av startupföretag samt näringslivets allmänna verksamhetsförutsättningar att växa och bli mer internationellt. Det här syns redan nu i att ett flertal företag har blivit framgångshistorier och i en stark tro på framtiden. Västmetron och byggandet av dess fortsättning samt utveckling av Hagalunds, Otnäs och Kägeluddens T3-område är viktiga investeringar i att stärka huvudstadsregionens och hela Finlands internationella konkurrenskraft. Stadens investeringsprogram under de kommande åren är av historiska dimensioner. I vår växande stad satsar vi starkt på basservicen för kommunborna samt på utvecklingen av omvärlden och trafikförbindelserna. Viktiga projekthelheter är programmet för ombyggnad av skolorna, byggande av Lärobackens skola, ombyggnad av Alberga simhall och ett nytt utomhusbad, Leva och bo-centren och Esbo sjukhus samt programmet för utveckling av Esbo centrum och byggandet av Storåkern. Espoon Asunnot Oy låter bygga cirka 300 nya hyresbostäder per år. Esbos styrka är en nätverksbaserad stadsstruktur med fem områdescentrum. Det tryggar en trivsam boendemiljö, där tjänster, natur och goda trafikförbindelser finns nära. Vi utvecklar alla områdescentrum på grundval av deras starka sidor. Stadens tjänster placeras främst invid spårvägsförbindelser och andra kollektivtrafikförbindelser. Lånestocken växer kontrollerat En betydande del av lokal- och infrabyggandet görs i balansräkningen för dotterbolag och regionala samarbetsorgan. År 2013 uppgår stadens investeringar till 243 miljoner euro och investeringar som görs via dottersamfunden uppgår till sammanlagt 193 miljoner euro. Till det kommer ytterligare Espoon Asunnot Oy:s produktionen av hyresbostäder, som finansieras med lån och betalas med hyresinkomster. Av baskommunens investeringar finansieras ungefär hälften med internt tillförda medel. Resten täcks genom att ta ur fonden för utveckling av basservicen samt genom lån och med statsandelar. Kapitalet i fonden för försäljningen av aktierna i energibolaget används inte, men användningen av den tidigare grundade fonden fortsätter under kommande år så att kapitalet används slut efter år Koncernens dotterbolag finansierar sina investeringar helt med lån. Koncernens lånestock växer år 2013 med sammanlagt 236 miljoner euro. Av det är cirka 42 miljoner euro ytterligare lån för baskommunen. Både koncernens och baskommunens lånestock kommer att öka kraftigt under åren 2014 och Lånebeloppet kommer trots allt att växa kontrollerat, då strukturen för stadens balansräkning beaktas.

4 2 Ekonomiplan Esbos tillväxt, nya tjänster och lokaler ökar också driftskostnaderna. Stadens verksamhetsutgifter växer med 4,1 procent år Stadens personalmängd ökar med cirka 150 personer. Ökningen gäller småbarnspedagogiken, undervisningen, äldreomsorgen samt familje- och socialservicen. År 2013 beräknas skatteinkomsterna uppgå till miljoner euro, dvs. 3,6 procent mer än år Skatteinkomstberäkningen har sänkts sedan förra våren som en följd av att den allmänna ekonomiska situationen har försvagats. Årsbidraget 2013 är cirka 105 miljoner euro. År 2013 beräknas räkenskapsperiodens resultat vara nära noll. Esbo kommer under nästa år att utvärdera sättet att organisera och producera tjänster. För fullmäktigeperioden utarbetas Esbostrategin Berättelsen om Esbo och det är meningen att man ska besluta om målen för fullmäktigeperioden under våren. En ekonomiskt stram omvärld förutsätter att staden förbättrar kostnadseffektiviteten och produktiviteten. Esbo utarbetar också en ekonomisk beredskapsplan för en tioårsperiod. Stadsdirektör Jukka Mäkelä

5 Esbostrategin ESBOSTRATEGIN Godkänd och justerad av stadsfullmäktige

6 Esbostrategin

7 Esbostrategin INLEDNING Esbostrategin utarbetades enligt en ny strategimodell. De främsta nyheterna är att strategin komprimerades och att styrkort för genomförandet infördes för sektorer och resultatenheter. Den nya strategimodellen ska förstärka Esbostrategins styreffekt och samtidigt ge rum för sektorernas och resultatenheternas strategiarbete. Genom strategiprocessen eftersträvas att Esbostrategin kan genomföras snabbt och enhetligt inom sektorerna, att styrkort och begrepp används enhetligt och att växelverkan på olika nivåer av organisationen ökar. Esbostrategin fokuserar på den försvagade ekonomiska situationen och den har karaktären av en överlevnadsstrategi. Arbetet på strategin inleddes vid fullmäktiges seminarium i januari Efter fullmäktiges seminarium fortgick beredningen som tjänstemannauppdrag och i stadsstyrelsens aftonskolor. Utkastet till strategi utvärderades vid fullmäktiges seminarium i maj. Fullmäktige godkände Esbostrategin den 7 september En delrevidering av strategin aktualiserades särskilt i fråga om fokusområdet Tjänsteförsörjning då fullmäktige den 14 december 2009 beslutade om principer och riktlinjer för tjänsteförsörjningen samt förnyandet av servicenätet och effektiviseringen av lokalförvaltningen. Fullmäktige beslutade om en justering av Esbostrategin Justeringen av Esbostrategin inriktas på det strategiska målet för fokusområdet Tjänsteförsörjning jämte fullmäktigeperiodens mål och 3.12., fokusområdet Personal, fullmäktigeperiodens mål 2.2 och fokusområdet En vital och konkurrenskraftig stad för hållbar utveckling, fullmäktigeperiodens mål 5.6., 5.9. och De resultatmål som anknyter till strategin godkänns separat årligen i samband med godkännandet av budgeten. STRATEGIBEGREPP I Esbos strategimodell används samma begrepp både i Esbostrategin och i sektorernas och resultatenheternas styrkort. I det följande presenteras de använda begreppen med definitioner. Den strategiska grunden utgörs av verksamhetsidén, värderingarna och visionen. Visionen visar riktningen i en omvärld i förändring. Visionen beskriver den framtid som staden vill gå mot och de strategiska avsikter staden gemensamt vill satsa på. Verksamhetsidén beskriver stadens (organisationens) grundläggande syfte. Verksamhetsidén är till sin natur bestående. Värderingarna utgör organisationskulturens fundament och ges högsta prioritet i stadens verksamhet. Värderingarna är till sin natur bestående. Strategin avser ett medvetet val av riktning i en omvärld som förändras. Strategin och dess innehåll bildas med hjälp av begreppen fokusområden, strategiska mål, fullmäktigeperiodens mål, mätare/utvärderingskriterier, resultatmål och avsikter. Fokusområden är strategiska områden enligt vilka de strategiska målen vinklas. Genom fokusområdena kan strategins balans utvärderas.

8 Esbostrategin Strategiska mål är långsiktiga (en strategiperiod) mål som härleds ur visionen och vilkas genomförande leder till att staden når visionen eller närmar sig den. Fullmäktigeperiodens mål måste absolut nås för att de strategiska målen och därigenom visionen ska kunna nås. Dessa mål ska gå att mäta eller utvärdera. Mätare/utvärderingskriterier är indikatorer för beskrivning av det aktuella läget. För fullmäktigeperiodens mål för varje sektor eller underlydande enhet definieras en eller vid behov flera mätare eller annat utvärderingskriterium. Resultatmål är operativa eller ekonomiska mål som uppställs av fullmäktige och genom vilka fullmäktigeperiodens mål konkretiseras. Målnivån uppställs årligen. Mål uppställs av sektorn eller en underställd enhet utöver resultatmålen. Dessa mål ska konkretisera fullmäktigeperiodens mål. Målnivån uppställs årligen. ESBOVISIONEN 2020 Esbo är en föregångare. Esbo är en bra plats för boende, lärande, arbete och företagarverksamhet. Esbo är en pluralistisk och mångkulturell stad med ett öppet och vitalt kulturklimat. Esbos historiska arv, dess omväxlande natur, närheten till havet, de trivsamma bostadsområdena och de goda förbindelserna borgar för en trygg stadsmiljö inom ramen för de individuella stadskärnorna. Esbo präglas av individuella aktörer och gemensamt ansvar. Esbo ger invånarna goda möjligheter att växa och utvecklas både fysiskt och psykiskt. Esbo erbjuder sina invånare kvalitetstjänster och ett stort utbud av olika fritidssysselsättningar. Esbo är som en del av huvudstadsregionen en internationellt förankrad stad med specialiserat kunnande i högteknologi, utbildning, kultur, idrott, forskning och innovationer. Esbo är en föregångare i fråga om att bekämpa klimatförändringen. ESBO STADS VERKSAMHETSIDÉ Esbo stad ger sina invånare möjligheter till en god livskvalitet och erbjuder företagen en internationellt konkurrenskraftig miljö utifrån principen om hållbar utveckling.

9 Esbostrategin ESBOS VÄRDERINGAR Kommunbor och kunder som utgångspunkt Kommunbor och kunder som utgångspunkt innebär att kundernas behov och mål ska respekteras i allt vi gör. Detta gäller såväl tjänster för kommunborna och andra kunder som interna tjänster inom organisationen. Samtidigt innebär det att vi tar hänsyn till upplysningar och synpunkter från våra klienter när vi utvecklar tjänster och annan verksamhet. Tolerans, medmänsklighet och jämställdhet Med tolerans och jämställdhet avser vi att vi respekterar varandras synsätt, att vi opartiskt lyssnar på olika åsikter, att vi främjar rättvist bemötande och jämställdhet mellan människor och jämlikhet mellan könen, och att vi har förståelse för olikheter i fråga om både individer och grupper. I toleransbegreppet inbegriper vi också en strävan att förstå och sammanjämka olika kulturer. Kreativitet och innovationsförmåga Med kreativitet och innovationsförmåga avser vi vilja att gå in för nya lösningar och att fortlöpande bedriva försöks-, utrednings- och utvecklingsverksamhet samt förmåga att snabbt ta till sig och lära in ny kunskap. Partnerskap och gemenskap Med partnerskap och gemenskap avser vi ett öppet samarbete och ett nätverks-baserat arbetssätt som ger alla parter utbyte samt mångsidiga sammanslutnings- och partnerskapsrelationer. Det innebär också att kunderna deltar som jämlika aktörer i planeringen och genomförandet av tjänsterna. Resultat och verkan Med resultat och verkan avser vi att vår verksamhet är effektiv, produktiv och resurssnål. Genom resultatinriktat arbete når vi önskad effekt. Resultatinriktning innebär att vi med framgång når de uppställda målen på olika nivåer. Tjänster och övrig verksamhet är kostnadseffektiva. Hållbar utveckling I allt vi gör tar vi hänsyn till principerna för hållbar utveckling. Vi gynnar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Social hållbarhet inbegriper vårdnad om det historiska och kulturella arvet och respekt för det kristna arvet och kulturell mångfald.

10 Esbostrategin FOKUSOMRÅDEN OCH STRATEGISKA MÅL Fokusområdena i Esbostrategin är en vital och konkurrenskraftig stad för hållbar utveckling, kunder och kommunbor, tjänsteförsörjning, personal och ekonomi. Bilden visar orsak och verkan mellan fokusområdena. Kunder och kommunbor Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö. Kvaliteten på stadens tjänster förblir god på båda nationalspråken. En vital och konkurrenskraftig stad för hållbar utveckling Staden är internationellt attraktiv och Intressant. Kompetenta invånare och företag har fäste i Esbo. Tjänsteförsörjning Tjänsteförsörjningen och servicenätet utvecklas enligt konceptet för Målbild Staden har en kompetent personal som medverkar i utvecklingen, kan förnya sig och förbättrar produktiviteten. Ekonomi Personal Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Vision 2020: Esbo är en föregångare. Esbo är en bra plats för boende, lärande, arbete och företagarverksamhet. Esbostrategin Strategiska mål Varje fokusområde har ett strategiskt mål för fullmäktigeperioden. Strategins centrala innehåll utgörs av det produktivitetsprogram som fullmäktige godkände och av principerna och riktlinjerna för tjänsteförsörjningen och för omläggningen av servicenätet och effektivisering av lokalförvaltningen so fullmäktige godkände Vid utformningen av de åtgärder och objekt för utveckling som fastställs i samband med fullmäktigeperiodens mål beaktas sektorernas utkast till styrkort, produktivitets-programmet samt strategisamtalen mellan stadsdirektören och sektorernas ledningsgrupper. Fullmäktigeperiodens mål för sektorerna och resultatenheterna utformas med beaktande av Esbostrategins mål, fullmäktigeperiodens mål jämte där nämnda åtgärder och objekt för utveckling.

11 Esbostrategin EKONOMI Strategiskt mål: Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Fullmäktigeperiodens mål: 1.1. Stadens verksamhetsbidrag sjunker inte under 2009 års nivå Stadskoncernens kostnadseffektivitet och produktivitet ökar årligen med 2,5 procent och styckkostnaderna minskar på motsvarande sätt Med årsbidraget finansieras 60 procent av investeringarna Stadens lånestock är högst euro och koncernlånen högst euro per invånare Styrningen och förvaltningen av stadskoncernens verksamhet och ekonomi är effektiv. 2. PERSONAL Strategiskt mål: Staden har en kompetent personal som medverkar i utvecklingen, kan förnya sig och förbättrar produktiviteten. Fullmäktigeperiodens mål: 2.1. Ledarskapet och chefsarbetet håller hög nivå Personal- och kompetensstrukturen stöder utvecklingen av tjänsteförsörjningen och en effektiv tjänsteproduktion Staden tillämpar en modell för fortlöpande verksamhetsutveckling Personalens arbetshälsa är god och sjukfrånvaron har minskat Andelen personer med invandrarbakgrund bland personalen närmar sig andelen invandrarbefolkning i Esbo Staden erbjuder praktik och arbete på högskolenivå och andra stadiets nivå.

12 Esbostrategin TJÄNSTEFÖRSÖRJNING Strategiskt mål: Tjänsteförsörjningen och servicenätet utvecklas enligt konceptet för målbild Fullmäktigeperiodens mål: 3.1. Serviceutbudet utgör en proaktiv helhet som minskar skillnaderna i fråga om hälsa och välfärd, stöder kommunbornas egen aktivitet och ökar valfriheten Inom tjänsteförsörjningen används metoder som garanterar en ekonomisk, verkningsfull och energieffektiv verksamhet Tjänsteproduktionen och processerna utvecklas innovativt genom utökad användning av självbetjäning och e-tjänster Servicenätet planeras utifrån staden som helhet samt utifrån en indelning i närservice, lokal service, service för hela staden och regional service, med beaktande av språkgruppernas behov. Besluten bygger på utredningar om klimatkonsekvenserna för olika alternativ Staden avstår från oändamålsenliga enheter, och verksamheter sammanförs till större helheter med beaktande av klimatkonsekvenserna Tjänster för finska, svenska och andra språkgrupper kan placeras i gemensamma lokaler Tjänster produceras över kommungränserna Lokalförsörjningen planeras för bättre ekonomi, flexibilitet och energieffektivitet och möjligheter till samanvändning Förvaltnings- och servicelokalerna utnyttjas mer effektivt De interna tjänsterna inom stadskoncernen har effektiviserats betydligt Tjänsterna utvärderas med hjälp av kvalitets- och kundnöjdhetsmätare och lönsamhets- och produktivitetsmätare Inom tjänsteproduktionen och vid köp av tjänster uppmärksammas miljökriterier och en hållbar utveckling.

13 Esbostrategin KUNDER OCH KOMMUNBOR Strategiskt mål: Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö. Kvaliteten på stadens tjänster förblir god på båda nationalspråken. Fullmäktigeperiodens mål: 4.1. Invånarna upplever att boendeområdena, samhällsgemenskapen och stadscentrumen är trygga Invånarna har fler möjligheter än tidigare att delta i utvecklingen av tjänster och närmiljö Välbefinnandet bland barn, unga och äldre har ökat Integreringen av invandrare är snabb och kompletterar boende-områdena, och sysselsättningsgraden för invandrare har ökat Invånarna sköter merparten av sina ärenden elektroniskt Invånarna är nöjda med de tjänster som staden anordnar. 5. EN VITAL OCH KONKURRENSKRAFTIG STAD FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Strategiskt mål: Staden är internationellt attraktiv och intressant. Kompetenta invånare och företag har fäste i Esbo. Fullmäktigeperiodens mål: 5.1. Universiteten och yrkeshögskolorna utgör ett enhetligt attraktivt campusnätverk för utländska studerande och forskare Otnäs, Kägeludden, Hagalund och Storåkern utvecklas som en mångsidig koncentration för vetenskap, konst, ekonomi och idrott samt som bostadsområden med trädgårdsstadskaraktär Innovationsmiljön i Otnäs producerar tillväxtorienterade företag och serviceinnovationer av världsklass Som en del av metropolområdet är staden en välkänd föregångare inom internationella nätverk och stadsregioner på grund av den attraktiva kombinationen av vetenskap, konst och ekonomi Målen i avsiktsförklaringen om bostads- och tomtutbud är uppfyllda.

14 Esbostrategin De kollektiva trafikförbindelserna till tjänstekoncentrationerna förbättras, kollektivtrafikens andel ökar och målen i avsikts-förklaringen om Helsingforsregionens trafiksystem är uppfyllda Stadens vitalitet har förstärkts genom en enhetlig stadsstruktur i enlighet med en hållbar utveckling Tillväxten inom företagsverksamheten har förstärkt stadens inkomstbas Servicen placeras i närheten av de stora kundströmmarna längs järnvägen, metron och andra viktiga kollektivtrafikleder Utsläppen av växthusgaser minskar årligen i enlighet med klimatstrategins mål.

15 13 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN DE EKONOMISKA UTSIKTERNA FÖR HELSINGFORSREGIONEN OCH ESBO Produktionen ökade 2011 i Helsingforsregionen med knappa 2 procent och i hela landet med 2,7 procent. Nedtrappningen under senare halvan av fjolåret fortgick i början av innevarande år: enligt förhandsberäkningarna ökade produktionen i januari juni inom Helsingforsregionen ca 1 procent jämfört med föregående år, dvs. samma takt som i hela landet. Produktionsnivån har inte nått 2008 års nivå i Helsingforsregionen och inte heller i hela landet. Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen är tudelad: industrins omsättning minskade föregående år och i början av i år på grund av problem inom datakommunikationsbranschen, men inom byggnationen och inom de flesta servicebranscher fortgick tillväxten stark till mitten av innevarande år. Den europeiska finanskrisen och den långsamma återhämtningen i USA:s ekonomi har ökat den ekonomiska osäkerheten. Färska ekonomiprognoser (FM, ETLA, Löntagarnas forskningsinstitut, PTT i september 2012) uppskattar ändringen i Finlands bruttonationalprodukt till -0,5 1 procent 2012 och 1 2 procent Konjunkturutsikterna försvagades i somras för företag inom såväl industrin som servicebranscherna. De bedömningar som företagen i Helsingforsregionen gör om sina konjunkturutsikter avviker inte väsentligt från bedömningarna hos företagen i hela landet. Vi kan beräkna att tillväxtutsikterna för 2013 är de samma i Helsingforsregionen som på riksnivå. I Helsingforsregionen ökade sysselsättningen från 2010 till början av innevarande år. Sysselsättningen har ökat något snabbare i Helsingforsregionen än i hela landet efter 2009 års recession. Sysselsättningsökningen i fråga om tjänster inom affärslivet och andra servicebranscher har kompenserat för sysselsättningsminskningen inom datakommunikationsbranschen. Under innevarande års andra kvartal började regionens sysselsättning dock uppvisa en sjunkande trend. Hur sysselsättningen utvecklas inom Helsingforsregionen inom den närmaste framtiden beror på den allmänna konjunkturutvecklingen, men i synnerhet i huvudstadsregionen på strukturomvandlingen inom IT-branschen och dess verkningar på sysselsättningen. Jämfört med hela regionen ligger fokus i Esbos näringslivsstruktur på IT-branschen (datakommunikationsutrustning, program- och datatjänster), teknisk partihandel, forskning och utveckling, affärslivstjänster, läkemedelsframställning samt energi- och bränslebranscherna.

16 14 Utmaningar för Helsingforsregionen och Esbo under de närmaste åren: - Strukturomvandlingen inom IT-branschen. Regionekonomin i Helsingforsregionen är starkt beroende av IT-branschens framtid. Branschen är särskilt koncentrerad till Esbo. Hur ska det enorma kompetenskapital som utvecklats inom IT-klustret kunna kanaliseras som växtkraft för nya företag och branscher? - Unga personer i arbetsför ålder blir utslagna från studier och arbetsmarknaden. En oproportionerligt stor del av Helsingforsregionens ungdomar, av vilka en ökande andel har utländska modersmål, hotas av utslagning från studier och arbete. Deras arbetskraftspotential blir outnyttjad samtidigt som många branscher lider av brist på arbetskraft. Dessutom medför gravt marginaliserade personer betydande sociala kostnader för samhället. - Stelhet i bostadsproduktionen. Bostadsproduktionen. som i förhållande till folkökningen är kroniskt otillräcklig, har lett till att bostädernas priser och hyror har stigit till en nivå som begränsar bl.a. tillgången på arbetskraft. Bakgrunden är ett stelt system för planering av markanvändningen som leder till att det faktiska utbudet på tomtmark är otillräckligt. Problemet är regionalt och följderna märks av också i Esbo. - En spridd samhällsstruktur. Trots strävanden i motsatt riktning blir bosättningen i Helsingforsregionen mer utspridd. Det leder till höga investerings- och underhållskostnader för samhällstekniken och för service- och trafiknätet. De negativa dragen med tätare byggda arbetsplatser och bostäder överbetonas, medan nyttorna och kostnadsbesparingarna systematiskt underskattas. - Problem med servicenätet. Hälsovårds- och socialtjänsternas system är ineffektivt och dyrt. ESBO STADS OMVÄRLD 1. De utmaningar befolkningsökningen ställer på serviceproduktionen En snabb folkökning ökar behovet av tjänster. År 2011 har ökningen i Esbo varit uppenbart snabbare än de senaste åren. Totalt uppgick ökningen till invånare. Varken kort- eller långsiktiga befolkningsprognoser ger vid handen att folkökningen skulle avstanna. Befolkningsökningen är också annorlunda än den var ännu i början av 2000-talet. För närvarande ökar befolkningen främst till följd av födelseöverskott och invandring och i år också till följd av en ökad flyttning inom landet. Folkökningen och den förändrade befolkningsstrukturen är den centrala orsaken till att stadens investeringsprogram för närvarande och i framtiden är ytterst stort. Den ökande andelen äldre. Trots att Esbo ännu är en stad med rätt ung åldersstruktur, ökar både antalet och den relativa andelen äldre snabbt. Antalet 85 år fyllda ökar från nuvarande ca till personer före Även om målet är att den åldrande befolkningen bor hemma så länge som möjligt, ställer den ökande andelen äldre krav på stadens äldreomsorg. En annan, om också klart mer avlägsen verkan har den ändrade försörjningskvoten som senare kommer att påverka också stadens skatteinkomstflöde. Ökningen av befolkning med utländskt modersmål är i fortsättningen stark såväl i Esbo som i hela regionen. Esbo har för närvarande knappa invånare med utländskt modersmål och mängden väntas fram till år 2030 öka med ca varvid andelen invånare med utländskt modersmål är ca 17 procent av hela befolkningen. En motsvarande relativ ökning sker också i huvudstadsregionens övriga kommuner. Däremot är ökningen långsammare i kranskommunerna. Då andelen och antalet invånare med utländskt modersmål ökar, blir en effektiv integration en första rangens fråga. Rekrytering av kompetent personal. När arbetskraftsresursen minskar måste städerna i allt högre grad konkurrera vid rekryteringen av kompetent personal. Från 2012 till 2021 kommer av Esbo stads anställda att gå i pension. Detta resursbortfall kan inte helt ersättas. Staden måste också i enlighet med Esbostrategin utveckla arbetsmetoder och e- tjänster och stödja kommunborna i att aktivt ta hand om sig själva och sin närmiljö. 2. Utmaningar som beror av att stadsstrukturen ska förtätas och bostadsproduktionen säkras Esbo har redan i flera års tid förlorat barnfamiljer till grannkommunerna. Ett av de viktigaste skälen till utflyttningen är dels den höga prisnivån på familjebostäder, dels bristen på tomter som lämpar sig för byggande i egen regi och som staden erbjuder. Det staden kan göra är att genom snabbare detaljplanering och markanvändningsavtal öka utbudet på tomter som lämpar sig för byggande. Den höga prisnivån på bostäder beror på många faktorer som staden inte har

17 15 möjligheter att påverka direkt. Att förtäta planläggningen och byggandet i miljön kring metrostationerna skapar nya möjligheter för bostadsproduktionen. Situationen kan också lösas genom en gemensam avsiktsförklaring mellan kommunerna och staten som har starkare verkningar. 3. Klimatstrategins krav Målen i klimatstrategin förutsätter att staden vidtar aktiva åtgärder för att förtäta samhällsstrukturen och bl.a. styra trafik- och konsumtionsbeteendet mot en hållbar grund. I detta avseende är västmetron ett stort steg framåt. En förlängning av metron till Stensvik samt en förlängning av stadsbanan från Alberga till Esbo centrum och vidare till Köklax hör till de kommande årens viktigaste projekt. Staden har ambitionen att vara föregångare i fråga om att utveckla eldriven trafik och den behövliga infrastrukturen. Energi- och materialeffektiviteten förbättras i byggnationen och användningen av byggnader. Stadens nybyggnation och reparationer utvecklas genom pilotbyggen. Kostnaderna ska beräknas för hela livscykeln. Klimatkonsekvenserna ska också beräknas och beaktas vid budgeteringen. Genom att främja elektronisk kommunikation minskas trafiken och utsläppen. Staden informerar aktivt om egna klimatåtgärder och kommunbornas medvetenhet utökas. Också stadens personal utbildas i klimatfrågor och den egna expertisen utvecklas. 4. Kommunstrukturreformen Reformen av kommunstrukturen är nu i ett skede då man under hösten 2012 för Helsingforsregionens del utarbetar en förutredning om eventuella utredningsområden för kommunindelningen och om en metropolförvaltning. Under 2013 görs de egentliga fortsatta utredningarna och besluten om hur arbetet går vidare. Eventuella ändringar i kommunindelningen och en metropolförvaltning kan för Helsingforsregionens del träda i kraft tidigast Befolkningen I början av år 2012 hade Esbo invånare. Antalet ökade under året med invånare, dvs. 1,8 procent. Folkökningen var störst sedan Av ökningen var personer inflyttningsöverskott, vilket är nästan hälften av befolkningsökningen om 49,6 procent. Flyttningsöverskottet från andra kommuner i Finland ökade under år 2011 med närmare 700 personer. Flyttningsöverskottet från utlandet uppgick till personer. I början av 2012 fanns det i Esbo invånare med utländskt medborgarskap, dvs. 7,4 procent. Antalet invånare med ett utländskt språk som modersmål var betydligt större, , och deras andel av befolkningen hade under året ökat till 10,3 procent. De vanligaste utländska modersmålen är ryska, estniska, engelska, somaliska och kinesiska. Antalet invånare med svenska som modersmål uppgick till , och deras andel hade sjunkit till 8,0 procent. Befolkningen per storområde vid årsskiftet 2011/2012, och Ändring Ändring Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Stor-Alberga , , , , ,6 Stor-Hagalund , , , , ,5 Stor-Mattby , , , , ,2 Stor-Esboviken , , , , ,1 Stor-Köklax , , , , ,9 Gamla Esbo , , , , ,7 Norra Esbo , , , , ,2 Övriga , , , , ,7 Esbo , , , , ,0

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10.

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. Ekonomi 1. Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. 1.1 Stadens

Läs mer

VISION. Budgeten 2014 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013

VISION. Budgeten 2014 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013 Budgeten 2014 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013 B ERÄTTELSEN OM VISION Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014 Budgeten 2015 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014 Innehåll FÖRORD 1 BERÄTTELSEN OM ESBO 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 28 Översiktstabeller

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1 1052/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 58 5.3.2012 32 Esbo stads proprieborgen för :s lån på 16 025 000 euro Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn 09

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Esbo stad Beslut 1 / 5

Esbo stad Beslut 1 / 5 Esbo stad Beslut / 5 79/0.0.0/0 Stadsstyrelsen 7..0 Fullmäktige 0..0 Tillfällig ändring av Tapiolan Keskuspysäköinti Oy:s bolagsordning och delägaravtal jämte åtgärder samt stadens borgen för bolagets

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo Stadsstyrelsen: 3.3.2014 bilaga 1 1 (7) RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo En del av programmet

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Tulostavoite / tavoite 31.10 Valtuustokauden tavoitteen toteutuminen. Under arbete. MÅLET UPPNÅS.

Tulostavoite / tavoite 31.10 Valtuustokauden tavoitteen toteutuminen. Under arbete. MÅLET UPPNÅS. Päämäärä 1. Stadskoncern ens ekonomiska balans är hållbar. 1. Ekonomi Valtuustokaud en tavoitteet (Espoo-strateg ia) 1.1 Stadens verksamhetsbi drag sjunker inte under 2009 års nivå. (P 5.3, 5.4, 5.6, 5.7,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 4947/02.05.05/2014 Stadsstyrelsen 349 15.12.2014 14 Beviljande av anslag för köp av aktierna i Tapiolan Keilahalli Oy och Tapiolan Urheilutalo Oy Beredning och upplysningar:

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin TATU

Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin TATU Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin 19.5.2014 Version: 1.0 Programmets ägare: Styrgruppens ordförande: Programchef: Jukka Mäkelä Jukka Mäkelä Pekka Heikkinen Programplan

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 4968/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 340 26.11.2012 154 Höjning av stadens proprieborgen för Länsimetro Oy:s lån samt för de derivat som används för att skydda lånen Beredning

Läs mer

Den svenska metropolen Finlands 15:e största stad

Den svenska metropolen Finlands 15:e största stad Den svenska metropolen Finlands 15:e största stad Innehåll 1. Inledning - Finlands ansikte mot omvärlden 3 2. Det nuvarande samarbetet i huvudstadsregionen 4 3. Kommun- och servicestrukturreformen i regionen

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 86

Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 86 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 86 Sammanträde Tid 20.05.2013 måndag kl. 17:30 Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE

Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning 2013 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år Enligt de preliminära uppgifterna

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 Stadsstyrelsens förslag 4.11.2013 INNEHÅLL VANDA BYGGS UPP PÅ EN SOLID VÄRDEGRUND... 1 FÖRÄNDRINGAR I VANDA STADS OMVÄRLD... 2 EKONOMINS UTVECKLINGSUTSIKTER...11 UTVECKLINGEN

Läs mer

Esbo stad Protokoll 21. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1. 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån

Esbo stad Protokoll 21. Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1. 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån Fullmäktige 28.01.2013 Sida 1 / 1 5381/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 19 7.1.2013 21 Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån Beredning och upplysningar: Hindsberg-Karkola

Läs mer

Esbo stad Protokoll 60. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 60. Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.04.2013 Sida 1 / 1 1288/02.05.06/2013 Stadsstyrelsen 99 25.3.2013 60 Beviljande av Esbo stads proprieborgen till Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn 09 816 84330

Läs mer

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Stadsfullmäktige 118 12.11.2014 Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Grundtrygghetsnämnden 26.8.2014 5 Nummi-Pusulan Vuokra-asunnot Oy (123 bostäder) samt i Karislojoområdet

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Stadsfullmäktige 18.11.2013 Omslagsbild Seppo Niva Omslag Sanna Henriksson, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer