FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25. Översiktstabeller 32

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN 2010 2013 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25. Översiktstabeller 32"

Transkript

1

2 Innehåll FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25 Översiktstabeller 32 DRIFTSEKONOMIDELEN 37 1 Allmän förvaltning 39 2 Social- och hälsovårdssektorn 57 3 Bildningssektorn 99 4 Teknik- och miljösektorn 151 Affärsverket Lokalcentralen 177 Balansenheten Storåkern 189 Balansenheten Hagalund 195 Affärsverkssektorn 201 Affärsverket Esbo personaltjänster 213 Affärsverket Esbo ekonomitjänster 217 Affärsverket Esbo logistik 221 Affärsverket Västra Nylands räddningsverk 227 Affärsverket Esbo catering 235 Affärsverket Esbo fastighetstjänster 243 Affärsverket Esbo stadsteknik 249 RESULTATRÄKNINGSDELEN 255 INVESTERINGSDELEN 271 FINANSIERINGSDELEN 285 BILAGOR 289 (1 (Fullmäktiges beslut) 2 Budgetens bindande verkan och uppföljning samt anvisningar om tillämpning 3 Investeringar projektvis

3 1 Ekonomiplan Förord Esbo ordnar tjänster för en växande befolkning och skapar förutsättningar för tillväxt Esbo stad stödjer invånarnas möjligheter till ett gott liv och en livsmiljö av hög kvalitet. I det ingår välfungerande närtjänster av hög kvalitet, läroanstalter av hög standard, goda idrotts- och kulturtjänster samt flexibla och sporrande möjligheter för företagsamhet. Esbo växer snabbast av de stora städerna. Befolkningen ökar med över invånare per år till följd av födelseöverskott och invandring. Också antalet och den relativa andelen äldre ökar snabbt. Vi behöver nya lösningar och inkluderande servicemodeller genom vilka staden bereder sig för att befolkningen åldras och för att stödja barnfamiljer, ungdomar och invandrare. Som landets näst största stad och som en del av en omfattande nätverksbaserad metropol har Esbo ett särskilt stort ansvar för att främja näringslivets konkurrenskraft. Strukturförändringen inom datakommunikationsbranschen och dess inverkan på sysselsättningen beaktas i stadens näringspolitik. Vi bygger ett effektivt nätverksbaserat sätt att stödja tillkomsten av startupföretag samt näringslivets allmänna verksamhetsförutsättningar att växa och bli mer internationellt. Det här syns redan nu i att ett flertal företag har blivit framgångshistorier och i en stark tro på framtiden. Västmetron och byggandet av dess fortsättning samt utveckling av Hagalunds, Otnäs och Kägeluddens T3-område är viktiga investeringar i att stärka huvudstadsregionens och hela Finlands internationella konkurrenskraft. Stadens investeringsprogram under de kommande åren är av historiska dimensioner. I vår växande stad satsar vi starkt på basservicen för kommunborna samt på utvecklingen av omvärlden och trafikförbindelserna. Viktiga projekthelheter är programmet för ombyggnad av skolorna, byggande av Lärobackens skola, ombyggnad av Alberga simhall och ett nytt utomhusbad, Leva och bo-centren och Esbo sjukhus samt programmet för utveckling av Esbo centrum och byggandet av Storåkern. Espoon Asunnot Oy låter bygga cirka 300 nya hyresbostäder per år. Esbos styrka är en nätverksbaserad stadsstruktur med fem områdescentrum. Det tryggar en trivsam boendemiljö, där tjänster, natur och goda trafikförbindelser finns nära. Vi utvecklar alla områdescentrum på grundval av deras starka sidor. Stadens tjänster placeras främst invid spårvägsförbindelser och andra kollektivtrafikförbindelser. Lånestocken växer kontrollerat En betydande del av lokal- och infrabyggandet görs i balansräkningen för dotterbolag och regionala samarbetsorgan. År 2013 uppgår stadens investeringar till 243 miljoner euro och investeringar som görs via dottersamfunden uppgår till sammanlagt 193 miljoner euro. Till det kommer ytterligare Espoon Asunnot Oy:s produktionen av hyresbostäder, som finansieras med lån och betalas med hyresinkomster. Av baskommunens investeringar finansieras ungefär hälften med internt tillförda medel. Resten täcks genom att ta ur fonden för utveckling av basservicen samt genom lån och med statsandelar. Kapitalet i fonden för försäljningen av aktierna i energibolaget används inte, men användningen av den tidigare grundade fonden fortsätter under kommande år så att kapitalet används slut efter år Koncernens dotterbolag finansierar sina investeringar helt med lån. Koncernens lånestock växer år 2013 med sammanlagt 236 miljoner euro. Av det är cirka 42 miljoner euro ytterligare lån för baskommunen. Både koncernens och baskommunens lånestock kommer att öka kraftigt under åren 2014 och Lånebeloppet kommer trots allt att växa kontrollerat, då strukturen för stadens balansräkning beaktas.

4 2 Ekonomiplan Esbos tillväxt, nya tjänster och lokaler ökar också driftskostnaderna. Stadens verksamhetsutgifter växer med 4,1 procent år Stadens personalmängd ökar med cirka 150 personer. Ökningen gäller småbarnspedagogiken, undervisningen, äldreomsorgen samt familje- och socialservicen. År 2013 beräknas skatteinkomsterna uppgå till miljoner euro, dvs. 3,6 procent mer än år Skatteinkomstberäkningen har sänkts sedan förra våren som en följd av att den allmänna ekonomiska situationen har försvagats. Årsbidraget 2013 är cirka 105 miljoner euro. År 2013 beräknas räkenskapsperiodens resultat vara nära noll. Esbo kommer under nästa år att utvärdera sättet att organisera och producera tjänster. För fullmäktigeperioden utarbetas Esbostrategin Berättelsen om Esbo och det är meningen att man ska besluta om målen för fullmäktigeperioden under våren. En ekonomiskt stram omvärld förutsätter att staden förbättrar kostnadseffektiviteten och produktiviteten. Esbo utarbetar också en ekonomisk beredskapsplan för en tioårsperiod. Stadsdirektör Jukka Mäkelä

5 Esbostrategin ESBOSTRATEGIN Godkänd och justerad av stadsfullmäktige

6 Esbostrategin

7 Esbostrategin INLEDNING Esbostrategin utarbetades enligt en ny strategimodell. De främsta nyheterna är att strategin komprimerades och att styrkort för genomförandet infördes för sektorer och resultatenheter. Den nya strategimodellen ska förstärka Esbostrategins styreffekt och samtidigt ge rum för sektorernas och resultatenheternas strategiarbete. Genom strategiprocessen eftersträvas att Esbostrategin kan genomföras snabbt och enhetligt inom sektorerna, att styrkort och begrepp används enhetligt och att växelverkan på olika nivåer av organisationen ökar. Esbostrategin fokuserar på den försvagade ekonomiska situationen och den har karaktären av en överlevnadsstrategi. Arbetet på strategin inleddes vid fullmäktiges seminarium i januari Efter fullmäktiges seminarium fortgick beredningen som tjänstemannauppdrag och i stadsstyrelsens aftonskolor. Utkastet till strategi utvärderades vid fullmäktiges seminarium i maj. Fullmäktige godkände Esbostrategin den 7 september En delrevidering av strategin aktualiserades särskilt i fråga om fokusområdet Tjänsteförsörjning då fullmäktige den 14 december 2009 beslutade om principer och riktlinjer för tjänsteförsörjningen samt förnyandet av servicenätet och effektiviseringen av lokalförvaltningen. Fullmäktige beslutade om en justering av Esbostrategin Justeringen av Esbostrategin inriktas på det strategiska målet för fokusområdet Tjänsteförsörjning jämte fullmäktigeperiodens mål och 3.12., fokusområdet Personal, fullmäktigeperiodens mål 2.2 och fokusområdet En vital och konkurrenskraftig stad för hållbar utveckling, fullmäktigeperiodens mål 5.6., 5.9. och De resultatmål som anknyter till strategin godkänns separat årligen i samband med godkännandet av budgeten. STRATEGIBEGREPP I Esbos strategimodell används samma begrepp både i Esbostrategin och i sektorernas och resultatenheternas styrkort. I det följande presenteras de använda begreppen med definitioner. Den strategiska grunden utgörs av verksamhetsidén, värderingarna och visionen. Visionen visar riktningen i en omvärld i förändring. Visionen beskriver den framtid som staden vill gå mot och de strategiska avsikter staden gemensamt vill satsa på. Verksamhetsidén beskriver stadens (organisationens) grundläggande syfte. Verksamhetsidén är till sin natur bestående. Värderingarna utgör organisationskulturens fundament och ges högsta prioritet i stadens verksamhet. Värderingarna är till sin natur bestående. Strategin avser ett medvetet val av riktning i en omvärld som förändras. Strategin och dess innehåll bildas med hjälp av begreppen fokusområden, strategiska mål, fullmäktigeperiodens mål, mätare/utvärderingskriterier, resultatmål och avsikter. Fokusområden är strategiska områden enligt vilka de strategiska målen vinklas. Genom fokusområdena kan strategins balans utvärderas.

8 Esbostrategin Strategiska mål är långsiktiga (en strategiperiod) mål som härleds ur visionen och vilkas genomförande leder till att staden når visionen eller närmar sig den. Fullmäktigeperiodens mål måste absolut nås för att de strategiska målen och därigenom visionen ska kunna nås. Dessa mål ska gå att mäta eller utvärdera. Mätare/utvärderingskriterier är indikatorer för beskrivning av det aktuella läget. För fullmäktigeperiodens mål för varje sektor eller underlydande enhet definieras en eller vid behov flera mätare eller annat utvärderingskriterium. Resultatmål är operativa eller ekonomiska mål som uppställs av fullmäktige och genom vilka fullmäktigeperiodens mål konkretiseras. Målnivån uppställs årligen. Mål uppställs av sektorn eller en underställd enhet utöver resultatmålen. Dessa mål ska konkretisera fullmäktigeperiodens mål. Målnivån uppställs årligen. ESBOVISIONEN 2020 Esbo är en föregångare. Esbo är en bra plats för boende, lärande, arbete och företagarverksamhet. Esbo är en pluralistisk och mångkulturell stad med ett öppet och vitalt kulturklimat. Esbos historiska arv, dess omväxlande natur, närheten till havet, de trivsamma bostadsområdena och de goda förbindelserna borgar för en trygg stadsmiljö inom ramen för de individuella stadskärnorna. Esbo präglas av individuella aktörer och gemensamt ansvar. Esbo ger invånarna goda möjligheter att växa och utvecklas både fysiskt och psykiskt. Esbo erbjuder sina invånare kvalitetstjänster och ett stort utbud av olika fritidssysselsättningar. Esbo är som en del av huvudstadsregionen en internationellt förankrad stad med specialiserat kunnande i högteknologi, utbildning, kultur, idrott, forskning och innovationer. Esbo är en föregångare i fråga om att bekämpa klimatförändringen. ESBO STADS VERKSAMHETSIDÉ Esbo stad ger sina invånare möjligheter till en god livskvalitet och erbjuder företagen en internationellt konkurrenskraftig miljö utifrån principen om hållbar utveckling.

9 Esbostrategin ESBOS VÄRDERINGAR Kommunbor och kunder som utgångspunkt Kommunbor och kunder som utgångspunkt innebär att kundernas behov och mål ska respekteras i allt vi gör. Detta gäller såväl tjänster för kommunborna och andra kunder som interna tjänster inom organisationen. Samtidigt innebär det att vi tar hänsyn till upplysningar och synpunkter från våra klienter när vi utvecklar tjänster och annan verksamhet. Tolerans, medmänsklighet och jämställdhet Med tolerans och jämställdhet avser vi att vi respekterar varandras synsätt, att vi opartiskt lyssnar på olika åsikter, att vi främjar rättvist bemötande och jämställdhet mellan människor och jämlikhet mellan könen, och att vi har förståelse för olikheter i fråga om både individer och grupper. I toleransbegreppet inbegriper vi också en strävan att förstå och sammanjämka olika kulturer. Kreativitet och innovationsförmåga Med kreativitet och innovationsförmåga avser vi vilja att gå in för nya lösningar och att fortlöpande bedriva försöks-, utrednings- och utvecklingsverksamhet samt förmåga att snabbt ta till sig och lära in ny kunskap. Partnerskap och gemenskap Med partnerskap och gemenskap avser vi ett öppet samarbete och ett nätverks-baserat arbetssätt som ger alla parter utbyte samt mångsidiga sammanslutnings- och partnerskapsrelationer. Det innebär också att kunderna deltar som jämlika aktörer i planeringen och genomförandet av tjänsterna. Resultat och verkan Med resultat och verkan avser vi att vår verksamhet är effektiv, produktiv och resurssnål. Genom resultatinriktat arbete når vi önskad effekt. Resultatinriktning innebär att vi med framgång når de uppställda målen på olika nivåer. Tjänster och övrig verksamhet är kostnadseffektiva. Hållbar utveckling I allt vi gör tar vi hänsyn till principerna för hållbar utveckling. Vi gynnar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Social hållbarhet inbegriper vårdnad om det historiska och kulturella arvet och respekt för det kristna arvet och kulturell mångfald.

10 Esbostrategin FOKUSOMRÅDEN OCH STRATEGISKA MÅL Fokusområdena i Esbostrategin är en vital och konkurrenskraftig stad för hållbar utveckling, kunder och kommunbor, tjänsteförsörjning, personal och ekonomi. Bilden visar orsak och verkan mellan fokusområdena. Kunder och kommunbor Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö. Kvaliteten på stadens tjänster förblir god på båda nationalspråken. En vital och konkurrenskraftig stad för hållbar utveckling Staden är internationellt attraktiv och Intressant. Kompetenta invånare och företag har fäste i Esbo. Tjänsteförsörjning Tjänsteförsörjningen och servicenätet utvecklas enligt konceptet för Målbild Staden har en kompetent personal som medverkar i utvecklingen, kan förnya sig och förbättrar produktiviteten. Ekonomi Personal Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Vision 2020: Esbo är en föregångare. Esbo är en bra plats för boende, lärande, arbete och företagarverksamhet. Esbostrategin Strategiska mål Varje fokusområde har ett strategiskt mål för fullmäktigeperioden. Strategins centrala innehåll utgörs av det produktivitetsprogram som fullmäktige godkände och av principerna och riktlinjerna för tjänsteförsörjningen och för omläggningen av servicenätet och effektivisering av lokalförvaltningen so fullmäktige godkände Vid utformningen av de åtgärder och objekt för utveckling som fastställs i samband med fullmäktigeperiodens mål beaktas sektorernas utkast till styrkort, produktivitets-programmet samt strategisamtalen mellan stadsdirektören och sektorernas ledningsgrupper. Fullmäktigeperiodens mål för sektorerna och resultatenheterna utformas med beaktande av Esbostrategins mål, fullmäktigeperiodens mål jämte där nämnda åtgärder och objekt för utveckling.

11 Esbostrategin EKONOMI Strategiskt mål: Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Fullmäktigeperiodens mål: 1.1. Stadens verksamhetsbidrag sjunker inte under 2009 års nivå Stadskoncernens kostnadseffektivitet och produktivitet ökar årligen med 2,5 procent och styckkostnaderna minskar på motsvarande sätt Med årsbidraget finansieras 60 procent av investeringarna Stadens lånestock är högst euro och koncernlånen högst euro per invånare Styrningen och förvaltningen av stadskoncernens verksamhet och ekonomi är effektiv. 2. PERSONAL Strategiskt mål: Staden har en kompetent personal som medverkar i utvecklingen, kan förnya sig och förbättrar produktiviteten. Fullmäktigeperiodens mål: 2.1. Ledarskapet och chefsarbetet håller hög nivå Personal- och kompetensstrukturen stöder utvecklingen av tjänsteförsörjningen och en effektiv tjänsteproduktion Staden tillämpar en modell för fortlöpande verksamhetsutveckling Personalens arbetshälsa är god och sjukfrånvaron har minskat Andelen personer med invandrarbakgrund bland personalen närmar sig andelen invandrarbefolkning i Esbo Staden erbjuder praktik och arbete på högskolenivå och andra stadiets nivå.

12 Esbostrategin TJÄNSTEFÖRSÖRJNING Strategiskt mål: Tjänsteförsörjningen och servicenätet utvecklas enligt konceptet för målbild Fullmäktigeperiodens mål: 3.1. Serviceutbudet utgör en proaktiv helhet som minskar skillnaderna i fråga om hälsa och välfärd, stöder kommunbornas egen aktivitet och ökar valfriheten Inom tjänsteförsörjningen används metoder som garanterar en ekonomisk, verkningsfull och energieffektiv verksamhet Tjänsteproduktionen och processerna utvecklas innovativt genom utökad användning av självbetjäning och e-tjänster Servicenätet planeras utifrån staden som helhet samt utifrån en indelning i närservice, lokal service, service för hela staden och regional service, med beaktande av språkgruppernas behov. Besluten bygger på utredningar om klimatkonsekvenserna för olika alternativ Staden avstår från oändamålsenliga enheter, och verksamheter sammanförs till större helheter med beaktande av klimatkonsekvenserna Tjänster för finska, svenska och andra språkgrupper kan placeras i gemensamma lokaler Tjänster produceras över kommungränserna Lokalförsörjningen planeras för bättre ekonomi, flexibilitet och energieffektivitet och möjligheter till samanvändning Förvaltnings- och servicelokalerna utnyttjas mer effektivt De interna tjänsterna inom stadskoncernen har effektiviserats betydligt Tjänsterna utvärderas med hjälp av kvalitets- och kundnöjdhetsmätare och lönsamhets- och produktivitetsmätare Inom tjänsteproduktionen och vid köp av tjänster uppmärksammas miljökriterier och en hållbar utveckling.

13 Esbostrategin KUNDER OCH KOMMUNBOR Strategiskt mål: Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö. Kvaliteten på stadens tjänster förblir god på båda nationalspråken. Fullmäktigeperiodens mål: 4.1. Invånarna upplever att boendeområdena, samhällsgemenskapen och stadscentrumen är trygga Invånarna har fler möjligheter än tidigare att delta i utvecklingen av tjänster och närmiljö Välbefinnandet bland barn, unga och äldre har ökat Integreringen av invandrare är snabb och kompletterar boende-områdena, och sysselsättningsgraden för invandrare har ökat Invånarna sköter merparten av sina ärenden elektroniskt Invånarna är nöjda med de tjänster som staden anordnar. 5. EN VITAL OCH KONKURRENSKRAFTIG STAD FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Strategiskt mål: Staden är internationellt attraktiv och intressant. Kompetenta invånare och företag har fäste i Esbo. Fullmäktigeperiodens mål: 5.1. Universiteten och yrkeshögskolorna utgör ett enhetligt attraktivt campusnätverk för utländska studerande och forskare Otnäs, Kägeludden, Hagalund och Storåkern utvecklas som en mångsidig koncentration för vetenskap, konst, ekonomi och idrott samt som bostadsområden med trädgårdsstadskaraktär Innovationsmiljön i Otnäs producerar tillväxtorienterade företag och serviceinnovationer av världsklass Som en del av metropolområdet är staden en välkänd föregångare inom internationella nätverk och stadsregioner på grund av den attraktiva kombinationen av vetenskap, konst och ekonomi Målen i avsiktsförklaringen om bostads- och tomtutbud är uppfyllda.

14 Esbostrategin De kollektiva trafikförbindelserna till tjänstekoncentrationerna förbättras, kollektivtrafikens andel ökar och målen i avsikts-förklaringen om Helsingforsregionens trafiksystem är uppfyllda Stadens vitalitet har förstärkts genom en enhetlig stadsstruktur i enlighet med en hållbar utveckling Tillväxten inom företagsverksamheten har förstärkt stadens inkomstbas Servicen placeras i närheten av de stora kundströmmarna längs järnvägen, metron och andra viktiga kollektivtrafikleder Utsläppen av växthusgaser minskar årligen i enlighet med klimatstrategins mål.

15 13 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN DE EKONOMISKA UTSIKTERNA FÖR HELSINGFORSREGIONEN OCH ESBO Produktionen ökade 2011 i Helsingforsregionen med knappa 2 procent och i hela landet med 2,7 procent. Nedtrappningen under senare halvan av fjolåret fortgick i början av innevarande år: enligt förhandsberäkningarna ökade produktionen i januari juni inom Helsingforsregionen ca 1 procent jämfört med föregående år, dvs. samma takt som i hela landet. Produktionsnivån har inte nått 2008 års nivå i Helsingforsregionen och inte heller i hela landet. Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen är tudelad: industrins omsättning minskade föregående år och i början av i år på grund av problem inom datakommunikationsbranschen, men inom byggnationen och inom de flesta servicebranscher fortgick tillväxten stark till mitten av innevarande år. Den europeiska finanskrisen och den långsamma återhämtningen i USA:s ekonomi har ökat den ekonomiska osäkerheten. Färska ekonomiprognoser (FM, ETLA, Löntagarnas forskningsinstitut, PTT i september 2012) uppskattar ändringen i Finlands bruttonationalprodukt till -0,5 1 procent 2012 och 1 2 procent Konjunkturutsikterna försvagades i somras för företag inom såväl industrin som servicebranscherna. De bedömningar som företagen i Helsingforsregionen gör om sina konjunkturutsikter avviker inte väsentligt från bedömningarna hos företagen i hela landet. Vi kan beräkna att tillväxtutsikterna för 2013 är de samma i Helsingforsregionen som på riksnivå. I Helsingforsregionen ökade sysselsättningen från 2010 till början av innevarande år. Sysselsättningen har ökat något snabbare i Helsingforsregionen än i hela landet efter 2009 års recession. Sysselsättningsökningen i fråga om tjänster inom affärslivet och andra servicebranscher har kompenserat för sysselsättningsminskningen inom datakommunikationsbranschen. Under innevarande års andra kvartal började regionens sysselsättning dock uppvisa en sjunkande trend. Hur sysselsättningen utvecklas inom Helsingforsregionen inom den närmaste framtiden beror på den allmänna konjunkturutvecklingen, men i synnerhet i huvudstadsregionen på strukturomvandlingen inom IT-branschen och dess verkningar på sysselsättningen. Jämfört med hela regionen ligger fokus i Esbos näringslivsstruktur på IT-branschen (datakommunikationsutrustning, program- och datatjänster), teknisk partihandel, forskning och utveckling, affärslivstjänster, läkemedelsframställning samt energi- och bränslebranscherna.

16 14 Utmaningar för Helsingforsregionen och Esbo under de närmaste åren: - Strukturomvandlingen inom IT-branschen. Regionekonomin i Helsingforsregionen är starkt beroende av IT-branschens framtid. Branschen är särskilt koncentrerad till Esbo. Hur ska det enorma kompetenskapital som utvecklats inom IT-klustret kunna kanaliseras som växtkraft för nya företag och branscher? - Unga personer i arbetsför ålder blir utslagna från studier och arbetsmarknaden. En oproportionerligt stor del av Helsingforsregionens ungdomar, av vilka en ökande andel har utländska modersmål, hotas av utslagning från studier och arbete. Deras arbetskraftspotential blir outnyttjad samtidigt som många branscher lider av brist på arbetskraft. Dessutom medför gravt marginaliserade personer betydande sociala kostnader för samhället. - Stelhet i bostadsproduktionen. Bostadsproduktionen. som i förhållande till folkökningen är kroniskt otillräcklig, har lett till att bostädernas priser och hyror har stigit till en nivå som begränsar bl.a. tillgången på arbetskraft. Bakgrunden är ett stelt system för planering av markanvändningen som leder till att det faktiska utbudet på tomtmark är otillräckligt. Problemet är regionalt och följderna märks av också i Esbo. - En spridd samhällsstruktur. Trots strävanden i motsatt riktning blir bosättningen i Helsingforsregionen mer utspridd. Det leder till höga investerings- och underhållskostnader för samhällstekniken och för service- och trafiknätet. De negativa dragen med tätare byggda arbetsplatser och bostäder överbetonas, medan nyttorna och kostnadsbesparingarna systematiskt underskattas. - Problem med servicenätet. Hälsovårds- och socialtjänsternas system är ineffektivt och dyrt. ESBO STADS OMVÄRLD 1. De utmaningar befolkningsökningen ställer på serviceproduktionen En snabb folkökning ökar behovet av tjänster. År 2011 har ökningen i Esbo varit uppenbart snabbare än de senaste åren. Totalt uppgick ökningen till invånare. Varken kort- eller långsiktiga befolkningsprognoser ger vid handen att folkökningen skulle avstanna. Befolkningsökningen är också annorlunda än den var ännu i början av 2000-talet. För närvarande ökar befolkningen främst till följd av födelseöverskott och invandring och i år också till följd av en ökad flyttning inom landet. Folkökningen och den förändrade befolkningsstrukturen är den centrala orsaken till att stadens investeringsprogram för närvarande och i framtiden är ytterst stort. Den ökande andelen äldre. Trots att Esbo ännu är en stad med rätt ung åldersstruktur, ökar både antalet och den relativa andelen äldre snabbt. Antalet 85 år fyllda ökar från nuvarande ca till personer före Även om målet är att den åldrande befolkningen bor hemma så länge som möjligt, ställer den ökande andelen äldre krav på stadens äldreomsorg. En annan, om också klart mer avlägsen verkan har den ändrade försörjningskvoten som senare kommer att påverka också stadens skatteinkomstflöde. Ökningen av befolkning med utländskt modersmål är i fortsättningen stark såväl i Esbo som i hela regionen. Esbo har för närvarande knappa invånare med utländskt modersmål och mängden väntas fram till år 2030 öka med ca varvid andelen invånare med utländskt modersmål är ca 17 procent av hela befolkningen. En motsvarande relativ ökning sker också i huvudstadsregionens övriga kommuner. Däremot är ökningen långsammare i kranskommunerna. Då andelen och antalet invånare med utländskt modersmål ökar, blir en effektiv integration en första rangens fråga. Rekrytering av kompetent personal. När arbetskraftsresursen minskar måste städerna i allt högre grad konkurrera vid rekryteringen av kompetent personal. Från 2012 till 2021 kommer av Esbo stads anställda att gå i pension. Detta resursbortfall kan inte helt ersättas. Staden måste också i enlighet med Esbostrategin utveckla arbetsmetoder och e- tjänster och stödja kommunborna i att aktivt ta hand om sig själva och sin närmiljö. 2. Utmaningar som beror av att stadsstrukturen ska förtätas och bostadsproduktionen säkras Esbo har redan i flera års tid förlorat barnfamiljer till grannkommunerna. Ett av de viktigaste skälen till utflyttningen är dels den höga prisnivån på familjebostäder, dels bristen på tomter som lämpar sig för byggande i egen regi och som staden erbjuder. Det staden kan göra är att genom snabbare detaljplanering och markanvändningsavtal öka utbudet på tomter som lämpar sig för byggande. Den höga prisnivån på bostäder beror på många faktorer som staden inte har

17 15 möjligheter att påverka direkt. Att förtäta planläggningen och byggandet i miljön kring metrostationerna skapar nya möjligheter för bostadsproduktionen. Situationen kan också lösas genom en gemensam avsiktsförklaring mellan kommunerna och staten som har starkare verkningar. 3. Klimatstrategins krav Målen i klimatstrategin förutsätter att staden vidtar aktiva åtgärder för att förtäta samhällsstrukturen och bl.a. styra trafik- och konsumtionsbeteendet mot en hållbar grund. I detta avseende är västmetron ett stort steg framåt. En förlängning av metron till Stensvik samt en förlängning av stadsbanan från Alberga till Esbo centrum och vidare till Köklax hör till de kommande årens viktigaste projekt. Staden har ambitionen att vara föregångare i fråga om att utveckla eldriven trafik och den behövliga infrastrukturen. Energi- och materialeffektiviteten förbättras i byggnationen och användningen av byggnader. Stadens nybyggnation och reparationer utvecklas genom pilotbyggen. Kostnaderna ska beräknas för hela livscykeln. Klimatkonsekvenserna ska också beräknas och beaktas vid budgeteringen. Genom att främja elektronisk kommunikation minskas trafiken och utsläppen. Staden informerar aktivt om egna klimatåtgärder och kommunbornas medvetenhet utökas. Också stadens personal utbildas i klimatfrågor och den egna expertisen utvecklas. 4. Kommunstrukturreformen Reformen av kommunstrukturen är nu i ett skede då man under hösten 2012 för Helsingforsregionens del utarbetar en förutredning om eventuella utredningsområden för kommunindelningen och om en metropolförvaltning. Under 2013 görs de egentliga fortsatta utredningarna och besluten om hur arbetet går vidare. Eventuella ändringar i kommunindelningen och en metropolförvaltning kan för Helsingforsregionens del träda i kraft tidigast Befolkningen I början av år 2012 hade Esbo invånare. Antalet ökade under året med invånare, dvs. 1,8 procent. Folkökningen var störst sedan Av ökningen var personer inflyttningsöverskott, vilket är nästan hälften av befolkningsökningen om 49,6 procent. Flyttningsöverskottet från andra kommuner i Finland ökade under år 2011 med närmare 700 personer. Flyttningsöverskottet från utlandet uppgick till personer. I början av 2012 fanns det i Esbo invånare med utländskt medborgarskap, dvs. 7,4 procent. Antalet invånare med ett utländskt språk som modersmål var betydligt större, , och deras andel av befolkningen hade under året ökat till 10,3 procent. De vanligaste utländska modersmålen är ryska, estniska, engelska, somaliska och kinesiska. Antalet invånare med svenska som modersmål uppgick till , och deras andel hade sjunkit till 8,0 procent. Befolkningen per storområde vid årsskiftet 2011/2012, och Ändring Ändring Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Stor-Alberga , , , , ,6 Stor-Hagalund , , , , ,5 Stor-Mattby , , , , ,2 Stor-Esboviken , , , , ,1 Stor-Köklax , , , , ,9 Gamla Esbo , , , , ,7 Norra Esbo , , , , ,2 Övriga , , , , ,7 Esbo , , , , ,0

18 16 Enligt preliminära uppgifter uppgick antalet invånare i Esbo i slutet av augusti 2012 till Från början av året har staden fått nya invånare, vilket innebär ett flyttningsöverskott på personer. Befolkningen verkar öka med nästan samma fart som föregående år. Enligt den gällande befolkningsprognosen uppgår antalet invånare i början av 2015 till Detta förutsätter en årlig ökning på ca invånare. Av tillskottsbefolkningen placerar sig en stor andel, en fjärdedel, i Stor-Alberga och en femtedel i Stor-Esboviken. I Stor-Hagalund minskar befolkningen något. Fram till början av 2022 kommer Esbo enligt prognoserna att ha invånare. Det förutsätter en befolkningsökning om personer åren , vilket innebär en årlig ökning om över personer. Befolkningen efter åldersgrupp 2007 och 2012 jämte prognos för 2015 och 2022 Befolkningen i Esbo är till stor del är uppbyggd av årskullar som är födda strax efter kriget, och åldersstrukturen förändras snabbt mot en allt äldre befolkning då dessa årskullar når pensionsåldern. I början av 2012 uppgick andelen invånare över 65 år till 12,2 procent, men i början av år 2015 beräknas andelen uppgå till 13,7 och i början av 2021 till hela 15,8 procent. Fram till år 2022 ökar antalet personer över 65 år med drygt , dvs. 49 procent. Samtidigt minskar andelen barn och andelen unga i arbetsför ålder. Bild 1. Esbos åldersstruktur 2012 och prognos för 2022 Språkgrupperna I början av 2012 hade var tionde kommunbo ett annat modersmål än finska eller svenska. Enligt en projektion om befolkningen med utländskt modersmål från 2009 är andelen befolkning med utländskt modersmål 10,7 procent 2015 och 17 procent Faktum är dock att mängden ökar snabbare än vad som beräknades i projektionen. Därför justeras Helsingforsregionens projektion om befolkning med utländskt modersmål, och den nya projektionen är färdig i slutet av Arbetsplatser Enligt en projektion om arbetstillfällen i Nyland och Helsingforsregionen har Esbo 2012 ca arbetstillfällen Antalet arbetstillfällen beräknas under de närmast följande åren öka med under arbetstillfällen per år, vilket innebär att Esbo har ca arbetstillfällen Esbos arbetsplatskvot är enligt senaste uppgifter från 2010 ca 96 procent.

19 Antalet arbetstillfällen i Esbo och projektion till 2020 Projektion över arbetstillfällen i Nyland och Helsingforsregionen Työssäkäyntitilasto (virallinen) Estimoitu työvoimatutkimuksesta Projektio (perusvaihtoehto) Sysselsättningsstatistik Uppskattad ur arbetskraftundersökning Projektion (basalternativ) Utvecklingen av arbetstillfällen i Esbo En femtedel av arbetsplatserna i Esbo finns inom parti- och minuthandeln. Ca 15 procent finns inom yrkesmässig, teknisk och vetenskaplig verksamhet av vilken ca en tredjedel är arkitekt- och ingenjörstjänster och likaså en tredjedel vetenskaplig forskning och utveckling. Denna verksamhetsklass innehåller också tjänster inom juridik och redovisning samt andra specialiserade tjänster för företagslivet. En dryg tiondel av Esbos arbetstillfällen finns inom industribranscher, av dem nästan häften inom datoroch elektronikindustrin och en femtedel inom tillverkning av oljeprodukter, kemiska produkter och läkemedel. Drygt 10 procent av arbetsplatserna i Esbo finns inom social- och hälsovården. Informationen baserar sig på Statistikcentralens arbetskraftsundersökning som samlar in data genom intervjuer genom att månatligen på riksbasis intervjua personer i arbetsför ålder (15 74 år). Antalet Esbobor i samplet är ca och medelfelet är något tusental personer. År 2009 fanns 36 procent av arbetsplatserna i Esbo i Stor-Hagalund, 25 procent i Stor-Alberga och 11 procent i Gamla Esbo. Antalet arbetsplatser minskade år 2009 i alla storområden utom Gamla Esbo. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens sysselsättningsstatistik, som är den mest aktuella tillförlitliga sysselsättningsstatistiken för olika delområden. Arbetstillfällen efter storområde Ändring Storområde Antal % Stor-Alberga ,4 Stor-Hagalund ,2 Stor-Mattby ,4 Stor-Esboviken ,9 Stor-Köklax ,8 Gamla Esbo ,3 Norra Esbo ,7 Övriga ,5 Totalt ,8 Statistikcentralen, sysselsättningsstatistiken

20 18 Arbetslöshet I slutet av augusti 2012 fanns det i Esbo arbetslösa arbetssökande och arbetslöshetsgraden var 6,1 procent. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 9,1 procent. (Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik) Den minskning av antalet arbetslösa som började hösten 2010 avstannade i mars 2012, och i slutet av augusti hade Esbo 12 procent fler arbetslösa (837 personer) och arbetslöshetsgraden var 0,7 procentenheter högre än för ett år sedan. Särskilt antalet unga arbetslösa har ökat kraftigt i Esbo. I augusti 2012 hade Esbo 791 arbetslösa arbetssökande under 25 år. Mängden var 27 procent större än föregående år. Antalet långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i minst ett år) var i slutet av augusti personer, dvs. 20,3 procent av de arbetslösa. Mängden var 11,8 procentenheter större än föregående år. Esbos arbets- och näringsbyrå hade 7,2 procent färre lediga jobb jämfört med föregående år. Siffrorna för Esbo grundar sig på arbetsministeriets arbetsförmedlingsstatistik som baserar sig på registrerade uppgifter. Enligt PTT:s prognos minskar antalet sysselsatta i hela landet 2013 med ca personer. Industrins problem och nedgången i byggnationen kommer att märkas också som en ökning av antalet arbetslösa. Arbetslöshetsgraden i Finland ökar nästa år i genomsnitt till 7,9 procent. Arbetslöshetsgraden blir inte högre än så tack vare två faktorer: fler pensionsavgångar reducerar arbetskraften, och inom social- och hälsovårdssektorn ökar efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten i Esbo i augusti 2011 och 2012 (Arbets- och näringsministeriet) Ändring augusti augusti augusti procentenheter Arbetslöshetsgrad, % 5,4 6,1 0, åringar 4,9 6,2 1, åringar 4,6 5,1 0, åringar 7,4 8,1 0,7 män 5,9 6,7 0,8 kvinnor 5,0 5,5 0,5 % Arbetslösa arbetssökande , åringar , åringar , åringar ,7 män ,0 kvinnor ,4 Över ett år arbetslösa ,8 Lediga jobb ,2

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10.

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. Ekonomi 1. Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. 1.1 Stadens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

VISION. Budgeten 2014 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013

VISION. Budgeten 2014 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013 Budgeten 2014 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013 B ERÄTTELSEN OM VISION Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det

Läs mer

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014 Budgeten 2015 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014 Innehåll FÖRORD 1 BERÄTTELSEN OM ESBO 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 28 Översiktstabeller

Läs mer

SITO: Resurser och ledning

SITO: Resurser och ledning SITO: Resurser och ledning Strategiskt mål Stadskoncernens ekonomi är i balans. En kompetent personal som kan förnya sig utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten. Fullmäktigeperiodens mål (Berättelsen

Läs mer

HELSINGFORS- REGIONEN 2050

HELSINGFORS- REGIONEN 2050 HELSINGFORS- REGIONEN 2050 Strategiska riktlinjer för markanvändning, boende och trafik Helsingforsregionens VISION Helsingforsregionen är ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 70. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 18.05.2015 Sida 1 / 1 1402/02.02.02/2015 Stadsstyrelsen 112 30.3.2015 70 Behandling av 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.04.2014 Sida 1 / 1 1215/12.02.01/2014 Stadsstyrelsen 78 17.3.2014 44 Godkännande av Esbo stads program för kulturell mångfald 2014 2017 Beredning och upplysningar: Teemu Haapalehto, tfn

Läs mer

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 69. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.05.2016 Sida 1 / 1 333/2016 02.02.01.00 Stadsstyrelsen 99 21.3.2016 69 Bokslutet för 2015 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Katariina

Läs mer

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Fullmäktige 3.12.2014

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Fullmäktige 3.12.2014 Budgeten 2015 och ekonomiplanen Fullmäktige 3.12.2014 Esbo stad Budgeten 2015 Ekonomiplanen Esbo stads tryckeri 2014 VISION Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 20.05.2013 Sida 1 / 1 3456/00.04.01/2012 Stadsstyrelsen 154 6.5.2013 76 Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn 09 816 22252 Markku Takala,

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 12.09.2016 Sida 1 / 1 2502/2016 10.04.00 Stadsstyrelsen 211 20.6.2016 122 Fråga om möjligheten att bygga containerhus som ett sätt att lösa bostadsbristen (Bordlagt 22.8.2016) Beredning och

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade

Läs mer

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete.

Minskningen av näringsbelastningen på Östersjön och förbättringen av säkerheten vid sjötransporterna kräver internationellt samarbete. Innehållsförteckning 1. Visionär topputvecklare av Nyland 2. Landskapets utvecklingsmål 3. Mål inom strategiskt partnerskap 4. Mål inom kommunikation och kompetens 5. Viktigaste intressegruppers förväntningar

Läs mer

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 146. Fullmäktige 05.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 146. Fullmäktige 05.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 05.12.2012 Sida 1 / 1 2770/02.02.00/2012 Stadsstyrelsen 306 29.10.2012 Stadsstyrelsen 338 26.11.2012 146 Godkännande av budgeten 2013 och ekonomiplanen Beredning och upplysningar: Heikkinen

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER

6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 6LEER± )LQODQGVPHVWHIWHUWUDNWDGH 6WUDWHJLQ6LEER 1 9,6,21 6LEER± )LQODQGV PHVW HIWHUWUDNWDGH LQYnQDUH 675$7(*, (QVQDEE SODQPlVVLJ WLOOYl[WI UQ\HOVH RFK XWYHFNOLQJ VRP JHQRPI UV LQQRYDWLYW PHG KMlOS DYQlWYHUNVELOGQLQJ

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg

RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) Stadsfullmäktige Kaj/7 22.4.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 8/2015 1 (7) 7 Uppföljningsrapport 2015 om genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) HEL 2015-003886 T 10 01 00 Beslutsförslag

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 19.11.2015 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 86 Uppföljningsrapport för nämnden Svenska rum 31.10.2015 Beredning och upplysningar: Kirsti Askolin, tel. 09 816 52161 Katja Hagman, tel. 09

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå FinELib strategi 2007 2015 FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå VISION: FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning

Läs mer

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering

Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering Mål och riktlinjer för Helsingfors trafikplanering 2 Trafiken i en växande stad Helsingfors växer, trafiken ökar Helsingfors och Helsingforsregionen växer kraftigt. Man har uppskattat att folkmängden i

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk

Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk Ändringar i rätten till småbarnspedagogik BEDÖMNING AV VERKNINGARNA PÅ MÄNNISKOR OCH BARN Ärende: Ändringarna i 11 a och 11 b i lagen om småbarnspedagogik 1.8.2016 Beslutsfattare och slutligt beslutsfattare:

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning Landskapsprogram för Österbotten 2018 2021 Program för deltagande och bedömning Godkänd av landskapsstyrelsen 30.1.2017 Innehåll 1 Landskapsprogrammets utgångspunkter... 3 2 Landskapsprogrammets syfte

Läs mer

Esbo stad Beslut 1 / 5

Esbo stad Beslut 1 / 5 Esbo stad Beslut / 5 79/0.0.0/0 Stadsstyrelsen 7..0 Fullmäktige 0..0 Tillfällig ändring av Tapiolan Keskuspysäköinti Oy:s bolagsordning och delägaravtal jämte åtgärder samt stadens borgen för bolagets

Läs mer

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 2553/07.02.00/2012 Stadsstyrelsen 321 12.11.2012 165 Motion om användning av Esbo stads vapen Beredning och upplysningar: Tyry-Salo Satu, tfn 09 8162 2112 E-post enligt

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster Stadsfullmäktige 84 27.10.2014 Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster FGE 84 Stadsstyrelsen 6.10.2014 476 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn 044 780 9426 och ekonomicheferna Stadsfullmäktige

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Som grund för Berättelsen om Esbo ligger femtontusen idéer och önskemål, många invånarkvällar, seminarier och kommentarer.

Som grund för Berättelsen om Esbo ligger femtontusen idéer och önskemål, många invånarkvällar, seminarier och kommentarer. 1 (7) Berättelsen om Esbo Berättelsen om Esbo är stadens nya strategi 2013 2017. Som grund för Berättelsen om Esbo ligger femtontusen idéer och önskemål, många invånarkvällar, seminarier och kommentarer.

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess?

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? 28.1.2014 Riikka Aaltonen 1 Finlands mineralstrategi 2010 Implementering Utmaningar från omvärlden Handlingsprogram 2013 2 Finsk mineralstrategi

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1 1052/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 58 5.3.2012 32 Esbo stads proprieborgen för :s lån på 16 025 000 euro Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn 09

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus

Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola. Korsholms kulturhus Tillämpning av den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män i Österbottens kommuner Sinikka Mikola Österbottens förbund den 21 september 2012 Korsholms kulturhus Innehåll De finska

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) www.ely-centalen.fi/egentligafinland 12.3.2014 Verksamhetsidé NTM-centralen i Egentliga Finland främjar och utvecklar hållbar välfärd

Läs mer

Kevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission

Kevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission 1 (5) Kevas strategi Mission Vi verkställer och utvecklar den offentliga sektorns arbetspensionsskydd i en föränderlig omvärld samt erbjuder kundorienterade och högklassiga tjänster. Vi ansvarar för finansieringen

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor: Stadsstyrelsen 58 17.03.2014 Utlåtande om Egentliga Finlands landskapsstrategi 1088/00.04.01/2014 Stadsstyrelsen 58 Beredare Näringslivschef Tomas Eklund, tfn 040 488 5675 Föredragande Stadsdirektör Folke

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET

KLIMATPROGRAM HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET KLIMATPROGRAM 2016 2020 Små dagliga val HAR BETYDELSE FÖR KLIMATET Esbo stad vill vara en ansvarsfull föregångare i att stävja klimatförändringen. Staden har tagit fram ett klimatprogram, som ger staden

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Den finska välfärdsmodellen

Den finska välfärdsmodellen Den finska välfärdsmodellen Vappu Karjalainen, THL 14.11.2012 22.11.2012 Esityksen nimi / Tekijä 1 Nordisk finsk välfärdsmodell Nordiska länder har liknande bakgrund för välfärden: Social historia demokratiutveckling

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN Prognos för hela staden 2016-2040 Prognos för storområdena 2016-2025 Utgivare Pärmbild Vanda stad, informationsserviceenheten Sakari Manninen,

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland

URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb strukturfondsprogrammet för Finland 1 Regionavdelningen/Strukturfonderna 13.6.2014 URVALSKRITERIER Hållbar tillväxt och jobb 2014-2020 strukturfondsprogrammet för Finland Uppföljningskommittén har i enlighet med förordningen om allmänna

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer