VISION. Budgeten 2014 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VISION. Budgeten 2014 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 28.10.2013"

Transkript

1 Budgeten 2014 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen B ERÄTTELSEN OM VISION Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det är bra att bo, lära, arbeta och företaga för alla och där invånaren kan påverka på riktigt.

2 Innehåll FÖRORD 1 BERÄTTELSEN OM ESBO 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 28 Översiktstabeller 37 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 1 Allmän förvaltning 45 2 Social- och hälsovårdssektorn 63 3 Bildningssektorn Teknik- och miljösektorn 155 Affärsverket Lokalcentralen 179 Balansenheten Storåkern 191 Balansenheten Hagalund 197 Affärsverkssektorn 205 Affärsverket Esbo personaltjänster 221 Affärsverket Esbo ekonomitjänster 227 Affärsverket Esbo logistik 233 Affärsverket Västra Nylands räddningsverk 239 Affärsverket Esbo catering 245 Affärsverket Esbo fastighetstjänster 251 Affärsverket Esbo stadsteknik 257 RESULTATRÄKNINGSDELEN 263 INVESTERINGSDELEN 279 FINANSIERINGSDELEN 295 BILAGOR 299 (1 Fullmäktiges beslut) 2 Budgetens bindande verkan och uppföljning samt anvisningar om tillämpning 3 Investeringarna efter projekt åren Pärmbild: RED/Berättelsen om Esbo

3 1 Ekonomiplan FÖRORD Målen i förslaget till budget och ekonomiplan 2014 har beretts i enlighet med fullmäktigeperiodens målsättningar i Berättelsen om Esbo som fullmäktige godkände i juni samt målsättningarna i ramen för budgeten och ekonomiplanen som fullmäktige godkände i september. Berättelsen om Esbo genomförs av sektorer och resultatenheter med hjälp av berättelser och styrkort samt förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. Verksamheten och utvecklingen koncentreras till Esbos viktigaste uppgifter. Esbo växer med fler än nya invånare per år. Tillväxten ökar särskilt behovet av tjänster för barn, ungdomar och äldre. Invandrarnas andel av folkökningen är hög. Den allt högre arbetslösheten och de trytande skatteinkomsterna avspeglar samtidigt instabiliteten i den allmänna ekonomiska situationen. Under de närmaste åren kommer stadens ekonomi att vara mycket ansträngd på grund av den svaga allmänna ekonomiska utvecklingen och hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin. I budgetförslaget ingår en höjning av skattesatsen för kommunalskatt med en halv procentenhet till 18,25 procent år Höjningen är en del av programmet för balansering av ekonomin som omfattar hela fullmäktigeperioden. Även efter höjningen kan den kommunala beskattningen i Esbo anses vara måttfull jämfört med övriga stora städer. Budgetförslaget innehåller inga höjningar av fastighetsskatten eller avgifter. Esbo är en växande stad och planerar därför varken permitteringar eller uppsägningar. Antalet anställda är omkring I jämförelse med utvecklingen av invånarmängden i Esbo har ökningen av personalmängden under de senaste åren varit mycket måttlig och gällt framförallt social- och hälsovårdssektorn samt bildningssektorn. Vid pensioneringar och annan personalomsättning tar vi tillfället i akt att bedöma varje tjänst som blir ledig och dess innehåll, och det krävs ett separat tillstånd för att tillsätta den. Staden erbjuder praktikplatser och arbetsmöjligheter för studerande, stöder sommarjobb för unga och utvecklar användningen av läroavtalsutbildningar. Sysselsättning av invandrare stöds med hjälp av en särskild modell. Verksamhetsutgifterna för hela staden ökar med cirka 2,8 procent år Detta förutsätter en produktivitetsförbättring på cirka 10 miljoner euro år 2014 och 70 miljoner euro för fullmäktigeperioden. Skatteinkomsterna uppgår nästa år till miljoner euro, inberäknat höjningen av skattesatsen. Esbo får omkring 31 miljoner euro i statsandelar år I detta ingår utjämningen som i Esbo svarar mot skatteintäkterna av cirka tre procentenheter kommunalskatt. Årsbidraget för baskommunen är cirka 97 miljoner euro. Resultatet uppvisar ett underskott på ungefär 17 miljoner euro år Investeringar i basservicen Esbos styrka är en nätverksbaserad stadsstruktur med fem områdescentrum. Detta skapar förutsättningar för ett ekonomiskt och ekologiskt sätt att ordna tjänster, markanvändning, boende och trafik. En betydande del av lokal- och infrabyggandet genomförs i balansräkningen för dotterbolag och huvudstadsregionens gemensamma samarbetsorgan. År 2014 är stadens investeringar totalt 273 miljoner euro och de betydande investeringarna som görs via dottersamfunden uppgår till sammanlagt 275 miljoner euro. Ungefär en femtedel av stadens och dottersamfundens nettoinvesteringar finansieras med stadens internt tillförda medel och statsandelar. Investeringar finansieras med ett uttag ur fonderna om 40 miljoner euro. Baskommunen tar upp nya lån till ett belopp av 102 miljoner euro år Lånestocken uppgår alltså i slutet av året till 267 miljoner euro, vilket är euro per invånare. Koncernens lånestock växer år 2014 med sammanlagt 287 miljoner euro.

4 2 Ekonomiplan Stadens tjänster koncentreras invid den framtida Västmetron med start i Mattby, där bildnings- och hälsovårdstjänster förenas på ett nytt servicetorg. Andra betydande projekthelheter är programmen för utveckling av Esbo centrum samt området för konst, vetenskap och teknik (Hagalund-Otnäs- Kägeludden) och byggandet av Storåkern. Utrustandet av Västmetrons stationer och tunnlar kommer att pågå längs hela linjen år Under de närmaste åren får staden nya tjänstelokaler som byggs i dotterbolagens balansräkning, så som campus Lärobacken, Esbo sjukhus, skolor som byggs om i offentligt-privat samverkan samt Leva och bo-centren för äldre. Enligt ett avtal med staten skapar Esbo förutsättningar för att årligen bygga omkring bostäder. Esbo bostäder Ab bygger 300 hyresbostäder per år. Beslut om programmet för produktivitet och balansering av ekonomin tas under våren Det finns mycket osäkerhet kring den allmänna ekonomiska utvecklingen. Staten bereder som bäst ett strukturpaket som borde sänka den kommunala sektorns kostnadsnivå med 2 miljarder euro till år Det är ännu inte klart hur vi ska gå till väga, men i förhållande till skyldigheten att ordna tjänster är kommunernas finansieringsmöjligheter klart otillräckliga. De planerade förändringarna i statsandelarna förbättrar knappast Esbos finansieringsmöjligheter. Metropolförvaltningen samt social- och hälsovårdsreformen som bereds kan påverka Esbos ekonomi kraftigt. Esbo utreder redan nu ett samarbete med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis. Dessutom har statsrådet beslutat om en utredning om metropolen. Som en stark primärkommun kan Esbo sörja för basservicen och även i fortsättningen aktivt medverka i utvecklingen av regionens välfärd och konkurrenskraft. Före mars 2014 bereder Esbo ett program för produktivitet och balansering av ekonomin för hela fullmäktigeperioden. Målet är att skapa en hållbar balans i stadens ekonomiska och finansiella ställning. Stadens årsbidrag bör inom de närmaste åren vara minst omkring 180 miljoner euro för att andelen av den interna finansieringen ska vara tillräcklig och skuldsättningen ska kunna stoppas. Beredningen och genomförandet av programmet förutsätter ett starkt förändringsledarskap och en dialog på samtliga nivåer i organisationen samt över sektorgränserna. Programmets viktigaste målsättning är att den dagliga verksamheten och alla processer ska vara produktiva, varvid vi i fortsättningen uppnår mera med mindre resurser. En viktig faktor för att förbättra produktiviteten är en deltagande personal i enlighet med Berättelsen om Esbo. Fullmäktige beslutade om ramen för ekonomiplanen i september men beslutade inte om skattesatsen för 2014, vilket är det normala förfarandet. Fullmäktige beslutar om detta i november efter fullmäktigegruppernas budgetförhandlingar. Fullmäktige beslutar om budgeten och ekonomiplanen i december. Jukka Mäkelä stadsdirektör

5 Berättelsen om Esbo 3 Berättelsen om Esbo Godkänd av fullmäktige

6 Berättelsen om Esbo 4

7 Berättelsen om Esbo 5 INLEDNING Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren 2014 till Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är och vart vi är på väg. Berättelsen om Esbo är den mest centrala strategin för stadens utveckling. Berättelsen om Esbo konkretiseras i form av en strategi, som innehåller visionen, värderingarna och verksamhetsprinciperna samt enligt fokusområden de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål. Berättelsen om Esbo genomförs av sektorerna och resultatenheterna med egna berättelser, styrkort och förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen siktar på att lösa Esbos centrala utmaningar. Utvecklingsprogrammen spänner över stadens alla sektorer. Resultatmålen styrs av Berättelsen om Esbo och godkänns årligen samtidigt med budgeten. BEREDNINGEN AV BERÄTTELSEN OM ESBO Berättelsen om Esbo har beretts i god samverkan mellan staden, invånare, personal och förtroendevalda som har kommit med idéer och dryftat det bästa möjliga Esbo år Uppslag och annat material har samlats in på många sätt, bland annat av invånarna. Det insamlade materialet behandlades vid fullmäktiges seminarium Fullmäktige inledde beredningen av Berättelsen om Esbo vid ett seminarium Utkastet till Berättelsen om Esbo och målen för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen behandlades vid fullmäktiges andra strategiseminarium Berättelsen om Esbo godkändes av fullmäktige Fullmäktige godkände också flera hemställningar som kommer att beaktas när Berättelsen om Esbo genomförs. STRATEGIBEGREPP I Esbos strategimodell används samma begrepp både i strategin och i sektorernas och resultatenheternas styrkort. Berättelsen om Esbo handlar om var vi kommer från, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. Den handlar om värderingar, attityder, verksamhetskultur och gemensamma mål. Berättelsen om Esbo konkretiseras i en strategi. Sektorernas berättelser bygger på Berättelsen om Esbo. Grunden för strategin består av visionen, värderingarna och verksamhetsidén samt de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål från Berättelsen om Esbo. I resultatkorten används begreppen fokusområden, strategiska mål, fullmäktigeperiodens mål, resultatmål, mål och mätare/utvärderingskriterier. Visionen visar riktningen i en föränderlig omvärld. Visionen beskriver den framtid som staden vill gå mot och de strategiska avsikter staden gemensamt vill satsa på. Värderingarna utgör organisationskulturens fundament och ges högsta prioritet i stadens verksamhet. Värderingarna är till sin natur bestående. Verksamhetsprinciperna konkretiserar och visar vad värderingarna betyder i praktiken.

8 Berättelsen om Esbo 6 Fokusområden är strategiska områden enligt vilka de strategiska målen vinklas. Strategiska mål är långsiktiga (en strategiperiod) mål som härleds ur visionen och vilkas genomförande leder till att staden når visionen eller närmar sig den. Fullmäktigeperiodens mål måste absolut nås för att de strategiska målen och därigenom visionen ska kunna nås. Dessa mål ska gå att mäta eller utvärdera. Resultatmål är operativa eller ekonomiska mål som uppställs av fullmäktige och genom vilka fullmäktigeperiodens mål konkretiseras. Målnivån uppställs årligen. Mål uppställs av sektorn eller en underställd enhet utöver resultatmålen. Dessa mål ska konkretisera fullmäktigeperiodens mål. Målnivån uppställs årligen. Mätare / utvärderingskriterier är indikatorer för beskrivning av det aktuella läget. För resultatmålen/ målen bestäms en mätare eller ett annat utvärderingskriterium. BERÄTTELSEN OM ESBO FRÅN LANDSBYGD VID KUNGSVÄGEN TILL ETT NÄTVERK AV STADSCENTRUM Varifrån kommer vi? Esbo fyllde 555 år sommaren Man brukar räkna att Esbo föddes då Esbo kapell skiljdes från Kyrkslätts församling och blev en egen församling Esbo domkyrka i Esbo centrum är en av de äldsta byggnaderna i huvudstadsregionen. Esbo låg vid kungsvägen mellan Åbo och Viborg. Gustav Vasa grundade Esbo gård i Köklax Därifrån gick Kungsvägen via kyrkbyn och Bemböle. Ett par kilometer väg från Bemböle mot Träskända heter idag Kungsvägen. Utvecklingen i Esbo är som Finland i miniatyr. Utvecklingen i Esbo innehålller alla drag som Finlands utveckling har: jordbruk med gårdar och bönder, industrialisering, urbanisering, en central roll i Finlands utveckling efter kriget, en kraftig folkökning, ett växande välfärdssamhälle och dagens utveckling i ett allt starkare, internationellt metropolområde med nätstruktur. De första 500 åren var tillväxten långsam. Folkmängden överskred i början av 1950-talet. De senaste årtiondena har tillväxten varit kraftig. På 60 år har Helsingforsregionens folkmängd fördubblats till 1,3 miljoner invånare. Samtidigt har Esbos folkmängd tiodubblats. Hagalund började byggas Unga barnfamiljer fick hem i nya bostadshus som byggdes nära naturen. I det växande Esbo har det byggts bostäder för finländska barnfamiljer. Kommunen svarade på den stora flyttningsvågen som började på 1960-talet med grynderavtal. Avtalen inkluderade bostäder, daghem och skolor. Förorterna i Esbo byggdes i nybyggaranda. De nya invånarna var aktiva och det var då många viktiga kultur- och idrottsföreningar grundades. Nativiteten var hög, så det byggdes många daghem och skolor. I Hagalund hade man som tema "Bostäder för barnfamiljer". Därefter följde Mattby, Olars och Esboviken vid Västerleden. Vid järnvägen växte Alberga och där byggdes stormarknaden Maxi-Market. Stadens administrativa centrum byggdes vid kyrkbyn och kallades Esbo centrum. Esbo blev köping 1963 och stad 1972.

9 Berättelsen om Esbo 7 Var är vi? Esbo är en tvåspråkig och månkulturell stad med fem stadscentrum och två lokalcentrum, invånare och täckande service för alla. Esbo fortsätter att växa. De nyfödda och nya invandrande Esboborna ökar folkmängden med invånare per år. Antalet äldre och deras andel av befolkningen ökar. Antalet kommunbor med annat modersmål än finska och svenska ökar snabbt. För tillfället är antalet kommunbor med annat modersmål nästan idag. Antalet kommer enligt en prognos att fördubblas till Den snabba folkökningen, den ökande andelen äldre, det ökande antalet barn och det ökande antalet kommunbor annat modersmål än finska och svenska ökar behoven av tjänster och utgör en utmaning för serviceproduktionen. När befolkningen blir äldre ökar också behovet av social- och hälsovård. Tillväxten gör att investeringarna är rekordhöga. I Esbo är naturen nära. Det finns till exempel 58 kilometer strandlinje, Strandpromenaden, 165 holmar och Centralparken. I Norra Esbo ligger Noux, där bebyggelsen möter skogen och de tiotals sjöarna. Tack vare tekniska högskolan, Statens tekniska forskningsanstalt och numera Aaltouniversitetet har det bildats ett centrum för vetenskap, konst och ekonomi som drar nytta av spetsteknologi, innovationer och spetskompetens. I Kägeludden har flera storföretag sitt huvudkontor och Otnäs har blivit en grogrund för unga företag. Otaliga små, lokala småföretag i olika branscher erbjuder tjänster åt invånarna i stadscentrumen. Esbo är en del av metropolområdet. Alberga vid stadsbanan har blivit det största centrumet i Esbo. Mitt i Alberga ligger gallerian Sello. Där finns det både kommersiella och allmänna tjänster. Sellobiblioteket har över en miljon besök årligen. Stadsbanan ska byggas vidare till Köklax. I södra Esbo håller sprängningen av metrotunneln på att slutföras. Den ekonomiska omvärlden, en hållbar utveckling, IT-samhället, urbaniseringen och den åldrande befolkningen är stora utmaningar. Tidigare årtionden har man svarat på utmaningarna med ekonomisk tillväxt, men nu när det är finans- och eurokris går det inte. En allmän prognos är att tillväxten kommer att vara låg en lång tid framåt. I teknologindustrin har jobb försvunnit under de senaste åren. En långsam ekonomisk tillväxt under de närmaste åren tvingar oss att prioritera och välja. Verksamheten effektiveras långsiktigt. Stadsstrukturen ska förtätas, bostadsproduktionen tryggas och klimatändringen ställer också krav. Behovet av ombyggnad är en utmaning för underhållet av stadens lokaler. I Esbo är befolkningen i snitt välmående och högutbildad jämfört med Finlands övriga städer. Urbaniseringen och tillväxten medför ensamhet, marginalisering och andra sociala problem. Dessa måste vi lösa tillsammans. Vart är vi på väg? Ett hållbart och naturnära Esbo Esbo utvecklas till en äkta nätverksstad med fem stadscentrum. Det bor invånare i Esbo år Esbo är en central del av ett växande metropolområde och av södra Finlands pendlingsområde.

10 Berättelsen om Esbo 8 I de trivsamma stadscentrumen finns både boende och arbetsplatser. Tjänsteutbudet är gott, det finns inspirerande möjligheter till fritidsverksamhet och naturen är nära. De tätt bebyggda småhusområdena stöder sig på de närliggande stadscentrumen. Ett tillräckligt byggande av och tomtutbud för småhus försäkras. Centrumen utvecklas utifrån deras starka sidor. Hagalund, Mattby-Olars och Esboviken ligger intill Västmetron, Alberga och Esbo centrum ligger intill stadsbanan. Nya lokalcentrum utöver Köklax och Kalajärvi är det havsnära Finno intill metron och det ekologiska Kera vid stadsbanan. Senare byggs också Hista vid den planerade järnvägen mellan Esbo och Lojo. Kollektivtrafiken är god mellan stadscentrumen. En utpräglad nätverksstruktur som stöder sig på spårtrafik gör det möjligt att förvalta staden på det ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt bästa sättet. Förutsättningarna för kollektivtrafik och cykelåkning förbättras så att deras popularitet ökar. Esbobornas ekologiska fotspår minskar och staden är en föregångare i arbetet att stävja en klimatförändring. Esbobornas boendemiljö är trivsam och naturen bevaras. Esbo för alla Goda tjänster ökar områdets livskraft, invånarnas handlingskraft och en smidig vardag. Stadens tjänster svarar mot kundernas behov, de är tillgängliga för alla, de är av god kvalitet och de är effektiva. Trygga och inspirerande daghem och skolor ger barn och unga goda utgångspunkter för livet. Staden satsar på undervisning av god kvalitet och på ufostran av barnen i samarbete med föräldrarna. De äldres möjligheter att reda sig hemma främjas och ensamhet bland de äldre motarbetas av anhöriga, ålderskamrater, föreningar, företag i servicebranschen och staden i samarbete. De äldre i Esbo bor hemma eller i hemliknande förhållanden eller i de äldrecenter enligt Lev och bo-konceptet som finns i alla stadscentrum. Nära relationer till medmänniskorna är nyckeln till hälsa, välfärd och lycka. Därför genomför vi tjänsterna tillsammans med kunderna och de närstående. De svåraste problemen löser vi tillsammans. Tyngdpunkten för familje- och socialtjänsterna, hälsovården, mentalvården och äldreomsorgen ligger på förebyggande arbete. Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Allt flera deltar i gruppverksamhet med ödeskamrater alltefter sin läggning och livsituation. Staden samarbetar intimt med kyrkliga församlingar, i synnerhet med klubbverksamhet, förebyggande av utslagning, hjälp åt utslagna att komma på fötter, familjerådgivning, äldreomsorg och integrering av invandrare. Politiken i Esbo är öppen, demokratisk och lättillgänglig. Alla Esbobor, från ung till gammal, upplever att de blir hörda och kan delta och påverka utvecklingen i sin hemstad. Invånarnas behov av och önskemål om kommunala tjänster blir allt flera. Esbo är en föregångare vid utvecklingen av kommunala tjänster. Staden ökar de skräddarsydda tjänsterna som invånarna vill ha genom att på ett nytt sätt kombinera e-tjänster med traditionella tjänster.

11 Berättelsen om Esbo 9 Aktiva invånare Esbo teater har fungerande lokaler och det finns ett uppskattat bibliotek och en simhall i alla stadscentrum. Biblioteken är vardagsrum för invånarna och arbetarinstitutet erbjuder viktiga kurser för Esboborna. Esbo är en idrottande stad. Närmiljön och stora skogsområden ger Esboborna möjligheter till motion och idrottsföreningarna erbjuder mångsidig motion åt invånare i alla åldrar. Esboborna vinner mästerskap inom tävlingsidrotten i alla ålderklasser, vilket uppmuntrar särskilt de unga att röra på sig. Esboborna kan njuta av ett rikt och nationellt sett högklassigt kulturutbud. Esbobornas vardag är möten på moderna konstmuseets utställningar, Tapiola sinfoniettas konserter, Tapiolan kuoros konserter, Olarin voimistelijats uppvisningar, på matcher med Espoo Blues, Tapiolan Honka och Espoon Oilers och i olika aktiviteter. Kompetenta människor och företag slår sig ner i Esbo Staden är tvåspråkig samt nationellt och internationellt attraktiv och intressant. Esbo är en internationellt känd innovationsmiljö för kompetens, vetenskap, konst och ekonomi. Aaltouniversitetet hör till de bästa i Europa. Stadens skolor är också internationellt konkurrenskraftiga. Vi har lyckats förena de attraktiva stadscentrumen och innovationscentrumen. I dessa satsar man på växande och kompetenta, unga företag. Esbo främjar företagsverksamhet genom att öppna arkiven av verksamheten för alla. Offentligt producerade fakta är öppna för alla. Nyfinländarna är väl integrerade och bidrar med sin kompetens till utvecklingen av Esbo. Esbo är internationellt och företagen är framgångsrika på den internationella marknaden. Av invånarna i arbetsför ålder är 75 procent sysselsatta och högst 5 procent av arbetskraften är arbetslös. Sysselsättningsgraden bland de unga är på den högsta nivån i landet. Ledning av staden Ledning och chefsskap bygger på en positiv människobild där man litar på människan. Våra arbetsplatser är kända för respekterande växelverkan och för en frisk, kompetent och lojal personal. Med sporrande och ansvarsfull ledning ser vi till att vår verksamhet är invånar- och kundorienterad och att det går bra i vardagen. GRUNDEN FÖR STRATEGIN Esbos vision Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det är bra att bo, lära, arbeta och företaga för alla och där invånaren kan påverka på riktigt. Esbos värderingar och verksamhetsprinciper Esbo är invånar- och kundorienterad. I Esbo är det viktigt att det går bra i vardagen. De bästa resurserna i Esbo är invånarna, sammmanslutningarna och företagen. Aktiva invånare och partnerskap garanterar resultatrika tjänster efter invånarnas behov. Esbo är en ansvarig föregångare. Esbo är fördomsfri, kreativ och öppen, ifrågasätter det rådande och har mod att göra saker annorlunda. Esbo utnyttja forskning och internationell erfarenhet, utför försök och tål också att dessa misslyckas. Utvecklingen av Esbo är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar.

12 Berättelsen om Esbo 10 Esbo är rättvis. Vi handlar öppet, rättvist, jämlikt, jämställt, humant och tolerant. Strategiska mål och fullmäktigeperiodens mål Invånare och tjänster Strategiskt mål: Fullmäktigeperiodens mål: Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Esbo ordnar tjänster invånarorienterat i samarbete med invånarna. Tjänsterna utgör en helhet av som är förebyggande, minskar skillnaderna i hälsa och välfärd, ingriper tidigt, stöder kommunbornas egen aktivitet och ökar kundernas valfrihet. Tjänsterna och närmiljön utvecklas i samarbete med invånarna. Tjänster produceras i samarbete med utomstående partner. Olika kanaler säkrar åtkomligheten. Esbo är föregångare vid utveckling och ibruktagande av en nationell servicebuss. Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling Strategiskt mål: Fullmäktigeperiodens mål: Staden är internationellt attraktiv och intressant. Kompetenta människor, företagare och företag av alla storlekar slår sig ner i Esbo. Esbos attraktivitet som en internationellt känd innovationsmiljö för kompetens samt vetenskap, konst och ekonomi ökar. Esbos nätverksstruktur och delaktighet i metropolområdet utvecklas så att den blir socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. De kollektiva trafikförbindelserna till centrumen för tjänsteutbudet förbättras. Centrumen utvecklas utifrån sina starka sidor till trivsamma mötesplatser för boende, tjänster, arbetsplatser och fritid. Vi motarbetar segregation och svarar på Esbobornas olika boendebehov genom att erbjuda förutsättningar för en förmånlig och mångsidig bostadsproduktion och tomtutbud. Esbo sporrar till företagsamhet och innovativitet och skapar välfärd och välstånd i metropolområdet och hela Finland. Resurser och ledning Strategiskt mål: Fullmäktigeperiodens mål: Stadskoncernens ekonomi är i balans. En kompetent personal som kan förnya sig utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten. Esbo är en föregångare på att förbättra tjänsternas produktivitet och verkningar. Ledningen, chefsarbetet och arbetsnöjdheten förbättras och håller en hög nivå. Staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och den finansiella ställningen är i balans.

13 Berättelsen om Esbo 11 FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSPROGRAM Utvecklingsprogrammen är ett medel att förverkliga Berättelsen om Esbo. Utvecklingsprogrammen styr projekt och övriga åtgärder. På så sätt kan man bättre beakta sambanden, allokera begränsade resurser till de viktigaste projekten och se till att dessa är verkningsfulla. Utvecklingsprogrammen pågår under en fullmäktigeperiod och de genomförs både parallellt och som projekt som kronologiskt följer varandra inom ramen för utvecklingsprogrammets helhetstidtabell. Vi svarar på stadens största utmaningar med fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. De förvaltningsövergripande programmen är: 1. Invånarna deltar 2. Sund ungdom 3. Livskraft för äldre 4. Hållbar utveckling 5. Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet Programmens mål godkändes som en del av Berättelsen om Esbo Programmens mål är följande: Invånarna deltar Ett fungerande beslutsfattande Belönande gräsrotsaktivitet Vi beaktar delaktighet hos olika grupper Ett öppet deltagande och påverkande Sund ungdom Välbefinnandet ökar bland ungdomarna och möjligheterna till fortsatta studier ökar. Alla unga ska ha tillgång till meningsfull fritidsverksamhet oberoende av socioekonomiska eller andra utgångspunkter. Bostadslösheten bland ungdomarna sjunker Arbetslösheten bland ungdomarna sjunker Livskraft för äldre Välfärden ökar och hälsan och funktionsförmågan blir bättre Äldre bor hemma Smidig närståendevård Ensamheten minskar Hållbar utveckling En hållbar livsstil En hållbar stad med nätverksstruktur Natur och miljö i Esbo Koordinering av klimatarbetet Energilösningar Hållbara trafiklösningar Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet Främjandet av konkurrenskraften Utnyttjande av innovationer Stöd för företagsamhet

14 Berättelsen om Esbo 12 Styrgrupperna fortsätter att planera programmen. Stadsstyrelsen godkände programbeskrivningarna Styrgrupperna bereder programplaner hösten I planerna ingår projekt och åtgärder som pågår eller startar Stadsstyrelsen godkänner programplanerna i december För varje program reserveras euro år Programmen genomförs delvis inom ramen för stadens och dess partners basverksamhet och delvis med särskilda budgetmedel och externa medel. Genomförandet av programmen och projekten rapporteras till fullmäktige två gånger per år i samband med uppföljningsrapporteringen. För utvecklingsprogrammen och stadens projektverksamhet togs en modell för projekt- och programledning, EsPro, i bruk Utvecklingen av modellen fortsätter parallellt med beredningen och planeringen av utvecklingsprogrammen.

15 Ekonomiplan MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN DE EKONOMISKA UTSIKTERNA FÖR HELSINGFORSREGIONEN OCH ESBO Minskningen i produktionen verkar enligt en förhandsprognos från augusti ha stannat i Helsingforsregionen under andra kvartalet av år Enligt prognosen var produktionen under andra kvartalet 0,5 procent högre än i fjol. Under första kvartalet minskade produktionen betydligt mera än i de tidigare prognoserna, nästan 3,5 procent. Produktionen i Helsingforsregionen har följt den riksomfattande utvecklingstrenden under det senaste året. Industriproduktionen och handelns realförsäljning fortsatte minska under andra kvartalet. I fråga om tjänsterna inom affärslivet, informationstjänsterna och tjänsterna för hushåll ökade däremot den reella omsättningen. (Källa: Statistikcentralen, Kaupunkitutkimus TA Oy) Konjunkturindikator för produktionen Säsongrensad och arbetsdagskorrigerad Statistikcentralen / Konjunkturindikator för produktionen Enligt Statistikcentralens uppgifter från var den arbetsdagskorrigerade produktionen i hela Finland 5,7 procent mindre i juni 2013 än i juni året innan. Under det första halvåret minskade den arbetsdagskorrigerade industriproduktionen med 5,2 procent från året innan. Finlands bruttonationalprodukt minskade med 0,2 procent Vår nationalekonomi låg redan i fjol i praktiken i recession. Volymen för bruttonationalprodukten krympte i januari mars 2013 med cirka två procent jämfört med samma tidpunkt året innan. Finansministeriet förutspår i sin konjunkturöversikt som publicerades i juni att helhetsproduktionen minskar med cirka en halv procent innevarande år. Finlands bank, Nordea och andra som gör ekonomiska prognoser har också sänkt den prognostiserade ökningen av helhetsproduktionen från vårens siffror. Enligt finansministeriets konjunkturöversikt ökar bruttonationalprodukten med 1,2 procent 2014 och med 1,9 procent 2015.

16 Ekonomiplan Konjunkturutsikterna har under det pågående året blivit svagare än vad uppskattningarna visade i vintras. Detta beror på problemen i euroområdet och på den allmänt svaga utvecklingen av den globala ekonomin. Under den senaste tiden har man också fått svagt positiva signaler gällande Europa, men samtidigt har Finlands situation klassats som den sämsta bland de europeiska länderna. Tyngdpunkten för tillväxten inom världshandeln håller på att förflytta sig allt mer till handeln mellan Asien och u- länderna. Exportindustrins situation kommer att vara fortsatt svår. Lönesumman för nationalekonomin ökade med 4,8 procent 2011 och med 3,9 procent 2012, vilket har hållit ökningen av skatteinkomsterna på en skälig nivå de senaste åren. Ökningen har dock varit betydligt sämre än före år Ökningen av lönesumman förväntas sjunka till 1,4 procent i år och uppgå till 2,4 procent 2014, vilket innebär att utvecklingen av skatteinkomster från förvärvsinkomster är mycket svag de närmast följande åren. Arbetslöshetsgraden är enligt finansministeriets prognos från juni 8,3 procent i år och 8,1 procent nästa år. Bakom ökningen finns den fortsatt dämpade efterfrågan på arbetskraft samt den svaga utvecklingen särskilt inom exporten. Finansministeriet uppskattar att konsumentpriserna stiger mer måttligt i år, i genomsnitt 1,7 procent. Den beräknade måttliga ökningen i ekonomisk tillväxt 2014 kommer antagligen att innebära att konsumentpriserna stiger. Konsumentprisindexet påverkas dessutom av löneuppgörelsen, höjningarna i acciser samt ändringarna i räntenivån. Finansministeriets inflationsprognos är för tillfället 2,1 procent för 2014 och 2 procent för Utmaningar för Helsingforsregionen och Esbo under de närmaste åren: - Strukturomvandlingen inom IT-branschen fortsätter. Regionekonomin i Helsingforsregionen är starkt beroende av IT-branschens framtid. Branschen är särskilt koncentrerad till Esbo. Nokias verksamhet minskade särskilt i Esbo. Hur ska det enorma kompetenskapital som utvecklats inom IT-klustret kunna kanaliseras som växtkraft för nya företag och branscher? - Unga personer i arbetsför ålder blir utslagna från studier och arbetsmarknaden. En oproportionerligt stor del av Helsingforsregionens ungdomar, av vilka en ökande andel har utländska modersmål, hotas av utslagning från studier och arbete. Deras arbetskraftspotential blir outnyttjad samtidigt som många branscher lider av brist på arbetskraft. Dessutom medför gravt marginaliserade personer betydande sociala kostnader för samhället. - En spridd samhällsstruktur. Trots strävanden i motsatt riktning blir bosättningen i Helsingforsregionen mer utspridd. Det leder till höga investerings- och underhållskostnader för samhällstekniken och för service- och trafiknätet. De negativa dragen med tätare byggda arbetsplatser och bostäder överbetonas, medan nyttorna och kostnadsbesparingarna systematiskt underskattas. - Kostnaderna för ny markanvändning och ett nytt trafiknät: Det behövs nya modeller för finansieringen av ett trafiksystem och en grundstruktur som den nya markanvändningen förutsätter, eftersom den ökade tillväxten och minskande finansieringsgrunden är en allt svårare kombination. En allt större del av dessa kostnader borde täckas med att värdet på marken stiger på grund av god tillgänglighet och planläggning. - Boende till skäligt pris: På regional nivå är bostadsproduktionens volym otillräcklig för att motsvara ökningen i efterfrågan av bostäder som orsakats av ändringen i befolkningstillväxten och befolkningsstrukturen. Detta avspeglas på bostadsmarknaden i form av snabbt stigande priser och hyror som inte längre kan nås av köparna på bostadsmarknaden. I Esbo gäller detta bland annat unga som flyttar hemifrån och invandrare. Det behövs nya modeller för att öka utbudet: vi måste bland annat utnyttja potentialen hos dem som investerar i hyresbostäder, ARA:s verksamhet måste omvärderas och systemet för bostadsbidrag ska utvecklas. - Ökning av sysselsättningsgraden: När ekonomin förr eller senare börjar uppvisa tillväxt har Esbo potential att öka sysselsättningsgraden särskilt bland unga vuxna, bland annat personer med invandrarbakgrund samt de äldre.

17 Ekonomiplan ESBO STADS OMVÄRLD 1. De utmaningar befolkningsökningen ställer på serviceproduktionen En snabb folkökning ökar behovet av tjänster. År 2012 har folkökningen i Esbo varit på fjolårets nivå, cirka invånare. I början av 2013 var Esbobor nästan till antalet. Befolkningsökningen var i början av året långsammare än tidigare, men fortfarande på hög nivå. Varken kort- eller långsiktiga befolkningsprognoser ger vid handen att folkökningen skulle avstanna. Enligt den nyaste prognosen som sträcker sig fram till 2023 är Esbos invånarantal då cirka , det vill säga ökningen från 2013 skulle vara cirka invånare. Befolkningsökningen är också annorlunda än den var ännu i början av 2000-talet. För närvarande ökar befolkningen främst till följd av födelseöverskott och invandring och i år också till följd av en ökad flyttning inom landet. Folkökningen och den förändrade befolkningsstrukturen är den centrala orsaken till att stadens investeringsprogram för närvarande och i framtiden är ytterst stort. Den ökande andelen äldre. Trots att Esbo ännu är en stad med rätt ung åldersstruktur, ökar både antalet och den relativa andelen äldre snabbt. Antalet 85 år fyllda ökar från nuvarande cirka till personer före Särskilt snabbt växer antalet 95 år fyllda, vars andel stiger från det nuvarande 180 personer till 460 personer. Även om målet är att den åldrande befolkningen bor hemma så länge som möjligt, ställer den ökande andelen äldre krav på stadens äldreomsorg. En annan, om också klart mer avlägsen verkan har den ändrade försörjningskvoten som senare kommer att påverka också stadens skatteinkomstflöde. Ökningen av befolkning med utländskt modersmål är i fortsättningen stark såväl i Esbo som i hela regionen. Esbo har för närvarande cirka invånare med utländskt modersmål och mängden väntas fram till år 2030 öka med cirka varvid de utgör en andel om cirka 17 procent av samtliga invånare i staden. En motsvarande relativ ökning sker också i huvudstadsregionens övriga kommuner. Däremot är ökningen långsammare i kranskommunerna. Då andelen och antalet invånare med utländskt modersmål ökar, blir en effektiv integration en första rangens fråga. 2. Utmaningar som orsakas av att stadsstrukturen ska förtätas och bostadsproduktionen säkras Esbo har redan i flera års tid förlorat barnfamiljer till grannkommunerna. Ett av de viktigaste skälen till utflyttningen är dels den höga prisnivån på familjebostäder, dels bristen på tomter som lämpar sig för byggande i egen regi och som staden erbjuder. Det som staden kan göra är att genom snabbare detaljplanering och markanvändningsavtal öka utbudet på tomter som lämpar sig för byggande. Den höga prisnivån på bostäder beror på många faktorer som staden inte har möjligheter att påverka direkt. Att förtäta planläggningen och byggandet i områdena kring metrostationerna samt stationsområdena vid stadsbanan och de nuvarande stadscentrumen skapar nya möjligheter för bostadsproduktionen. Situationen kan också lösas genom en gemensam avsiktsförklaring mellan kommunerna och staten som har starkare verkningar. 3. Klimatstrategins krav Enligt den mellanstatliga klimatpanelen IPCC:s nya rapport måste vi få utsläppen av växthusgaser att minska rejält redan före år 2020 och att halveras före år Detta kräver modiga och ansvarsfulla beslut lokalt, nationellt och internationellt. Enligt det allvarligaste scenariot, där utsläppen av växthusgaser ökar i samma takt som de gör nu, stiger jordens medeltemperatur med nästan fem grader före århundradets slut. En temperaturhöjning på två grader anses allmänt som en gräns som man kan anpassa sig till med skäliga kostnader och som inte ännu är ohållbar med tanke på följderna av klimatförändringen. Fokusområdena för Esbos klimatarbete är energiplanering och förnybar energi, mångsidig och hållbar trafik och offentlig-privat samverkan i beslutsfattandet (Esbostrategins klimat- och energiåtgärder ). I Berättelsen om Esbo konstateras också att staden fungerar som föregångare vid bekämpningen av klimatförändringen. För tillfället ökar utsläppen i Esbo. Esbos klimatarbete bör effektiveras. Tre av sex mål i det förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling anknyter direkt till klimatfrågor och med hjälp av olika projekt som hör till programmet sätter vi fart på de viktigaste klimatåtgärderna.

18 Ekonomiplan Målen i klimatstrategin förutsätter också att staden vidtar aktiva åtgärder för att förtäta samhällsstrukturen och bland annat styra trafik- och konsumtionsbeteendet mot en hållbar grund. I detta avseende är västmetron ett stort steg framåt. En förlängning av metron till Stensvik samt en förlängning av stadsbanan från Alberga till Esbo centrum och vidare till Köklax hör till de kommande årens viktigaste projekt. Esbo har ambitionen att vara föregångare i att utveckla eldriven trafik och den behövliga infrastrukturen. Energi- och materialeffektiviteten förbättras i byggnationen och användningen av byggnader. Stadens nybyggnation och reparationer utvecklas genom pilotbyggen. Kostnaderna ska beräknas för hela livscykeln. Klimatkonsekvenserna ska också beräknas och beaktas vid budgeteringen. Vi kan minska trafiken och utsläppen genom att främja elektronisk kommunikation. Staden informerar aktivt om egna klimatåtgärder och ökar kommunbornas medvetenhet. Också stadens personal utbildas i klimatfrågor och den egna expertisen utvecklas. BEFOLKNINGEN I början av år 2013 hade Esbo invånare. Antalet ökade under året med invånare, det vill säga 1,7 procent. Folkökningen var nästan lika stor som året innan, då den var störst sedan Av ökningen var personer inflyttningsöverskott, vilket utgjorde 50,7 procent av ökningen. Flyttningsöverskottet från andra kommuner i Finland minskade under år 2012 till 580 personer. Flyttningsöverskottet från utlandet uppgick till personer. I början av 2013 fanns det i Esbo invånare med utländskt medborgarskap, det vill säga 8 procent. Antalet invånare med ett utländskt språk som modersmål var betydligt större, , och deras andel av befolkningen hade under året ökat till 11,3 procent. De vanligaste utländska modersmålen var ryska, estniska, engelska, somaliska och kinesiska. Antalet invånare med svenska som modersmål uppgick till , och deras andel hade sjunkit till 7,9 procent. Befolkningen efter storområde , och Ändring Ändring Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Stor-Alberga , , , , ,6 Stor-Hagalund , , , , ,2 Stor-Mattby , , , , ,1 Stor-Esboviken , , , , ,6 Stor-Köklax , , , , ,4 Gamla Esbo , , , , ,5 Norra Esbo , , , , ,2 Övriga , , , , ,4 Esbo , , , , ,0 Enligt preliminära uppgifter hade Esbo i slutet av augusti invånare. Från början av året har staden fått nya invånare, vilket innebär ett flyttningsöverskott på 860 personer. Befolkningen verkar öka i lägre takt än året innan. Enligt den gällande befolkningsprognosen uppgår antalet invånare i början av 2016 till Detta förutsätter en årlig ökning på nästan invånare. Av folkökningen sker en femtedel i Stor- Mattby och en nästan lika stor del i Stor-Alberga. Fram till början av 2023 kommer Esbo enligt prognoserna att ha invånare. Det förutsätter en befolkningsökning om personer åren , vilket innebär en årlig ökning om över personer.

19 Ekonomiplan Befolkningen efter åldersgrupp 2008 och 2013 jämte prognos för 2016 och 2023 Befolkning Ålder totalt * * Andel av befolkningen % ,7 11,6 5,0 22,0 41,5 6,1 4, ,7 10,9 5,1 21,5 40,2 8,0 4, * 9,5 11,0 4,6 21,2 39,6 8,9 5, * 9,0 11,1 4,7 19,8 39,1 8,7 7,5 100 Befolkningen i Esbo är till stor del uppbyggd av årskullar som är födda efter kriget, och åldersstrukturen förändras snabbt mot en allt äldre befolkning då dessa årskullar når pensionsåldern. I början av 2013 uppgick andelen invånare över 65 år till 12,7 procent, men i början av 2016 beräknas andelen uppgå till 14,1 procent och i början av 2023 till hela 16,2 procent. Fram till år 2023 ökar antalet personer över 65 år med drygt , det vill säga 49 procent. Samtidigt minskar andelen barn och andelen unga i arbetsför ålder. Esbos åldersstruktur 2016 och prognos för 2023 Språkgrupper I början av 2013 hade 11 procent av Esboborna ett annat modersmål än finska eller svenska. De vanligaste utländska modersmålen var ryska, estniska, engelska, somaliska och kinesiska. Antalet personer som har ryska eller estniska som modersmål var båda mer än Enligt en projektion om befolkningen med utländskt modersmål från 2012 är andelen befolkning med utländskt modersmål 13 procent 2016 och hela 20 procent 2030.

20 Ekonomiplan Arbetstillfällen Enligt en projektion om arbetstillfällen i Nyland och Helsingforsregionen har Esbo 2013 cirka arbetstillfällen. Den färskaste informationen om antalet arbetstillfällen är från 2010 ( arbetstillfällen). Antalet arbetstillfällen beräknas under de närmast följande åren öka med mindre än arbetstillfällen per år, vilket innebär att Esbo har cirka arbetstillfällen Antalet arbetstillfällen i Esbo och projektion till 2020 Projektioner över arbetstillfällen i Nyland och Helsingforsregionen Työssäkäyntitilasto (virallinen) Estimoitu työvoimatutkimuksesta Projektio (perusvaihtoehto) Sysselsättningsstatistiken (officiell) Beräknat från arbetskraftundersökningen Projektion (basalternativ) Utvecklingen av arbetstillfällen i Esbo Under andra kvartalet av år 2013 var 18 procent av arbetstillfällena i Esbo inom parti- och minuthandeln och 14 procent inom yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet (varav nästan hälften var arkitekt- och ingenjörstjänster, en fjärdedel i gruppen för tjänster inom juridik och redovisning, huvudkontorens verksamhet och företagsledningens konsultering samt cirka en femtedel i vetenskaplig forskning och utveckling). Av arbetstillfällena var 11 procent inom industribranschen (varav cirka en tredjedel inom dator- och elektronikindustrin och en tredjedel inom tillverkning av oljeprodukter, kemiska produkter och läkemedel), 10 procent inom social- och hälsovården, 10 procent inom informations- och kommunikationsbranschen och 7 procent inom byggbranschen. Informationen baserar sig på Statistikcentralens arbetskraftsundersökning som samlar in data genom att månatligen på riksnivå intervjua personer i arbetsför ålder (15 74 år). Antalet Esbobor i samplet är cirka och medelfelet är något tusentals personer. År 2010 fanns 36 procent av arbetstillfällena i Esbo i Stor-Hagalund, 25 procent i Stor-Alberga och 11 procent i Gamla Esbo. Antalet arbetstillfällen ökade 2010 i Stor-Alberga, Stor-Hagalund, Stor- Esboviken och Stor-Köklax. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens sysselsättningsstatistik, som är den mest aktuella tillförlitliga sysselsättningsstatistiken för olika delområden.

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014

Budgeten 2015 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014 Budgeten 2015 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen 3.11.2014 Innehåll FÖRORD 1 BERÄTTELSEN OM ESBO 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 28 Översiktstabeller

Läs mer

FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN 2010 2013 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25. Översiktstabeller 32

FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN 2010 2013 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25. Översiktstabeller 32 Innehåll FÖRORD 1 ESBOSTRATEGIN 2010 2013 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 25 Översiktstabeller 32 DRIFTSEKONOMIDELEN 37 1 Allmän förvaltning 39 2 Social- och

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10.

Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. Ekonomi 1. Stadskoncernens ekonomiska balans är hållbar. Oma valtuustokauden tavoite Mittari / arviointikriteeri Tulostavoite / tavoite 31.12. Toimenpiteet / vastuuhenkilö 30.4. Seuranta I 31.10. 1.1 Stadens

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 116. Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 29.09.2014 Sida 1 / 1 3707/02.05.06/2014 Stadsstyrelsen 248 15.9.2014 116 Beviljande av stadens proprieborgen för lån som upptas av Länsimetro Oy eller av ett bolag som grundas samt för de

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin TATU

Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin TATU Programplan: Programmet för produktivitet och balansering av ekonomin 19.5.2014 Version: 1.0 Programmets ägare: Styrgruppens ordförande: Programchef: Jukka Mäkelä Jukka Mäkelä Pekka Heikkinen Programplan

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 08.06.2015 Sida 1 / 1 4906/11.00.01/2014 Stadsstyrelsen 178 11.5.2015 100 Motion om genomförande av programmet för främjande av bilar med små utsläpp i huvudstadsregionen Beredning och upplysningar:

Läs mer

Esbo stad Beslut 1 / 5

Esbo stad Beslut 1 / 5 Esbo stad Beslut / 5 79/0.0.0/0 Stadsstyrelsen 7..0 Fullmäktige 0..0 Tillfällig ändring av Tapiolan Keskuspysäköinti Oy:s bolagsordning och delägaravtal jämte åtgärder samt stadens borgen för bolagets

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 14. Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 26.01.2015 Sida 1 / 1 4947/02.05.05/2014 Stadsstyrelsen 349 15.12.2014 14 Beviljande av anslag för köp av aktierna i Tapiolan Keilahalli Oy och Tapiolan Urheilutalo Oy Beredning och upplysningar:

Läs mer

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012 Befolkning 2014 Sysselsättning 2013 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år Enligt de preliminära uppgifterna

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna

INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE. Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012. 1 Stadsstyrelsen och sektionerna INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE INSTRUKTION FÖR ESBO STADSSTYRELSE Fullmäktige 14.11.2011 Gäller från 1.1.2012 Förslag stadsstyrelsen 26.11.2012 1 Stadsstyrelsen och sektionerna 1 Stadsstyrelsen och

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013 Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) 20 Ryj / Den av ledamoten Mika Ebeling väckta motionen om bättre energieffektivitet i det gamla byggnadsbeståndet HEL 2012-014525 T 00 00 03 Beslutsförslag

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT

ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT ORDFÖRANDENS ÖVERSIKT Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren 2014 2017. Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. I Berättelsen om Esbo ingick 30

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 19.03.2012 Sida 1 / 1 1052/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 58 5.3.2012 32 Esbo stads proprieborgen för :s lån på 16 025 000 euro Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn 09

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 154. Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 10.12.2012 Sida 1 / 1 4968/02.05.06/2012 Stadsstyrelsen 340 26.11.2012 154 Höjning av stadens proprieborgen för Länsimetro Oy:s lån samt för de derivat som används för att skydda lånen Beredning

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 Stadsstyrelsens förslag 4.11.2013 INNEHÅLL VANDA BYGGS UPP PÅ EN SOLID VÄRDEGRUND... 1 FÖRÄNDRINGAR I VANDA STADS OMVÄRLD... 2 EKONOMINS UTVECKLINGSUTSIKTER...11 UTVECKLINGEN

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Eeva Lehtimäki, politisk redaktör, MTV3 Eeva Lehtimäki är en erfaren och mångsidig journalist. Hon är konferencier för seminariepanelen.

Eeva Lehtimäki, politisk redaktör, MTV3 Eeva Lehtimäki är en erfaren och mångsidig journalist. Hon är konferencier för seminariepanelen. SEMINARIETS TALARE Outi Mäkelä, riksdagsledamot, landskapsstyrelsens ordförande, Saml. Outi Mäkelä leder Nylands landskapsstyrelse, organet som styr och beslutar om beredningen av landskapsplanen. Outi

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Stadsfullmäktige 18.11.2013 Omslagsbild Seppo Niva Omslag Sanna Henriksson, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen?

Bokslut Reinfeldt. Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? Bokslut Reinfeldt Hur har Sverige utvecklats under Alliansregeringen? 2 Sammanfattning Vi har granskat Sveriges utveckling under regeringen Reinfeldt. Vi har fokuserat på fyra avgörande områden där regeringen

Läs mer

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN

NYA LOKALER I KÄRNAN AV FÖRETAGSVÄRLDEN EKOEFFEKTIVT KONTORSHUS PÅ KÄGELUDDEN www.keilaranta.fi En ny, genuint modifierbar kontorshelhet på Kägelstranden är den som ligger närmast den framtida metrostationen på Kägeludden. Trivsamma lokaler

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Den svenska metropolen Finlands 15:e största stad

Den svenska metropolen Finlands 15:e största stad Den svenska metropolen Finlands 15:e största stad Innehåll 1. Inledning - Finlands ansikte mot omvärlden 3 2. Det nuvarande samarbetet i huvudstadsregionen 4 3. Kommun- och servicestrukturreformen i regionen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer