VISION. Budgeten 2014 och ekonomiplanen. Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen

Transkript

1 Budgeten 2014 och ekonomiplanen Stadsdirektörens förslag Stadsstyrelsen B ERÄTTELSEN OM VISION Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det är bra att bo, lära, arbeta och företaga för alla och där invånaren kan påverka på riktigt.

2 Innehåll FÖRORD 1 BERÄTTELSEN OM ESBO 3 MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 13 BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN 28 Översiktstabeller 37 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 1 Allmän förvaltning 45 2 Social- och hälsovårdssektorn 63 3 Bildningssektorn Teknik- och miljösektorn 155 Affärsverket Lokalcentralen 179 Balansenheten Storåkern 191 Balansenheten Hagalund 197 Affärsverkssektorn 205 Affärsverket Esbo personaltjänster 221 Affärsverket Esbo ekonomitjänster 227 Affärsverket Esbo logistik 233 Affärsverket Västra Nylands räddningsverk 239 Affärsverket Esbo catering 245 Affärsverket Esbo fastighetstjänster 251 Affärsverket Esbo stadsteknik 257 RESULTATRÄKNINGSDELEN 263 INVESTERINGSDELEN 279 FINANSIERINGSDELEN 295 BILAGOR 299 (1 Fullmäktiges beslut) 2 Budgetens bindande verkan och uppföljning samt anvisningar om tillämpning 3 Investeringarna efter projekt åren Pärmbild: RED/Berättelsen om Esbo

3 1 Ekonomiplan FÖRORD Målen i förslaget till budget och ekonomiplan 2014 har beretts i enlighet med fullmäktigeperiodens målsättningar i Berättelsen om Esbo som fullmäktige godkände i juni samt målsättningarna i ramen för budgeten och ekonomiplanen som fullmäktige godkände i september. Berättelsen om Esbo genomförs av sektorer och resultatenheter med hjälp av berättelser och styrkort samt förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. Verksamheten och utvecklingen koncentreras till Esbos viktigaste uppgifter. Esbo växer med fler än nya invånare per år. Tillväxten ökar särskilt behovet av tjänster för barn, ungdomar och äldre. Invandrarnas andel av folkökningen är hög. Den allt högre arbetslösheten och de trytande skatteinkomsterna avspeglar samtidigt instabiliteten i den allmänna ekonomiska situationen. Under de närmaste åren kommer stadens ekonomi att vara mycket ansträngd på grund av den svaga allmänna ekonomiska utvecklingen och hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin. I budgetförslaget ingår en höjning av skattesatsen för kommunalskatt med en halv procentenhet till 18,25 procent år Höjningen är en del av programmet för balansering av ekonomin som omfattar hela fullmäktigeperioden. Även efter höjningen kan den kommunala beskattningen i Esbo anses vara måttfull jämfört med övriga stora städer. Budgetförslaget innehåller inga höjningar av fastighetsskatten eller avgifter. Esbo är en växande stad och planerar därför varken permitteringar eller uppsägningar. Antalet anställda är omkring I jämförelse med utvecklingen av invånarmängden i Esbo har ökningen av personalmängden under de senaste åren varit mycket måttlig och gällt framförallt social- och hälsovårdssektorn samt bildningssektorn. Vid pensioneringar och annan personalomsättning tar vi tillfället i akt att bedöma varje tjänst som blir ledig och dess innehåll, och det krävs ett separat tillstånd för att tillsätta den. Staden erbjuder praktikplatser och arbetsmöjligheter för studerande, stöder sommarjobb för unga och utvecklar användningen av läroavtalsutbildningar. Sysselsättning av invandrare stöds med hjälp av en särskild modell. Verksamhetsutgifterna för hela staden ökar med cirka 2,8 procent år Detta förutsätter en produktivitetsförbättring på cirka 10 miljoner euro år 2014 och 70 miljoner euro för fullmäktigeperioden. Skatteinkomsterna uppgår nästa år till miljoner euro, inberäknat höjningen av skattesatsen. Esbo får omkring 31 miljoner euro i statsandelar år I detta ingår utjämningen som i Esbo svarar mot skatteintäkterna av cirka tre procentenheter kommunalskatt. Årsbidraget för baskommunen är cirka 97 miljoner euro. Resultatet uppvisar ett underskott på ungefär 17 miljoner euro år Investeringar i basservicen Esbos styrka är en nätverksbaserad stadsstruktur med fem områdescentrum. Detta skapar förutsättningar för ett ekonomiskt och ekologiskt sätt att ordna tjänster, markanvändning, boende och trafik. En betydande del av lokal- och infrabyggandet genomförs i balansräkningen för dotterbolag och huvudstadsregionens gemensamma samarbetsorgan. År 2014 är stadens investeringar totalt 273 miljoner euro och de betydande investeringarna som görs via dottersamfunden uppgår till sammanlagt 275 miljoner euro. Ungefär en femtedel av stadens och dottersamfundens nettoinvesteringar finansieras med stadens internt tillförda medel och statsandelar. Investeringar finansieras med ett uttag ur fonderna om 40 miljoner euro. Baskommunen tar upp nya lån till ett belopp av 102 miljoner euro år Lånestocken uppgår alltså i slutet av året till 267 miljoner euro, vilket är euro per invånare. Koncernens lånestock växer år 2014 med sammanlagt 287 miljoner euro.

4 2 Ekonomiplan Stadens tjänster koncentreras invid den framtida Västmetron med start i Mattby, där bildnings- och hälsovårdstjänster förenas på ett nytt servicetorg. Andra betydande projekthelheter är programmen för utveckling av Esbo centrum samt området för konst, vetenskap och teknik (Hagalund-Otnäs- Kägeludden) och byggandet av Storåkern. Utrustandet av Västmetrons stationer och tunnlar kommer att pågå längs hela linjen år Under de närmaste åren får staden nya tjänstelokaler som byggs i dotterbolagens balansräkning, så som campus Lärobacken, Esbo sjukhus, skolor som byggs om i offentligt-privat samverkan samt Leva och bo-centren för äldre. Enligt ett avtal med staten skapar Esbo förutsättningar för att årligen bygga omkring bostäder. Esbo bostäder Ab bygger 300 hyresbostäder per år. Beslut om programmet för produktivitet och balansering av ekonomin tas under våren Det finns mycket osäkerhet kring den allmänna ekonomiska utvecklingen. Staten bereder som bäst ett strukturpaket som borde sänka den kommunala sektorns kostnadsnivå med 2 miljarder euro till år Det är ännu inte klart hur vi ska gå till väga, men i förhållande till skyldigheten att ordna tjänster är kommunernas finansieringsmöjligheter klart otillräckliga. De planerade förändringarna i statsandelarna förbättrar knappast Esbos finansieringsmöjligheter. Metropolförvaltningen samt social- och hälsovårdsreformen som bereds kan påverka Esbos ekonomi kraftigt. Esbo utreder redan nu ett samarbete med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis. Dessutom har statsrådet beslutat om en utredning om metropolen. Som en stark primärkommun kan Esbo sörja för basservicen och även i fortsättningen aktivt medverka i utvecklingen av regionens välfärd och konkurrenskraft. Före mars 2014 bereder Esbo ett program för produktivitet och balansering av ekonomin för hela fullmäktigeperioden. Målet är att skapa en hållbar balans i stadens ekonomiska och finansiella ställning. Stadens årsbidrag bör inom de närmaste åren vara minst omkring 180 miljoner euro för att andelen av den interna finansieringen ska vara tillräcklig och skuldsättningen ska kunna stoppas. Beredningen och genomförandet av programmet förutsätter ett starkt förändringsledarskap och en dialog på samtliga nivåer i organisationen samt över sektorgränserna. Programmets viktigaste målsättning är att den dagliga verksamheten och alla processer ska vara produktiva, varvid vi i fortsättningen uppnår mera med mindre resurser. En viktig faktor för att förbättra produktiviteten är en deltagande personal i enlighet med Berättelsen om Esbo. Fullmäktige beslutade om ramen för ekonomiplanen i september men beslutade inte om skattesatsen för 2014, vilket är det normala förfarandet. Fullmäktige beslutar om detta i november efter fullmäktigegruppernas budgetförhandlingar. Fullmäktige beslutar om budgeten och ekonomiplanen i december. Jukka Mäkelä stadsdirektör

5 Berättelsen om Esbo 3 Berättelsen om Esbo Godkänd av fullmäktige

6 Berättelsen om Esbo 4

7 Berättelsen om Esbo 5 INLEDNING Berättelsen om Esbo är stadens strategi för åren 2014 till Den handlar om varifrån vi kommer, var vi är och vart vi är på väg. Berättelsen om Esbo är den mest centrala strategin för stadens utveckling. Berättelsen om Esbo konkretiseras i form av en strategi, som innehåller visionen, värderingarna och verksamhetsprinciperna samt enligt fokusområden de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål. Berättelsen om Esbo genomförs av sektorerna och resultatenheterna med egna berättelser, styrkort och förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen siktar på att lösa Esbos centrala utmaningar. Utvecklingsprogrammen spänner över stadens alla sektorer. Resultatmålen styrs av Berättelsen om Esbo och godkänns årligen samtidigt med budgeten. BEREDNINGEN AV BERÄTTELSEN OM ESBO Berättelsen om Esbo har beretts i god samverkan mellan staden, invånare, personal och förtroendevalda som har kommit med idéer och dryftat det bästa möjliga Esbo år Uppslag och annat material har samlats in på många sätt, bland annat av invånarna. Det insamlade materialet behandlades vid fullmäktiges seminarium Fullmäktige inledde beredningen av Berättelsen om Esbo vid ett seminarium Utkastet till Berättelsen om Esbo och målen för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen behandlades vid fullmäktiges andra strategiseminarium Berättelsen om Esbo godkändes av fullmäktige Fullmäktige godkände också flera hemställningar som kommer att beaktas när Berättelsen om Esbo genomförs. STRATEGIBEGREPP I Esbos strategimodell används samma begrepp både i strategin och i sektorernas och resultatenheternas styrkort. Berättelsen om Esbo handlar om var vi kommer från, vart vi är på väg och hur vi kommer dit. Den handlar om värderingar, attityder, verksamhetskultur och gemensamma mål. Berättelsen om Esbo konkretiseras i en strategi. Sektorernas berättelser bygger på Berättelsen om Esbo. Grunden för strategin består av visionen, värderingarna och verksamhetsidén samt de strategiska målen och fullmäktigeperiodens mål från Berättelsen om Esbo. I resultatkorten används begreppen fokusområden, strategiska mål, fullmäktigeperiodens mål, resultatmål, mål och mätare/utvärderingskriterier. Visionen visar riktningen i en föränderlig omvärld. Visionen beskriver den framtid som staden vill gå mot och de strategiska avsikter staden gemensamt vill satsa på. Värderingarna utgör organisationskulturens fundament och ges högsta prioritet i stadens verksamhet. Värderingarna är till sin natur bestående. Verksamhetsprinciperna konkretiserar och visar vad värderingarna betyder i praktiken.

8 Berättelsen om Esbo 6 Fokusområden är strategiska områden enligt vilka de strategiska målen vinklas. Strategiska mål är långsiktiga (en strategiperiod) mål som härleds ur visionen och vilkas genomförande leder till att staden når visionen eller närmar sig den. Fullmäktigeperiodens mål måste absolut nås för att de strategiska målen och därigenom visionen ska kunna nås. Dessa mål ska gå att mäta eller utvärdera. Resultatmål är operativa eller ekonomiska mål som uppställs av fullmäktige och genom vilka fullmäktigeperiodens mål konkretiseras. Målnivån uppställs årligen. Mål uppställs av sektorn eller en underställd enhet utöver resultatmålen. Dessa mål ska konkretisera fullmäktigeperiodens mål. Målnivån uppställs årligen. Mätare / utvärderingskriterier är indikatorer för beskrivning av det aktuella läget. För resultatmålen/ målen bestäms en mätare eller ett annat utvärderingskriterium. BERÄTTELSEN OM ESBO FRÅN LANDSBYGD VID KUNGSVÄGEN TILL ETT NÄTVERK AV STADSCENTRUM Varifrån kommer vi? Esbo fyllde 555 år sommaren Man brukar räkna att Esbo föddes då Esbo kapell skiljdes från Kyrkslätts församling och blev en egen församling Esbo domkyrka i Esbo centrum är en av de äldsta byggnaderna i huvudstadsregionen. Esbo låg vid kungsvägen mellan Åbo och Viborg. Gustav Vasa grundade Esbo gård i Köklax Därifrån gick Kungsvägen via kyrkbyn och Bemböle. Ett par kilometer väg från Bemböle mot Träskända heter idag Kungsvägen. Utvecklingen i Esbo är som Finland i miniatyr. Utvecklingen i Esbo innehålller alla drag som Finlands utveckling har: jordbruk med gårdar och bönder, industrialisering, urbanisering, en central roll i Finlands utveckling efter kriget, en kraftig folkökning, ett växande välfärdssamhälle och dagens utveckling i ett allt starkare, internationellt metropolområde med nätstruktur. De första 500 åren var tillväxten långsam. Folkmängden överskred i början av 1950-talet. De senaste årtiondena har tillväxten varit kraftig. På 60 år har Helsingforsregionens folkmängd fördubblats till 1,3 miljoner invånare. Samtidigt har Esbos folkmängd tiodubblats. Hagalund började byggas Unga barnfamiljer fick hem i nya bostadshus som byggdes nära naturen. I det växande Esbo har det byggts bostäder för finländska barnfamiljer. Kommunen svarade på den stora flyttningsvågen som började på 1960-talet med grynderavtal. Avtalen inkluderade bostäder, daghem och skolor. Förorterna i Esbo byggdes i nybyggaranda. De nya invånarna var aktiva och det var då många viktiga kultur- och idrottsföreningar grundades. Nativiteten var hög, så det byggdes många daghem och skolor. I Hagalund hade man som tema "Bostäder för barnfamiljer". Därefter följde Mattby, Olars och Esboviken vid Västerleden. Vid järnvägen växte Alberga och där byggdes stormarknaden Maxi-Market. Stadens administrativa centrum byggdes vid kyrkbyn och kallades Esbo centrum. Esbo blev köping 1963 och stad 1972.

9 Berättelsen om Esbo 7 Var är vi? Esbo är en tvåspråkig och månkulturell stad med fem stadscentrum och två lokalcentrum, invånare och täckande service för alla. Esbo fortsätter att växa. De nyfödda och nya invandrande Esboborna ökar folkmängden med invånare per år. Antalet äldre och deras andel av befolkningen ökar. Antalet kommunbor med annat modersmål än finska och svenska ökar snabbt. För tillfället är antalet kommunbor med annat modersmål nästan idag. Antalet kommer enligt en prognos att fördubblas till Den snabba folkökningen, den ökande andelen äldre, det ökande antalet barn och det ökande antalet kommunbor annat modersmål än finska och svenska ökar behoven av tjänster och utgör en utmaning för serviceproduktionen. När befolkningen blir äldre ökar också behovet av social- och hälsovård. Tillväxten gör att investeringarna är rekordhöga. I Esbo är naturen nära. Det finns till exempel 58 kilometer strandlinje, Strandpromenaden, 165 holmar och Centralparken. I Norra Esbo ligger Noux, där bebyggelsen möter skogen och de tiotals sjöarna. Tack vare tekniska högskolan, Statens tekniska forskningsanstalt och numera Aaltouniversitetet har det bildats ett centrum för vetenskap, konst och ekonomi som drar nytta av spetsteknologi, innovationer och spetskompetens. I Kägeludden har flera storföretag sitt huvudkontor och Otnäs har blivit en grogrund för unga företag. Otaliga små, lokala småföretag i olika branscher erbjuder tjänster åt invånarna i stadscentrumen. Esbo är en del av metropolområdet. Alberga vid stadsbanan har blivit det största centrumet i Esbo. Mitt i Alberga ligger gallerian Sello. Där finns det både kommersiella och allmänna tjänster. Sellobiblioteket har över en miljon besök årligen. Stadsbanan ska byggas vidare till Köklax. I södra Esbo håller sprängningen av metrotunneln på att slutföras. Den ekonomiska omvärlden, en hållbar utveckling, IT-samhället, urbaniseringen och den åldrande befolkningen är stora utmaningar. Tidigare årtionden har man svarat på utmaningarna med ekonomisk tillväxt, men nu när det är finans- och eurokris går det inte. En allmän prognos är att tillväxten kommer att vara låg en lång tid framåt. I teknologindustrin har jobb försvunnit under de senaste åren. En långsam ekonomisk tillväxt under de närmaste åren tvingar oss att prioritera och välja. Verksamheten effektiveras långsiktigt. Stadsstrukturen ska förtätas, bostadsproduktionen tryggas och klimatändringen ställer också krav. Behovet av ombyggnad är en utmaning för underhållet av stadens lokaler. I Esbo är befolkningen i snitt välmående och högutbildad jämfört med Finlands övriga städer. Urbaniseringen och tillväxten medför ensamhet, marginalisering och andra sociala problem. Dessa måste vi lösa tillsammans. Vart är vi på väg? Ett hållbart och naturnära Esbo Esbo utvecklas till en äkta nätverksstad med fem stadscentrum. Det bor invånare i Esbo år Esbo är en central del av ett växande metropolområde och av södra Finlands pendlingsområde.

10 Berättelsen om Esbo 8 I de trivsamma stadscentrumen finns både boende och arbetsplatser. Tjänsteutbudet är gott, det finns inspirerande möjligheter till fritidsverksamhet och naturen är nära. De tätt bebyggda småhusområdena stöder sig på de närliggande stadscentrumen. Ett tillräckligt byggande av och tomtutbud för småhus försäkras. Centrumen utvecklas utifrån deras starka sidor. Hagalund, Mattby-Olars och Esboviken ligger intill Västmetron, Alberga och Esbo centrum ligger intill stadsbanan. Nya lokalcentrum utöver Köklax och Kalajärvi är det havsnära Finno intill metron och det ekologiska Kera vid stadsbanan. Senare byggs också Hista vid den planerade järnvägen mellan Esbo och Lojo. Kollektivtrafiken är god mellan stadscentrumen. En utpräglad nätverksstruktur som stöder sig på spårtrafik gör det möjligt att förvalta staden på det ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt bästa sättet. Förutsättningarna för kollektivtrafik och cykelåkning förbättras så att deras popularitet ökar. Esbobornas ekologiska fotspår minskar och staden är en föregångare i arbetet att stävja en klimatförändring. Esbobornas boendemiljö är trivsam och naturen bevaras. Esbo för alla Goda tjänster ökar områdets livskraft, invånarnas handlingskraft och en smidig vardag. Stadens tjänster svarar mot kundernas behov, de är tillgängliga för alla, de är av god kvalitet och de är effektiva. Trygga och inspirerande daghem och skolor ger barn och unga goda utgångspunkter för livet. Staden satsar på undervisning av god kvalitet och på ufostran av barnen i samarbete med föräldrarna. De äldres möjligheter att reda sig hemma främjas och ensamhet bland de äldre motarbetas av anhöriga, ålderskamrater, föreningar, företag i servicebranschen och staden i samarbete. De äldre i Esbo bor hemma eller i hemliknande förhållanden eller i de äldrecenter enligt Lev och bo-konceptet som finns i alla stadscentrum. Nära relationer till medmänniskorna är nyckeln till hälsa, välfärd och lycka. Därför genomför vi tjänsterna tillsammans med kunderna och de närstående. De svåraste problemen löser vi tillsammans. Tyngdpunkten för familje- och socialtjänsterna, hälsovården, mentalvården och äldreomsorgen ligger på förebyggande arbete. Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Allt flera deltar i gruppverksamhet med ödeskamrater alltefter sin läggning och livsituation. Staden samarbetar intimt med kyrkliga församlingar, i synnerhet med klubbverksamhet, förebyggande av utslagning, hjälp åt utslagna att komma på fötter, familjerådgivning, äldreomsorg och integrering av invandrare. Politiken i Esbo är öppen, demokratisk och lättillgänglig. Alla Esbobor, från ung till gammal, upplever att de blir hörda och kan delta och påverka utvecklingen i sin hemstad. Invånarnas behov av och önskemål om kommunala tjänster blir allt flera. Esbo är en föregångare vid utvecklingen av kommunala tjänster. Staden ökar de skräddarsydda tjänsterna som invånarna vill ha genom att på ett nytt sätt kombinera e-tjänster med traditionella tjänster.

11 Berättelsen om Esbo 9 Aktiva invånare Esbo teater har fungerande lokaler och det finns ett uppskattat bibliotek och en simhall i alla stadscentrum. Biblioteken är vardagsrum för invånarna och arbetarinstitutet erbjuder viktiga kurser för Esboborna. Esbo är en idrottande stad. Närmiljön och stora skogsområden ger Esboborna möjligheter till motion och idrottsföreningarna erbjuder mångsidig motion åt invånare i alla åldrar. Esboborna vinner mästerskap inom tävlingsidrotten i alla ålderklasser, vilket uppmuntrar särskilt de unga att röra på sig. Esboborna kan njuta av ett rikt och nationellt sett högklassigt kulturutbud. Esbobornas vardag är möten på moderna konstmuseets utställningar, Tapiola sinfoniettas konserter, Tapiolan kuoros konserter, Olarin voimistelijats uppvisningar, på matcher med Espoo Blues, Tapiolan Honka och Espoon Oilers och i olika aktiviteter. Kompetenta människor och företag slår sig ner i Esbo Staden är tvåspråkig samt nationellt och internationellt attraktiv och intressant. Esbo är en internationellt känd innovationsmiljö för kompetens, vetenskap, konst och ekonomi. Aaltouniversitetet hör till de bästa i Europa. Stadens skolor är också internationellt konkurrenskraftiga. Vi har lyckats förena de attraktiva stadscentrumen och innovationscentrumen. I dessa satsar man på växande och kompetenta, unga företag. Esbo främjar företagsverksamhet genom att öppna arkiven av verksamheten för alla. Offentligt producerade fakta är öppna för alla. Nyfinländarna är väl integrerade och bidrar med sin kompetens till utvecklingen av Esbo. Esbo är internationellt och företagen är framgångsrika på den internationella marknaden. Av invånarna i arbetsför ålder är 75 procent sysselsatta och högst 5 procent av arbetskraften är arbetslös. Sysselsättningsgraden bland de unga är på den högsta nivån i landet. Ledning av staden Ledning och chefsskap bygger på en positiv människobild där man litar på människan. Våra arbetsplatser är kända för respekterande växelverkan och för en frisk, kompetent och lojal personal. Med sporrande och ansvarsfull ledning ser vi till att vår verksamhet är invånar- och kundorienterad och att det går bra i vardagen. GRUNDEN FÖR STRATEGIN Esbos vision Esbo är en ansvarsfull och human föregångare med fem stadscentrum och nätverksstruktur, där det är bra att bo, lära, arbeta och företaga för alla och där invånaren kan påverka på riktigt. Esbos värderingar och verksamhetsprinciper Esbo är invånar- och kundorienterad. I Esbo är det viktigt att det går bra i vardagen. De bästa resurserna i Esbo är invånarna, sammmanslutningarna och företagen. Aktiva invånare och partnerskap garanterar resultatrika tjänster efter invånarnas behov. Esbo är en ansvarig föregångare. Esbo är fördomsfri, kreativ och öppen, ifrågasätter det rådande och har mod att göra saker annorlunda. Esbo utnyttja forskning och internationell erfarenhet, utför försök och tål också att dessa misslyckas. Utvecklingen av Esbo är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar.

12 Berättelsen om Esbo 10 Esbo är rättvis. Vi handlar öppet, rättvist, jämlikt, jämställt, humant och tolerant. Strategiska mål och fullmäktigeperiodens mål Invånare och tjänster Strategiskt mål: Fullmäktigeperiodens mål: Invånarna i Esbo tar aktivt och självständigt hand om sig själva, sina närstående och sin närmiljö, men ingen blir utan stöd när det behövs. Esbo ordnar tjänster invånarorienterat i samarbete med invånarna. Tjänsterna utgör en helhet av som är förebyggande, minskar skillnaderna i hälsa och välfärd, ingriper tidigt, stöder kommunbornas egen aktivitet och ökar kundernas valfrihet. Tjänsterna och närmiljön utvecklas i samarbete med invånarna. Tjänster produceras i samarbete med utomstående partner. Olika kanaler säkrar åtkomligheten. Esbo är föregångare vid utveckling och ibruktagande av en nationell servicebuss. Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling Strategiskt mål: Fullmäktigeperiodens mål: Staden är internationellt attraktiv och intressant. Kompetenta människor, företagare och företag av alla storlekar slår sig ner i Esbo. Esbos attraktivitet som en internationellt känd innovationsmiljö för kompetens samt vetenskap, konst och ekonomi ökar. Esbos nätverksstruktur och delaktighet i metropolområdet utvecklas så att den blir socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar. De kollektiva trafikförbindelserna till centrumen för tjänsteutbudet förbättras. Centrumen utvecklas utifrån sina starka sidor till trivsamma mötesplatser för boende, tjänster, arbetsplatser och fritid. Vi motarbetar segregation och svarar på Esbobornas olika boendebehov genom att erbjuda förutsättningar för en förmånlig och mångsidig bostadsproduktion och tomtutbud. Esbo sporrar till företagsamhet och innovativitet och skapar välfärd och välstånd i metropolområdet och hela Finland. Resurser och ledning Strategiskt mål: Fullmäktigeperiodens mål: Stadskoncernens ekonomi är i balans. En kompetent personal som kan förnya sig utvecklar tjänsternas kvalitet och produktiviteten. Esbo är en föregångare på att förbättra tjänsternas produktivitet och verkningar. Ledningen, chefsarbetet och arbetsnöjdheten förbättras och håller en hög nivå. Staden bevarar sitt ekonomiska svängrum och den finansiella ställningen är i balans.

13 Berättelsen om Esbo 11 FÖRVALTNINGSÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSPROGRAM Utvecklingsprogrammen är ett medel att förverkliga Berättelsen om Esbo. Utvecklingsprogrammen styr projekt och övriga åtgärder. På så sätt kan man bättre beakta sambanden, allokera begränsade resurser till de viktigaste projekten och se till att dessa är verkningsfulla. Utvecklingsprogrammen pågår under en fullmäktigeperiod och de genomförs både parallellt och som projekt som kronologiskt följer varandra inom ramen för utvecklingsprogrammets helhetstidtabell. Vi svarar på stadens största utmaningar med fem förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. De förvaltningsövergripande programmen är: 1. Invånarna deltar 2. Sund ungdom 3. Livskraft för äldre 4. Hållbar utveckling 5. Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet Programmens mål godkändes som en del av Berättelsen om Esbo Programmens mål är följande: Invånarna deltar Ett fungerande beslutsfattande Belönande gräsrotsaktivitet Vi beaktar delaktighet hos olika grupper Ett öppet deltagande och påverkande Sund ungdom Välbefinnandet ökar bland ungdomarna och möjligheterna till fortsatta studier ökar. Alla unga ska ha tillgång till meningsfull fritidsverksamhet oberoende av socioekonomiska eller andra utgångspunkter. Bostadslösheten bland ungdomarna sjunker Arbetslösheten bland ungdomarna sjunker Livskraft för äldre Välfärden ökar och hälsan och funktionsförmågan blir bättre Äldre bor hemma Smidig närståendevård Ensamheten minskar Hållbar utveckling En hållbar livsstil En hållbar stad med nätverksstruktur Natur och miljö i Esbo Koordinering av klimatarbetet Energilösningar Hållbara trafiklösningar Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet Främjandet av konkurrenskraften Utnyttjande av innovationer Stöd för företagsamhet

14 Berättelsen om Esbo 12 Styrgrupperna fortsätter att planera programmen. Stadsstyrelsen godkände programbeskrivningarna Styrgrupperna bereder programplaner hösten I planerna ingår projekt och åtgärder som pågår eller startar Stadsstyrelsen godkänner programplanerna i december För varje program reserveras euro år Programmen genomförs delvis inom ramen för stadens och dess partners basverksamhet och delvis med särskilda budgetmedel och externa medel. Genomförandet av programmen och projekten rapporteras till fullmäktige två gånger per år i samband med uppföljningsrapporteringen. För utvecklingsprogrammen och stadens projektverksamhet togs en modell för projekt- och programledning, EsPro, i bruk Utvecklingen av modellen fortsätter parallellt med beredningen och planeringen av utvecklingsprogrammen.

15 Ekonomiplan MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN OCH EKONOMIPLANEN DE EKONOMISKA UTSIKTERNA FÖR HELSINGFORSREGIONEN OCH ESBO Minskningen i produktionen verkar enligt en förhandsprognos från augusti ha stannat i Helsingforsregionen under andra kvartalet av år Enligt prognosen var produktionen under andra kvartalet 0,5 procent högre än i fjol. Under första kvartalet minskade produktionen betydligt mera än i de tidigare prognoserna, nästan 3,5 procent. Produktionen i Helsingforsregionen har följt den riksomfattande utvecklingstrenden under det senaste året. Industriproduktionen och handelns realförsäljning fortsatte minska under andra kvartalet. I fråga om tjänsterna inom affärslivet, informationstjänsterna och tjänsterna för hushåll ökade däremot den reella omsättningen. (Källa: Statistikcentralen, Kaupunkitutkimus TA Oy) Konjunkturindikator för produktionen Säsongrensad och arbetsdagskorrigerad Statistikcentralen / Konjunkturindikator för produktionen Enligt Statistikcentralens uppgifter från var den arbetsdagskorrigerade produktionen i hela Finland 5,7 procent mindre i juni 2013 än i juni året innan. Under det första halvåret minskade den arbetsdagskorrigerade industriproduktionen med 5,2 procent från året innan. Finlands bruttonationalprodukt minskade med 0,2 procent Vår nationalekonomi låg redan i fjol i praktiken i recession. Volymen för bruttonationalprodukten krympte i januari mars 2013 med cirka två procent jämfört med samma tidpunkt året innan. Finansministeriet förutspår i sin konjunkturöversikt som publicerades i juni att helhetsproduktionen minskar med cirka en halv procent innevarande år. Finlands bank, Nordea och andra som gör ekonomiska prognoser har också sänkt den prognostiserade ökningen av helhetsproduktionen från vårens siffror. Enligt finansministeriets konjunkturöversikt ökar bruttonationalprodukten med 1,2 procent 2014 och med 1,9 procent 2015.

16 Ekonomiplan Konjunkturutsikterna har under det pågående året blivit svagare än vad uppskattningarna visade i vintras. Detta beror på problemen i euroområdet och på den allmänt svaga utvecklingen av den globala ekonomin. Under den senaste tiden har man också fått svagt positiva signaler gällande Europa, men samtidigt har Finlands situation klassats som den sämsta bland de europeiska länderna. Tyngdpunkten för tillväxten inom världshandeln håller på att förflytta sig allt mer till handeln mellan Asien och u- länderna. Exportindustrins situation kommer att vara fortsatt svår. Lönesumman för nationalekonomin ökade med 4,8 procent 2011 och med 3,9 procent 2012, vilket har hållit ökningen av skatteinkomsterna på en skälig nivå de senaste åren. Ökningen har dock varit betydligt sämre än före år Ökningen av lönesumman förväntas sjunka till 1,4 procent i år och uppgå till 2,4 procent 2014, vilket innebär att utvecklingen av skatteinkomster från förvärvsinkomster är mycket svag de närmast följande åren. Arbetslöshetsgraden är enligt finansministeriets prognos från juni 8,3 procent i år och 8,1 procent nästa år. Bakom ökningen finns den fortsatt dämpade efterfrågan på arbetskraft samt den svaga utvecklingen särskilt inom exporten. Finansministeriet uppskattar att konsumentpriserna stiger mer måttligt i år, i genomsnitt 1,7 procent. Den beräknade måttliga ökningen i ekonomisk tillväxt 2014 kommer antagligen att innebära att konsumentpriserna stiger. Konsumentprisindexet påverkas dessutom av löneuppgörelsen, höjningarna i acciser samt ändringarna i räntenivån. Finansministeriets inflationsprognos är för tillfället 2,1 procent för 2014 och 2 procent för Utmaningar för Helsingforsregionen och Esbo under de närmaste åren: - Strukturomvandlingen inom IT-branschen fortsätter. Regionekonomin i Helsingforsregionen är starkt beroende av IT-branschens framtid. Branschen är särskilt koncentrerad till Esbo. Nokias verksamhet minskade särskilt i Esbo. Hur ska det enorma kompetenskapital som utvecklats inom IT-klustret kunna kanaliseras som växtkraft för nya företag och branscher? - Unga personer i arbetsför ålder blir utslagna från studier och arbetsmarknaden. En oproportionerligt stor del av Helsingforsregionens ungdomar, av vilka en ökande andel har utländska modersmål, hotas av utslagning från studier och arbete. Deras arbetskraftspotential blir outnyttjad samtidigt som många branscher lider av brist på arbetskraft. Dessutom medför gravt marginaliserade personer betydande sociala kostnader för samhället. - En spridd samhällsstruktur. Trots strävanden i motsatt riktning blir bosättningen i Helsingforsregionen mer utspridd. Det leder till höga investerings- och underhållskostnader för samhällstekniken och för service- och trafiknätet. De negativa dragen med tätare byggda arbetsplatser och bostäder överbetonas, medan nyttorna och kostnadsbesparingarna systematiskt underskattas. - Kostnaderna för ny markanvändning och ett nytt trafiknät: Det behövs nya modeller för finansieringen av ett trafiksystem och en grundstruktur som den nya markanvändningen förutsätter, eftersom den ökade tillväxten och minskande finansieringsgrunden är en allt svårare kombination. En allt större del av dessa kostnader borde täckas med att värdet på marken stiger på grund av god tillgänglighet och planläggning. - Boende till skäligt pris: På regional nivå är bostadsproduktionens volym otillräcklig för att motsvara ökningen i efterfrågan av bostäder som orsakats av ändringen i befolkningstillväxten och befolkningsstrukturen. Detta avspeglas på bostadsmarknaden i form av snabbt stigande priser och hyror som inte längre kan nås av köparna på bostadsmarknaden. I Esbo gäller detta bland annat unga som flyttar hemifrån och invandrare. Det behövs nya modeller för att öka utbudet: vi måste bland annat utnyttja potentialen hos dem som investerar i hyresbostäder, ARA:s verksamhet måste omvärderas och systemet för bostadsbidrag ska utvecklas. - Ökning av sysselsättningsgraden: När ekonomin förr eller senare börjar uppvisa tillväxt har Esbo potential att öka sysselsättningsgraden särskilt bland unga vuxna, bland annat personer med invandrarbakgrund samt de äldre.

17 Ekonomiplan ESBO STADS OMVÄRLD 1. De utmaningar befolkningsökningen ställer på serviceproduktionen En snabb folkökning ökar behovet av tjänster. År 2012 har folkökningen i Esbo varit på fjolårets nivå, cirka invånare. I början av 2013 var Esbobor nästan till antalet. Befolkningsökningen var i början av året långsammare än tidigare, men fortfarande på hög nivå. Varken kort- eller långsiktiga befolkningsprognoser ger vid handen att folkökningen skulle avstanna. Enligt den nyaste prognosen som sträcker sig fram till 2023 är Esbos invånarantal då cirka , det vill säga ökningen från 2013 skulle vara cirka invånare. Befolkningsökningen är också annorlunda än den var ännu i början av 2000-talet. För närvarande ökar befolkningen främst till följd av födelseöverskott och invandring och i år också till följd av en ökad flyttning inom landet. Folkökningen och den förändrade befolkningsstrukturen är den centrala orsaken till att stadens investeringsprogram för närvarande och i framtiden är ytterst stort. Den ökande andelen äldre. Trots att Esbo ännu är en stad med rätt ung åldersstruktur, ökar både antalet och den relativa andelen äldre snabbt. Antalet 85 år fyllda ökar från nuvarande cirka till personer före Särskilt snabbt växer antalet 95 år fyllda, vars andel stiger från det nuvarande 180 personer till 460 personer. Även om målet är att den åldrande befolkningen bor hemma så länge som möjligt, ställer den ökande andelen äldre krav på stadens äldreomsorg. En annan, om också klart mer avlägsen verkan har den ändrade försörjningskvoten som senare kommer att påverka också stadens skatteinkomstflöde. Ökningen av befolkning med utländskt modersmål är i fortsättningen stark såväl i Esbo som i hela regionen. Esbo har för närvarande cirka invånare med utländskt modersmål och mängden väntas fram till år 2030 öka med cirka varvid de utgör en andel om cirka 17 procent av samtliga invånare i staden. En motsvarande relativ ökning sker också i huvudstadsregionens övriga kommuner. Däremot är ökningen långsammare i kranskommunerna. Då andelen och antalet invånare med utländskt modersmål ökar, blir en effektiv integration en första rangens fråga. 2. Utmaningar som orsakas av att stadsstrukturen ska förtätas och bostadsproduktionen säkras Esbo har redan i flera års tid förlorat barnfamiljer till grannkommunerna. Ett av de viktigaste skälen till utflyttningen är dels den höga prisnivån på familjebostäder, dels bristen på tomter som lämpar sig för byggande i egen regi och som staden erbjuder. Det som staden kan göra är att genom snabbare detaljplanering och markanvändningsavtal öka utbudet på tomter som lämpar sig för byggande. Den höga prisnivån på bostäder beror på många faktorer som staden inte har möjligheter att påverka direkt. Att förtäta planläggningen och byggandet i områdena kring metrostationerna samt stationsområdena vid stadsbanan och de nuvarande stadscentrumen skapar nya möjligheter för bostadsproduktionen. Situationen kan också lösas genom en gemensam avsiktsförklaring mellan kommunerna och staten som har starkare verkningar. 3. Klimatstrategins krav Enligt den mellanstatliga klimatpanelen IPCC:s nya rapport måste vi få utsläppen av växthusgaser att minska rejält redan före år 2020 och att halveras före år Detta kräver modiga och ansvarsfulla beslut lokalt, nationellt och internationellt. Enligt det allvarligaste scenariot, där utsläppen av växthusgaser ökar i samma takt som de gör nu, stiger jordens medeltemperatur med nästan fem grader före århundradets slut. En temperaturhöjning på två grader anses allmänt som en gräns som man kan anpassa sig till med skäliga kostnader och som inte ännu är ohållbar med tanke på följderna av klimatförändringen. Fokusområdena för Esbos klimatarbete är energiplanering och förnybar energi, mångsidig och hållbar trafik och offentlig-privat samverkan i beslutsfattandet (Esbostrategins klimat- och energiåtgärder ). I Berättelsen om Esbo konstateras också att staden fungerar som föregångare vid bekämpningen av klimatförändringen. För tillfället ökar utsläppen i Esbo. Esbos klimatarbete bör effektiveras. Tre av sex mål i det förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammet Hållbar utveckling anknyter direkt till klimatfrågor och med hjälp av olika projekt som hör till programmet sätter vi fart på de viktigaste klimatåtgärderna.

18 Ekonomiplan Målen i klimatstrategin förutsätter också att staden vidtar aktiva åtgärder för att förtäta samhällsstrukturen och bland annat styra trafik- och konsumtionsbeteendet mot en hållbar grund. I detta avseende är västmetron ett stort steg framåt. En förlängning av metron till Stensvik samt en förlängning av stadsbanan från Alberga till Esbo centrum och vidare till Köklax hör till de kommande årens viktigaste projekt. Esbo har ambitionen att vara föregångare i att utveckla eldriven trafik och den behövliga infrastrukturen. Energi- och materialeffektiviteten förbättras i byggnationen och användningen av byggnader. Stadens nybyggnation och reparationer utvecklas genom pilotbyggen. Kostnaderna ska beräknas för hela livscykeln. Klimatkonsekvenserna ska också beräknas och beaktas vid budgeteringen. Vi kan minska trafiken och utsläppen genom att främja elektronisk kommunikation. Staden informerar aktivt om egna klimatåtgärder och ökar kommunbornas medvetenhet. Också stadens personal utbildas i klimatfrågor och den egna expertisen utvecklas. BEFOLKNINGEN I början av år 2013 hade Esbo invånare. Antalet ökade under året med invånare, det vill säga 1,7 procent. Folkökningen var nästan lika stor som året innan, då den var störst sedan Av ökningen var personer inflyttningsöverskott, vilket utgjorde 50,7 procent av ökningen. Flyttningsöverskottet från andra kommuner i Finland minskade under år 2012 till 580 personer. Flyttningsöverskottet från utlandet uppgick till personer. I början av 2013 fanns det i Esbo invånare med utländskt medborgarskap, det vill säga 8 procent. Antalet invånare med ett utländskt språk som modersmål var betydligt större, , och deras andel av befolkningen hade under året ökat till 11,3 procent. De vanligaste utländska modersmålen var ryska, estniska, engelska, somaliska och kinesiska. Antalet invånare med svenska som modersmål uppgick till , och deras andel hade sjunkit till 7,9 procent. Befolkningen efter storområde , och Ändring Ändring Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Stor-Alberga , , , , ,6 Stor-Hagalund , , , , ,2 Stor-Mattby , , , , ,1 Stor-Esboviken , , , , ,6 Stor-Köklax , , , , ,4 Gamla Esbo , , , , ,5 Norra Esbo , , , , ,2 Övriga , , , , ,4 Esbo , , , , ,0 Enligt preliminära uppgifter hade Esbo i slutet av augusti invånare. Från början av året har staden fått nya invånare, vilket innebär ett flyttningsöverskott på 860 personer. Befolkningen verkar öka i lägre takt än året innan. Enligt den gällande befolkningsprognosen uppgår antalet invånare i början av 2016 till Detta förutsätter en årlig ökning på nästan invånare. Av folkökningen sker en femtedel i Stor- Mattby och en nästan lika stor del i Stor-Alberga. Fram till början av 2023 kommer Esbo enligt prognoserna att ha invånare. Det förutsätter en befolkningsökning om personer åren , vilket innebär en årlig ökning om över personer.

19 Ekonomiplan Befolkningen efter åldersgrupp 2008 och 2013 jämte prognos för 2016 och 2023 Befolkning Ålder totalt * * Andel av befolkningen % ,7 11,6 5,0 22,0 41,5 6,1 4, ,7 10,9 5,1 21,5 40,2 8,0 4, * 9,5 11,0 4,6 21,2 39,6 8,9 5, * 9,0 11,1 4,7 19,8 39,1 8,7 7,5 100 Befolkningen i Esbo är till stor del uppbyggd av årskullar som är födda efter kriget, och åldersstrukturen förändras snabbt mot en allt äldre befolkning då dessa årskullar når pensionsåldern. I början av 2013 uppgick andelen invånare över 65 år till 12,7 procent, men i början av 2016 beräknas andelen uppgå till 14,1 procent och i början av 2023 till hela 16,2 procent. Fram till år 2023 ökar antalet personer över 65 år med drygt , det vill säga 49 procent. Samtidigt minskar andelen barn och andelen unga i arbetsför ålder. Esbos åldersstruktur 2016 och prognos för 2023 Språkgrupper I början av 2013 hade 11 procent av Esboborna ett annat modersmål än finska eller svenska. De vanligaste utländska modersmålen var ryska, estniska, engelska, somaliska och kinesiska. Antalet personer som har ryska eller estniska som modersmål var båda mer än Enligt en projektion om befolkningen med utländskt modersmål från 2012 är andelen befolkning med utländskt modersmål 13 procent 2016 och hela 20 procent 2030.

20 Ekonomiplan Arbetstillfällen Enligt en projektion om arbetstillfällen i Nyland och Helsingforsregionen har Esbo 2013 cirka arbetstillfällen. Den färskaste informationen om antalet arbetstillfällen är från 2010 ( arbetstillfällen). Antalet arbetstillfällen beräknas under de närmast följande åren öka med mindre än arbetstillfällen per år, vilket innebär att Esbo har cirka arbetstillfällen Antalet arbetstillfällen i Esbo och projektion till 2020 Projektioner över arbetstillfällen i Nyland och Helsingforsregionen Työssäkäyntitilasto (virallinen) Estimoitu työvoimatutkimuksesta Projektio (perusvaihtoehto) Sysselsättningsstatistiken (officiell) Beräknat från arbetskraftundersökningen Projektion (basalternativ) Utvecklingen av arbetstillfällen i Esbo Under andra kvartalet av år 2013 var 18 procent av arbetstillfällena i Esbo inom parti- och minuthandeln och 14 procent inom yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet (varav nästan hälften var arkitekt- och ingenjörstjänster, en fjärdedel i gruppen för tjänster inom juridik och redovisning, huvudkontorens verksamhet och företagsledningens konsultering samt cirka en femtedel i vetenskaplig forskning och utveckling). Av arbetstillfällena var 11 procent inom industribranschen (varav cirka en tredjedel inom dator- och elektronikindustrin och en tredjedel inom tillverkning av oljeprodukter, kemiska produkter och läkemedel), 10 procent inom social- och hälsovården, 10 procent inom informations- och kommunikationsbranschen och 7 procent inom byggbranschen. Informationen baserar sig på Statistikcentralens arbetskraftsundersökning som samlar in data genom att månatligen på riksnivå intervjua personer i arbetsför ålder (15 74 år). Antalet Esbobor i samplet är cirka och medelfelet är något tusentals personer. År 2010 fanns 36 procent av arbetstillfällena i Esbo i Stor-Hagalund, 25 procent i Stor-Alberga och 11 procent i Gamla Esbo. Antalet arbetstillfällen ökade 2010 i Stor-Alberga, Stor-Hagalund, Stor- Esboviken och Stor-Köklax. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens sysselsättningsstatistik, som är den mest aktuella tillförlitliga sysselsättningsstatistiken för olika delområden.