ÅRSREDOVISNING Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 1 Länstrafiken ÅRSREDOVISNING 2013 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet med Länstrafiken Sörmland AB

2 2 Innehåll Myndighetens ordförande har ordet 3 VÅR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 Inledning 6 Viktiga händelser under året 10 Vår måluppfyllelse 12 Verksamheten ur olika perspektiv 22 VÅRA RÄKENSKAPER 37 Finansiell redovisning 38 Redovisningsprinciper 46 Revisionsberättelse 47 Sörmlandspilen är regionaltåget mellan Hallsberg och Stockholm via bland annat Vingåker, Katrineholm, Flen och Gnesta. Bilden på framsidan passar väl som symbol för 2013 där Västra stambanan hamnade i fokus för en intensiv nationell debatt kring den framtida tågtrafiken och hur olika tåg och dess resenärer ska prioriteras. Bilden får också illustrera den historiska överenskommelse som tecknades i slutet av året där företrädare för Mälardalslänen kom överens om ett nytt regionaltågssystem med start De gamla lokoch vagntågen på Sörmlandspilen kommer då att ersättas av nya, moderna och ändamålsenliga tåg, med högre hastighet, tillgänglighet och komfort. Foto, omslag: Matthias Pfeil Textredigering och form: Scripta mandata Tryck: Arkitektkopia, Nyköping april 2014

3 Myndighetens ordförande har ordet: 3 En resa i Sörmland... med gynnsamt läge i Stockholm-Mälarregionen När jag blickar bakåt på 2013 kommer jag först att tänka på dråpslaget att Gnestapendeln skulle försvinna från spåren. Och så minns jag överenskommelsen med de andra länen i Stockholm-Mälarregionen att gemensamt etablera ett regionalt tågtrafiksystem när Citybanan tas i bruk i december När jag får fundera en stund till så var ju 2013 året då vi samlade organisationen för kollektivtrafiken i Sörmland, gick in i en ny modell för fördelning av ansvar, kostnader och intäkter samt utökade busstrafiken mellan våra kommunhuvudorter och mellan länets tre sjukhus. Vi står till buds med vardagsresande Det är här vi står, och fortsatt står, till buds för att erbjuda resor till och från arbete och studier. För Sörmlands del är det en grannlaga uppgift. Sörmland är länet som strävar åt alla håll i sitt strategiskt gynnsamma läge, västerut åt Örebro och Hallsberg, söderut åt Norrköping och Linköping och norrut åt Västerås. Och så har vi det östliga läget som vi har gemensamt i länet med daglig pendling till Södertälje och Stockholm från och till länets alla kommuner. med den största nyttan för regionen och individen Kollektivtrafiken knyter orter och människor samman. Den hjälper till att nå transportpolitiska mål funktionsmålet om tillgänglighet och hänsynsmålet om säkerhet, miljö och hälsa. Den hjälper oss att komma till arbete och studier. Begreppet vardagsresande säger något om det viktiga i att vi utbildar oss och får ha ett arbete. Det är viktigt, för regionen och för varje människa. Ett dynamiskt år i ett föränderligt Sörmland I Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons resa i Sverige berättas om Sörmlandsnaturens variation, där ingenting fick lov att riktigt breda ut sig i ett slags ständigt ombyte. Det här speglar även kollektivtrafiken och lite träffande var att länets första trafikpliktsbeslut som fattades i maj handlade om kollektivtrafik på vatten. Många utmaningar återstår Det finns många skäl till att fortsatta det hårda arbetet. Vi har ännu inte säkrat tillgången till spår, vi har alldeles för låg nöjdhet med våra tjänster, det ryms fler ombord på tåg och bussar, vi har inte till räcklig ordning på ekonomin och takten på övergången till fossilfri trafik måste öka. Under 2014 kommer vi också inom ramen för Kollektivtrafikmyndigheten att intensifiera arbetet med att kvalitetssäkra, utveckla och samordna den särskilda kollektivtrafiken och i högre utsträckning integrera denna med den allmänna kollektivtrafiken. Till sist: Tack! till kunder och medborgare som reser med oss och som hjälper oss att bli bättre till grannlän och våra samarbetspartners såsom entreprenörer, MÄLAB och Trafikverket till medlemmar, ledamöter i direktionen och medarbetare på kansliet. Tillsammans och på olika sätt har Ni bidragit till ett dynamiskt Åsa Kullgren (S) ordförande Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

4 4

5 5 Foto: Fredrik Hjerling VÅR FÖRVALTNINGS- BERÄTTELSE Läs om organisationen, om de viktigaste händelserna under 2013, om årets måluppfyllelse, om verksamheten under året ur olika perspektiv och om de framtida utmaningarna.

6 6 Inledning Vi påverkar vardagen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets verksamhet påverkar många människors vardag. Varje dag tar Länstrafikens bussar emot omkring påstigande och kör en sträcka motsvarande 1,5 varv runt jorden, fördelat på drygt avgångar. Till detta kommer en mängd tåg som rullar på våra järnvägar genom länet, kommersiell busstrafik och även båttrafik. Den dagliga kontakten med våra resenärer hanteras i första hand av trafikbolagen. Från myndighetens sida har vi kontakt med medborgare via vår kundtjänst i Eskilstuna en verksamhet som startade så sent som i januari Kundtjänst tar varje dag emot mer än 150 telefonsamtal och cirka 90 besökare. Stora ändringar i trafiken gjordes vid ingången av 2013, vilket påverkade många medborgare. Under året som gått har vi fått kritik, en stor del berättigad sådan, för brister i kvalitet och utbud. Glädjande är att, även om man inte alltid varit nöjd med budskapet, är det få som klagat på det bemötande man fått från vår kundtjänst. Vidga den lokala arbetsmarknaden Sett i ett nationellt perspektiv kan vi konstatera att utsläppen av växthusgaser minskat totalt sedan 1990 men ökat i transportsektorn. Trafikverkets prognoser visar att utsläppen från vägtrafiken inte heller kommer att minska fram till 2030 och 2050 trots en moderniserad fordonsflotta, särskilt på personbilssidan. För att nå målet om att Sverige inte ska ha några utsläpp från växthusgaser till 2050 kommer kollektivtrafiken att ha en avgörande strategisk betydelse, eftersom den ökar möjligheterna att resa energieffektivt, räknat per person. En lokal utmaning i Sörmland är den höga arbetslösheten, framför allt i de västra kommunerna. Trots att andelen arbetslösa sjunkit något under 2013 uppgår andelen arbetslösa fortfarande till runt tio procent i Eskilstuna, Katrineholm, Flen och Vingåker. En väl utbyggd kollektivtrafik bidrar till att vidga den lokala arbetsmarknaden och på så sätt till att minska obalanserna. Detta kommer att få ännu större betydelse framöver, då andelen personer mellan 20 och 64 år väntas minska i framför allt mindre orter i länet, vilket ökar behovet av inpendling. Samtidigt är resurserna begränsade och kraven på nya effektiva lösningar för att kollektivtrafikförsörja landsbygden kommer att öka inom bara några få år. Mer nytta för pengarna Under 2013 har Sörmlands län tillsammans med våra grannlän i Mälardalen gjort en viktig överenskommelse i riktning mot ett mer hållbart samhälle och en bättre regional balans. Överenskommelsen handlar om ett gemensamt regionaltågssystem med moderna tåg, sammanhållet biljettsystem och fler avgångar. Förhoppningen är också att detta kommer bidra till ett mer tillförlitligt transportsystem, där fler resenärer väljer att ställa bilen och förlita sig på kollektivtrafiken, samtidigt som länsinvånarna kan nå fler arbetstillfällen i hela Mälardalsregionen. I busstrafiken fortsätter arbetet med att skapa ett mer funktionellt linjenät för vardagspendlarna. Ett ökat resande och ökade intäkter är positivt. Dessvärre motsvarar resandeökningen inte alls de förhoppningar som fanns och kompenserar inte heller de ökade kostnaderna för trafiken. Samma utveckling finns även på många andra håll i landet enligt en rapport från SKL under året. Detta väcker frågor kring vad vi kan göra för att få mer nytta för de resurser som läggs på kollektivtrafiken. Nya former av avtal med mindre detaljstyrning ses som ett sätt att komma tillrätta med de ökade kostnaderna. Här har vi i Sörmland stora utmaningar framöver, när vi nu börjar se slutet av våra avtalsperioder i stora delar av länet. Att våga släppa kontrollen över detaljerna och låta trafikbolagen göra det, som de är duktiga på, och själva prioritera områden, som ligger inom vårt kompetensområde det blir en nyckelfråga under de följande åren. Hot mot Gnestapendeln avvärjt Verksamheten i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet har under 2013 präglats av att organisationen är nyetablerad med många nya anställda. Vid 2012 års slut var fyra personer anställda i myndigheten och vid utgången av 2013 var det 23 anställda. Utöver att etablera organisationen, bygga upp rutiner och arbetssätt har verksamheten under året dominerats av två avvikelser från verksamhetsplanen. Den första avvikelsen gäller att det redan vid det första bokslutet för perioden januari mars tydligt framkom att det ekonomiska resultatet inte skulle hålla budget. Det har under året krävt många arbetstimmar för utreda orsakerna till det negativa ekonomiska resultatet, analysera utfall och effekter av den nya modellen för fördelning av ansvar, intäkter och kostnader samt att göra prognoser.

7 Foto: Matthias Pfeil 7 Många områden att utveckla vidare Den andra avvikelsen gäller konsekvenserna av det arbetsmaterial om trafikinnehåll i Tågplan 2014, som Trafikverket presenterade den 5 juni och som uteslöt Gnestapendeln. Därefter har en svajig och resurskrävande tågplaneprocess pågått, där även flera avgångar i regionaltågstrafiken varit hotade. Efter delårsperiodens slut har Trafikverket fastställt Tågplan 2014, som för Sörmland till slut innebar oförändrat utbud i jämförelse med dagens tidtabell dock med vissa allvarliga försämringar när det gäller restid. Under året tillkom också ett uppdrag utanför verksamhetsplanen från medlemmarna i egenskap av ägare. Uppdraget innebar att via projektdirektiv initiera en utredning om samordningsformer och val av organisation inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den särskilda och allmänna kollektivtrafiken. Trafikbeställningarna anger riktningen Under året har samtliga medlemmar behandlat och lämnat in sina respektive trafikbeställningar för tidtabellsåret Trafikbeställningarna anger förändringar i trafikutbud som respektive medlem önskar för den trafik man ansvarar för. Ingen medlem lämnade in beställning om volymförändring i trafiken under innevarande år, trots den tidigare meddelade negativa ekonomiska prognosen för flertalet medlemmar. I arbetet med trafikutbudet för trafikåret 2014 gjordes dock fler anpassningar utifrån den ekonomiska prognosen. Vår ekonomiska hushållning är en samlad bedömning av måluppfyllelse inom de fem funktionerna tillgänglighet, attraktivitet, miljö, effektivitet och regional utveckling samt ekonomi och personal. Sett tillbaka på 2013 har det ekonomiska resultatet slutat på minus 16,2 miljoner kronor jämfört med budget. Resandet har ökat men nöjdheten bland våra kunder är alldeles för låg och ligger kvar på 2012 års nivå. Samtidigt sjunker allmänhetens nöjdhet med kollektivtrafiken, vilket innebär att det finns mycket att arbeta för när det gäller att återskapa förtroendet. Arbetet för en ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken har gått framåt. Trafiken har generellt bedrivits effektivare såväl utifrån ett kostnads- som miljöperspektiv. Vi ser också att antalet invånare fortsätter att öka i länet och att antalet som arbetspendlar över kommun- och länsgräns blir fler. De ekonomiska konsekvenserna för bättre måluppfyllelse är olika beroende på perspektiv. Att nå ett fortsatt ökat resande kräver sannolikt ökade resurser, då mycket av tillkommande resor vanligtvis sker i de tider då belastningen redan idag är hög, dvs. vid morgon- och eftermiddagsrusning. Samtidigt lever vi med ett delvis nytt linjenät med potential att öka resandet ytterligare. För fortsatt arbete med god kostnadstäckning finns behov att hitta nya former för att öka resandet dagtid då kapacitet finns. Övergång till förnybara bränslen kan vara en ekonomisk risk, särskilt om förhållandevis oprövad och icke standardiserad teknik väljs. Från ett personalperspektiv finns också en osäkerhet kring framtida uppdrag och dess omfattning och krav på personalbehov.

8 8 Foto: Fredrik Hjerling Myndighetens styrande organ Direktionen är myndighetens beslutsforum. Vid utgången av 2013 var sammansättningen av direktionen: Åsa Kullgren (S), Landstinget (ordf) Magnus Johansson (MP), Eskilstuna (vice ordf) Daniel Portnoff (M), Trosa (vice ordf) Jan-Erik Larsson (S), Flen Johan Rocklind (S), Gnesta Göran Dahlström (S), Katrineholm Urban Granström (S), Nyköping Catharina Fredriksson (S), Oxelösund Jens Persson (C), Strängnäs Anneli Bengtsson (S), Vingåker Thomas af Bjur (FP), Landstinget Ann-Sofie Jacobsson (MP), Landstinget Magnus Leivik (M), Landstinget Gustaf Wachtmeister (M), Landstinget Ersättare: Jimmy Jansson (S), Eskilstuna Tomas Norander (M), Flen Ann-Sofie Lifvenhage (M), Gnesta Lars Härnström (M), Katrineholm Ann-Marie Wigertz (M), Nyköping Dag Bergentoft (M), Oxelösund Maria von Beetzen (M), Strängnäs Ann-Sofie Soleby-Eriksson (S), Trosa Timo Granetin (M), Vingåker Jan-Olof Blomster (S), Landstinget Mattias Claesson (C), Landstinget Marie-Louise Mustaniemi (KD), Landstinget Gunnar Söderberg (MP), Landstinget Greger Tidlund (S), Landstinget Under året har fem ledamöter avgått från direktionen: Anders Berglöv (S), Flen och Björn Zetterqvist (M), Flen, Björn Andersson (M), Vingåker, Jörgen Larsson (S), Vingåker samt Ylva G Karlsson (MP), Landstinget.

9 9 En processorienterad organisation Den löpande driften har under perioden fungerat väl och verksamhetsplanens aktiviteter har fullföljts i det stora hela. De avvikelser som finns beror främst på att vi inte hunnit eller bedömt det klokt att initiera viss aktivitet. Mycket tid lagts på inre, operativ verksamhet. För att ytterligare öka tydligheten i förväntan, en god arbetsmiljö och en processeffektiv leverans av tjänster har myndigheten startat ett arbete med processkartläggning. Arbetet är en del i att skapa en processorienterad organisation och samtidigt en bra grund för certifiering enligt ISO Strategisk samverkan är vårt arbetssätt Myndigheten har ett omfattande samarbete internt, med medlemmarna, entreprenörer, leverantörer och organisationer i hela Sörmland och Mälardalen, i viss omfattning nationellt och i någon mån även internationellt. Denna samverkan är en förutsättning för att vara en framgångsrik myndighet med ökad nytta för slutkund som främsta strategi. Basen i samverkan utgår från de många initiativ som tas av enskilda medarbetare men även genom de prioriterade forum och gemensamhetsägda bolag vi har. Under 2013 har flera forum, kopplade till järnvägens organisation och kapacitetstilldelning, prioriterats som en följd av Tågplan Bland annat träffade myndigheten regeringens utredare för järnvägens framtida organisation. Myndighetens tjänstemän och politiker har också i samband med Tågplan 2014 träffat tjänstemän från Trafikverket vid flera tillfällen. Prioriterade ordinarie forum som myndigheten deltog i eller sammankallade till 2013: En bättre sits En process för storregional infrastrukturplanering under ledning av Mälardalsrådet. Här representerades myndigheten under året av såväl politiska företrädare som tjänstemän. RKTM-träffar SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bjöd in till fyra chefsträffar under RKTM-träffar MÄLAB har under året initierat och bjudit in ägarkretsen för aktiviteter i Trafikplan 2017, där myndigheten har deltagit. Nätverket för kollektivtrafikhandläggare Myndigheten har bjudit in till träffar med länets samtliga kollektivtrafikhandläggare samt deltagare från MÄ- LAB och Regionförbundet ungefär var sjätte vecka. Detta är vårt mest prioriterade forum för information och beredning av kollektivtrafikfrågor. Medlemmarnas representanter i detta nätverk är vår främsta resurs för att ta frågor vidare internt hos respektive medlem. Regionala transportgruppen Regionförbundet sammankallar gruppen som främst arbetar med infrastrukturplanering och prioritering i samverkan. Myndighetens principer Utformningen av myndigheten har tagit utgångspunkt i vissa grundläggande principer för att skapa en organisation, lämpad för att hantera dess uppdrag och uppnå ägarnas vision. Dessa s.k. designprinciper påverkar således den organisatoriska strukturen. För att ytterligare konkretisera effekterna på organisationen innehåller varje designprincip ett antal kriterier som avser att förtydliga ambitionen och effekterna av principen. Strategisk ledning för kollektivtrafiken i fokus innebär närhet till beslutsfattande, tydlig distinktion mellan strategi och drift samt värdeskapande interaktion och tydligt ägarskap för samtliga intressenter. Kunden i centrum innebär ett tydligt ägarskap för kunden, en kontaktyta samt fokus på medborgarnas behov Effektiv organisation innebär fokus på kärnprocesser, mest kostnadseffektiva lösningar när det gäller stödprocesser samt flexibla och integrerade roller med maximalt tre hierarkiska nivåer.

10 10 Viktiga händelser under året Januari Vid årsskiftet samlas organisationens verksamhet och personal till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Ny fördelningsmodell för kostnads- och ansvarsfördelning träder i kraft. Kommunerna får ansvar för den lokala landsbygdstrafiken och stadstrafiken, medan landstinget ansvarar för den regionala kollektivtrafiken med buss och tåg. April I samband med arbetet med delårsbokslut 1 framgår att den nya fördelningsmodellen tillsammans med högre kostnader och lägre intäkter än budgeterat kommer att innebära avvikelser från budget. Maj Trosa folkomröstar om länsbyte. Knapp 60 % röstar för att kommunen ska stanna kvar i Sörmlands län. Som en följd av den nya kostnads- och ansvarsfördelningen lämnar kommunerna och landstinget för första gången in trafikbeställningar. Myndigheten fattar sitt första beslut om trafikplikt för skärgårdstrafiken i Nyköpings kommun. Juni I ett första förslag till tågplan 2014 som Trafikverket redovisar har Gnestapendeln tagits bort. Personal vid Bergkvarabuss, som trafikerar Länstrafikens bussar i framför allt Strängnäs kommun, tas ut i strejk. Strejken varar i fyra dagar och innebär att i stort sett all trafik i kommunen ställs in. Trafikverket redovisar förslag till nationell plan för transportsystemet Direktionens arbete Direktionen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har sammanträtt enligt plan vid sex tillfällen under året. Vissa frågor har varit ständigt återkommande på direktionens möten, såsom arbetet med Trafikplan 2017, myndighetens uppstart och avvecklingen av Länstrafiken Mälardalen. Även särskilt väsentliga ärenden och ärenden utanför plan har hanterats av direktionen. Såväl ekonomiska frågor som arbetet med Tågplan 2014 har medfört extraordinär aktivitet från direktionens presidium och övriga ledamöter utanför ordinarie sammanträdesplan. Direktionens sammanträden 31 januari Beslut om nomineringar, informationer och budgetberedning flerårsplan. 14 mars Godkännande av årsbokslut och verksamhetsberättelse Beslut om att ge Kollektivtrafikmyndigheten i uppdrag att fastställa uppdrag om färdtjänst och sjukresor inklusive anropsstyrd trafik. 15 maj Information om trafikplikt och beslut om allmän trafikplikt för skärgårdstrafiken i Nyköpings kommun samt beslut om att inleda upphandling av skärgårdstrafiken i Nyköpings kommun. Godkännande av delårsrapport och ekonomisk prognos Fastställande av budget 2014 och flerårsplan för de gemensamma kostnaderna samt storleken på bidragen som medlemmar ska erlägga till förbundet. Fastställande av uppdrag Rapport om regional bild för färdtjänst och sjukresor med förslag till ökad samordning inklusive anropsstyrd trafik. Svar på remiss om stomnätsstrategin etapp augusti Svar på remiss om Regional plan för transportinfrastruktur i Sörmland Information om trafikbeställningar 2014 till myndigheten. Information om planeringsläget för Tågplan Information om och förslag till inriktning för depåverksamheten i Sörmland. 10 oktober Godkännande av delårsrapport Information om Tågplan 2014, kommande tågoch busstrafik. Information om pågående arbete med riktlinjer för tillgänglighet till kollektivtrafiken i Sörmland. Beslut om projekt om samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. Myndighetschefen gavs i uppdrag att teckna en överenskommelse med respektive medlem om Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets rätt att upphandla persontransporter och samordningstjänster samt att samordna sådana transporttjänster. 21 november Fastställande av budget 2014 ( ) för trafikkostnader. Fastställande av verksamhetsplan Beslut om reviderad delegationsordning. Beslut om ägardirektiv för Länstrafiken Sörmland AB. Beslut om att inte justera biljettpriser vid årsskiftet. Fastställande av uppdaterade Allmänna resevillkor och reviderad resegaranti. Beslut om att inleda upphandling av persontransporter och samordningstjänster för sådana transporttjänster under förutsättning att samtliga medlemmar ingår överenskommelse med Kollektivtrafikmyndigheten. Beslut om finansiella mål.

11 11 Juli Under sommaren läggs ny räls på Nyköpingsbanan och all tågtrafik på banan ersätts med busstrafik Augusti Gyllene tider spelar vid Sundbyholms slott utanför Eskilstuna. Kommunen och Länstrafiken erbjuder avgiftsfri busstrafik till/ från konserten. September I den fastställda tågplanen för 2014 återfinns samtliga avgångar i regional- och pendeltågstrafiken som berör Sörmland. Tågplanen innehåller dock flera förbigångar på många avgångar med längre restider som följd. Oktober Förslag till överenskommelse tas fram om att överlåta uppgifter inom den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. November Ett godståg spårar ur vid Södra station i Stockholm och påverkar all tågtrafik i vårt område. Under en veckas tid får resenärer från länet byta till pendeltåg vid Södertälje Syd eller Flemingsberg. December Beslut om länsplan tas, där 79 miljoner avsätts för kollektivtrafiken. Den 11 december tecknar företrädare för sex län en överenskommelse om Trafikplan Ny tidtabell träder i kraft med bl.a. utökad trafik till länets sjukhus, t.ex. genom den nya linje 700 mellan Vingåker och Eskilstuna (Hälsolinjen). I Eskilstuna öppnas det upp för trafik till Vilsta motionscenter. Vägledning från medlemmarna Härutöver har presidiet under året påkallat medlemmarnas tillika ägarnas uppmärksamhet i form av överläggningar, se ruta nedan. Länstrafiken Sörmland AB Styrelsen för Länstrafiken Sörmland AB har sammanträtt vid två tillfällen under året. Därutöver har bolagsstämma hållits vid ett tillfälle, se ruta nedan. Vägledning från medlemmarna 15 maj om bokslut 1 med prognos. 17 juni med anledning av Tågplan 2014 i form av Länsträff. 22 augusti med anledning av information och överläggningar om Tågplan 2014 och om samordning av den anropsstyrda allmänna kollektivtrafiken, färdtjänst och sjukresor. 10 oktober för att behandla delårsrapport med ekonomisk prognos samt fortsatt diskussion om status i projektet om samordning av allmän och särskild kollektivtrafik. 21 november med anledning av fortsatta samtal och vägledning om de kommande avtalen i den anropsstyrda trafiken. 5 december med anledning av avstämning och fortsatt vägledning om de kommande avtalen i den anropsstyrda trafiken. Länstrafiken styrelsesammanträden 8 mars Ordinarie styrelsesammanträde: Godkännande av årsredovisning 2012 och förvaltningsberättelse. Beslut om styrelsens arbetsordning Beslut om att säga upp samverkansavtal i Länstrafiken Mälardalen AB. Val av stämmoombud till Samtrafiken Sverige och Bussgods Sverige ekonomisk förening. 13 mars Ordinarie bolagsstämma: Beslut om fastställande av resultaträkning, balansräkning, dispositioner, ansvarsfrihet samt arvoden. 21 november Ordinarie styrelsesammanträde: Information om Citybaneavtalet. Information om nytt ägardirektiv för Länstrafiken Sörmland. Information om ekonomisk rapport januari augusti Beslut om budget 2014 ( ) med verksamhetsplan. Beslut om ny attestordning. Beslut om arbetsordning och mötesplan 2014.

12 12 Vår måluppfyllelse Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet svarar för att skapa en attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Myndigheten har fem funktionsmål inom områdena Tillgänglighet, Attraktivitet, Miljö, Effektivitet och Regional utveckling med indikatorer för uppföljning. När det gäller resande och intäkter ser vi en positiv utveckling för året, även om det inte når upp till de förväntningar som fanns för året. Vi bedömer att myndigheten delvis uppfyller en god ekonomisk hushållning. Budgetuppfyllelse och nöjdhet bland allmänhet visar en tydlig negativ utveckling som är allvarlig. Trafiken har blivit mer effektiv, sett till utsläpp per påstigande, och utbudet har blivit större mellan flera av våra kommunhuvudorter genom utökad busstrafik. Eftersom myndigheten är nybildad saknas jämförelsetal för ett antal indikatorer. Flera indikatorer kräver också långsiktiga insatser, vilket gör att vårt arbete ännu inte har nått resultat. Det gäller särskilt andelen fordon som drivs med förnybara bränslen och tillgänglighetsanpassningen, som i hög grad styrs av avtalsperioder respektive externa aktörer. I andra fall, där vi ser en oförändrad utveckling såsom nöjda kunder och andel regional kollektivtrafik som bedrivs kommersiellt, är detta inte tillfredställande och kräver särskilda insatser. I det här avsnittet beskrivs hur vi har arbetat under året för att nå funktionsmålen och hur vi har följt upp detta arbete.

13 13 TILLGÄNGLIGHET Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet. Så här har vi arbetat under 2013 Samverka med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler Myndigheten deltar tillsammans med Regionförbundet, Trafikverket och länets kommuner i arbetet med en ny länsplan för Sörmland för åren Vi deltar även i arbetet med att diskutera vilka hållplatser, gångvägar etc. som bör prioriteras för varje år inom ramen för länsplanen. För år 2014 kommer bl.a. hållplatser centralt i Katrineholm, hållplats i Västerljung och Gnesta att prioriteras. Stärk kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Myndigheten svarar kontinuerligt på kommunernas remisser av detaljplaner och översiktsplaner. Under året har bl.a. svar lämnats på översiktsplaner för Strängnäs och Katrineholms kommuner. Öka samordningen mellan allmän och särskild kollektivtrafik Myndigheten har under året fördjupat arbetet med att lyfta in ansvaret för upphandling av färdtjänst, sjukresor och i förekommande fall skolskjuts till myndigheten. Utveckla informationen gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Samråd och informationsmöten med dessa grupper sker regelbundet under året. Utseende och design på elipser vid Fristadstorget, den nya gröna färgen på tidtabellsanslagen och linjenummercirkeln i Eskilstuna är exempel på aktiviteter som har skett i samråd med grupperna. Uppföljning av funktion tillgänglighet Nöjdhet allmänhet och kund Sammanfattad nöjdhet bland kunder är 62 procent (62 procent 2012). Motsvarande siffor för riket är 61 procent (61 procent 2012). Sammanfattad nöjdhet hos allmänhet är 40 procent (45 procent 2012). Motsvarande siffror för riket är 50 procent (51 procent 2012). Kunderna anger att nöjdheten med senaste resan är 78 procent (79 procent 2012). Motsvarande siffror för riket är 80 procent (80 procent 2012). Andel tillgänglighetsanpassade fordon Andel bussar med låggolv är 89 procent (207 av 233). Andel bussar med ramp/lift är 100 procent (233 av 233). Andel bussar med audiovisuellt utrop är 14 procent (33 av 233). Andel tillgänglighetsanpassade hållplatser Andelen tillgänglighetsanpassade hållplatser är större i städerna än på landsbygden. I Eskilstuna är cirka 70 procent av de totalt 351 hållplatser, där kommunen är väghållare, tillgänglighetsanpassade. Alla hållplatser på linje 1 till och med 6 är åtgärdade i Eskilstuna. Under året slutförs en hållplatsinventering av länets busshållplatser. Utifrån inventeringen kommer en åtgärdsplan att tas fram.

14 14 ATTRAKTIVITET Kollektivtrafiksystemet håller en god kvalitet, är användarvänligt, sammanhållet och samordnat. Så här har vi arbetat under 2013 Trafikutbudet ska differentieras och resurser ska prioriteras till stomstråk och strategiska målpunkter I slutet av 2012 genomfördes omfattande förändringar i länets busstrafik. Flera linjer rätades ut och utbudet utökades i starka stråk, såväl mellan kommunernas huvudorter som mellan tätorter inom kommuner. Under 2013 har busstrafiken mellan länets sjukhus utvecklats ytterligare. Det har bl.a. skett genom en helt ny linje, Hälsolinjen (linje 700) som förbinder Kullbergska sjukhuset i Katrineholm med Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Linjen riktar sig till såväl landstingets anställda som patienter och besökare till sjukhusen. Koncentrera marknadsarbetet till att kommunicera sådana faktorer som ökar resandet Informationsarbetet har i stor utsträckning formats av de trafikjusteringar som genomförts under året samt händelserna kring Tågplan Andra insatser har varit att kommunicera budskapet att det ska vara lätt att hitta sin resa, lätt att hitta information om hur man reser samt lätt att hitta information om hur man betalar. Satsningar för 2013 har därför legat på att uppdatera informationen på hållplatserna, producera enkla broschyrer som finns ombord på bussen, strukturera upp informationen på hemsidan och förtydliga informationen i de allmänna resevillkoren och resegaranti. Under året har erfarenheter och exempel från övriga landet samlats in och tillsammans med en kartläggning av nuvarande försäljningsarbete ligger detta till grund för en påbörjad försäljningsstrategi. Arbetet kommer att fortsätta under Etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel Under året har erfarenheter och exempel från övriga landet samlats in. Arbete med att förbereda för nya avtal har påbörjats och kommer att fortsätta under det kommande året. Nya avtal kommer att utgå från nationella modellavtal som tagits fram i ett samarbete mellan trafikbolagens och myndigheternas branschorganisationer. Beslut kommer att fattas om Nobinas avtal ska förlängas eller ej. Avtalet omfattar Nyköping, Gnesta, Trosa, Katrineholm, Flen, Vingåker och grundavtalstiden löper ut i augusti Om avtalen inte förlängs kommer underlag för upphandling av nya avtal att tas fram för att kunna upphandlas under första halvåret Uppföljning av funktion attraktivitet Nöjdhet allmänhet och kund Se avsnitt under funktionsmål Tillgänglighet. Antal påstigande (exklusive skolkort) Under 2013 har knappt 5,97 miljoner resor registrerats (exklusive skolkort), vilket är en ökning med drygt en procent jämfört med I tågtrafiken har resandet på våra banor sammantaget ökat. Restidskvot i större pendlingsrelationer Restidskvoten för viktiga pendlingsrelationer skiljer sig mycket. Generellt sett är förbindelserna med tåg konkurrenskraftiga, eftersom de möjliggör snabba resor. De sämsta restidskvoterna, dvs. de med ett värde långt över 1, är oftast resor mellan orter längs motorvägar (t.ex. Nyköping Oxelösund) eller mellan orter där det krävs ett byte för kollektivtrafikresenärer (t.ex. vid Södertälje Syd för att komma vidare till Södertälje centrum). Se diagram på nästa sida. Mest utvecklingspotential har relationer som ligger långt till höger i diagrammet (=förhållandevis lång restid med buss/tåg) och högre upp i diagrammet (=många pendlare). Marknadsandel Marknadsandelen i de starka stråken ligger mellan 20 och 25 procent. En ny metodik för att räkna fram marknadsandelen mer i detalj, dvs. per stråk, är under utveckling.

15 15 Restidskvot i större pendlingsrelationer. Restider har hämtats från Resrobot. Restidskvot 1 innebär att resan mellan orterna med kollektivtrafiken tar lika lång tid som med bil. För en konkurrenskraftig kollektivtrafik krävs restidskvoter runt 1 eller t.o.m. lägre än 1 (=kortare restid än med bil).

16 16 MILJÖ Kollektivtrafiken planeras och utformas så att miljöpåverkan minskar och energieffektiviteten ökar. Så här har vi arbetat under 2013 Öka satsningen på förnybara bränslen Alla bussar som tillhör Veolias och Bergkvaras avtal i Eskilstuna och Strängnäs körs på förnybara bränslen. Under året har diskussioner förts med Nobina om att övergå till förnybara bränslen i avtalen för Nyköping, Gnesta, Trosa, Flen, Katrineholm och Vingåker, helt eller delvis. Ingen överenskommelse om detta har dock träffats. Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Under året har diskussioner förts om att få en bättre anpassning av fordonstyp till efterfrågan i Eskilstuna. Det har bl.a. resulterat i att normalbuss i stället för ledbuss kommer att köras på linje 1 på söndagar samt viss omflyttning av fordon i rusningstid mellan olika linjer för att bättre hantera efterfrågan. Några lågt belagda linjer trafikeras sedan trafikstarten i december 2013 av taxi. Observera att samtliga miljövärden i detta avsnitt har hämtats från fordonsdatabasen Frida i januari månad Värdena för 2011 och 2012 har förändrats något sedan senaste årsbokslut, vilket beror på att databasen har justerats i efterhand. Uppföljning av funktion miljö Andel fordon som drivs med förnybara bränslen Av 233 bussar körs 102 bussar på förnybara bränslen (44 procent). 50 bussar går på fordonsgas (21 procent). 53 bussar med dieselmotor använder RME (rapsmetylester) som bränsle (23 procent). Övriga bussar i länet körs på fossilt dieselbränsle med inblandning av 5 procent RME. Fordonens utsläpp (emissioner) totalt och per resa Kväveoxid (NO x ) 60 ton och 6,39 gram/resa Partiklar (P) 0,43 ton och 0,05 gram/resa Kolväten (HC) 3,6 ton och 0,39 gram/resa Utsläppen per kilometer har minskat sedan 2012, beroende på sänkt förbrukning. De totala utsläppen har delvis ökat trots detta, pga. ökat trafikarbete. Trafikentreprenörerna arbetar också själva med att minska bränsleförbrukningen. Under 2013 har bland annat Veolia installerat ett övervakningssystem i samtliga bussar, vilket gjort det möjligt att premiera enskilda förares minskade förbrukning. Beräkning av den genomsnittliga teoretiska emissionsmängden för linjetrafiken samt Svensk kollektivtrafiks baskrav för buss respektive år. Källa: Miljödatabasen Frida, januari Baskrav, g/kwh Resultat, g/kwh Resultat, g/km Resultat, utsläpp i ton Kväveoxid 2,7 2,4 2,0 2,9 2,5 2,3 4,2 3,6 3, Partiklar 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,3 0,41 0,43 Kolväten 0,05 0,12 0,11 0,07 0,23 0,20 0,97 3,80 3,62 Koldioxid

17 17 En utmaning i framtidens Sörmland är att kollektivtrafikförsörja glesbygden. Här kan samordning mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken vara ett svar. Foto: Bertil Karlsson Energiförbrukning per resa. Energiförbrukningen för den uppskattade genomsnittsresan är 0,007 kwh. Total energianvändning, mwh Bränsle Totalt Diesel/RME Fordonsgas Energianvändning, kwh/km Totalt 3,7 4,1 4,0 Genomsnittlig drivmedelsförbrukning, liter per mil Totalt 3,8 4,2 4,1 Diesel/RME 3,7 3,5 3,4 Fordonsgas 7,3 7,6 7,3 Totalt 8,6 27,9 33,9 Biodiesel (RME) 4,6 9,0 17,2 Fordonsgas 4,0 18,8 16,6 Procentandel fordonskm med förnyelsebart bränsle

18 Foto: Thomas Johansson 18

19 19 EFFEKTIVITET Kollektivtrafiken planeras och utförs för ökad kostnadseffektivitet. Så här har vi arbetat under 2013 Öka beläggningsgraden ombord på fordonen Se ovan om funtionsmål Attraktivitet. Grunda kollektivtrafikens taxesättning på marknadsmässiga bedömningar av resenärernas betalningsvilja Vid ingången av 2013 justerades våra biljettpriser, där längre resor höjdes mer, medan kortare resor hölls oförändrade. Vi höjde också rabatten för köp innan resa genom att dels höja rabattsatsen för våra rabattkort från 20 till 25 procent, dels differentiera priserna för enkelbiljetter som köps med mobiltelefon jämfört med biljetter som köps ombord på bussen hos föraren. I priserna för 2014 har vi tills vidare valt en oförändrad prissättning. Stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis Under 2013 har myndigheten inte fått in några ansökningar om kommersiell trafik. Inför kommande trafikpliktsbeslut görs en utredning med samråd om möjlighet att driva trafik kommersiellt. Arbeta för lösningar som lutar sig mot nationell standard Befintliga avtal bygger till viss del på branschgemensamma dokument, såsom fordonsspecifikation. Nya avtal kommer att utgå från nationella modellavtal som tagits fram i samarbete mellan trafikbolagens och myndigheternas branschorganisationer. Uppföljning av funktion effektivitet Intäktsutveckling Intäkterna från allmänheten under 2013 uppgick till 105,6 miljoner kronor. Intäkterna från skolkortsförsäljning uppgick till 60,6 miljoner kronor. Det innebär totalt en kostnadsökning med 7 procent jämfört med föregående år. Kostnadstäckningsgrad Den nya kostnadsfördelningsmodellen innebär bl.a. att ett ekonomiskt resultat för varje linje behöver räknas fram. En nyckelsiffra i beräkningarna är den s.k. kostnadstäckningsgraden, dvs. den andelen av kostnaderna som täcks med biljettintäkter. Totalt uppgår täckningsgraden inklusive skolkortintäkter 2013 till 38 procent i Länstrafikens linjetrafik. Även om man inkluderar intäkterna från skolkorten så är det bara knappt 20 av de totalt närmare 140 linjerna som når en täckningsgrad på cirka 50 procent eller mer. Detta visar att potentialen för kommersiell busstrafik är begränsad i länet, i alla fall i dagsläget. Nettokostnad per personkilometer Nettokostnaden per personkilometer uppgick för 2013 till 2,04 kr (4,06 kr exklusive skolkort). Beräkningen är baserad på en genomsnittlig reslängd på 14 km. Utbud av regional trafik som drivs kommersiellt Inga anmälningar (eller avanmälningar) inkom till myndigheten under Kostnadstäckningsgraden ligger i samtliga områden under 50 procent, även om man lägger till intäkterna från skolkorten (ljusgröna andelen i staplarna, redovisas inte för samtliga områden).

20 20 REGIONAL UTVECKLING Kollektivtrafiken utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärker förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion. Så här har vi arbetat under 2013 Utveckla strategiska noder för enkla och bekväma bytesresor Myndigheten deltar i arbetet med nya resecentrum i Strängnäs och Nyköping tillsammans med respektive kommun och Trafikverket. Vi deltar även i arbetet med att förbättra möjligheterna för tillgänglighet vid sjukhusentréerna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings Lasarett. Öka den storregionala samverkan i trafikfrågor Myndigheten deltar i Mälardalsrådet process En bättre sits som omfattar sju län i Östra Mellansverige. Vi har också arbetat med förberedelser för ny regionaltågstrafik tillsammans med övriga myndigheter i Mälardalen och MÄLAB. Utöver detta har vi också haft bilaterala möten med grannlän som vi har gemensam trafik med. Uppföljning av funktion regional utveckling Arbetspendlingens utveckling Pendlingsbenägenheten påverkas av en rad faktorer, bl.a. av tillgången till attraktiv kollektivtrafik och infrastruktur. Genom förbättrade möjligheter till arbetspendling, främst genom fler och snabbare förbindelser, stimuleras rörligheten som i sin tur underlättar matchningen på arbetsmarknaden. För Sörmlands del gäller det att förbättra tillgången till arbetsmarknaden i Stockholms län, men också mellan de lokala arbetsmarknaderna i länet och till övriga grannlän. Även inpendling till länet är viktig för att säkerställa kompetensförsörjningen. I nästan samtliga kommuner har både in- och utpendlingen ökat mellan 2006 och 2011 (senare uppgifter ännu inte publicerade) vilket kan ses som ett tecken på en allt mer integrerad region. Kommunerna Gnesta, Trosa och delvis Strängnäs är i hög grad integrerade i Stockholms arbetsmarknad, medan Oxelösund är särskilt beroende av inpendlingen från främst Nyköping. Resmöjligheter mellan ett urval av kommunhuvudorter och viktiga målpunkter för arbetspendling i angränsande län (utbud och restid) Utbud och restid är viktiga faktorer för att beskriva trafikens attraktivitet. Hög turtäthet och korta restider öppnar för daglig pendling och därmed ökar antalet arbetsplatser som kan nås från respektive ort. Men bra buss- och tågtrafik har också en viktig roll för tillgången till högre utbildning. En attraktiv kollektivtrafik utgör därmed ett viktigt verktyg för regional tillväxt och utveckling. Antalet avgångar har utökats mellan länets kommunhuvudorter genom den satsning på busstrafiken som gjordes från december Turutbud och restider mellan viktiga orter i Sörmland visas i diagrammet. Marknadsandel i starka stråk Se ovan under funktion Attraktivitet.

21 21 Diagrammet ovan visar att turutbudet på de allra flesta förbindelserna uppgår till minst tio dubbelturer, vilket anses vara ett minimiutbud för att möjliggöra arbetspendling. När restiden (enkel väg) överskrider 60 minuter minskar benägenheten till daglig pendling markant. Endast restider respektive turutbud för det snabbaste färdsättet ingår i diagrammet. Exempelvis på sträckorna Vingåker Katrineholm och Flen Katrineholm kompletteras tågtrafiken med ett omfattande utbud av busstrafik. Generellt kan sägas att pendlingen till Södertälje C avviker negativt genom dåligt utbud och/eller lång restid, trots den omfattande pendlingen dit. Genom Länstrafikens trafikförändringar i december 2012 har en del bubblor flyttats nedåt (förkortad restid) och till höger (fler turer) i diagrammet. Å andra sidan riskerar bubblorna för pendlare mellan orterna längs Västra stambanan och Stockholms län att förskjutas uppåt i diagrammet framöver genom förlängda restider för Sörmlandspilen. Tabellen nedan visar pendling in i och ut ur kommunerna och över länsgräns. Dagbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16 + år med arbetsplats i regionen (=resp. kommun i länet). Nattbefolkning: Förvärvsarbetande personer 16 + år med bostad i regionen (=resp. kommun i länet). Kommun Andelen inpendlare av dagbefolkningen, % Andelen utpendlare av nattbefolkningen, % Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Viktiga pendlingsrelationer (mellan kommuner) med en särskilt positiv utveckling Eskilstuna Västerås pers. (+25 %) Nyköping Oxelösund pers. (+13 %) Strängnäs Stockholm pers. (+14 %) Eskilstuna Stockholm pers. (+ 15 %) Oxelösund Nyköping pers. (+13 %) Norrköping Nyköping pers. (+ 35 %) Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet totalt (pendlare över kommun- och länsgräns) Enbart pendlare över länsgräns

22 22 Verksamheten ur olika perspektiv personalsituation och kompetensutveckling, ekonomiperspektivet om vår ekonomiska hushållning och intäktsutveckling samt slutligen framtidsperspektivet kring våra fortsatta utmaningar. Foto: Fredrik Hjerling I det här avsnittet redovisas verksamheten ur fem perspektiv: Medborgarperspektivet om nöjdhet och attityder, trafikförsörjningsperspektivet om trafiken och avtalen under 2013, medarbetarperspektivet och vår

23 23 MEDBORGARPERSPEKTIV Kundtjänst Kunder och medborgare som hör av sig till kundtjänst kan göra det via e-post, telefon eller genom att besöka kundcenter i Eskilstuna. Under året har drygt ärenden registrerats. Via e-post handlar det framför allt om frågor och önskemål om linjer, turer och tider, vilket innebär trafikplaneringsfrågor, synpunkter på entreprenör, reklamationer, dubbeldebiterade resor i bussen, spärr av borttappade kort osv. Via telefon handlar en stor del av frågorna om trafikupplysning, att få tidtabell hemskickad, information om att bussen är försenad, resenärer är förbiåkta etc. I kundcenter ställs framför allt frågor om olika produkter och priser men också om trafikupplysning och om hjälp med att skriva ut tidtabeller. Många vill också köpa, reklamera eller få saldoförfrågan på sina reskort. Information och kommunikation Att delta i flera externa aktiviteter har varit en viktig uppgift under året. Tillsammans med medlemmarna och entreprenörerna har vi bl.a. deltagit vid föreningsträffar och evenemang för att informera om vår verksamhet. Inför trafikförändringar är just denna typ av samråd särskilt viktiga. Vi har besökt olika evenemang, bibliotek, turistbyråer, torg m.m. och haft möten med boende på landsbygden i samband med de trafikförändringar som gjordes i december Satsningar för 2013 har handlat om att uppdatera informationen på hållplatserna, producera enkla broschyrer som finns ombord på bussen, strukturera informatio- nen på hemsidan, förenkla appen och förtydliga informationen i våra Allmänna resevillkor och i den resegaranti som vi ger. Ett arbete har också pågått med att ge struktur och tydlighet för kunder och entreprenörer med en väg in dvs. att kontakten samlas via kundtjänst som sköter växeln, trafikupplysningen, kundärenden, beställningstrafiken m.m. Attityder och nöjdhet Av de personer, som intervjuats i Svensk kollektivtrafiks Kundbarometer KOLBAR (via Ipsos) under perioden januari till december 2013, går att utläsa att vi jämfört med året innan har sjunkit i Nöjd kund-index (NKI). Största tappet är allmänhetens nöjdhet med oss: 40 procent i år mot 45 procent förra året, vilket är tio procentenheter under rikets resultat. En fördjupad analys visar att det framför allt är kring information om avgångstider som det största tappet har skett. Det kan sammankopplas med att de tryckta tidtabellerna togs bort. I övrigt ligger vi fortsatt lågt när det gäller information vid störningar och lyhördhet. Andelen nöjda resenärer och allmänhet i Sörmland och i riket totalt. Källa: Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik

24 24 TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPERSPEKTIV Trafiken och avtalen Citybaneavtalet med sikte på framtiden Länstrafiken Sörmland AB är tillsammans med motsvarigheter i Uppsala, Västmanlands och Örebro län samt Norrköpings och Linköpings kommuner part i Avtal om medfinansiering av Citybanan m.m. gentemot staten. Avtalet löper till 2017 med en första utbetalning under Nytt regionaltågssystem i Mälardalen Trafikplan 2017 Inför det planerade öppnandet av Citybanan 2017 har samverkan intensifierats mellan de sex ägarlänen till MÄLAB, som är gemensamt samarbetsforum för den regionala tågtrafiken i Mälardalen och som upphandlar och förvaltar avtal för tågtrafik på myndigheternas uppdrag. Under 2013 tillkom Östergötlands län som delägare i MÄLAB och har därefter deltagit i arbetet. En överenskommelse om Trafikplan 2017 fattades under året, se bild. Den nya trafiken har utformats utifrån samma regionala mål som motiverade bygget av Citybanan och ska möta de särskilda behov som finns för arbetspendling och annat vardagsresande. En hörnsten är att trafikutbudet ska vara stabilt och förutsägbart, så att medborgare och näringsliv ska vara säkra på att tågen kommer fortsätta gå under överskådlig tid. Grunden för den gemensamma trafiken är timmestrafik på de flesta sträckor i stort sett hela dagen, förstärkt En överenskommelse att verka för att genomföra Trafikplan 2017 fattades den 11 december Trafikplan 2017 innebär att, med start från år 2017 (december 2016), ska Sörmlands, Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Västmanlands och Örebro län tillsammans etablera ett nytt gemensamt regionaltågssystem. Foto: Sanna Andersson med insatståg morgon och kväll. Jämfört med idag innebär detta en utökning av trafiken med 30 procent. För att underlätta bytesresor till anslutande trafik ska tidtabellsplaneringen samordnas med den länsvisa bussoch spårtrafiken. Ett nytt prissystem ska också införas med 30-dagarskort som gäller för resor i både regionaltåg, t-bana, buss och pendeltåg utan krav på tillägg. Trafiken ska bedrivas med ändamålsenliga, snabba och moderna tåg. Linjer med tågtrafik genom Sörmland inklusive stationerna.

25 25 Tågtrafiken För resenärer som åker tåg inom Sörmland och över länsgräns är SJ den dominerande operatören. MÄLAB har fyra tågtrafikavtal där SJ är utförare: Svealandsbanan Sörmlandspilen på Västra stambanan UVEN längs den så kallade TGOJ-banan Nyköpingsbanan, som är en del av Södra stambanan. Det femte tågtrafikavtalet är mellan Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och SLL och avser trafiken på Gnestapendeln. MÄLAB har även ramavtal med flera operatörer, vilka kan användas vid eventuella nya upphandlingar. Under 2013 har ett avrop från ramavtalet gjorts för utökad trafik på Svealandsbanan mellan Eskilstuna och Örebro. Denna trafik planeras att starta tidigast i augusti De totala kostnaderna för trafikavtalen i MÄLAB-länen uppgick till 132 miljoner kronor år Av denna summa var Sörmlands andel drygt 103 miljoner kronor, varav trafikavtalet på Svealandsbanan var nära 22 miljoner kronor, Sörmlandspilen drygt 46 miljoner kronor, UVEN knappt 14 miljoner kronor och Nyköpingsbanan drygt 22 miljoner kronor. Därutöver köptes tågtrafik av Stockholms Lokaltrafik, den s.k. Gnestapendeln, för knappt 11 miljoner kronor Detta tillsammans innebär att Sörmland köpte tågtrafik 2013 för cirka 114 miljoner kronor. I tågtrafiken präglades 2013 för övrigt av arbetet med Tågplan 2014, där ord som avreglering, prioriteringskriterier och kapacitetstilldelning hamnade i fokus. Den 5 juni fick myndigheten besked från trafikförvaltningen i Stockholm, SLL, att Gnestapendeln enligt förslag från Trafikverket endast skulle trafikera sträckan Södertälje Järna. Orsaken var en stor ökning av tåglägesansökningar på Västra stambanan med två helt nya aktörer på sträckan Stockholm Göteborg, Citytåg respektive MTR. Resandet med tågtrafik Sammantaget har antalet påstigande på banorna som berör Sörmland ökat med tre procent jämfört med samma period året innan. Antalet påstigande per station i länet var högst i Eskilstuna ( påstigande), följd av Katrineholm ( , gäller regionaltågen) och Nyköping ( ). Observera att samtliga siffror i detta avsnitt avser perioden januari september Antalet påstigande har ökat på Sörmlandspilen och Svealandsbanan, medan antalet påstigande på UVEN och Nyköpingsbanan har minskat. Ökningen för Sörmlandspilen kan åtminstone delvis förklaras med en överflyttning från SJs kommersiella trafik (där TIM-periodkorten inte gäller). Antalet påstigande på Nyköpingsbanan påverkades negativt av ett planerat banarbete med en totalavstängning under sommaren. För förändringarna på UVEN och Svealandsbanan finns inte lika tydliga förklaringar. Tågtrafiken påverkades i hög grad när ett godståg spårade ur vid Stockholms södra i november. Då stängdes sträckan Stockholm C Flemingsberg av för regionaltågen till och från Sörmland under flera dagar. Tidigare under året, i september, störde dessutom ett banarbete utanför Katrineholm Sörmlandspilen och punktligheten sjönk tillfälligt under 80 procent. Övriga månader och på övriga banor har punktligheten i regel legat mellan 85 och 90 procent, vissa månader upp till 95 procent.