Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram

Transkript

1 Samrådsunderlag Inför revidering av Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram Foto: Matthias Pfeil Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram utgör en plattform för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken regionalt och ska enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik bland annat beskriva mål och inriktning för all regional kollektivtrafik. I september 2012 beslutades första versionen av Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram. Hösten 2016 ska en reviderad version av programmet, med sikte på år 2030, publiceras i remiss-version. Inför detta önskar Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet att alla berörda, såsom medborgare, trafikföretag och andra organisationer, ges möjlighet att diskutera, vägleda och ge förslag inför att framtidens kollektivtrafik utformas. I detta samrådsunderlag finns aktuella fakta om kollektivtrafiken och tankar om den framtida utvecklingen att användas som utgångspunkt för samråden. Här finns även en beskrivning av den fortsatta processen för framtagandet av Sörmlands kommande regionala trafikförsörjningsprogram. 1

2 Krav på programmets innehåll Det regionala trafikförsörjningsprogrammet utgör en plattform för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i regionen. Programmet är strategiskt och långsiktigt till sin karaktär. Det är trafikslagsövergripande och utgår från ett resenärsperspektiv. Det ska omfatta all kollektivtrafik inom länet men också trafik som tillgodoser behov av arbetspendling och annat dagligt resande över länsgräns. Trafikförsörjningsprogrammet ska utgå från de nationella transportpolitiska målen och vara samordnat med den regionala utvecklingsplaneringen och stadsplaneringen liksom med annan samhälls- och infrastrukturplanering på lokal, regional och nationell nivå. Programmet ska innehålla en beskrivning av nuvarande trafik, behovet av regional kollektivtrafik i länet samt långsiktiga mål för kollektivtrafiken. Det finns också krav på en anpassning av kollektivtrafiken med hänsyn till personer med funktionsnedsättning genom tidsbestämda mål och genom att beskriva åtgärder och de bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är en konsekvens av att den nya kollektivtrafiklagen (2010:165) trädde i kraft vid årsskiftet 2011/2012. Som följd av densamma bildades också Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Motsvarande kollektivtrafikmyndigheter finns i landets övriga län/regioner. Trafikförsörjningsprogrammet ska ge kommersiella aktörer vägledning gällande förutsättningar att bedriva trafik i regionen. Alla kollektivtrafikföretag ska ha tillträde till hållplatser, terminaler och annan infrastruktur på ett konkurrensneutralt sätt. Trafikförsörjningsprogrammet ligger även till grund för beslut om vilken trafik som ska beläggas med allmän trafikplikt det vill säga vilken trafik som ska upphandlas av myndigheten. Lagen är mycket tydlig i kravet på samråd när trafikförsörjningsprogrammet upprättas men också på att samråd ska ske med kollektivtrafikföretag inför beslut om trafikplikt. Program Beslut trafikplikt Eventuell upphandling Process för upphandling av kollektivtrafik 2

3 Kollektivtrafikens roll för Sörmland Kollektivtrafiken i Sörmland ska tillgodose länets knappt medborgares och besökares behov av vardagsresande. Funktionellt är Sörmland ett län med resandeutbyte åt olika håll. Generellt är exempelvis pendling över kommungräns inom länet relativt begränsad med några undantag. Istället går de stora pendlingsflödena över länsgränsen, i första hand till Stockholms län men även till övriga grannlän. Avsaknaden av en central punkt i länet dit flertalet invånare strävar gör att kollektivtrafik-systemet ställs inför särskilda utmaningar. Utöver arbetspendling finns även stora behov av resor till/från studier där resorna tenderar att bli allt längre. Därutöver har också länets sjukhus i Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping under de senaste åren gått mot en utveckling med olika inriktning vilket ger ett ökat resandebehov. Länet genomkorsas av fyra järnvägsstråk och i söder finns Sveriges fjärde största flygplats, Skavsta. Utvecklingen sedan 2012 ger nya förutsättningar Sedan Sörmlands första generation av trafikförsörjningsprogram beslutades, hösten 2012, har utvecklingen för länets och övriga Mälardalsregionens kollektivtrafik, varit intensiv: December 2012 Framtidens Kollektivtrafik i Sörmland införs nytt linjenät för länets landsbygdstrafik. December 2013 Överenskommelse om ny regionaltågstrafik i samband med Citybanans öppnande tecknas. Under kommande år beställs nya tågfordon, beslut om trafikplikt fattas och det beslutas om byggandet av ny fordonsdepå i Eskilstuna. April 2014 Genom att statliga medel ur Länsplan tillförs säkerställs satsning på nya tekniska system. Systemen implementeras hösten Sörmlands kollektivtrafikmyndighet får utökade uppdrag från sina medlemmar innebärandes ansvar för vissa uppgifter för den särskilda kollektivtrafiken. Senare fattas beslut om etablering av funktioner för bokning, samordning, kundtjänst och trafikledning. Verksamheten etableras i form av Servicecenter Sörmland som gick i drift i januari November 2015 Överenskommelse tecknas om principer och villkor för ny Sörmlandstaxa. 3

4 Mer om kollektivtrafiken i Sörmland Länets kollektivtrafik finns i olika former med olika krav på utbud och komfort. En viktig framtida utmaning är att i än högre utsträckning samordna olika trafikformer och bygga trafiksystem med goda resmöjligheter. Majoriteten av kollektivtrafiken är upphandlad. Kommersiell trafik finns i delar av tågtrafiken samt på sträckan Trosa-Liljeholmen (Trosabussen). Dessutom finns kommersiell expressbusstrafik med uppehåll i länet. Tågtrafik förbinder Sörmland med övriga Mälardalen och är en viktig stomme för resande inom länet. Består av, i huvudsak upphandlad, regionaltågs- och pendeltågstrafik. Katrineholm är en viktig bytespunkt för kommersiell fjärrtågstrafik. Regional landsbygdstrafik med buss - busstrafik av stomkaraktär som förbinder länets kommunhuvudorter samt Södertälje och Liljeholmen i Stockholms län. Finns där tågtrafik saknas eller där denna behöver kompletteras. Lokal landsbygdstrafik med buss - trafikförsörjer det inomkommunala resandet. Mycket av trafiken är uppbyggd utifrån skolans behov. Enskilda avgångar kan vara anropsstyrda och kan också köras med mindre fordon. Stadstrafik med buss finns i Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs och Katrineholm. Kompletteringstrafik yttäckande trafik som körs efter förbeställning. Finns där ordinarie trafik saknas eller har mycket begränsat utbud. Trafiken körs med mindre fordon. Särskild Kollektivtrafik trafik där tillstånd krävs för att få resa. Omfattar skolskjuts, färdtjänst, sjukresor och omsorgsresor. Resor bokas, samordnas och trafikleds via Servicecenter Sörmland. Resandet i kollektivtrafiken Resandet med den regionala tågtrafiken till/från och inom Sörmland uppskattas till omkring 3,1 miljoner resor per år. I busstrafiken uppgår resandet till drygt 10 miljoner per år. Den särskilda kollektivtrafiken, exklusive skolskjutsresor, står för ca resor per år. Resorna i kompletteringstrafiken överstiger inte per år. Resorna i tågtrafiken ökade kraftigt under slutet av 90-talet och under de första åren på 2000-talet. De senaste åren har dock resandeutvecklingen stagnerat. I busstrafiken har resandet ökat varje år och totalt har resandet i busstrafiken i länet ökat med 20 procent mellan åren 2009 och Antal påstigande i busstrafiken (exklusive resor med skolkort) 4

5 Mål för kollektivtrafiken Kollektivtrafiken har starka samband med samhällsutvecklingen inom andra områden. Kollektivtrafiken bidrar starkt till samhällsnyttan och medverkar till att uppfylla övergripande politiska mål, till exempel när det gäller regional utveckling, stadsbyggnad, hållbarhet, tillgänglighet, sysselsättning, jämlikhet och jämställdhet. Kollektivtrafikens starka koppling till andra samhällsområden medför att utvecklingen av kollektivtrafiken måste styras av ett samhällsperspektiv. Lag (2010:1065) om kollektivtrafik betonar kollektivtrafikens roll som medel att uppnå andra samhällsmål. Det är önskvärt att målen för den regionala kollektivtrafiken är överskådliga och enkla i såväl struktur som formuleringar. Dessa utgår från de nationella transportpolitiska målen men knyter också an till de storregionala och regionala målen i En Bättre Sits och Sörmlandsstrategin. Därmed stärks länets samband med storregionen och harmoniserar med annan planerad trafik- och samhällsutveckling. På nästa sida visas ett exempel på hur en målmodell för Sörmlands kollektivtrafik kan utformas. Nationella mål Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Storregionala mål En Bättre Sits Sju län, Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland samarbetar sedan flera år tillbaka i infrastruktur- och transportfrågor under begreppet En Bättre Sits. Mälardalsrådet, en samverkansorganisation för kommuner och landsting i Stockholm-Mälarregionen, koordinerar arbetet. Målet är att skapa ett transportsystem: där regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i östra Mellansverige där utvecklingen är långsiktigt hållbar ekonomiskt, socialt och ekologiskt där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet Regionala mål - Sörmlandsstrategin Under en övergripande vision anger Sörmlands regionala utvecklingsprogram Sörmlandsstrategin fyra målområden med tillhörande utvecklingsstrategier. I Sörmland finns goda förutsättningar för unga och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda möjligheter att rekrytera rätt kompetens Sörmland har starka samband med omvärlden Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer 5

6 Målmodell från vision till uppföljning Visionen är taket Leva, Växa, Verka utgår från Sörmlandsstrategins övergripande vision och föreslås med tillägget genom goda resmöjligheter i ett modernt kollektivtrafiksystem - vara den övergripande visionen för kollektivtrafiken. Målet för kollektivtrafiken utgår från första generationen av Trafikförsörjningsprogrammet. Målet bryts ner i tre kategoirer där nyckelorden är tillgänglig, attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Tillgänglighet har här en vidare mening och omfattar alla medborgares tillgänglighet till kollektivtrafiken. Exempel på strategier för att nå målen. Strategierna är övergripande och inte heltäckande. Konkretisering görs i årliga trafik-, verksamhets- och andra handlingsplaner. Målen följs upp genom samlad bedömning som beskriver kollektivtrafikens effektivitet, attraktivitet och tillgänglighet. Nyckeltalen samordnas med SKL:s öppna jämförelser. Flera av nyckeltalen värderas utifrån både allmän och särskild kollektivtrafik. Det görs även en kvalitativ bedömning av verksamhetens måluppfyllelse som kompletterar den kvantitativa beskrivningen. 6

7 Vägen till ett modernt kollektivtrafiksystem 2030 Under 2015 genomförde myndigheten en framåtblick för hur omvärldsfaktorer och teknisk utveckling kommer att påverka kollektivtrafiken och hur Sörmlands särskilda förutsättningar kan tas tillvara. Här speglas en bild av snabb teknisk utveckling i synnerhet avseende drivmedel med en förväntad utfasning av fossila bränslen. Detta till förmån för eldrift där utvecklad batteriteknik i kombination med ökad effektivitet i utvinning av solenergi kan ge helt nya förutsättning i hur fordon drivs. Utvecklingen med autonoma fordon är också relevant utifrån ett kollektivtrafikperspektiv, och som kan ge helt förändrade förutsättningar för att bedriva trafik exempelvis i glest befolkade områden. Sörmlands kollektivtrafiksystem är redan under modernisering. Sedan årsskiftet bedrivs all busstrafik på förnybara drivmedel med en energimix av el, biogas, RME och HVO. Satsning på nya tekniska system för betalning och trafikinformation, med implementering hösten 2016, möjliggör en utökad flexibilitet. Parallellt införs även en ny struktur för prissättning och produktutbud under arbetsnamnet Sörmlandstaxan. Etablering av Servicecenter Sörmland möjliggör en framtida utveckling med samordnade resetjänster. Den stora framtida trafiksatsningen Ny Trafik, vilken kan genomföras tack vare Citybanans öppnande, innebär utökad tågtrafik i regionen, ett nytt prissystem med periodbiljetter som har giltighet både i den regionala tågtrafiken och i den anslutande lokala kollektivtrafiken samt nya funktionella tåg. Ny Trafik effektueras successivt i takt med att nya tågfordon levereras och den första etappen förväntas vara i full effekt Ambitionen är att fortsätta bygga upp ett tågsystem som är stabilt över tid som kan möta de behov gällande kvalitet, komfort och turtäthet som invånarna i regionen har för framförallt vardagsresande. Målet är att uppnå ett sömlöst resande över geografiska och organisatoriska gränser. Bild av den tilldelande fordonstypen Dosto, som planeras trafikera flera av länets järnvägssträckor. 7

8 Med införande av Mälardalstaxa där anslutande kollektivtrafik ingår förväntas efterfrågan öka på anslutningar och busstrafiken kommer sannolikt ytterligare behöva anpassas utifrån tågens tidtabeller. På flera håll kommer sannolikt en utökning behöva göras i busstrafiken för att möta den ökade efterfrågan som följer av förbättrad tågtrafik. Med utökad tågtrafik inom länet kommer också en översyn behöva göras av busstrafik som körs helt eller delvis parallellt där vissa delar av utbudet sannolikt kommer att ifrågasättas. Länets busstrafik, som under de senaste åren genomgått stora förändringar avseende linjenät i såväl stadssom landsbygdstrafik, förväntas i övrigt i stora drag vara intakt under de kommande åren avseende linjestruktur. En förväntad trend är också att samordnade trafiklösningar kommer att utvecklas, i synnerhet på landsbygden. Detta innebär en utökad andel trafik som körs med mindre fordon och/eller är anropsstyrd, där resurser samordnas mellan allmän och särskild kollektivtrafik. 8

9 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning En del av lag (2010:1065) om kollektivtrafik är att trafikförsörjningsprogrammet ska innehålla tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiken i Sörmland ska vara tillgänglig för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Ansvaret för tillgänglighetsfrågan i länet är fördelat på många olika parter. Myndigheten har en viktig roll när det gäller samordning av dessa frågor och samverkan med berörda aktörer, och för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler är samverkan med kommuner och Trafikverket en förutsättning. Samtliga fordon i busstrafiken kommer uppfylla de krav som ställs på tillgänglighet i samband med moderniseringen av de nya tekniska systemen som förväntas vara i full effekt senast till 1 januari Med införande av realtidsinformation i hela länet kommer information avseende vilket fordon som används på respektive avgång kunna tillhandahållas genom reseplanerare i mobil och webb. Samtliga fordon kommer då också erbjuda automatiska visuella och audiella hållplatsutrop. Generellt skall samtliga fordon i stadstrafik vara av låggolvstyp medan samtliga fordon i landsbygdstrafik minst ska ha lift/ramp. På längre sträckor kan, av komfortskäl, höggolvsbussar komma att användas i större utsträckning än idag. Samtliga regionala buss- och tåglinjer ska vara fullt tillgängliga avseende minst en hållplats i de tätorter som anges i kartan nedan. Därutöver ska verkas för att samtliga tätorter som har ett trafikutbud motsvarande minst 10 dubbelturer per dag ska ha minst en hållplats som är tillgänglighetsanpassad. I stadstrafiken ska minst 75 % av hållplatserna på linje 1-6 i Eskilstuna, linje 1 i Katrineholm, linje 1-3 i Strängnäs och linje 1-3 i Nyköping vara tillgänglighetsanpassade senast 1 januari I tågtrafiken innebär nya fordon förbättrad tillgänglighet. Därutöver ska nya resecentrum anläggas i Strängnäs (2018), Nyköping (preliminärt 2020), Vagnhärad (2028) och Eskilstuna (tidpunkt ej beslutad). Stråk och tätorter som ska vara tillgängliga för alla (obs kartan kommer att layoutas om) 9

10 Allmän Trafikplikt Trafikförsörjningsprogrammet ska redovisa alla former av regional kollektivtrafik, både trafik som bedöms kunna utföras på kommersiell grund och trafik som myndigheten avser att ombesörja på grundval av allmän trafikplikt. Beslut om allmän trafikplikt ska baseras på länsinvånarnas och samhällets behov av kollektivtrafik. Sedan lag (2010:1065) om kollektivtrafik började gälla den 1 januari 2012 har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet fattat två beslut om allmän trafikplikt. Det första rörde skärgårdstrafik med båt i Nyköpings kommun där trafikplikt lades. Det andra beslutet rörde busstrafik mellan Trosa och Liljeholmen i Stockholms län där myndigheten avstod att fatta beslut om trafikplikt då bedömningen var att kommersiell trafik på sträckan kunde uppfylla de krav som ställdes på trafiken. Därutöver har myndigheten överlåtit till Trafikförvaltningen i Stockholms län att fatta beslut om allmän trafikplikt för pendeltågstrafik till Gnesta samt för storregional tågtrafik i Mälardalen. Myndigheten har trafikavtal för kommunerna Katrineholm, Vingåker, Flen, Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta som löper ut 2019, för kommunerna Eskilstuna som löper ut 2020, respektive Strängnäs som löper ut Under närmsta åren kommer det därför genomföras flera trafikpliktsutredningar. Som stöd för detta tas underlag fram gällande kostnader och intäkter på linjenivå. Linje Trafiktyp Sträcka Täckningsgrad (exklusive skolkort) 715 Landsbygdstrafik Nyköping-Oxelösund 48 % 2 Stadstrafik Eskilstuna Skiftinge-Stenby 46 % 2 Stadstrafik Nyköping Arnö-Brandkärr 41 % 730 Landsbygdstrafik Katrineholm-Vingåker 38 % 820 Landsbygdstrafik Eskilstuna-Strängnäs 37 % 1 Stadstrafik Strängnäs Dammen-Sundby Park 37 % 515 Landsbygdstrafik Nyköping-Skavsta Flygplats 37 % 1 Stadstrafik Eskilstuna Torshälla-Borsökna 36 % 780 Landsbygdstrafik Flen-Katrineholm 36 % 700 Landsbygdstrafik Vingåker-Eskilstuna 36 % 1 Stadstrafik Nyköping Bryngelstorp-Harg 32 % 1 Stadstrafik Katrineholm Laggarhult-Värmbol 31 % 3 Stadstrafik Eskilstuna Hällby-Viptorp 31 % Linjer med högst kostnadstäckningsgrad 2015 (andel av kostnaderna för trafiken som täcks av intäkter från betalande resenärer). Observera att beräkningen utgår från nuvarande trafikavtal och flera antaganden gällande bland annat fordonsanvändning och intäktsfördelning. 10

11 Den fortsatta processen Många aktörer berörs av och deltar i arbetet med att ta fram förslaget till det kommande regionala trafikförsörjningsprogrammet för Sörmland. Bland annat medverkar representanter från länets kommuner, landstinget, Regionförbundet, Trafikverket och kollektivtrafikmyndigheterna i grannlänen. Även trafikföretag, näringsliv, resenärsorganisationer med flera bjuds in att delta. En viktig del i processen att ta fram det regionala trafikförsörjningsprogrammet är att hålla samråd för att informera om innehållet i programmet och fånga upp idéer, synpunkter och tankar från olika intressentgrupper. Det gäller inte minst vilka förutsättningar och vilket intresse som finns att utföra kollektivtrafik på kommersiell grund inom länet samt över länsgräns. Ett förslag till program tas fram av en arbetsgrupp. Under hand förankras programförslaget hos länets politiker. Efter beredning i kommunalförbundets direktion skickas förslaget till trafikförsörjningsprogram ut på remiss. Efter hantering av inkomna remissvar fastställs programmet av förbundsdirektionen. Preliminär tidplan för Sörmlands trafikförsörjningsprogram 11

12 Välkommen till samråd! Inför samråden med olika intressentgrupper går en särskild inbjudan ut, senast i april. Vi hoppas och tror att du som intressent, invånare, företagare eller tjänsteman i och utom länet vill lämna dina synpunkter och bidra med nya intressanta infallsvinklar på vårt arbete med revideringen av det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Bland annat önskar vi synpunkter på hur målen för den framtida kollektivtrafiken i Sörmland bör formuleras. Tankar och idéer om hur kommersiell trafik kan etableras är också viktiga att förmedla till oss. Ta gärna med denna broschyr till samrådet som stöd för dialogen. Läs också gärna igenom eller repetera vårt första trafikförsörjningsprogram vilka brister fanns där och vad är viktigast att vi tänker på vid revideringen? Om du har frågor om samråden eller om arbetet i övrigt med trafikförsörjningsprogrammet för Sörmland är du välkommen att kontakta Oskar Jonsson som är ansvarig för arbetet med revideringen: oskar.jonsson@sormlandstrafiken.se, Läs mer: Sörmlands Regionala Trafikförsörjningsprogram, Trafikbokslut 2015, Årsredovisning 2015, Hållbart Resande i Sörmland Plats för anteckningar/frågor 12