Att lära sig se med filmen som redskap
|
|
- Vilhelm Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att lära sig se med filmen som redskap Ett projekt med syfte att utveckla den naturvetenskapliga laborationen och exkursionen Astrid Berg, Ragnhild Löfgren och Martin Nelzén Institutionen för Samhälls och Välfärdsstudier
2 Traditionell, naturvetenskaplig föreställning: När två människor tittar på samma objekt så ser de också samma objekt. Sociokulturellt perspektiv: Seendet är direkt kopplat till våra erfarenheter och teorier. Fenomen är inte direkt iakttagbara. Att lära sig se innebär att lära sig koppla observation till teori synligt till osynligt
3 Observation Det vi kan se och uppleva med våra sinnen Synligt och osynligt i det naturvetenskapliga experimentet Förklaring (orsak - verkan) Teoretiska modeller av atomnivån
4 Observation Det vi kan se och uppleva Synligt och osynligt i naturen Förklaring (orsak - verkan) Teoretiska modeller Artkunskap Marklära Istid
5 Variation och många exempel krävs för att lära sig se
6 Luft tar plats flera olika exempel på samma fenomen (generalisering) minskar risken att fenomenet knyts till kontexten
7 Men vad ägnar vi undervisningstiden åt egentligen? Detta är inte lika svårt! Vad tar vi för givet? Och vad lämnar vi åt studenterna att klara själva? Kan man göra annorlunda?
8 Den flippade laborationen 2. Gruppen redigerar filmerna. Försöker visualisera förklaring av observation mha teori (enkel teckning) 1. Studenterna labbar gruppvis utan lärare. Filmar experimenten. 3. Undervisning Grupperna visar sina experiment för varandra. Fokus: Förstå vad det är man ser. Lärarledd diskussion av observationer och förklaring.
9 Den flippade exkursionen 1. Studenterna besöker tre platser i fält. Dokumenterar med kamera utifrån en observationsguide : 2. Gruppen sätter samman bildspel. Försöker identifiera a) karaktärsarter och biotop b) samband mellan biologi, geologi, klimat. 2. Undervisning Grupperna visar sina bildspel för varandra. Fokus: Förstå vad det är man ser. Lärarledd diskussion av observationer och förklaringar.
10 Stöd Föreläsning av Patrick Schooner på IKTstudion : Att dokumentera med kamera Lathund (Patrick) Handledning vid behov av Patrick Lärarledd exkursion Observationsguide till egna exkursionen
11 Den flippade exkursionen - vinster Studenterna blev ambassadörer för sina platser Många olika biotoper dokumenterades (12st) många exempel Seminariet: Grupperna fick se varandras biotoper Seminariet: Många exempel på olika och liknande biotoper samtidigt - kontrastering och generalisering blev möjligt (läraren aktiv) Fotografiet som redskap: Detaljer kunde ses av alla och samtidigt (svårt i fält) Studenterna har fått redskap för att självständigt kunna gå ut och observera naturen i framtiden.
12 Den flippade laborationen - vinster Studenterna gjorde om labbarna, ibland flera gånger, det blev studenternas projekt, inte labbhandledarens. Vissa grupper använde sig av möjligheten att frysa ögonblick när de filmade Även vi lärare utnyttjade frysning vid tillfällen under seminariet. Uppgiften att rita förklaringen på partikelnivå initierade frågor om lärarkunskap: Student: Och när man ritar är det viktigt hur man uttrycker sig tänker jag. Att man inte säger att man ritar kväve och nu ritar jag syre utan att man säger att man ritar luft. Eller vad säger man att man ritar?
13 Den flippade laborationen - vinster Samtidighet observation förklaring. Gav inblick i studenternas föreställningar på ett sätt som vanliga laborationer inte kan göra. Missförstånd och svårigheter kunde redas ut, andra studenterna hjälpte till och förklarade Studenterna gjorde explicita kopplingar mellan olika experiment som visade samma fenomen..eller kopplade till vardagserfarenheter av samma fenomen. Ur ett variationsteoretiskt perspektiv kan det tolkas som att de sökte dessa erfarenheter för att bättre kunna urskilja vissa kritiska aspekter. Studenterna kunde också efterfråga erfarenheter de inte fått (mer variation m.a.o.) Exempel: Vad skulle hända om vi hade haft varmt vatten istället för kallt vatten?
14 Olika erfarenheter av avdunstning och kondensation S2: och det är som det där kaffet, värme /--/ stiger upp /--/. S2: men man kan väl se det på samma sätt som kastrullen också /--/ och det avdunstar. Alltså det är egentligen samma utom att värmekällan, kastrullerna, så är det ju samma grej? S1: Syns jättebra. Men varför? Vi försökte sådär, ja men det är samma sak om vi tar ett kallt saftglas och så går vi ut i sommarvärmen och ställer den så blir den ju liksom fuktig. Men varför kan vi inte förklara. S2: Men om det hade varit kallare luft i rummet? L: Ja S2: Hade avdunstningen skett långsammare då?
15 Utfall: För- och eftertest * Använder fler vetenskapliga begrepp * Beskriver mer systematiskt S1 Blommor, dimma, kor, gullviva S2: Atmosfären, horisontlinje, en ö skogklädd, vatten/sjö? Hav? Äng med mkt blommor och betande kor. S1: Strandäng, betesmark, gräs, liljekonvalj S2: Örter och gräs dominerar i markskiktet. Betesmark för kor annars skulle vassen bre ut sig. Kustområde.
16 Vad har vi lärt oss? Laborationer: Brist på labbtekniskt kunnande Vissa experiment svåra lyckas med Inte helt lätt dokumentera experiment med film Partikelmodellen är svår, att visualisera är svårt. Relationen mellan volym, vikt och densitet är svårt. Upplägget kan användas i skolan Exkursioner: Studenternas beskrivningar av sådant de är bekanta med blåbär var mer knapphändiga än beskrivningarna av tidigare okända arter alträd: de behöver träning i att beskriva det för dem självklara. Tydligare vägbeskrivningar! Seminarierna Studenterna ovana med seminarier där målet är att diskutera förståelse.
17 Framtiden Tekniskt fungerar det vi kör vidare! uq&feature=youtu.be
18 Tack för att ni lyssnade!
Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet
2017-02-02 Dnr LiU-2014-00147 1(7) Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) När studenterna
Läs merTema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:
Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs mernatur och miljö Syfte
Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är
Läs merHavets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merGeografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
Läs merLokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9
Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merBedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)
Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merFYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009
FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du
Läs merFenomen som undersöks
Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.
Läs merOdelsbergsskolan. Tema Vår
Tema Vår Du ska lära om - sambanden i naturen; om organismernas samspel med varandra och med sin omgivning (Ekologi) - materiens oförstörbarhet; omvandlingar, kretslopp och spridning - enkla systematiska
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merElevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av
Läs merKartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3
Läs merBiologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
Läs merDokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
Läs merÅret runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merLaborationer i Biologi A och Biologi 1
Laborationer i Biologi A och Biologi 1 Det laborativa momentet av prövningen i Biologi A och Biologi 1 består av ett antal laborationer som genomförs vid ett laborationstillfälle på Åsö vuxengymnasium.
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merVälkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken
Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Läs merTeknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.
Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11 Trafik. Ämne: Tk, Bi, Fy, Ke, Idh Årskurs/termin: År7 Inledning Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs meri n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d
ATT KUNNA SÅGA RAKT i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d Jenny Frohagen, lärare i slöjd och licentiand i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Läs merObservationsprotokoll för lektionsbesök
Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga
Läs merObservationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):
1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1112 Socialpsykologi: Introduktion till studier av samhället och sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies of society
Läs merExempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med
Läs merKursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskoleklass Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska
Läs mer2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK
ISSN 1402-0041 Utdrag ur 2014:2 RIKSFÖRENINGEN FÖR LÄRARNA I MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Filip, Gustav, Tove och några klasskamrater från årskurs 5 på Byskolan i Södra Sandby arbetar med friktion
Läs merPauli gymnasium Komvux Malmö Pauli
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,
Läs merDokumentera och följa upp
Modul: Förskola Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, Maria L. Johansson, Troels Lange, Tamsin Meaney, Eva Riesbeck, Anna Wernberg, Malmö högskola, Luleå tekniska universitet,
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1112 Socialpsykologi: Introduktion till studier av samhället och sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies of society
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merNaturkunskap 1a1 4-13
Naturkunskap 1a1 4-13 I klassrummet Ta med böcker, papper och penna Vid sen ankomst, knacka på dörren och vänta på att bli insläppt vid lämpligt tillfälle Sen ankomst registreras i 5 minuters intervall
Läs merDel 1 Det lärande barnet och kunskapandet i dåtid, nutid och framtid
Del 1 Det lärande barnet och kunskapandet i dåtid, nutid och framtid 1 Förskollärarna och det professionella objektet Susanne Thulin En reflektion över läge och möjliga behov 1. Lite lägesbeskrivning 2.
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merVetenskaplig metod och statistik
Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på
Läs merProjekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018
Projekt sinneslabyrinten Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018 Vad ville vi? Vi önskade göra ett större projekt i trädgården som kunde berika vår utemiljö. Målet var att göra något tillsammans
Läs merAntal studenter VG G U Blank
Kursledningens sammanfattning Kursen startar med en översiktsföreläsning. De första tre veckorna ägnas åt kursens teoriinnehåll genom totalt 20 föreläsningar (á 2x45 min), vilka efterföljs av motsvarande
Läs merVäderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och
Lokal pedagogisk planering HT 12 Ämnesområde: Materia, värme och mekanik Ansvariga lärare: Jenny Ljung och Mohsen Afghani Ur det centrala innehållet i fysik: Fysiken i naturen och samhället Väderfenomen
Läs merVetenskaplig Metod och Statistik. Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus
Vetenskaplig Metod och Statistik Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus 2010 10 20 Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet?
Läs merVetenskaplig metod och Statistik
Vetenskaplig metod och Statistik Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på Experiment NE:
Läs merAnna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten
Anna Vikström Luleå tekniska universitet I variationsteorins kölvatten Pendeln och språket Kunskap eller flum? Lärarens professionella uppdrag? Relationen undervisning lärande? Variationsteorin ger oss
Läs merIdentifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
Läs merMarcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merPedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013
Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.
Läs merKandidatprogrammet i samhällsplanering
DNR 2016-00773 1(8) Kandidatprogrammet i samhällsplanering 180 hp Bachelor programme in Urban and Regional Planning F7KSP Gäller från: 2017 HT Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten
Läs merEleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs merKandidatprogrammet i samhällsplanering
DNR LIU-2016-00773; LIU-2019-01337 1(7) Kandidatprogrammet i 180 hp Bachelor programme in Urban and Regional Planning F7KSP Gäller från: 2019 HT Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten
Läs merFörslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Läs merArbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola
Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Verksamheten präglas av förskola-grundskolas gemensamma vision som lyder: I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar
Läs merMatematik, naturvetenskap och teknik i förskolan
Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.
Läs merSamlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN026 Start och slutdatum:
Umeå universitet Institutionen för kostvetenskap Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN02 Start och slutdatum: 020 00 Antal registrerade på kursen: 23 Datum för möte (programsamordnare, lärarrepresentanter
Läs merHalmstad 8 mars. Syfte. Bakgrund 2016-03-09. Elev Ali:
Elev Ali: Halmstad 8 mars Anna Karin Munkby Pille Pensa Hedström En bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40 det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går
Läs merModell och verklighet och Gy2011
Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen
Läs merH Ä F T E 5 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN
I. E. A. lea/5 S IEA/5T lea/5k H Ä F T E 5 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN LE.A. - 3 - FRÅGEFORMULÄR (ST 2) IEA/5 S lea/12 S Naturvetenskapliga ämnen Biologi, Kemi, Fysik, Naturkunskap. l. Läser du detta läsår
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merEtt undersökande arbetssätt
Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Läs merVT15-4FE11E Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet-30 hp
VT15-FE11E Examensarbete i redovisning och finansiering för Civilekonomprogrammet-0 hp : Vilket sammanfattande omdöme ger du kursen? Vilket sammanfattande omdöme ger du kursen? Mycket bra (16,7%) Ganska
Läs merArbetsplan 2015-2016
Lejonets och Torsviks förskolor Arbetsplan 2015-2016 Hållbar utveckling Gården Närsamhället/Lidingö Naturen runt oss 2 Inledning Förskolan är en del i utbildningsväsendet. Vi arbetar med det livslånga
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merVetenskaplig metod och statistik
Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merSå här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar
Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merPedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merLÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen
LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merHur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde
Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde 20090910 Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar Organisation Metoder Medier Studieplaner
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merKURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng
KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU
Läs merUtbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography
GÖTEBORGS UNIVERSITET Konstnärliga fakultetsnämnden Högskolan för fotografi Utbildningsplan Utbildning: Kandidatutbildning i fri konst med inriktning mot fotografi Bachelor of Art in Photography Examen:
Läs merFYTA12 VT11 halvtid, kursutvärdering
FYTA12 VT11 halvtid, kursutvärdering FYTA12 VT11 halvtid, kursutvärdering Översikt Totalt antal svar 5 Filter nej Gruppera efter fråga nej Del 1. Allmänna omdömen Ge dina omdömen på en skala 1-5. Observera
Läs merTema vatten hösten 2012
Tema vatten hösten 2012 Vi märkte redan under våren ett stort intresse för vatten hos barnen. Detta intresse ville vi spinna vidare på. Ämnet naturkunskap finns med i vår läroplan och att utforska vatten
Läs merArkitektur/Projekt. Utbildningen som kursen ingår i : Arkitekturutbildningen
Arkitektur/Projekt Kursens syfte är att ge den studerande kunskaper om hur arkitekturens olika discipliner definieras och samverkar. Syftet är också att ge färdigheter och kompetens att tillämpa de inom
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merProgramrådet för sjuksköterskeprogram, PRS Sid 1 (11)
Programrådet för sjuksköterskeprogram, PRS Programutvärdering 2018-06-01 Sid 1 (11) Programutvärdering Röntgensjuksköterskeprogrammet Vt18 Svarsfrekvensen på den skriftliga utvärderingen nedan var 71 procent.
Läs merVåra tankar kring temat:
HATTIFNATTARNA Läsår 2016-2017 Våra tankar kring temat: Nytt tema för kommande läsår är "Den magiska boken" och kommer att handla om hur vi och vår värld en gång kom till. Vi kommer att gör en resa från
Läs merJorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merAv Bodil Nilsson och Lillemor Sterner. Temana är utvecklade av Fenomenmagasinet i Linköping.
1 DIDAKTISKA KOMMENTARER TILL TEMAN FÖR FÖRSKOLAN. Av och Temana är utvecklade av Fenomenmagasinet i Linköping. De didaktiska kommentarerna är finansierade av NTA Produktion och Service ekonomisk förening,
Läs merStatistik 11 300 människor i veckan Prognos 120 000 160 000 för 2015 170 000 för 2016 150-300 ensamma barn per dygn 23% är barn i skolåldern 25 000 40 000 till grund- och gymnasieskola Till detta kommer
Läs merAtt förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan. - Ett skolledarperspektiv på Learning Study
Att förfina elevens lärande - en utveckling av undervisningen och en kvalitetsförbättring av skolan - Ett skolledarperspektiv på Learning Study Ingångar - ökad måluppfyllelse - kvalitetsarbete 80 70 60
Läs mer