Anna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Anna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten"

Magnus Johansson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Anna Vikström Luleå tekniska universitet I variationsteorins kölvatten

2 Pendeln och språket Kunskap eller flum? Lärarens professionella uppdrag? Relationen undervisning lärande? Variationsteorin ger oss möjligheten m att tala om det vi gör g r på p ett sätt s som kan frigöra ra oss från n pendlandet.

3 Avhandlingen Ett frö för r lärandel -En variationsteoretisk studie av undervisning och lärande l i grundskolans biologi Luleå Tekniska universitet 2005: /2005/14/LTU-DT SE.pdf

4 Fyra viktiga frågor för f r en lärarel Var är r mitt fokus? Vad innebär r det att kunna något? n Vad skiljer ett sätt s att se på p något från n ett annat sätt s att se på p samma sak? Vad är r möjligt m (eller omöjligt) att lära l i just den här h r lärandesituationen? l

5 Göra eller lära l naturvetenskap? För r givet taganden- Kanske särskilt s tydligt inom de tidiga skolårens naturvetenskap?

6 Utgångspunkten Lärandets objekt, att fokusera flera saker samtidigt: -det som ska läras, l den förmf rmåga som ska utvecklas -den som lärl -relationen mellan det som ska läras l och den som lär Som lärare l siktar vi alltid på p ett rörligt r rligt mål! m

7 Kontraster lyfter fram det generella Naturvetenskap beskriver och förklarar f världen på p ett generellt giltigt sätt. s Variation som påvisar p likheter och skillnader öppnar för f r begreppsbildning. Marita: Det finns ju sånt s som kokar när n r det är r kallt!

8 Lärandeobjektets kritiska aspekter Vad skiljer ett sätt s att se på p något från n ett annat sätt s att se på p samma sak? Kvalitativa skillnader-handlar inte om rätt r eller fel utan om att kunskap och förståelse kan värderas v i relation till ett visst syfte.

9 Vad händer h då d ett frö gror och en planta växer? v Olika sätt s att se på p fotosyntes och respiration Beatrice: Socker är r mat, syre är r viktigt (s.105) Camilla: Socker är r byggnadsmaterial, syre är viktigt (s. 109) Anna: Socker är r bränsle, syre behövs för f förbränningen (s. 116) Erik, Emil: Socker är r både b bränsle och byggnadsmaterial, syre är r till för f r förbrf rbränning (s. 122, 123, 103, 126)

10 Relationen undervisning-lärande rande Lärandets objekt är r något n undflyende Avsikter och intentioner Iscensättande och manifesterande-lärandets randets rum Erfarande och lärandel

11 Ärtan i vattenglaset Alla lyckades, på p sitt sätts tt BIRGIT ville att eleverna skulle veta att socker och syre var viktigt (men i hennes läranderum var funktionen osynlig) (s. 106) CAJSA ville att eleverna skulle veta att socker var ett byggnadsmaterial och att solen gav energi till byggnadsarbetet (men syrets funktion förblev f osynlig)

12 Och ANNIKA ville att eleverna skulle förstf rstå att sockret var ett bränsle, och att syret behövdes till förbrf rbränningen (men att sockret användes ndes som byggnadsmaterial förblev f osynligt för f r hennes elever) (s. 118) EVA ville att eleverna skulle förstf rstå att sockret var både b ett bränsle och ett byggnadsmaterial byggnadsmaterial (och bara i hennes klassrum var detta möjligt att urskilja) (s. 125)

13 Trots gemensamma intentioner formades olika läranderuml Lärarens individuella sätt s att se på p och behandla lärandeobjektet l spelade en avgörande roll (Kan styrdokument styra skolan?) För r att en elev ska förstf rstå något på p ett särskilt sätt s förutsf rutsätts tts (bl a) att läraren l själv har förmf rmågan att förstf rstå detta något n på ett särskilt s sätt s och tilltro till elevernas förmåga att uppnå denna förstf rståelse.

14 Slutsatser Även mycket unga elever kan utveckla sin förståelse för f r tämligen t abstrakt naturvetenskap om möjligheterna m erbjuds dem. Lärare kan lyckas! (även om det finns någon n enkel orsak- verkan relation)

15 Lärare måste m också erbjudas lärande Lena, förskollf rskollärare: rare: Vad är r vatten? Inez, skolledare: Vad är r naturvetenskap? Kan Anna träna Luleå Hockey eller sitta som expertkommentator i TV?

16 Samarbetet universitet-skola skola Ska vi forskare/lärarutbildare rarutbildare tala om för f r er hur ni lärare l ska göra? g Hur kan forskning göra g skolan bättre? b Hur utvecklar lärare l egen kunskap och kompetens? Katarina: Kom och hjälp oss med evolutionen! För r att veta vad något n är r måste m man också veta vad det inte är.

17 Kollektivt problematiserande av lärandets objekt För r att hjälpa eleverna med att utveckla alla de förmf rmågor, insikter, färdigheter f som skolan är r till för f r att hjälpa dem att utveckla, måste m lärarna l förstf rstå elevernas sätt s att tänka och resonera. De måste m fatta vad som inte får f r tas för r givet, vad som måste m visas och samt hur detta kan ske. Det innebär r att lärare l tillsammans med andra lärarel måste begrunda vad som är r svårt för f r eleverna, vad de redan kan och vad som skall till för f r att ta nästa n steg. De måste kunna planera och följa f upp undervisningen tillsammans; ; diskutera vad som är r lärandets l syfte och i vilken utsträckning som dessa syften uppnås. ( Ference Marton, Den forskande lärarenl raren Sep.2009)

18 Tack för mig!

Relevanta dokument

Från frö till planta (F-6)

NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.