Anna Vikström Luleå tekniska universitet. I variationsteorins kölvatten
|
|
- Magnus Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anna Vikström Luleå tekniska universitet I variationsteorins kölvatten
2 Pendeln och språket Kunskap eller flum? Lärarens professionella uppdrag? Relationen undervisning lärande? Variationsteorin ger oss möjligheten m att tala om det vi gör g r på p ett sätt s som kan frigöra ra oss från n pendlandet.
3 Avhandlingen Ett frö för r lärandel -En variationsteoretisk studie av undervisning och lärande l i grundskolans biologi Luleå Tekniska universitet 2005: /2005/14/LTU-DT SE.pdf
4 Fyra viktiga frågor för f r en lärarel Var är r mitt fokus? Vad innebär r det att kunna något? n Vad skiljer ett sätt s att se på p något från n ett annat sätt s att se på p samma sak? Vad är r möjligt m (eller omöjligt) att lära l i just den här h r lärandesituationen? l
5 Göra eller lära l naturvetenskap? För r givet taganden- Kanske särskilt s tydligt inom de tidiga skolårens naturvetenskap?
6 Utgångspunkten Lärandets objekt, att fokusera flera saker samtidigt: -det som ska läras, l den förmf rmåga som ska utvecklas -den som lärl -relationen mellan det som ska läras l och den som lär Som lärare l siktar vi alltid på p ett rörligt r rligt mål! m
7 Kontraster lyfter fram det generella Naturvetenskap beskriver och förklarar f världen på p ett generellt giltigt sätt. s Variation som påvisar p likheter och skillnader öppnar för f r begreppsbildning. Marita: Det finns ju sånt s som kokar när n r det är r kallt!
8 Lärandeobjektets kritiska aspekter Vad skiljer ett sätt s att se på p något från n ett annat sätt s att se på p samma sak? Kvalitativa skillnader-handlar inte om rätt r eller fel utan om att kunskap och förståelse kan värderas v i relation till ett visst syfte.
9 Vad händer h då d ett frö gror och en planta växer? v Olika sätt s att se på p fotosyntes och respiration Beatrice: Socker är r mat, syre är r viktigt (s.105) Camilla: Socker är r byggnadsmaterial, syre är viktigt (s. 109) Anna: Socker är r bränsle, syre behövs för f förbränningen (s. 116) Erik, Emil: Socker är r både b bränsle och byggnadsmaterial, syre är r till för f r förbrf rbränning (s. 122, 123, 103, 126)
10 Relationen undervisning-lärande rande Lärandets objekt är r något n undflyende Avsikter och intentioner Iscensättande och manifesterande-lärandets randets rum Erfarande och lärandel
11 Ärtan i vattenglaset Alla lyckades, på p sitt sätts tt BIRGIT ville att eleverna skulle veta att socker och syre var viktigt (men i hennes läranderum var funktionen osynlig) (s. 106) CAJSA ville att eleverna skulle veta att socker var ett byggnadsmaterial och att solen gav energi till byggnadsarbetet (men syrets funktion förblev f osynlig)
12 Och ANNIKA ville att eleverna skulle förstf rstå att sockret var ett bränsle, och att syret behövdes till förbrf rbränningen (men att sockret användes ndes som byggnadsmaterial förblev f osynligt för f r hennes elever) (s. 118) EVA ville att eleverna skulle förstf rstå att sockret var både b ett bränsle och ett byggnadsmaterial byggnadsmaterial (och bara i hennes klassrum var detta möjligt att urskilja) (s. 125)
13 Trots gemensamma intentioner formades olika läranderuml Lärarens individuella sätt s att se på p och behandla lärandeobjektet l spelade en avgörande roll (Kan styrdokument styra skolan?) För r att en elev ska förstf rstå något på p ett särskilt sätt s förutsf rutsätts tts (bl a) att läraren l själv har förmf rmågan att förstf rstå detta något n på ett särskilt s sätt s och tilltro till elevernas förmåga att uppnå denna förstf rståelse.
14 Slutsatser Även mycket unga elever kan utveckla sin förståelse för f r tämligen t abstrakt naturvetenskap om möjligheterna m erbjuds dem. Lärare kan lyckas! (även om det finns någon n enkel orsak- verkan relation)
15 Lärare måste m också erbjudas lärande Lena, förskollf rskollärare: rare: Vad är r vatten? Inez, skolledare: Vad är r naturvetenskap? Kan Anna träna Luleå Hockey eller sitta som expertkommentator i TV?
16 Samarbetet universitet-skola skola Ska vi forskare/lärarutbildare rarutbildare tala om för f r er hur ni lärare l ska göra? g Hur kan forskning göra g skolan bättre? b Hur utvecklar lärare l egen kunskap och kompetens? Katarina: Kom och hjälp oss med evolutionen! För r att veta vad något n är r måste m man också veta vad det inte är.
17 Kollektivt problematiserande av lärandets objekt För r att hjälpa eleverna med att utveckla alla de förmf rmågor, insikter, färdigheter f som skolan är r till för f r att hjälpa dem att utveckla, måste m lärarna l förstf rstå elevernas sätt s att tänka och resonera. De måste m fatta vad som inte får f r tas för r givet, vad som måste m visas och samt hur detta kan ske. Det innebär r att lärare l tillsammans med andra lärarel måste begrunda vad som är r svårt för f r eleverna, vad de redan kan och vad som skall till för f r att ta nästa n steg. De måste kunna planera och följa f upp undervisningen tillsammans; ; diskutera vad som är r lärandets l syfte och i vilken utsträckning som dessa syften uppnås. ( Ference Marton, Den forskande lärarenl raren Sep.2009)
18 Tack för mig!
Från frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Läs merVad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Individualisering Lärartäthet Homogena grupper Ämneskunskaper Ordning Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer
Läs merVariationsteori Adaptive expertise. Föreläsning för LKK40A Göran Brante
Variationsteori Adaptive expertise Föreläsning för LKK40A 131021 Göran Brante Min avhandling Lärare av idag. Om konstitueringen av identitet och roll. http://hdl.handle.net/2043/6859 Enklare: www.mah.se/muep
Läs merKRITISKA ASPEKTER
KRITISKA ASPEKTER FERENCE MARTON GÖTEBORGS UNIVERSITET PERNILLA MÅRTENSSON HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION JÖNKÖPING KRITISKA ASPEKTER FRÅN VAD VAD I RELATION TILL ELEVERNAS FÖRSTÅELSE OCH LÄRANDE
Läs merPå Nya Elementar, en grundskola i Stockholm, har vi matematiklärare
Tina Edner Multiplikation och division med 10, 100 och 1000 en Learning study i praktiken Denna artikel är en förkortad version av ett utvecklingsarbete som finns att läsa i sin helhet på Pedagog Stockholm.
Läs merEkosystemtjänster. Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR
Ekosystemtjänster Andreas Magnusson Jönköping University, Buf Kristianstad och HKR Vad är Ekosystemtjänster? De funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan direkt eller indirekt, d.v.s.
Läs merWorkshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Läs merAtt lära sig se med filmen som redskap
Att lära sig se med filmen som redskap Ett projekt med syfte att utveckla den naturvetenskapliga laborationen och exkursionen Astrid Berg, Ragnhild Löfgren och Martin Nelzén Institutionen för Samhälls
Läs merLearning Study som skolutvecklingsmodell
Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer
Läs merAtt undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000
Att undervisa multiplikation och division med 10, 100 och 1000 Learning Study i praktiken Tina Edner & Tinna Lidgren Bakgrund Grundskolan Nya Elementar i Stockholm Analys av nationella prov och lärarnas
Läs merINSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION
INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION L6NT10 Naturvetenskap och teknik för lärare åk 4-6, 30 högskolepoäng Science and Technology for Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen
Läs merLearning Study. Skollagen. Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund?
Learning Study som skolutvecklingsmodell Anna Vikström Luleå tekniska universitet Skollagen Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vetenskaplig grund? Varifrån kommer
Läs merATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH 1000
EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM ATT UNDERVISA MULTIPLIKATION OCH DIVISION MED 10, 100 OCH LEARNING STUDY I PRAKTIKEN Författare: Tina Edner E-post: tina.edner@stockholm.se Skola:
Läs merEXAMENSARBETE. Förbränning som del av ekologin
EXAMENSARBETE 2007:051 Förbränning som del av ekologin En variationsteoretisk studie om hur elever förstår vår undervisning Mikael Sundberg Daniel Sundström Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merEfterspelet av learning study
Efterspelet av learning study -ett projekt i mängden eller ett helt nytt perspektiv för lärare? Anna Olsson LAU 370 Handledare: Clas Olander Examinator: Annika Bergviken Rensfeldt Rapportnummer: HT10-2611-009
Läs merLearning study ett utvecklingsprojekt
Learning study ett utvecklingsprojekt Bengt Drath Högskolan i Skövde samt Stöpenskolan i Skövde kommun Min resa som lärare Ett samspel av praktik och teori Stöpenskolan i Skövde kommun och Högskolan i
Läs merHur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde
Hur kan vi göra lärande möjligt? Ulla Runesson Göteborgs universitet Högskolan i Skövde 20090910 Fokus i diskussionen Elevernas motivation, intresse, aktivitet, ansvar Organisation Metoder Medier Studieplaner
Läs merHan har ett mörkt arbetsrum,
Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga
Läs merBetyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.
Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till
Läs merLearning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus McKinsey & Co. How the world s best-performing school systems come out on top. Högpresterande länder tar in kompetensutvecklingen till klassrummet och gör den till
Läs merExempeluppgift. Förutsättningar för liv
Exempeluppgift Förutsättningar för liv exempeluppgift för läraren FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV I den här uppgiften får eleverna träna på informationssökning i en läroboks text. Informationen använder eleverna
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merVarför undervisar ni matematiklärare på lågstadiet om klockan? Det var
Christel Svedin & Christina Svensson Möjligheter med analog klocka i geometriundervisning På Dammfriskolan i Malmö ledde lärares ifrågasättande av slentrianmässigt förekommande material och innehåll i
Läs merHandledarutbildning NT. Arlanda den 3 maj 2017
Handledarutbildning NT Arlanda den 3 maj 2017 Digital kompetens i styrdokumenten Av läroplanernas första del framgår det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att: Förstå hur digitalisering
Läs merSå blir det som en sköld
Så blir det som en sköld -hur undervisning om växthuseffekten kan utvecklas Marcus Gabrielsson Grundlärare, årskurs 4-6 2019 Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Läs merVälkommen till Föräldrasamråd. S:t Pers skola 4 oktober 2011
Välkommen till Föräldrasamråd S:t Pers skola 4 oktober 2011 Upplägget i kväll Presentation Föräldrasamrådet Förväntningar Läroplan Lärplattformen Plan för allvarliga händelser Våra rutiner vid oanmäld
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merDe samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring
De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring Intresseområdets verksamhet utgår från ett ämnesdidaktiskt förhållningssätt där strävan är ett brobygge mellan skolans och de akademiska
Läs merSyftet med vår studie
Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisningen Jenny Fred & Johanna Stjernlöf Syftet med vår studie Övergripande syfte: Att bidra med ny och fördjupad ämnesdidaktisk
Läs merOrientering Hitta lätt, så blir det rätt!
Orientering Hitta lätt, så blir det rätt! Kerstin Nilsson och Marie Aldener Presentation av pass Under passet får du veta hur eleverna kan orientera sig med hjälp av en karta, vad som kan vara kritiskt
Läs merAnalys av undervisning. Nätverksträff Nässjö 4 okt 2018
Analys av undervisning Nätverksträff Nässjö 4 okt 2018 Upplägg Analysredskapets delar Som stöd i analys av undervisning Elevers lärande Leta bevis i undervisningen Analysera använd analysredskapet Nästa
Läs merReflektiongrupp för och specialister Onkologkliniken Ryhov Utvecklingskraft Cancer september 2011
Reflektiongrupp för ST-läkare och specialister Onkologkliniken Ryhov Utvecklingskraft Cancer september 2011 Karin Thörne RefLektionshandledare Överläkare doktorand i medicinsk pedagogik Barn- och ungdomspsykiater
Läs merVFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)
VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt
Läs merEn learning study i matematik om ekvivalens
Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng En learning study i matematik om ekvivalens A learning study in mathematics about equality Anders Bengtsson Jörgen
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Läs merInformation nyckelfråga vid fosterdiagnostik
Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik Ulla Björklund Mödrahälsovårdsöverläkare Södersjukhuset, Stockholm Etiska aspekter Människovärdet Göra gott Minimera skada Rättvisa Kvinnans autonomi Människovärdet
Läs merÅk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13
Åk 1-3, Mellanhedsskolan & Dammfriskolan, Malmö Stad, Ht-13 Lärandeobjekt Kunna sätta punkt och stor bokstav när man skriver en löpande text Avgränsning av Lärandeobjektet Lärandeobjektet har avgränsat
Läs merForskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Läs merEXAMENSARBETE. Lärandeobjektet materiens oförstörbarhet. En modifierad learningstudy. Åsa Åström Lärarexamen, avancerad nivå Lärarexamen 240 hp
EXAMENSARBETE Lärandeobjektet materiens oförstörbarhet En modifierad learningstudy Åsa Åström 2016 Lärarexamen, avancerad nivå Lärarexamen 240 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation
Läs merVad är det som gör skillnad? vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia
22 forskning om undervisning och lärande nr 15 Vad är det som gör skillnad? vad undervisningen måste göra synligt och vad eleverna måste lära sig för att förstå begreppet materia A Sammanfattning Materiabegreppet,
Läs merSecond handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)
Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens
Läs merVerksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
Läs merUppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning
forskning om undervisning och lärande nr 12 21 Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning J Fred & J Stjernlöf Artikeln beskriver resultaten från ett forsknings- och
Läs merAlgebra utan symboler Learning study
Algebra utan symboler - - - - - Learning study Johan Häggström, NCM Göteborgs universitet 1 Är algebra verkligen något för grundskolans första år? Om eleverna förstår aritmetiken så bra att de kan förklara
Läs merLEARNING STUDY. Matematik Karl Johans skola i Örebro. Anders Sahlin / Viktoria Bjurström 1
LEARNING STUDY Matematik Karl Johans skola i Örebro 1 www.karljohansskola.se Anders Sahlin speciallärare Viktoria Bjurström Ma/No lärare 2 Bakgrund Behov av ett utvecklingsarbete. *Hur går det till när
Läs merEXAMENSARBETE. Att göra lärande möjligt
EXAMENSARBETE 2006:112 Att göra lärande möjligt Betydelsen av undervisningens utformning för elevers lärande inom naturvetenskap Linnea Lidgren Anette Nilsen Luleå tekniska universitet Lärarutbildning
Läs meri n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d
ATT KUNNA SÅGA RAKT i n n e b ö r d e r av e t t l ä r a n d e o b j e k t i s l ö j d Jenny Frohagen, lärare i slöjd och licentiand i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner
Läs merBarnens intresse är lärandets motor
Barnens intresse är lärandets motor Hur förskollärares motiv och målsättningar uttrycks inför en naturvetenskaplig aktivitet, och hur de iscensätts i aktiviteten Caroline Degerbro Liv Sundström Förskollärare
Läs mernatur och miljö Syfte
Natur och miljö Kurskod: SGRNAT7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Att veta hur företeelser i omvärlden hänger samman är
Läs merKompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merÖjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07
Öjersjö Storegård, Partille Kommun, vt-07 Lärandeobjekt: Förmågan att urskilja och tillämpa pronomen i direkt objektsform. Eleverna skulle klara av att översätta från svenska till spanska och tvärtom.
Läs merFokus på ämnesinnehåll, arbetsformer eller bådadera?
Fokus på ämnesinnehåll, arbetsformer eller bådadera? Birgitta Pettersson Frågan kan tyckas enkel att besvara, men kan ändå ge upphov till reflektioner och underfrågor. Vem har tolkningsföreträde, läraren
Läs merVad vill läraren att vi ska lära oss?
Vad vill läraren att vi ska lära oss? en fallstudie om elevers uppfattningar om lärarens avsikter med en naturvetenskaplig laboration i årskurs 4-6 Jenny Berglund Grundlärare, årskurs 4-6 2017 Luleå tekniska
Läs merAtt sätta lärares och elevers lärande i fokus
Höjman, Larsson, Persson, J-Nilsson, Cajander Att sätta lärares och elevers lärande i fokus I denna artikel beskrivs ett sätt att arbeta med learning study. En lärargrupp har arbetat med ett moment inom
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merÅk 8, Fenestra Centrum, Göteborg
Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg Lärandeobjektet behandlades över två lektioner, lektionspar i respektive försök att få eleverna att urskilja det (Lektion 1a & b, Lektion 2a & b, Lektion 3a & b) Lärandeobjekt:
Läs merENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia
ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merTentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp
Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: onsdagen den 28 oktober 2015 Tid: 8.15 12.15 /distans 9.00-13.00/ Ansvariga lärare: Hjälpmedel:
Läs merVälkomna! Närträff 9 februari Samordnareen. nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet
Välkomna! Närträff 9 februari 2017 Samordnareen nyckelfunktion för att stärka utbildningens kvalitet Dagplanering 9 februari - 17 10.00 Inledning - Dagens planering kort genomgång - Spridning av broschyr
Läs mer"Jordens axel lutar och ger oss olika årstider"
"Jordens axel lutar och ger oss olika årstider" En variationsteoretisk studie om hur en modell kan bidra till att elever i årskurs 1 utvecklar förståelse för årstidsväxlingar Louise Boström Grundlärare,
Läs merDefiniera delen och det hela vid beräkningar i jämförande situationer. Svaret ska anges i procent.
Rapport Learning Study vt 2012 Jämförandesituationer. Lektionerna genomfördes i tre olika grupper i åk 7. Malin Axelsson, Josefina Brehmer, Michael Bäckelin, Åsa Vestermark Lärandeobjekt (LO) Definiera
Läs merNaturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING
Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,
Läs mermåndag, 2010 oktober 11
Har du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik? Vad är matematik? Nationalencyklopedin En abstrakt och generell
Läs merKEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2
LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,
Läs merLearning study elevers lärande i fokus
Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merMeter, decimeter eller centimeter?
Meter, decimeter eller centimeter? Ett deltagande perspektiv på en om längdenheter i skolår 1 och 2 Malin Lindgren LAU370 Handledare: Angelika Kullberg Examinator: Jonas Ivarsson Rapportnummer: HT07-2611-029
Läs merLearning study och forskningscirkeln som metoder i digitala lärandemiljöer
Utdrag ur: Lundgren, M., von Schantz Lundgren, I., Nytell, U & Svärdhagen, J. (2013) Learning study och forskningscirkeln som metoder för pedagogiskt ledarskap i digitala lärandemiljöer, i Johansson, O
Läs merTransspråkande och tvärspråklig dialog på metanivå
Nordisk konferanse om tospråklig bimodalitet hos tegnspråklige barn 26-27 oktober 2016, Trondheim. Transspråkande och tvärspråklig dialog på metanivå viktiga faktorer för det gemensamma meningsskapandet
Läs merDeltagare från Umeå, Sverige, i det nordiska projektet om utbildning för hållbar utveckling:
Deltagare från Umeå, Sverige, i det nordiska projektet om utbildning för hållbar utveckling: Annika Manni Universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå
Läs merNordens mest besökta science center. Öppet alla dagar
Stiftare Nordens mest besökta science center Öppet alla dagar Vårt uppdrag Universeum är en publik arena för livslångt lärande där barn och vuxna utforskar världen genom naturvetenskap och teknik. Vi skapar
Läs merDel 1 Det lärande barnet och kunskapandet i dåtid, nutid och framtid
Del 1 Det lärande barnet och kunskapandet i dåtid, nutid och framtid 1 Förskollärarna och det professionella objektet Susanne Thulin En reflektion över läge och möjliga behov 1. Lite lägesbeskrivning 2.
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs mer-11. Kommunikation i samband med förflyttningssituationer
Rehab våren v -11 Kommunikation i samband med förflyttningssituationer Vad är r förflyttning? f I Bonniers synonym-ordbok ordbok står r att förflytta sig det är; att färdas, f transporteras, flytta påp
Läs merNationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Läs merOlika sätt att lösa ekvationer
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Olika sätt att lösa ekvationer Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Att lösa ekvationer är en central del av algebran, det
Läs merHur kan learning study utveckla lärarens undervisning?
Hur kan learning study utveckla lärarens undervisning? En studie om hur några lärare arbetar med learning study i sin undervisning. Rebecca Hallin Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas
Läs merLearning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg
Learning study på vilket sätt bidrar det till lärares lärande? Angelika Kullberg Lesson studies Kompetensutveckling för lärare Förbättra elevernas lärande Bidra till lärares professionella kunskap Pragmatisk
Läs merPedagogik GR (A), Matematik i förskolan, 15 hp
1 (5) Kursplan för: Pedagogik GR (A), Matematik i förskolan, 15 hp Education BA (A), Mathematics in the Pre-school, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merBergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.
Bergskolan i Luleå År 7-9 Skola arbetsliv Författare: Carina Thingvall Åsa Sandström Maria Jonsson Eva-Lena Landström Peter Möller Innehållsförteckning Skola och arbetsliv.....sid 1 Det vi gör och har
Läs merMateria och organismer = kemi och biologi i symbios
Materia och organismer = kemi och biologi i symbios Helena Näs? Bi, ke och ma ämneslärare, 11 år på högst., gym. och komvux. 2000-2003 adjunkt Umu, 2003-10 doktorand och 2010 doktor genom avhandlingen
Läs merLyfta matematiken från förskola till gymnasium
LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella
Läs merEXAMENSARBETE. Små barn och naturvetenskap
EXAMENSARBETE 2009:011 Små barn och naturvetenskap - en studie av pedagogers uppfattning om det naturvetenskapliga kunskapsområdet Karolina Johansson Helena Lahti Luleå tekniska universitet Lärarutbildning
Läs merLAU110 Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process: ur den lärandes perspektiv, 15 högskolepoäng.
Gäller fr.o.m. ht10 LAU110 Allmänt utbildningsområde 1, Lärandets villkor och process: ur den lärandes perspektiv, 15 högskolepoäng. General Education Field 1, Conditions and Processes of Learning- from
Läs merNya samlade läroplaner
Nya samlade läroplaner Nya reformer Den nya skollagen En förändrad läroplan för förskolan Nya läroplaner för den obligatoriska skolan En ny gymnasieskola En ny betygsskala 350 lärare, didaktiker och experter
Läs merEtt frö för lärande. En variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi. Anna Vikström
2005:14 DOKTORSAVHANDLING DOCTORA L T H E S S Ett frö för lärande En variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi Anna Vikström Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merFörskollärarens roll för barns lärande i utomhusmiljön
Förskollärarens roll för barns lärande i utomhusmiljön The preschool teacher s role and childrens learning in outdoor enviroment Emelie Johansson Therese Strömbäck Förskollärare 2018 Luleå tekniska universitet
Läs merLEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST
LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST DISPOSITION Förskolans intentioner Lärande Learning study Att studera barns lärande i förskolan FÖRSKOLANS UPPDRAG Förskolan ska lägga
Läs merNördar, Nomader och Duktiga flickor
Nördar, Nomader och Duktiga flickor Annika Jonsson Ulrika Jansson Tina Mattsson Gerd Lindgren Vart är r vi påp väg? Karlstads universitet 23-24 24 november 1 Vad händer h när n r pengarna är r påp plats?
Läs merNationella Strävansmål Spanska
Nationella Strävansmål Spanska Moment Nationella Strävansmål ur Lpo 94 Skolan skall i sin undervisning i moderna språk sträva efter att eleven; Tala - utvecklar sin förmåga att använda språket för att
Läs merGöra lika i båda leden
Modul: Algebra Del 6: Sociomatematiska normer Göra lika i båda leden Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Ordet algebra kommer från det arabiska ordet al-djabr
Läs merDold och avsiktlig variation
Dold och avsiktlig variation - om hur innehållets behandling kan påverka elevers uppfattningar av representativ demokrati Anna-Karin Frisk Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete Självständigt
Läs merVinterprat. Syfte. Vad kan man prata om? Här följer några förslag;
Vinterprat Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och
Läs merElevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
ÅR 6-7 BILD 1 (2) Lärande Elevens namn: Klass: År 6-7 Bild Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall: - ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av
Läs mer