Reflektiongrupp för och specialister Onkologkliniken Ryhov Utvecklingskraft Cancer september 2011

Transkript

1 Reflektiongrupp för ST-läkare och specialister Onkologkliniken Ryhov Utvecklingskraft Cancer september 2011 Karin Thörne RefLektionshandledare Överläkare doktorand i medicinsk pedagogik Barn- och ungdomspsykiater Futurum/Qulturum Varför reflektion? I ett yrkesliv som alltmer påverkas av samverkan inom och mellan yrken framstår behovet av och tillgång till gemensamma grundläggande tankestrukturer och referensramar som alltmer nödvändiga

2 Vad är r reflektion? en arbetsform för det dagliga arbetet en väg till kompetensutveckling och lärande i vården Gruppen 10 ST-läkare och specialister en gång i månaden 1,5 timme talats om sådant som är angeläget get i jobbet och för dem som läkare i den livssitutation de befinner sig i

3 Pedagogik i reflektionsmöten ten En deltagare får f r beskriva en konkret arbetsrelaterad situation Med stöd d av övriga deltagare och gruppledaren fördjupa f sin förstf rståelse, upplevelse och därmed d sitt lärande. l Ett lösningsfokuserat l arbetssätt tt Röster från utvärderingen efter ett år Mötesplats för f r att diskutera och bearbeta egna, patienters och kollegors reaktioner och tankar kring svåra möten m och situationer som uppkommer i vårt v dagliga arbete Andningshål l där d r kravet påp produktion kan läggas l åt t sidan - fokusera påp läkararbetets kärnfrk rnfrågor Se min läkarroll l ur ett annat perspektiv, dvs att vi alla drabbas av svåra situationer och att alla upplever det påp ett liknande sätt, s tt, men att det är r väsentligt v hur man bearbetar det jobbiga Fått många m intressanta insikter i hur andra funderar kring svåra saker som vi alla möterm ter

4 Övat oss i förmf rmågan att se varandra och respektera varandras personligheter och arbetssätt tt Öppenhet och förtroende f som stärker vår v r relation som kollegor Trygghet att veta att man regelbundet får f r en chans att antingen själv dela med sig av något n eller dela andras upplevelser, farhågor osv. Större förstf rståelse för f r de utmaningar jag redan har mött m och kommer att möta m som onkolog. Den förstf rståelsen elsen tror jag hade tagit lång l tid att arbeta till sig om det nu går g överhuvudtaget Betydelse i det dagliga arbete? Lugnare inte samma behov att klara av hela biten påp en g en gång Trygghet och tillförsikt hanterar svåra situationer bättre Lugnare i patientmöten ten Gruppen en ventil Lättare hantera stress och emotionell belastning Lärt mig mycket av de andra Släppa en del jobbiga situationer lättarel Nej,inte alls Ja, i hög grad

5 Påverkan påp professionell utveckling? 0 tveklöst mycket om kommunikation lita påp mitt omdöme me mer strategier att använda nda i arbetet tar den tiden jag behöver för f r att växa v i läkarrollen lära av varandra, specialister och ST läkarel värdefulla utbyten känslan att man inte är r ensam Nej inte alls Ja i hög grad Påverkan på kollegialt sambarbete? Nej inte alls ökad bredd i diskussionerna tid söka s gemensamma lösningar l påp svåra frågor större öppenhet även för f r ickemedicinska frågor vågar fråga tar tid att lyssna större förstf rståelse för f r varandras behov ger bättre b samarbete stöd d till den som kan behöva det extra ömsesidig respekten öppenhet i enrum Ja i hög grad

6 Dialogen... är av stort värde i reflektionsprocessen Alla Vad har varit betydelsefullt för mig? - en modell för reflektionsprocessen är : Andras förståelse Beskrivning Vad hände? Utforskande frågor om vad som hände? Handlingsplan Om det hände igen vad skulle du göra då? Slutsats Kunde du gjort något annat? Analys Vad kan du lära dig av detta? Känslor Vad tänkte du? Vad kände du? Värdering Vad var positivt? Vad var negativt? Gibbs reflektionscykel mdifierade med modell för individuell reflektion i grupp. (1988, sid 47.), översatt av Hellung Strohl (1997).

7 Förutsättningarttningar Tid Överenskomna ramar Kontinuitet Resurser Ledningens stöd Vad är r syftet med reflektion? Reflektion syftar till att ge deltagarna möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter än mer kvalificerat med större glädje och tryggare yrkesidentitet och med mindre risk för utbrändhet

8 Vad är r dåd reflektionshandledning? Gruppen får genom handledning möjlighet att utnyttja sin samlade kompetens genom gemensam reflektion genom att i handlednings-situationen skapa distans till arbetsuppgifterna vinna förståelse för svåra relationer och processer i arbetet Vad är r dåd reflektionshandledning? Den som får handledning är redan kompetent i sin yrkesroll Handledarens kompetens är att leda reflektionsprocessen i gruppen..inte att vara sakkunnig eller insatt i just samma arbetsuppgifter som den handledda

9 Reflektionsledaren Är r inte expert Är r utomstående nya ögon Lyhörd Får r gruppen att fungera som ett lag,, men låter laget diskutera och planera sitt eget arbete samt aktivt stödja och utmana varandras förstf rståelse Stimulerar diskussion av den egna verksamheten och därmed d nytänkande nkande Organisatoriskt lärandel Fördelar Praktisk, relevant och användbar ndbar kunskap Man lär l r av varandra gränser tänjs Känsla av delaktighet Meningsfullt Utvecklas personligt och i arbetssätt tt

10 Strukturhinder blir synliga Andra effekter Strukturer, rutiner och ledningssätt ifrågas gasätts Detta kan leda till förnyelse f och förbf rbättring underifrån och effekten blir därmed d också varaktig Reflektionsledarutbildning Landstinget har genomfört 5 utbildningar Etiska ombud, studierektorer andra i ledande befattningar Under 1 år inkl delta i reflektionsgrupp och leda egen grupp

11 principer I ett arbetslag eller I en profession eller Kring en specifik uppgift verksamhetsövergripande vergripande Utifrån n ett accepterat incitament Med en metodstödjare djare eller handledare