Vektorer. Paraplyt, vektorn Vädret behöver dessa Blåser sin lovsång. 1. Vad är vektorer? Räkneregler för vektorer Vektorgeometri..

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vektorer. Paraplyt, vektorn Vädret behöver dessa Blåser sin lovsång. 1. Vad är vektorer? Räkneregler för vektorer Vektorgeometri.."

Transkript

1 Vektorer Paraplyt, vektorn Vädret behöver dessa Blåser sin lovsång 1. Vad är vektorer? Räkneregler för vektorer Vektorgeometri..15 Facit 19 Bilder: Geometriska konstruktioner och diagram av Nils-Göran Mattsson Nils-Göran Mattsson och Bokförlaget Borken, 2011 Vektorer - 1

2 1 Vad är vektorer? Teori Skalärer och vektorer i koordinatsystem I grundskolan och denna boks första modul har du stött på skalärer fastän vi har kallat dem reella tal. Detta innebär att de har storlek men inget annat. Vi kan t ex nämna temperatur och massa. Om vi säger att ett föremål har massan 3 kg så vet vi allt om detta ting med avseende på dess materieinnehåll. Vektorer däremot har både storlek och riktning. Om man har två punkter P och Q kan man föreställa sig den riktade sträckan PQ. Denna kan t ex ses som en förflyttning; man flyttar något från punkten P till Q. Det latinska ordet vektor betyder någon som bär. Om vårt föremål släpps fritt i luften så faller det mot jorden. Den påverkas av en kraft, gravitationskraften. Ett föremål på 1 kg påverkas av kraften ca 10 newton som verkar mot jordens centrum. Man brukar representera vektorer med pilar, där pilens längd motsvarar vektorns storlek, och där pilens riktning är densamma som vektorns. Man brukar åtminstone i tryck använda fetstil för namnet på vektorer för att skilja dem från skalärer, t ex u eller OA, med en pil över. Här nedan ser du två riktade sträckor AB och CD med samma storlek och riktning. Vi kan säga att de båda representerar samma vektor. Även om vi flyttar runt med de riktade sträckorna i planet så representerar dessa ändå en entydig vektor. Vektorer - 2

3 Koordinatsystem i två dimensioner Vektorer kan ha vilken riktning som helst, norr, söder, nordost, uppåt. I detta kapitel skall vi dock begränsa oss till vektorer i två dimensioner. Detta innebär att de kan åskådliggöras på ett papper eller på ett arbetsblad i en miniräknare eller i en dator. Vanliga reella tal kan man pricka in på en tallinje som punkt eller vektor, P eller OP. Det går inte med vektorer, eftersom de har riktning i planet. För att beskriva vektorer behöver vi ett koordinatsystem. Detta ger oss en gemensam referens för riktningar. För två dimensioner behövs två axlar, som vi kallar x- och y-axeln. Man brukar rita dem med rät vinkel mot varandra, ett s k ortonormerat koordinatsystem, och så att x-axeln pekar åt höger, och y-axeln pekar uppåt. Den punkt där koordinataxlarna skär varandra kallas origo. Detta koordinatsystem har samma funktion för vektorer i planet som tallinjen har för reella tal. En vektor kan nu representeras som en pil i koordinatsystemet En punkt är ett objekt med läge men utan utsträckning åt något håll, något som vektorer, linjer eller plan i en tredimensionell rymd har. Som vi vet anges en punkts läge med dess koordinater, x-koordinat och y-koordinat. En punkt kan namnges som t ex P eller namnet åtföljt av dess koordinater P(x, y). För en given punkt finns precis en vektor som börjar i origo och slutar i punkten. Denna vektor kallas ortsvektor till punkten. Ofta får vektorer namn efter start- och slutpunkterna. Ortsvektorn från origo till punkten P får då det naturliga namnet OP. Koordinaterna för en punkt har samma värden som koordinaterna för punktens ortsvektor och vi kallar dem koordinater i bägge fallen. En vektor kan skrivas med sina koordinater: OP = (x, y). Koordinaterna står inom parentes och är separerade av ett kommatecken. Vi kan sätta likhetstecken mellan vektornamnet och koordinaterna. Det kan vi dock inte göra för punkter, där skriver vi P(x, y). Vektorer - 3

4 Ovan ser du en punkt P i ett koordinatsystem. På axlarna är koordinaterna till P införda som blå punkter. Ortsvektorn OP till P är utmärkt med en röd pil. Du kan nu ta tag i P med musen och dra den runt i koordinatsystemet. Du ser då hur koordinaterna hänger med och förändras. Du ser även hur ortsvektorn OP följer med och hur dess koordinater förändras. G1.1 Rita vektorerna u = (3, 4), v = ( 6, 0) och w = (7, 0) i ett ortonormerat koordinatsystem. G1.2 En vektor med längden 5 längdenheter bildar 90º med x-axeln. Bestäm vektorns koordinater. G1.3 Vilken är ortsvektorn för mittpunktsnormalernas skärningspunkt till en rätvinklig triangel vars hörn har koordinaterna (0, 6), (8, 0) och (0, 0)? G1.4 En triangel har sina hörn i punkterna A(3,4), B( 2, 4) och C( 3, 6). Vilka är triangelns ortsvektorer? Vektorer - 4

5 G1.5 Klossen på 0,4 kg i figuren nedan dras med kraften 10 N och konstant hastighet. Rita in de krafter som verkar på kroppen med korrekta fotpunkter. Rita dessutom in den reaktionskraft som kroppen påverkar bordet med. G1.6 Vilken kraft är det som håller kvar en bil med konstant fart i en kurva? G1.7 Rita de krafter som påverkar en stege som vilar mot en vägg. G1.8 Vilka krafter påverkar ett flygplan som rör sig horisontellt och rätlinjigt med konstant fart? Gör en figur! Vektorer - 5

6 2 Räkneregler för vektorer Teori Räkneregler för vektorer Om vi har en vektor AB =(x, y) och multiplicerar den med skalären k så gäller k AB = k(x, y) = (kx, ky). Figuren nedan visar multiplikation av en vektor med det reella talet k (värdet på k kan varieras med glidaren i applikationen). Vektorn AB är betecknad med en blå pil. Vektorn k AB är rödfärgad Produkten pekar i samma rikting som den ursprungliga (blå) vektorn. Det enda som händer är att längden på pilen för k AB blir k gånger längre än AB. Multiplicerar man med negativa tal blir tydligen riktningen motsatt. Du kan nu ta tag i vektorn AB med musen och förändra den. Du ser då hur vektorn k AB hänger med och förändras. Du kan även förflytta k AB utan att den ändrar storlek eller riktning. Vektorer - 6

7 Addition av vektorer Summan av två vektorer får man genom att lägga den enas startpunkt (t ex den blå vektorn) där den andra slutar (den röda vektorn). Summan av u och v blir w = u + v. Man kan lätt visa att om u har koordinaterna ux och uy och v har koordinaterna v x och v y så är u+v = (ux, uy) + (vx, vy) = (ux + vx, uy + vy). I figuren nedan är u = (3, 1) och v = (2, 5) och följdriktigt enligt både teori och figur w = (5,6) För alla vektorer u, v och w och skalärer k 1 och k 2 gäller: 1. u + v = v + u (den kommutativa lagen) 2. (u + v) + w = u + (v + w) ( den associativa lagen) 3. Om u + v = u + w så är v = w 4. u + 0 = u där 0 är nollvektorn dvs 0 = (0, 0) 5. k 1(k 2u) = (k 1k 2)u 6. (k 1 + k 2)u =k 1u + k 2u 7. k 1(u + v) = k 1u + k 1v Vektorer - 7

8 G2.1 Förenkla följande vektoruttryck 3u + 7v 5v + 11u 3u G2.2 Beräkna koordinaterna till vektorn ( 4) ( 0,5) (8, 3). G2.3 Vilka par av vektorer är identiska: (a) -6(3, -2) och -2(-9, 6) (b) 7(0, 2) och (0, 14) (c) -10(1, 4) och (-10, -19) (d) 7(0, 0) och 3(0, 0) G2.4 Förenkla vektoruttrycket (5, 2)+( 1, 7)+( 4, 5) G2.5 Lös vektorekvationen (6 + x, y + 11) = (3 + 3x, 12) G2.6 Bevisa den associativa lagen genom att rita en figur! G2.7 En vektor med längden 12 cm adderas till en vektor med längden 10 cm. Vilken är den minsta (största) längd en sådan vektor kan ha? V2.8 Bestäm ortsvektorn till punkten C på vektorn AB. Punkten C delar vektorn AB i förhållandet m:n.. Resultatet skall uttryckas med vektorerna OB och OA m (Ledning: Sträckan AC är av AB.) m n Vektorer - 8

9 V2.9 Figuren nedan föreställer en regelbunden sexhörning. Ge ett uttryck för vektorerna AC och AD som linjärkombination av AB, EF och AF. Komponenter och koordinater Man kan även dela upp en vektor i komponenter. Vektorn själv kallas då summa eller resultant. En vektor är lika med summan av sina komponenter längs koordinataxlarna. Vi kan alltså skriva: v = v x + v y. För dessa komponenter gäller att v x = (x, 0) och v y = (0, y) och för v gäller: (x, y) = (x, 0) + (0, y) Figuren visar tydligt att vektorn (4, 3) = (4, 0) + (0, 3). Längden (magnituden) av en vektor För att beräkna längden av en vektor utnyttjar vi dess komponenter längs koordinataxlarna. Dessa utgör kateterna i en rätvinklig triangel, där själva vektorn utgör hypotenusan. Om vi nu har en vektor v = (vx, vy), så kan vi med hjälp av Pythagoras sats beräkna längden av v, som betecknas v. Alltså är v = Vektorer - 9 v 2 2 x vy

10 G2.10 Beräkna x- och y-komponenterna till följande vektorer a) 240 N med riktningen 90 (räknat moturs från x-axeln) b) 35 m/s med riktningen 180 c) 20 m/s 2 med riktningen 270 G2.11 Beräkna riktning och resultantens magnitud utifrån komponenterna: a) F x = 120 N, F y = 345 N b) a x = -7,5 m/s 2, a y = 6 m/s 2 G2.12 Addera de tre nedan beskrivna vektorerna grafiskt, du behöver alltså en gradskiva och linjal. Vilken riktning och magnitud har resultanten? u = 450 N med riktning 20, v = 250 N med riktning 270 och w = 230 N med riktning 70. G2.13 En kloss befinner sig på ett lutande plan. Gravitationskraften på klossen är u =12 N. Beräkna kraftens komponenter vinkelrät och längs med planet. V2.14 Tre krafter som verkar på en punkt håller denna i vila. Krafterna är 9,3 N, 7,6 N och 12,2 N. Beräkna vinkeln mellan krafterna grafiskt. Betrakta krafterna som sidor i en triangel. V2.15 A river flows westward at 8 m/s. A person wants to go directly across the river so that the resultant velocity is 12 m/s northward. Find the velocity of the motorboat that would be required to achieve this resultant velocity. Vektorer - 10

11 Teori Subtraktion och längd av vektorer Man konstruerar differensen v u av två vektorer genom att dra en vektor, w, från vektorn u:s slutpunkt till v:s slutpunkt. Varför? Addition av u och (v u) ger u + (v u) = v vilket tycks vara korrekt. Metoden ovan är naturligtvis samtidigt en metod för att teckna vektorn mellan två vektorer som utgår från samma punkt t ex två ortsvektorer. Om OB = (u x, u y) och OC = (v x, v y) så får vi BC = OC OB = =(v x, v y) (u x, u y) = = (v x u x, v y u y). Avståndet mellan två punkter Om vi nu har två punkter B(ux, uy) och C(vx, vy) så är alltså enligt teorin ovan BC = (vx ux, vy uy). Längden av vektorn BC får vi med Pythagoras sats, alltså: Avståndet mellan punkterna B och C är ( v u ) ( v u ) 2 2 x x y y Vektorer - 11

12 Enhetsvektor En vektor med längden 1 kallas en enhetsvektor. Om v = (5/13, 12/13) så är dess längd = = =1 och är därmed en enhetsvektor. Man kan säga att denna vektor är en enhetsvektor till u = (5, 12) ty de har samma riktning. Detta innebär att enhetsvektorn till (5, 12) fås genom att dividera u med skalären 13. Resultat: Enhetsvektorn till vektorn u är u u G2.16 Beräkna enhetsvektorn till v = (3, 4). G2.17 Beräkna komponenterna till följande vektor 2(3, -6) 3( 3, 6). G2.18 En vektors x-koordinat förhåller sig till dess y-koordinat som 5:12. Längden av vektorn är 26 l.e. Vilka är vektorns komponenter? G2.19 Beräkna vektorerna i figuren nedan uttryckta i de två enhetsvektorerna ex och ey. Vektorer - 12

13 Teori Två metoder för att beräkna skalärprodukt av vektorer Antag att vektorerna u och v har den mellanliggande vinkeln. Vektorernas skalärprodukt definieras som: u v= u v cos. Läses "u skalärt v". På engelska heter den "dot product", och symbolen för skalärprodukten, skall vara en tjock punkt, och inte bara en prick som multiplikationstecknet. Kalla enhetsvektorerna efter x-axel och y-axel för ex och e y. Låt oss beräkna skalärprodukten genom att skriva u = ux ex + u y e y och v = vx ex + v y e y. Alltså får vi uv (ux ex + u y e y) (vx ex + v y e y) = uxvx exex + uxv y exe y + +u yvx e yex + v yv y e ye y. Eftersom vinkeln mellan ex och ex och mellan e y och e y är 0 är dessa skalärprodukter = 1. Vidare är vinkeln mellan ex och e y 90 och denna skalärprodukt = 0. Alltså u v=u v u v x x y y Båda metoderna ger ett tal, en skalär, som resultat. Produkten kallas också följdriktigt för skalärprodukt. För att beräkna vinkeln mellan två vektorer behöver vi först definiera detta begrepp. Om de två vektorerna inte börjar på samma ställe kan man ju tycka att det inte finns någon vinkel mellan dem. Då kan man dock tänka sig att man parallellförflyttar den ena vektorn så att de börjar på samma ställe. Nu finns plötsligt två vinklar att välja mellan, en som är mindre än 180 och en som är större. Nu kommer vi överens om att vi alltid menar den mindre av dessa vinklar. Låt oss kalla denna för. Alltså gäller Exempel: Beräkna vinkeln mellan vektorerna u = (3, 4) och v= (5, 12) Lösning: u v (3,4) (5,12) cos cos 63 / 65 vilket ger 14 Vektorer - 13

14 G2.20 Triangeln ABC i planet har de tre hörnen A(0, 1), B(2, 0) och C(2, 2). Bestäm cos A där A är triangelns vinkel i hörnet A. G2.21 I en rätvinklig triangel ABC är kateterna AB och AC lika med 3 längdenheter. Bestäm följande tre skalärprodukter: AB AC AB BC AC BC Man kan bevisa att skalärprodukten har följande egenskaper: 1. u v =v u 2. (u 1 + u 2 ) v = u 1 v + u 2 v 3. v (u 1 + u 2 ) = v u 1 + v u 2 4. (tu) v = t(u v) 5. u tv)=t(u v) G2.22 Bevisa att u + v 2 = u 2 + v u v och u v 2 = u 2 + v 2 2 u v genom att fullfölja u + v 2 = (u + v)(u + v) = och u v 2 = (u v)(u v) = G2.23 Mabel drar ett paket längs golvet med ett rep. Repet bildar 40 graders vinkel med golvet. Vilket arbete utför hon om kraften är 450 N och paketet förflyttas 5 m? Vektorer - 14

15 3 Vektorgeometri Teori Har medianerna till en triangel en gemensam skärningspunkt? Vi låter a, b och c vara ortsvektorer till triangeln ABC. Då blir b+c ortsvektorn till mittpunkten D på sträckan BC:. Vi antar att 2 tyngdpunkten delar medianen AD i förhållandet 2:1. Ortsvektorn för b+c a a+b+c punkten T, tyngdpunkten, är då 2 = Det verkar rimligt att vilken median vi än väljer för vår härledning får vi samma resultat för tyngdpunktens ortsvektor. Eftersom a = (ax, ay), b = (bx, by) och c = (cx, cy) får vi: T:s koordinater: [(a x + bx + cx)/3, (a y + by +cy)/3] Vektorer - 15

16 G3.1 I triangeln ABC har triangelns hörn koordinaterna A(1,1), B(6, 5) och C(8,1). Hur lång är medianen som dras från punkten B? G3.2 I figuren nedan är en fyrhörning ritad. Mittpunkterna på fyrhörningens sidor är markerade som E, F, G och H. Kan du ställa upp en hypotes för fyrhörningen EFGH? Kan du bevisa den? V3.3 Visa att de tre höjderna i ΔABC skär varandra i en punkt. (Ledning: Utnyttja det faktum att b och c är vinkelräta mot v resp. u.) Vektorer - 16

17 V3.4 En periferivinkel i en cirkel är en vinkel mellan två kordor som möts i en punkt på periferin. Visa att en godtycklig periferivinkel i en halvcirkel är rät (Thales sats). Använd vektorbeteckningarna i figuren nedan för beviset. Thales levde i handelsstaden Miletos på Mindre Asiens västkust. Enligt traditionen förutsade han en solförmörkelse och upptäckte bärnstenens statiska elektricitet. VV3.5 Visa att diagonalerna till en romb är bisektriser till vinklarna. Vektorer - 17

18 Facit G1.1 G1.2 u =(0, 5) G1.3 G1.4 Vektorer - 18

19 G1.5 G1.6 Friktionskraften mellan däck och vägbana. G1.7 G1.8 Vektorer - 19

20 G2.1 11u + 2v G2.2 (16, 6) G2.3 (b) och (d) innehåller identiska vektorer G2.4 (0, 0) G2.5 x = 1,5 och y = 1 G2.6 Om vi adderar vektorern u och v först eller v och w först så blir resultatet (u+v)+w och u+(v+w) detsamma: de svarta vektorerna. G2.7 Den största vektorns längd blir 22 cm och den minsta 2 cm. m m G2.8 Vektorn AC AB Alltså är OC OA AB m n m n G2.9 En lösning är AC AB EF och AD AB EF AF G2.10 a) (0, 240)N b) (-35, 0) m/s c) (0, -20) m/s 2 G2.11a) 2 2 Resultantens magnitud = ( N ) tan(riktning)=345/120 vilket ger riktningen 71 Vektorer - 20

21 G2.11b) Resultantens magnitud= 7,5 6 9,6 ( m/ s ) ger tan(vinkeln mot x-axeln)=6/7,5 vilket ger vinkeln = 38,7 Detta innebär att vinkeln mot den positiva x-axeln är 141,3º G2.12 Magnituden är (520 30) N och riktningen är (15 2) G2.13 Eftersom klossen befinner sig i vila är w lika med den i planet bakåtriktade friktionskraften. Vinkeln mellan v och u är 24º och mellan u och w 66 º. v cos24 v ( komposanten vinkelrät mot planet) 11N 12 w vidare cos66 w ( komposanten längs med planet) 4,9N 12 V2.14 Konstruktion; Rita först sträckan AB (eller vektorn w) 12,2 N därefter dras två cirklar med radierna 9,3 och 7,6 från punkterna A och B. Cirklarnas skärningspunkt är C. Detta innebär att vektorernas riktning och magnitud fås ur figuren ovan. Om A är vår punkt som påverkas av de tre krafterna så får vi vinklarna genom att mäta triangelns vinklar A och B. Vektorer - 21

22 V2.15 Pythagoras sats på figuren nedan ger resultantens magnitud 14 m/s G2.16 Vektorn v:s längd är 5. Alltså är enhetsvektorn till v: (3/5, 4/5) G2.17 Subtraktionen av de två vektorerns ger (6, -12)-(-9,18) =(15, -30) G2.18 Enhetsvektorn av vektorn = (5/13, 12/13). Alltså är vektorn 26(5/13, 12/13) = (10, 24) Dvs vektorns komponenter (eller koordinater är 10 resp 24. G2.19 Lösningarna är räknade från vänster I figuren 30 cos30º e x + 30 sin30º e y = 26 e x + 15 e y -70 cos45º e x - 70 sin45º e y = -49 e x - 49 e y -40 cos79º e x + 40 sin79º e y = -7,6 e x + 39 e y G2.20 Vinkel ( ) ligger mellan vektorerna AB och AC där AB=(2, -1) och AC=(2, 1). o Alltså är 2 2+(-1 1)= 5 5 cos vilket ger = arccos(3/5) = 53 G2.21 Om vi lägger in triangeln ABC i ett KS med A i origo och AC efter x-axeln och AB efter y-axeln får vi följande vektorer: AB (0, 3), AC=(3,0) samt BC=(3,-3) vilket ger AB AC AB BC (0, 3) (3,-3)= - 9 samt AC BC=(3,0) (3,-3)= 9 G2.22 u + v 2 = (u + v) (u + v) = u u + v v +2u v = u 2 + v 2 +2 u v cosθ G2.23 Mabels arbete blir 450 N 5m cos 40º = 1, 7 kj Vektorer - 22

23 G3.1 Längden av sträckan från B(6, 5) till mitten av AC (4,5; 1) är 2 2 (6 4,5) (5 1) 4,27 l.e. G3.2 Hypotes: De fyra punkterna bildar en parallellogram. Använd dessa fyra vektorer: AE u, AH v, BF w och CG x för beviset. V3.3 P är skärningspunkten mellan höjderna från punkterna B och C. Figuren visar vektorerna u och v samt a, b och c. Eftersom b och c är vinkelräta mot v resp. u får vi bv = cu = 0. Subtraktion ger BC = v u. Vektoraddition ger vidare a = u + b = v + c Om vi kan visa att vektorn a är vinkelrät mot vektorn BC (= v u) är beviset klart. Ty detta betyder att linjen genom A och P är vinkelrät mot sidan BC och därmed höjden från punkten A mot sidan BC. Punkten P ligger därmed på alla höjderna. Alltså låt oss beräkna a(v u) = av au = (u + b)v (v + c)u = uv + bv uv cu = uv + 0 uv 0 = 0 V.S.B V3.4 r OA AP r-oa BP ( r OA)( r-oa) AP AP 2 r OA AP AP 2 2 r r AP AP AP BP 0 V3.5 Om vi beräknar skalärprodukten av AB och AC respektive AD och AC får vi: ( AB+ BC ) AB = AB + BC AB cosθ1 respektive ( AB+ BC ) BC = AB + BC BC cosθ2 Dessa två skalärprodukter förenklas till AB AB+BC AB= AB+BC AB cosθ1 och AB BC+BC BC= AB+BC BC cosθ2 2 2 Ledvis subtraktion och kunskap om att BC BC= BC = AB 0 = AB+BC BC (cosθ cos θ ) ger { } 1 2 Alltså är θ1 = θ2. Detta innebär att diagonalen (diagonalerna) är bisektriser till romben. V.S.B. Vektorer - 23

24 Vektorer - 24

October 9, Innehållsregister

October 9, Innehållsregister October 9, 017 Innehållsregister 1 Vektorer 1 1.1 Geometrisk vektor............................... 1 1. Vektor och koordinatsystem.......................... 1 1.3 Skalär produkt (dot eller inner product)...................

Läs mer

Vektorgeometri. En inledning Hasse Carlsson

Vektorgeometri. En inledning Hasse Carlsson Vektorgeometri En inledning Hasse Carlsson Matematiska institutionen Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola Version 01 Innehåll 1 Inledning Geometriska vektorer.1 Definition av vektorer........................

Läs mer

Explorativ övning Vektorer

Explorativ övning Vektorer Eplorativ övning Vektorer Syftet med denna övning är att ge grundläggande kunskaper om vektorräkning och dess användning i geometrin Liksom många matematiska begrepp kommer vektorbegreppet från fysiken

Läs mer

September 13, Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har. (i) en riktning, och

September 13, Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har. (i) en riktning, och Fö : September 3, 205 Vektorer En riktad sträcka P Q, där P Q, är en pil med foten i P och med spetsen i Q. Denna har i en riktning, och ii en nollskild längd betecknad P Q. Man använder riktade sträckor

Läs mer

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010

Veckoblad 1, Linjär algebra IT, VT2010 Veckoblad, Linjär algebra IT, VT Under den första veckan ska vi gå igenom (i alla fall stora delar av) kapitel som handlar om geometriska vektorer. De viktigaste teoretiska begreppen och resultaten i kapitlet

Läs mer

Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.1, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.13, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.

Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.1, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.13, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4. Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2., 4.2.4 Viktiga exempel 4.1, 4., 4.4, 4.5, 4.6, 4.1, 4.14 Övningsuppgifter 4.1 a-h, 4.2, 4., 4.4, 4.5, 4.7 Många av de objekt man arbetar med i matematiken och naturvetenskapen

Läs mer

1 Vektorer i koordinatsystem

1 Vektorer i koordinatsystem 1 Vektorer i koordinatsystem Ex 11 Givet ett koordinatsystem i R y a 4 b x Punkten A = (3, ) och ortsvektorn a = (3, ) och punkten B = (5, 1) och ortsvsektorn b = (5, 1) uttrycks på samma sätt, som en

Läs mer

Sidor i boken Figur 1: Sträckor

Sidor i boken Figur 1: Sträckor Sidor i boken 37-39 Vektorer Det vi ska studera här är bara en liten del av den teori du kommer att stifta bekantskap med i dina fortsatta studier i kursen Linjär algebra. Många av de objekt man arbetar

Läs mer

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14,

M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, M0043M Integralkalkyl och Linjär Algebra, H14, Linjär Algebra, Föreläsning 1 Staffan Lundberg / Ove Edlund Luleå Tekniska Universitet Staffan Lundberg / Ove Edlund M0043M H14 1/ 31 Lärare Ove Edlund Föreläsningar

Läs mer

MVE365, Geometriproblem

MVE365, Geometriproblem Matematiska vetenskaper Chalmers MVE65, Geometriproblem Demonstration / Räkneövningar 1. Konstruera en triangel då två sidor och vinkeln mellan dem är givna. 2. Konstruera en triangel då tre sidor är givna..

Läs mer

Vektorer. Vektoriella storheter skiljer sig på ett fundamentalt sätt från skalära genom att de förutom storlek också har riktning.

Vektorer. Vektoriella storheter skiljer sig på ett fundamentalt sätt från skalära genom att de förutom storlek också har riktning. Vektorer. 3 / 18 Vektorer är ett mycket viktigt och användbart verktyg för att kunna beskriva sammanhang som innehåller riktade storheter, t.ex. kraft och hastighet. Vektoriella storheter skiljer sig på

Läs mer

AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys

AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys AB2.1: Grundläggande begrepp av vektoranalys En vektor är en storhet som dels har icke-negativ storlek dels har riktning i rummet. Två vektorer a och b är lika, a = b, om de har samma storlek och samma

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://w3.msi.vxu.se/users/pa/vektorgeometri/gymnasiet.html Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik Linnéuniversitetet Vektorer i planet

Läs mer

Vektorgeometri. En vektor v kan representeras genom pilar från en fotpunkt A till en spets B.

Vektorgeometri. En vektor v kan representeras genom pilar från en fotpunkt A till en spets B. Vektorgeometri En vektor v kan representeras genom pilar från en fotpunkt A till en spets B. Två pilar AB, A B tilllhör samma vektor om de har samma riktning och samma längd. Vi skriver v = AB = B A B

Läs mer

Vektorer för naturvetare. Kjell Elfström

Vektorer för naturvetare. Kjell Elfström Vektorer för naturvetare Kjell Elfström Copyright c Kjell Elfström 2015 Första upplagan, mars 2015 Innehållsförteckning 1 Vektorer 5 1.1 Vektorbegreppet......................... 5 1.2 Operationer på vektorer.....................

Läs mer

Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.4, 4.5, 4.6, 4.7, 4.13 Handräkning 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.7 Datorräkning 1-9 i detta dokument

Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, Viktiga exempel 4.4, 4.5, 4.6, 4.7, 4.13 Handräkning 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.7 Datorräkning 1-9 i detta dokument Moment 4.2.1, 4.2.2, 4.2.3, 4.2.4 Viktiga exempel 4.4, 4.5, 4.6, 4.7, 4.13 Handräkning 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.7 Datorräkning 1-9 i detta dokument Många av de objekt man arbetar med i matematiken och

Läs mer

Vektorer. 1. Vektorer - definition och räkneoperationer F H

Vektorer. 1. Vektorer - definition och räkneoperationer F H Vektorer Detta material bygger på valda och delvis omarbetade delar av kompendiet Vektoralgebra av Hasse Carlsson. Dessutom har ett helt nyskrivet avsnitt om strömtriangeln lagts in. Inledning Du är säkert

Läs mer

Linjen P Q tangerar cirkeln i P och enligt en sats i geometrin är OP vinkelrät. tan u = OP. tan(180 v) = RS. cos v = sin v = tan v, tan v = RS.

Linjen P Q tangerar cirkeln i P och enligt en sats i geometrin är OP vinkelrät. tan u = OP. tan(180 v) = RS. cos v = sin v = tan v, tan v = RS. Lösningar till några övningar i Kap 1 i Vektorgeometri 17. I figuren är u en spetsig vinkel som vi har markerat i enhetscirkeln. Linjen P Q tangerar cirkeln i P och enligt en sats i geometrin är OP vinkelrät

Läs mer

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 1

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 1 Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel. Vi utnyttjar definitionen av skalärprodukt som ger att u v u v, där α är (minsta) vinkeln mellan u v. I vårt fall så får vi 7 =. Alltså är den sökta vinkeln

Läs mer

Tentamen 1 i Matematik 1, HF okt 2018, Skrivtid: 14:00-18:00 Examinator: Armin Halilovic

Tentamen 1 i Matematik 1, HF okt 2018, Skrivtid: 14:00-18:00 Examinator: Armin Halilovic Tentamen i Matematik, HF9 4 okt 8, Skrivtid: 4:-8: Examinator: Armin Halilovic För godkänt betyg krävs av max 4 poäng Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs, 9, 6, respektive poäng Komplettering:

Läs mer

Linjär Algebra, Föreläsning 2

Linjär Algebra, Föreläsning 2 Linjär Algebra, Föreläsning 2 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Geometriska vektorer, rummen R n och M n 1 En (geometrisk) vektor är ett objekt som har storlek och riktning, men inte någon naturlig startpunkt.

Läs mer

===================================================

=================================================== AVSTÅNDSBERÄKNING ( I ETT TREDIMENSIONELLT ORTONORMERAT KOORDINATSYSTEM ) Avståndet mellan två punkter Låt A ( x1, och B ( x, y, z) vara två punkter i rummet Avståndet d mellan A och B är d AB ( x z x1)

Läs mer

Vektorgeometri och funktionslära

Vektorgeometri och funktionslära Vektorgeometri och funktionslära Xantcha 009 Del A: Beräkningsdel Räkningar behöver inte redovisas. Samtliga uppgifter måste vara korrekta om tentamen skall godkännas (möjligen kan något slarvfel tolereras),

Läs mer

Bestäm den sida som är markerad med x.

Bestäm den sida som är markerad med x. 7 trigonometri Trigonometri handlar om sidor och inklar i trianglar. Ordet kommer från grekiskans trigonon (tre inklar) och métron (mått). Trigonometri har anänts under de senaste 2000 åren inom astronomi,

Läs mer

Mekanik FK2002m. Vektorer

Mekanik FK2002m. Vektorer Mekanik FK2002m Föreläsning 2 Vektorer 2013-09-02 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 2 Introduktion Förra gången pratade vi om rörelse i en dimension. När vi går till flera dimensioner behöver

Läs mer

Explorativ övning euklidisk geometri

Explorativ övning euklidisk geometri Explorativ övning euklidisk geometri De viktigaste begreppen och satser i detta avsnitt är: Kongruens och likhet mellan sträckor, vinklar och trianglar. Kongruensfallen för trianglar. Parallella linjer

Läs mer

MATEMATIK GU. LLMA60 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht 2014. Block 5, översikt

MATEMATIK GU. LLMA60 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht 2014. Block 5, översikt MATEMATIK GU H4 LLMA6 MATEMATIK FÖR LÄRARE, GYMNASIET Analys, ht 24 I block 5 ingår följande avsnitt i Stewart: Kapitel 2, utom avsnitt 2.4 och 2.6; kapitel 4. Block 5, översikt Första delen av block 5

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 44, 1961 Årgång 44, 1961 Första häftet 2298. Beräkna för en triangel (med vanliga beteckningar) ( (b 2 + c 2 )sin2a) : T (V. Thébault.) 2299. I den vid A rätvinkliga triangeln OAB är OA

Läs mer

Lösningar till udda övningsuppgifter

Lösningar till udda övningsuppgifter Lösningar till udda övningsuppgifter Övning 1.1. (i) {, } (ii) {0, 1,, 3, 4} (iii) {0,, 4, 6, 8} Övning 1.3. Påståendena är (i), (iii) och (v), varav (iii) och (v) är sanna. Övning 1.5. andra. (i) Nej.

Läs mer

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet B e 3 e 2 A e 1 C Figur 3.16 Vi har ritat de riktade sträckor som representerar e 1, e 2, e 3 och v och som har utgångspunkten A. Vidare har vi skuggat planet Π

Läs mer

Föreläsningsanteckningar i linjär algebra

Föreläsningsanteckningar i linjär algebra 1 Föreläsningsanteckningar i linjär algebra Per Jönsson och Stefan Gustafsson Malmö 2013 2 Innehåll 1 Linjära ekvationssystem 5 2 Vektorer 11 3 Linjer och plan 21 4 Skalärprodukt 27 5 Vektorprodukt 41

Läs mer

Datum: 24 okt Betygsgränser: För. finns på. Skriv endast på en. omslaget) Denna. Uppgift. Uppgift Beräkna. Uppgift Låt z. Var god. vänd.

Datum: 24 okt Betygsgränser: För. finns på. Skriv endast på en. omslaget) Denna. Uppgift. Uppgift Beräkna. Uppgift Låt z. Var god. vänd. Tentamen i Linjär algebra, HF94 Datum: 4 okt 8 Skrivtid: 4:-8: Lärare: Marina Arakelyan, Elias Said Examinator: Armin Halilovic För godkänt betyg krävs av max 4 poäng Betygsgränser: För betyg A, B, C,

Läs mer

MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp,

MA2004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp, MA004 Tillämpad Matematik II, 7.5hp, 09-06-07 Hjälpmedel: Penna, radergummi och rak linjal. Varken räknedosa eller formelsamling är tillåtet! Tentamen består av 0 frågor! Endast Svarsblanketten ska lämnas

Läs mer

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a 2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda

Läs mer

Explorativ övning euklidisk geometri

Explorativ övning euklidisk geometri Explorativ övning euklidisk geometri De viktigaste begreppen och satser i detta avsnitt är: Kongruens och likhet mellan sträckor, vinklar och trianglar. Kongruensfallen för trianglar. Parallella linjer

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Räta linjens och planets ekvationer I Innehåll

Läs mer

VEKTORGEOMETRI. Christian Gottlieb

VEKTORGEOMETRI. Christian Gottlieb VEKTORGEOMETRI Christian Gottlieb Matematiska institutionen Stockholms universitet 2:a upplagan 2001 2014 Förord Detta kompendium har sedan några år använts i utbildningen av grundskolelärare i matematik

Läs mer

Matematik CD för TB. x + 2y 6 = 0. Figur 1:

Matematik CD för TB. x + 2y 6 = 0. Figur 1: Kontroll 8 1 Bestäm ekvationen för den linje som går genom punkterna P 1 (,4) och P 2 (9, 2). 2 Bestäm riktningskoefficienten för linjen x + 4y 6 = 0 Bestäm ekvationen för en linje som går genom punkten

Läs mer

RÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER ----------------------------------------------------------------- Låt u vara en vektor med tre koordinater, u = x, Vi säger att u är tredimensionell

Läs mer

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data

Geometri och statistik Blandade övningar. 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data Geometri och statistik Blandade övningar Sannolikhetsteori och statistik 1. Vid en undersökning av åldern hos 30 personer i ett sällskap erhölls följande data 27, 30, 32, 25, 41, 52, 39, 21, 29, 34, 55,

Läs mer

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM RTNRMERADE BASER I PLAN (D) CH RUMMET (D) RTNRMERAT KRDINAT SYSTEM Vi säger att en bas i rummet e x e e z följande villkor är uppfllda: ( e x e i plan) är en ortonormerad bas om basvektorerna är parvis

Läs mer

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2

Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2 Matematik Gymnasieskola Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg Del 6: Undersökande arbetssätt med matematisk programvara Undersökande arbetssätt i matematik 1 och 2 I texten Undersökande arbetssätt

Läs mer

SF1620 Matematik och modeller

SF1620 Matematik och modeller KTH Teknikvetenskap, Institutionen för matematik 1 SF1620 Matematik och modeller 2007-09-03 1 Första veckan Geometri med trigonometri Till att börja med kom trigometrin till för att hantera och lösa geometriska

Läs mer

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION 1 Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION Kursens olika delar Teorin Tentamen efter kursen och/eller KS1+KS2 Inlämningsuppgifter Lära känna kraven på redovisningar! Problemlösning Tentamen efter kursen

Läs mer

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j.

{ 1, om i = j, e i e j = 0, om i j. 34 3 SKALÄPRODUKT 3. Skaläprodukt Definition 3.. Skalärprodukten mellan två vektorer u och v definieras där θ är vinkeln mellan u och v. u v = u v cos θ, Anmärkning 3.. Andra beteckningar för skalärprodukt

Läs mer

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar. 1 Föreläsning 1: INTRODUKTION Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar. Kursens olika delar Teorin Tentamen efter kursen och/eller

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 41, 1958 Årgång 41, 1958 Första häftet 143. I en given cirkel är inskriven en triangel ABC, i vilken b + c = ma, där m är ett givet tal > 1. Sök enveloppen för linjen BC, då hörnet A är

Läs mer

i=1 β i a i. (Rudolf Tabbe.) i=1 b i a i n

i=1 β i a i. (Rudolf Tabbe.) i=1 b i a i n Årgång 48, 1965 Första häftet 2505. Låt M = {p 1, p 2,..., p k } vara en mängd med k element. Vidare betecknar M 1, M 2,..., M n olika delmängder till M, alla bestående av tre element. Det gäller alltså

Läs mer

5B1134 Matematik och modeller

5B1134 Matematik och modeller KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 5 september 2005 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda båglängd, vinkel, grader, radianer sinus, cosinus,

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson MATRISER MED MERA VEKTORRUM DEFINITION Ett vektorrum V är en mängd av symboler u som vi kan addera samt multiplicera med reella tal c så

Läs mer

z = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t)

z = 4 + 3t P R = (5 + 2t, 4 + 2t, 4 + 3t) (1, 1, 3) = (4 + 2t, 3 + 2t, 1 + 3t) Tentamenskrivning MATA15 Algebra: delprov 2, 6hp Fredagen den 16 maj 2014 Matematikcentrum Matematik NF LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Låt l vara linjen genom punkten (5, 4, 4) som är vinkelrät mot planet 2x+2y +3z

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 39, 1956 Årgång 39, 1956 Första häftet 2028. En regelbunden dodekaeder och en regelbunden ikosaeder äro omskrivna kring samma klot (eller inskrivna i samma klot). Bestäm förhållandet mellan

Läs mer

5B1134 Matematik och modeller

5B1134 Matematik och modeller KTH Matematik 1 5B1134 Matematik och modeller 2006-09-04 1 Första veckan Geometri med trigonometri Veckans begrepp cirkel, cirkelsegment, sektor, korda, båglängd, vinkel, grader, radianer, sinus, cosinus,

Läs mer

Linjer och plan (lösningar)

Linjer och plan (lösningar) Linjer och plan (lösningar) 0. Enligt mittpunktsformeln (med O i just origo) OM = ³ OA + OB a) b) ((, 0, ) + (,, )) = (0,, ) µ +, +, z + z 0. Enligt tngdpunktsformeln (med O i just origo) ³ OA + OB + OC

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 43, 1960 Första häftet 2244. Vilka värden kan a) tan A tanb + tan A tanc + tanb tanc, b) cos A cosb cosc anta i en triangel ABC? 2245. På en cirkel med centrum O väljes en båge AB, som är större

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Skalärprodukt Innehåll Skalärprodukt - Inledning

Läs mer

Geometriska vektorer

Geometriska vektorer Föreläsning 1, Linjär algebra IT VT2008 1 Geometriska vektorer De begrepp som linjär algebra kretsar kring är vektorer och matriser Dessa svarar mot datorernas fält (`arra') av dimension ett respektive

Läs mer

c) Låt ABC vara rätvinklig vid C och låt D vara fotpunkten för höjden från C. Då uppfyller den villkoren i uppgiften, men inte nödvändigtvis AC = BC.

c) Låt ABC vara rätvinklig vid C och låt D vara fotpunkten för höjden från C. Då uppfyller den villkoren i uppgiften, men inte nödvändigtvis AC = BC. Lösningar till några övningar i geometri Kapitel 2 1. Formuleringen av övningen är tyvärr inte helt lyckad (jag ska ändra den till nästa upplaga, som borde ha kommit för länge sedan). Man måste tolka frågan

Läs mer

LNC Lösningar

LNC Lösningar LNC022 2013-05-27 Lösningar 1. (a) På en vägskylt står det att vägens lutning är 12 %. Om detta innebär att höjdskillnaden är 12 % av den körda vägsträckan, vilken är då vägens lutningsvinkel? (Rita figur.)

Läs mer

Vektoralgebra. En inledning Hasse Carlsson

Vektoralgebra. En inledning Hasse Carlsson Vektoralgebra En inledning Hasse Carlsson Matematiska institutionen Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola Version 2005 Innehåll 1 Inledning 2 2 Geometriska vektorer 2 2.1 Definition av vektorer.......................

Läs mer

Linjer och plan Låt ABCD vara en fyrhörning i planet. Om A väljs till origo och

Linjer och plan Låt ABCD vara en fyrhörning i planet. Om A väljs till origo och Linjer oh plan Läs Sparr, avsn. 3. Många läroböker likställer koordinatsystem med rätvinkligt koordinatsystem, närmare bestämt: med ett ortonormerat system (ON-system). O:et står för ortogonal = rätvinklig,

Läs mer

Linjär Algebra, Föreläsning 2

Linjär Algebra, Föreläsning 2 Linjär Algebra, Föreläsning 2 Tomas Sjödin Linköpings Universitet Riktade sträckor och Geometriska vektorer En (geometrisk) vektor är ett objekt som har storlek och riktning, men inte någon naturlig startpunkt.

Läs mer

GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare. Karlstads universitet 19-20 april

GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare. Karlstads universitet 19-20 april GeoGebra i matematikundervisningen - Inspirationsdagar för gymnasielärare Karlstads universitet 19-0 april Exempel på elevaktiviteter framtagna i skolutvecklingsprojektet IKT och lärande i matematik 1

Läs mer

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 2

Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 2 Svante Ekelin Institutionen för matematik KTH 1995 Studiehandledning till linjär algebra Avsnitt 2 Kapitel 2 och 3 i Anton/Rorres: Elementary Linear Algebra: Applications version (7:e uppl.) I detta avsnitt

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 5, 94 Årgång 5, 94 Första häftet 04. Toppen i en pyramid utgöres av ett regelbundet n-sidigt hörn. Tre på varandra följande sidokanter ha längderna a, b och c. Beräkna de övrigas längd.

Läs mer

Där a = (1, 2,0), b = (1, 1,2) och c = (0,3, 1) Problem 10. Vilket är det enda värdet hos x för vilket det finns a och b så att

Där a = (1, 2,0), b = (1, 1,2) och c = (0,3, 1) Problem 10. Vilket är det enda värdet hos x för vilket det finns a och b så att Här följer 3 problem att lösa. Längre bak i dokumentet finns utförliga penna-papper lösningar. Filen Föreläsning08.zip finns motsvarande lösningar utförda med Mathematica. Problem 1. Bestäm a så att avståndet

Läs mer

KS övning 1. Problem 1. Beräkna Problem 2. Förenkla. (x 1 3 y

KS övning 1. Problem 1. Beräkna Problem 2. Förenkla. (x 1 3 y KS övning 1 Problem 1. Beräkna 48 1 3 Problem 2. Förenkla 6 1 3 (x 1 3 y 1 3 )(x 2 3 +x 1 3 y 1 3 +y 2 3 ) Problem 3. I ABC är AB = 15 cm och AC = 12 cm. En rät linje parallell med BC träffar AB i D och

Läs mer

5 Linjär algebra. 5.1 Addition av matriser 5 LINJÄR ALGEBRA

5 Linjär algebra. 5.1 Addition av matriser 5 LINJÄR ALGEBRA 5 LINJÄR ALGEBRA 5 Linjär algebra En kul gren av matematiken som inte fått speciellt mycket utrymme i gymnasiet men som har många tillämpningsområden inom t.ex. fysik, logistik, ekonomi, samhällsplanering

Läs mer

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65

Analys o Linjär algebra. Lektion 7.. p.1/65 Analys o Lektion 7 p1/65 Har redan (i matlab bla) stött på tal-listor eller vektorer av typen etc Vad kan sådana tänkas representera/modellera? Hur kan man räkna med sådana? Skall närmast fokusera på ordnade

Läs mer

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer Modul : Komplexa tal och Polynomekvationer. Skriv på formen a + bi, där a och b är reella, a. (2 + i)( 2i) 2. b. + 2i + 3i 3 4i + 2i 2. Lös ekvationerna a. (2 i)z = 3 + i. b. (2 + i) z = + 3i c. ( 2 +

Läs mer

Eftersom ON-koordinatsystem förutsätts så ges vektorernas volymprodukt av:

Eftersom ON-koordinatsystem förutsätts så ges vektorernas volymprodukt av: MATA15 Algebra, delprov, 6 hp Lördagen den 8:e december 01 Skrivtid: 800 100 Matematikcentrum Matematik NF Lösningsförslag 1 Ligger punkterna P 1 = (0, 1, 1), P = (1,, 0), P = (, 1, 1) och P 4 = (, 6,

Läs mer

Elevuppgift: Bågvinkelns storlek i en halvcirkel

Elevuppgift: Bågvinkelns storlek i en halvcirkel Elevuppgift: Bågvinkelns storlek i en halvcirkel 1. Öppna GeoGebra Classic och välj perspektivet Grafanalys. Dölj koordinataxlarna. 2. Skapa konstruktionen nedan. Det är ingen skillnad var i rutfältet

Läs mer

Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer

Dagens ämnen. Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer Dagens ämnen Linjära ekvationssystem: Successiv elimination Vektorer Definitionen Grundläggande räkneoperationer Bas och koordinater Ortsvektorer Linjära ekvationer Med en linjär ekvation i n variabler,

Läs mer

Parabeln och vad man kan ha den till

Parabeln och vad man kan ha den till Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I det här dokumentet diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den

Läs mer

kan vi uttrycka med a, b och c. Avsnitt 2, Vektorer SA + AB = SB AB = SB SA = b a, Vi ritar först en figur av hur pyramiden måste se ut.

kan vi uttrycka med a, b och c. Avsnitt 2, Vektorer SA + AB = SB AB = SB SA = b a, Vi ritar först en figur av hur pyramiden måste se ut. vsnitt 2, Vektorer kan vi uttrycka med a, b och c. W109 är basytan (en kvadrat) i en regelbunden fyrsidig pyramid med spetsen. Låt = a, = b och = c. eräkna. Vi ritar först en figur av hur pyramiden måste

Läs mer

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta

Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta 325 Kurvlängd och geometri på en sfärisk yta Peter Sjögren Göteborgs Universitet 1. Inledning. Geometrin på en sfärisk yta liknar planets geometri, med flera intressanta skillnader. Som vi skall se nedan,

Läs mer

Repetition inför tentamen

Repetition inför tentamen Sidor i boken Repetition inför tentamen Läxa 1. Givet en rätvinklig triangel ACD, där AD = 10 cm, AB = 40 cm och BC = 180 cm. Beräkna vinkeln BDC. Läxa. Beräkna omkretsen av ABC, där BE = 4 cm, EA = 8

Läs mer

SF1624 Algebra och geometri

SF1624 Algebra och geometri SF1624 Algebra och geometri Föreläsning 2 David Rydh Institutionen för matematik KTH 28 augusti 2018 Detta gjorde vi igår Punkter Vektorer och skalärer, multiplikation med skalär Linjärkombinationer, spannet

Läs mer

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Övningsuppgifter , plan kinematik och kinetik 1. Konstruktionen i figuren används för att överföra rotationsrörelse för stången till en rätlinjig rörelse för hjulet. a) Bestäm stångens vinkelhastighet ϕ& som funktion av

Läs mer

Sidor i boken Figur 1:

Sidor i boken Figur 1: Sidor i boken 5-6 Mer trigonometri Detta bör du kunna utantill Figur 1: Triangeln till vänster är en halv liksidig triangel. Varje triangel med vinklarna 0,60,90 är en halv liksidig triangel. Hypotenusan

Läs mer

Moment Viktiga exempel 4.17, 4.18, 4.19, 7.20, 4.22, 4.23 Handräkning 4.17, 4.18, 4.19, 4.21, 4.24, 4.54 Datorräkning.

Moment Viktiga exempel 4.17, 4.18, 4.19, 7.20, 4.22, 4.23 Handräkning 4.17, 4.18, 4.19, 4.21, 4.24, 4.54 Datorräkning. Moment 4.2.7 Viktiga exempel 4.17, 4.18, 4.19, 7.20, 4.22, 4.23 Handräkning 4.17, 4.18, 4.19, 4.21, 4.24, 4.54 Datorräkning Figur 1: fig 6 Skalärprodukt Först fastslår vi att två vektorer i planet eller

Läs mer

Vektorgeometri för gymnasister

Vektorgeometri för gymnasister Vektorgeometri för gymnasister Per-Anders Svensson http://homepage.lnu.se/staff/psvmsi/vektorgeometri/gymnasiet.html Fakulteten för teknik Linnéuniversitetet Areor, vektorprodukter, volymer och determinanter

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter. Årgång 21, Första häftet

Enklare matematiska uppgifter. Årgång 21, Första häftet Elementa Årgång 21, 1938 Årgång 21, 1938 Första häftet 957. En cirkel, en punkt A på cirkeln och en punkt B på tangenten i A äro givna. Att konstruera den punkt P på cirkeln, för vilken AP + BP är maximum.

Läs mer

Elteknik. Komplexa tal

Elteknik. Komplexa tal Sven-Bertil Kronkvist Elteknik Komplexa tal Revma utbildning KOMPLEXA TAL Komplexa eller imaginära tal kan användas för algebraiska växelströmsberäkningar på samma sätt som i likströmsläran. Den läsare

Läs mer

! &'! # %&'$# ! # '! &!! #

! &'! # %&'$# ! # '! &!! # 56 6 MATRISER 6.6. Tillämpningar I exemplen nedan antar vi att {e, e 2 } är en ON-bas i planet och Oe e 2 ett högerorienterat system i detta plan. Exempel 6.39. Antag att u e + e 2 e är en vektor i planet

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 30, 947 Årgång 30, 947 Första häftet 500. Om (x 0 ; y 0 ; z 0 ) är en lösning till systemet cos x + cos y + cos z = 0, sin x+sin y+sin z = 0, så äro (x 0 +y 0 ; y 0 +z 0 ; z 0 +x 0 ) och

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Årgång 17, 1934 Första häftet 654. Lös ekvationen sin x + cos x + tan x + cot x = 2. (S. B.) 655. Tre av rötterna till ekvationen x 4 + ax 2 + bx + c = 0 äro x 1, x 2 och x 3. Beräkna x 2 1 + x2 2 + x2

Läs mer

Vektoranalys I. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

Vektoranalys I. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik Vektoranalys I Anders Karlsson Institutionen för elektro- och informationsteknik 2 september 2015 Översikt över de tre föreläsningarna 1. Grundläggande begrepp inom vektoranalysen, nablaoperatorn samt

Läs mer

Linjära avbildningar. Låt R n vara mängden av alla vektorer med n komponenter, d.v.s. x 1 x 2. x = R n = x n

Linjära avbildningar. Låt R n vara mängden av alla vektorer med n komponenter, d.v.s. x 1 x 2. x = R n = x n Linjära avbildningar Låt R n vara mängden av alla vektorer med n komponenter, d.v.s. R n = { x = x x. x n } x, x,..., x n R. Vi räknar med vektorer x, y likandant som i planet och i rymden. vektorsumma:

Läs mer

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH

KOKBOKEN 1. Håkan Strömberg KTH STH KOKBOKEN 1 Håkan Strömberg KTH STH Hösten 2006 Håkan Strömberg 2 KTH Syd Innehåll Olikheter.................................... 6................................. 6 Uppgift 2.................................

Läs mer

Föreläsning 13 Linjär Algebra och Geometri I

Föreläsning 13 Linjär Algebra och Geometri I Föreläsning 13 Linjär Algebra och Geometri I Se slide 1: det är i rymden oftast lättast att jobba med parametrar för linjer och ekvationer för plan. Exempel: Låt l : (x, y, z) = (1 t, 3 + t, 4t), t R och

Läs mer

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING II. Föreläsning II. Mikael P. Sundqvist

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING II. Föreläsning II. Mikael P. Sundqvist Föreläsning II Mikael P. Sundqvist Att bygga matematisk teori Odefinierade begrepp Axiom påstående som ej behöver bevisas Definition namn på begrepp Sats påstående som måste bevisas Lemma hjälpsats Proposition

Läs mer

Skalärprodukt (lösningar)

Skalärprodukt (lösningar) Skalärprodukt (lösningar) 404. Nej : 40. Utnyttja definitionen u v u v cos θ u v 4 6 u och distributiviteten (u v) (u + v) u u 6v u + u v v v 4 5 6 0 (Ritar man noggrant, ser man att u v och u + v mycket

Läs mer

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R

P Q = ( 2, 1, 1), P R = (0, 1, 0) och QR = (2, 2, 1). arean = 1 2 P Q P R 1 Matematiska Institutionen KTH Lösningar till några övningar på geometri och vektorer inför lappskrivning nummer 2 på kursen Linjär algebra II, SF1604, vt11. 1. En triangel har hörn i punkterna (1, 2,

Läs mer

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper

Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper Om ellipsen och hyperbelns optiska egenskaper Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning Ellipser och hyperbler är, liksom parabeln, s.k. kägelsnitt, dvs kurvor som uppkommer

Läs mer

Enklare matematiska uppgifter

Enklare matematiska uppgifter Elementa Årgång 4, 94 Årgång 4, 94 Första häftet 47. Om en triangels hörn speglas i motstående sidor, bilda spegelbilderna en liksidig triangel. Beräkna den ursprungliga triangelns vinklar. 48. Att konstruera

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Z

Sammanfattningar Matematikboken Z Sammanfattningar Matematikboken Z KAPitel procent och statistik Procent Ordet procent betyder hundradel och anger hur stor del av det hela som något är. Procentform och 45 % = 0,45 6,5 % = 0,065 decimalform

Läs mer

1 Ortogonalitet. 1.1 Skalär produkt. Man kan tala om vinkel mellan vektorer.

1 Ortogonalitet. 1.1 Skalär produkt. Man kan tala om vinkel mellan vektorer. Ortogonalitet Man kan tala om vinkel mellan vektorer.. Skalär produkt Vi definierar längden (eller normen) av en vektor som ett reellt tal 0 (Se boken avsnitt.). Vi definierar skalär produkt (Inner product),

Läs mer

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet

Enklare uppgifter, avsedda för skolstadiet Elementa Årgång 1, 198 Årgång 1, 198 Första häftet 97. Ett helt tal består av 6n siffror. I var och en av de på varandra följande grupperna av 6 siffror angiva de 3 första siffrorna samma tresiffriga tal

Läs mer

Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010

Veckoblad 4, Linjär algebra IT, VT2010 Veckoblad, Linjär algebra IT, VT Under den fjärde veckan ska vi under måndagens föreläsning se hur man generaliserar vektorer i planet och rummet till vektorer med godtycklig dimension. Vi kommer också

Läs mer