Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete?

Transkript

1 Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi och kriminologi CAPS Center for Criminological and Psychosocial Research Örebro Universitet

2 Något om mig o Professor i psykologi och kriminologi. o Forskare, lärare, chef för enheten för kriminologi vid Örebro universitet. Föreläser och utbildar mycket ute i praktik t.ex. i socialtjänsten. o Författare till fler än 100 publicerade artiklar, bokkapitel och böcker. o Vetenskapligt råd vid; o Socialstyrelsen o Statens Institutionsstyrelse (SiS) o Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)

3 Normbrytande beteende o Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig o aggressiva, utagerande beteenden mot andra människor och djur o t.ex. slå, sparka, hota o icke-aggressiva normbrytande beteenden o t.ex. bryta mot föräldrars regler, snatta, stjäla saker, vandalisera, skolka från skolan, klottra o Psykiatrisk diagnos: o Conduct Disorder (Uppförandestörning)

4 Hur vanligt i olika åldrar? (se Andershed & Andershed, 2005) Normbrytande beteende % Pojkar Flickor Barndom Ungdom Vuxenålder Ålder

5 Risk- och skyddsfaktorer (se Andershed & Andershed, 2009) o En riskfaktor är något som ökar sannolikheten eller risken o Inte nödvändigtvis en direkt orsaksfaktor o En skyddsfaktor är något som ökar motståndskraften hos en individ o Gör så att man klarar av risker bättre o Utvecklar kanske inte problem trots risker närvarande o Ökar chanserna för positiv utveckling i närvaro av riskfaktorer

6 Är samband = orsak-verkan?

7 Är samband = orsak-verkan? (forts.)

8 Varför viktigt att fokusera risk- och skyddsfaktorer? o Insatser som fokuserar på forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer är mer effektiva än insatser som inte gör det (se t.ex. Farrington & Welsh, 2007) o Finns en hel del kunskap från forskning om vilka risk- och skyddsfaktorerna som kan användas i praktik

9 Varför viktigt att fokusera risk- och skyddsfaktorer? (forts.) o Den praktiska användningen av den här kunskapen inom hälsovården, förskolan, skolan, socialtjänsten och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad. o Finns en längre tradition av att använda denna typ av kunskap/forskning i medicinsk praktik o T.ex. en hälsoundersökning. o Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser! o Syfte att upptäcka för att hjälpa, inte att stigmatisera/stämpla o Ett konkret sätt att arbete mer i linje med en evidensbaserad praktik! o Forskningskunskap om risk- och skyddsfaktorer = Bästa tillgängliga kunskap/evidens

10 Vilka är risk- och skyddsfaktorerna? (se t.ex. Andershed & Andershed, 2009) o o o o Holistisktinteraktionistiskt perspektiv nödvändigt Forskning har identifierat ett stort antal faktorer som ökar och minskar risken På flera olika nivåer Dock ofta olika för olika individer

11 Exempel på riskfaktorer för normbrytande/kriminellt beteende bland unga (se Andershed & Andershed, 2009 för en översikt) Hos den unge Hos familjen o Trotsighet, ilska eller oräddhet o Föräldrarnas egna svårigheter o Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter o Svårigheter i föräldrabarnrelationen o Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger o Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier o Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer o Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder o Nedstämdhet eller självskadande beteende o Normbrytande beteende o Alkohol- eller droganvändning o Problematiska kamratrelationer

12 Exempel på skyddsfaktorer för kriminellt beteende bland unga (se Andershed & Andershed, 2009 för en översikt) Hos den unge Hos familjen o Positiv skolanknytning och prestationer o Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd o Positiva förhållningssätt eller problemlösningar o Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier o Positiva umgängen och aktiviteter o Föräldrarnas medvetenhet och motivation o Den unges medvetenhet och motivation

13 Olika typer av riskfaktorer? o Direkta vs. indirekta o Initierande vs. upprätthållande o Statiska vs. dynamiska A D B E C F

14 Många enskilda riskfaktorer är svaga o Enskilda riskfaktorer är ofta relativt svaga. o Många har en styrka på ca 0,20-0,40 (max 1.0) o Alltså, många individer som har en enskild, isolerad riskfaktor kommer aldrig att utveckla det utfall som riskfaktorn ökar risken för o Men, riskfaktorer har tydliga kumulativa effekter o Dvs. ju fler riskfaktorer desto högre risk

15 Ju fler riskfaktorer desto högre risk (Farrington, 2003) % dömda för brott Antal riskfaktorer

16 Percentage Commiting Violence Ju fler riskfaktorer desto högre risk (Loeber m.fl., 2005) 100% 75% 50% 25% 0% Base Rate Number of Violence Risk Factors

17 % Persistent Serious Delinquents Ju fler skyddsfaktorer desto mindre sannolikhet att utveckla normbrytande beteende (Stouthamer-Loeber m.fl., 2002) Promotive Oldest Sample Youngest Sample Risk * N < 5 (oldest sample) + n/a (youngest sample)

18 Hur och varför är riskfaktorer för normbrytande beteende/brott just riskfaktorer och hur hänger de ihop? Kräver integrerade/komplexa teorier Ett exempel The Integrated Cognitive Antisocial Potential (ICAP) theory David P. Farrington (2005)

19 Låg inkomst Arbetslöshet Bristfällig skolgång Kriminella föräldrar, Normbrytande kamrater, Normbrytande skolor Område med mkt kriminalitet Bristfälliga uppfostringsstrategier Brustna familjer Låg ångest LT Energigivande, förmågor Antisociala modeller Anknytning Socialisation Livshändelser KT Energigivande faktorer: Uttråkad, arg, onykter, frustrerad, manliga kamrater LT normbrytande-potential: Mellan-individskillnader KT normbrytande-potential: Inom-individvariationer Impulsivitet Möjligheter Offer LT = Långtids KT = Korttids Kognitiva processer: Beslut, kostnader, vinster, sannolikheter Kriminellt beteende Rutinaktiviteter Konsekvenser: Förstärkning Bestraffning, stämpling, inlärning

20 Två kriminalitetsvägar föreslås i Moffitts teori (Moffitt, 1993)

21 Egentligen flera olika kriminalitetsvägar (se t.ex. Bushway m.fl., 2003)

22 Resultat från den svenska longitudinella studien IDA-programmet - Olika kriminalitetsvägar (se Corovic, Colins, Andershed, & Andershed, 2015) o IDA = Individual Development and Adaptation se o Studie av ca personer från 10 års ålder och upp till 50 års ålder 22

23 Resultat från den svenska longitudinella studien IDA - Olika kriminalitetsvägar (forts.) o Stabilt kriminella / Persistent offenders o Startar i barndomen/tidig ungdomsålder och fortsätter upp i vuxen ålder den mest frekvent kriminella och mest riskfaktorstyngda gruppen o Tidigdebutanter men avtagande o Startar i barndomen/tidig ungdomsålder men slutar i ungdomsåren o Ungdomsbegränsade o Startar och slutar under ungdomsåren o Ungdomsstartande o Startar i ungomsåren och fortsätter upp i vuxen ålder o Vuxendebutanter o Startar i vuxen ålder

24 En heterogen grupp redan i barndomen? o Normbrytande beteende utvecklas på olika sätt hos olika barn o Vilka faktorer har samband med olika utvecklingar av normbrytande beteende?

25 Resultat från den svenska SOFIA-studien o En longitudinell studie från 3 års ålder upp till vuxen ålder o barn i en mellanstor svensk kommun o Se

26 Normbrytande beteende Mått på normbrytande beteende o Föräldrar och förskolelärare/lärare har svarat på frågor om alla individuella barn Har retat andra Har varit osams/i konflikt med vuxna Har brutit mot viktiga regler på förskolan Har hotat någon Har slagit, rivit, puttat, sparkat eller kastat något på andra utan påtaglig anledning Har slagit, rivit, puttat, sparkat eller kastat något på andra när han/hon blivit provocerad/stressad Har tagit saker utan lov som tillhör någon annan Har medvetet tagit sönder eller förstört något Har varit väldigt arg Har avbrutit/förstört andra barns lekar och aktiviteter

27 Utvecklingsvägar av normbrytande beteende (Klingzell, Andershed, mfl., 2015) 3,5 3 2,5 2 1, år 4-6 år 5-7 år Stabilt lågt normbrytande beteende 72.4% Ökande normbrytande beteende 9.6% Minskande normbrytande beteende 10.0% Stabilt högt normbrytande beteende 8.0%

28 Könsskillnader? Utvecklingsväg av normbrytande beteende Andel pojkar Andel flickor Stabilt högt normbrytande beteende 12,2% 3,3% Ökande normbrytande beteende 12,2% 6,5% Minskande normbrytande beteende 11,2% 8,7% Stabilt lågt normbrytande beteende 64,4% 81,5%

29 Vad hos barnet har samband med de olika utvecklingsvägarna av normbrytande beteende?

30 Flera svårigheter/problem hos barnet har visat sig hänga samman med normbrytande beteende o Empatisvårigheter, ADHD-symptom, impulsivitet och behov av omväxling, samt internaliserade problem har samband med normbrytande beteende o Från tidigare forskning vet vi dock mindre om: o Hur hänger dessa svårigheter /problem samman med olika utvecklingsvägar av normbrytande beteende?

31 Empatisvårigheter Impulsivitet, behov av omväxling AD/HD symtom Internaliserande problem Måtten som använts 10 påståenden T.ex. Uttrycker sällan medkänsla för andra Verkar oftast inte dela andras glädje och sorg Verkar aldrig ha dåligt samvete för saker som han/hon gjort 10 påståenden T. ex. Har ofta svårt att vänta på sin tur Gör ofta saker utan att tänka sig för innan Verkar snabbt bli uttråkad 18 påståenden T. ex. Har ofta svårt att hålla händer och fötter stilla eller att sitta still Springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt Avbryter ofta andra eller tränger sig på (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller aktiviteter) 2 påståenden Är ofta ängslig, orolig eller nervös Är ofta nedstämd eller ledsen (t.ex. grubblar, gråter, är bekymrad, sitter själv och ser ledsen ut, etc.)

32 Andelen barn med olika svårigheter/problem inom de fyra olika utvecklingsvägarna

33 Vad säger dessa resultat? o Dvs. barn med högt normbrytande beteende tenderar att också ha svårigheter inom dessa andra områden o Särskilt tydligt : o Empatisvårigheter och impulsivitet och behov av omväxling följer tydligt utvecklingen av normbrytande beteende o Kan inte säga med säkerhet att dessa svårigheter/problem orsakar normbrytande beteende

34 Vad säger dessa resultat? (forts.) o Visar att det många vanligen tänker på som relativt oföränderligt såsom t.ex. o Empati o Impulsivitet och behov av omväxling o AD/HD symtom o Faktiskt är föränderliga o Tydligt från resultatet är att många av barnen faktiskt förändras över tid i dessa svårigheter/problem o Visar att dessa riskfaktorer sannolikt går att påverka!

35 AD/HD-symtom och risk för normbrytande beteende (se t.ex. Waschbusch, 2002) o När AD/HD-problem i ung ålder kombineras med normbrytande beteende hos samma barn o Mycket hög risk för långvariga psykosociala problem i vuxen ålder o Kriminalitet, missbruk, psykiatriska diagnoser, etc. o En av de viktigaste kombinationerna av riskfaktorer att uppmärksamma hos barn! o Om man behandlar ADHD effektivt då?

36 ADHD-medicinering kan minska risken för brott (Lichtenstein m.fl., 2012)

37 Hur använda risk- och skyddsfaktorer i praktiskt arbete?

38 Praktiskt arbete med ett risk-skyddsperspektiv Riskfokuserad prevention (Farrington & Welsh, 2007) o Identifiera och gradera riskfaktorer o Riskfaktorer som vi vet från forskning är just riskfaktorer o Identifiera och gradera skyddsfaktorer o Skyddsfaktorer som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer o Arbeta för att genom insatser: o Reducera/avhjälpa riskfaktorerna o Stärka skyddsfaktorerna

39 Bedömning, insatser, uppföljning (Andershed, Andershed & Farrington, 2012) Strukturerad bedömning av risk och skyddande faktorer, av utbildade professionella Observerade faktorer Starka riskfaktorer, t.ex. Aggressivitet Hyperaktivitet Bristfälligt föräldraskap Rejektion Svaga skyddande faktorer, t.ex. Tillgivenhet Trygghet Analys av utbildade professionella rörande Risk? Behov? Responsivitet? Analys för att utforma en plan för insatser Tillgängliga insatser Intervention A Intervention B Intervention C Intervention D Intervention E Uppföljning, uppföljande bedömning Systematisk uppföljning

40 Hur bedöma/utreda risk- och skyddsfaktorer? Behöver vi stöd av instrument/checklistor?

41 Är linjerna A och B lika långa? o Utan bedömningsinstrument: o Svarsalternativ: o o o Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. o Med bedömningsinstrument: o Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa o Vi gör korrekt och samma bedömning! A B

42 o Ca 3-17% leder till komplikationer eller dödsfall o Inte ovanligt att enkla handhavandefel eller bristfällig planering av operationen är orsaken Källa: WHO

43

44 o Komplikationer minskade med 36 % o Dödsfall minskade med 47 % (se Haynes m.fl., 2007)

45 o Infektioner minskade med över 50% o Många liv räddades (Pronovost m.fl., 2006)

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56 Varför använder inte ALLA checklistor? - Verkar tråkigt - JAG behöver det inte - Det tar onödig tid Om du skulle opereras skulle du vilja att checklistan användes? 93% svarade JA

57 Blir man hjälpt av checklistor/instrument i psykosocialt arbete med barn? Exemplet ESTER

58 Vad är ESTER? (se Andershed & Andershed, 2010) o Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer. Se o Ett forskningsbaserat bedömningssystem som innehåller o (1) ett screeningsystem (ESTER-screening) o (2) ett strukturerat bedömningsinstrument (ESTERbedömning). o Ett datorstöd som förenklar tolkning av resultat, professionellt samarbete, etc. o Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland unga (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende o Kan användas både i förebyggande och behandlande sammanhang ESTER

59 Risk-skydds profil

60 Sammanställning över tid av varje risk- och skyddsfaktor

61 Kan användas av alla verksamheter som arbetar med barn och ungdomar o Förbättra kommunikation och samarbete mellan verksamheter o Datorstödet förenklar samarbete ESTER

62 ESTER-bedömning o Strukturerat risk-behovsbedömningsinstrument av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende o 19 risk- och skyddsfaktorer o Beslutstöd inför insatser o Inbjuder till uppföljande bedömningar (t.ex. före och efter insatser) o Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och samarbete ESTER

63 Riskfaktorer som bedöms med ESTER-bedömning Hos den unge Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Hos familjen Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldrabarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier ESTER

64 Skyddsfaktorer som bedöms med ESTER-bedömning Hos den unge Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Hos familjen Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation ESTER

65 Struktur (instrument) bättre än ostruktur (inget instrument)? o En vanlig hypotes bland forskare: o Bedömningar som görs med hjälp av ett strukturerat instrument leder inte bara till samstämmiga och adekvata bedömningar utan också o mer adekvata och samstämmiga bedömningar jämfört med när ett strukturerat instrument INTE används o Stämmer det?

66 Socialsekreterare som använder instrument/checklista jämfört med de som inte gör det? (Andershed & Andershed, 2015) o 30 socialsekreterare utbildade i ett strukturerat instrument/checklista (ESTER-bedömning) fick i uppgift att bedöma ett skriftligt/fiktivt fall om Kalle 14 år o 30 andra socialsekreterare fick samma uppgift men var inte utbildade i och använde inte något strukturerat instrument/checklista dock BBIC o Uppgift: Vad är viktigt att uppmärksamma hos Kalle för att man ska kunna hjälpa honom?

67 Resultat: Hur många av de åtta riskfaktorerna identifierade man? Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument (n=30) (Andershed & Andershed, 2015)

68 Resultat: Hur många av de fyra skyddsfaktorerna identifierade man? Antal skyddsfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 4 10% 0% 3 20% 0% 2 20% 3% 1 17% 3% 0 33% 94% Utan instrument (n=30) (Andershed & Andershed, 2015)

69 Resultat: Chefers uppfattning om bedömningarna? Med ESTERbedömning (n=30) Utan instrument (n=30) T-värde (fg) På hela taget en adekvat/bra bedömning? 1. Inte alls adekvat 2. I viss mån adekvat 3. Adekvat 4. Mycket adekvat Missat att uppmärksamma saker? 1. Nej 2. Ja, något enstaka 3. Ja, flera Är det rätt insatser som föreslås? 1. Nej, troligen inte 2. Ja, delvis 3. Ja, sannolikt Medelvärde *** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Medelvärde 2,78 2,42 2,43*** (58) 1,43 1,88-4,26*** (58) 2,12 1,95 1,48+ (58) (Andershed & Andershed, 2015)

70 När professionella gör ESTER-bedömningar på riktiga barn och ungdomar? (Andershed & Andershed, under författande) o ESTER-bedömningar i vanlig praktik jämfört med barn som inte bedöms med ESTER-bedömning o Socialtjänst och förskola/skola och i samverkansteam o 65 ESTER-bedömda barn och ungdomar o 85% pojkar Ålder: 1-17 år. m = 10,29 (SD =3,96) o 30 barn och ungdomar i en jämförelsegrupp o 80% pojkar Ålder: 1-18 år. m = 10,25 (SD = 4,38) o De följdes i 1 år efter den första bedömningen.

71 Professionellas beskrivningar av insatserna Insatserna har fokuserat på att förändra evidensbaserade riskoch skyddsfaktorer för normbrytande beteende Insatserna har skräddarsytts efter den unges specifika behov (risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende) (Andershed & Andershed, under författande) ESTER-bedömning vid första bedömning N=65 81% 17% 67% 73% Ej ESTER-bedömning vid första bedömning N=30

72 Användning av ESTER-bedömning samband med att normbrytande beteende minskar mer Normbrytande beteende 1,5 Hög 1,45 1,4 1,35 ESTER-bedömning vid första bedömning Ej ESTER-bedömning vid första bedömning 1,3 Låg 1,25 Första bedömning 1-årsuppföljning (Andershed & Andershed, under författande)

73 Sammanfattning och slutsatser o Den praktiska användningen av kunskapen om risk- och skyddsfaktorer inom förskolan/skolan, socialtjänsten och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad. o Finns en längre tradition av att använda denna typ av kunskap/forskning i medicinsk praktik dvs. finns att lära ifrån o Ett konkret sätt att arbeta evidensbaserat och öka möjligheterna till effektivare insatser att använda sig av kunskap från forskning! o Att effektivt uppmärksamma och behandla neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är EN viktig del. o Finns dock också många andra viktiga risk- och skyddsfaktorer o Med strukturerade instrument / checklistor som stöd blir bedömningar mer o samstämmiga o adekvata/evidensbaserade o fokuserade på risk-skydd -> effektivare insatser!

74 Tack. Kontaktinformation: Henrik Andershed, professor Örebro universitet E-post: