Programmet introducerades och deltagarna vid de olika borden fick presentera sig för varandra.

Transkript

1 Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR hälsade alla välkomna och presenterade även medarbetarna inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Gun Sand, Lotta Wall, Margrethe Kristensson & Viktor Andersson. Programmet introducerades och deltagarna vid de olika borden fick presentera sig för varandra. Madeleine Dahlgren, Kommunalråd (S) i Lilla Edet inledde dagen. NATIONELLA PROJEKTET: PINOCCHIO Ylva Söderlind, Sveriges kommer och landsting (SKL) Ylva visade en PowerPoint över hur man arbetat med Pinocchio i landet. Det är ett genombrottsprojekt för att förbättra arbetet för barn upp till tolv år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende. PowerPointen medsändes dessa anteckningar. Varför heter det då Pinocchio? Det handlar om symboliken i den gamla sagan, med samma namn. Likt trädockan som tränas till att bli en pojke, så har inte barn alla färdigheterna från början utan vilseleds och hamnar i faror. Men Pinocchio hittar också till slut sin mentor och sin pappa, där han får hjälp att veta hur han skall vara. Projektet skall försöka efterlikna symboliken att hjälpa de barn som likhet med Pinocchio har svårigheter. Målen med projektet är först och främst att minska antalet barn i normbrytande beteende; att utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer mellan verksamheter och organisationer som främjar förebyggande arbete; öka användningen av evidensbaserade metoder som följs upp och utvärderas samt att undersöka om Genombrott som metodik för förbättringsarbete är tillämpbar inom detta område. 18 team (ca 140 deltagare, 2008) deltog första gången. Eftersom det var så stor efterfrågan startades omgång 2 med 12 team (ca 120, 2008) där förhoppningen var att alla skulle vilja använda standardiserade bedömningsinstrument. Två forskningsstudier följer projektet: Pinocchio 1: Frågeställning: Är genombrottsmetodiken tillämpbar inom detta område? Pinocchio 2: Frågeställning: Vilka är framgångsfaktorerna i arbete med barn med risk för långvarigt normbrytande beteende? Mer info på FORSKNINGEN Anna Karin Andershed, Örebro universitet Anna Karin Andershed hade dessvärre blivit sjuk och Ylva framförde hennes presentation istället med det material som fanns tillgängligt. Materialet medsändes dessa anteckningar. Vilka barn är det vi talar om? Barn som uppvisar normbrytande beteende. Det är således av vikt att veta vad normbrytande beteende innebär; beteende som bryter mot rådande normer 1

2 och regler i den miljö individen befinner sig i, exempelvis aggressiva, utagerande beteenden som att slå andra människor och djur samt icke-aggressiva som att bryta mot föräldrars regler, snatta, stjäla, vandalisera, skolka från skolan och klottra. Barnen med normbrytande beteende kan börja märkas i 1,5 till 2 års ålder, då man börjar ana att det inte bara är ett livligt barn utan kanske även något mer. Vid 17-års ålder kulminerar det normbrytande beteendet. En del av gruppen 12-åringar återfinns senare i vuxen ålder med kriminellt och socialt belastat beteende. Hälften av barnen klarar sig ändå. Men ju tidigare barnen debuterar, desto större är risken för normbrytande beteende (80 % pojkar, 20 % flickor). Därför är det stor anledning att se barnen tidigt. Riskfaktorerna återfinns på fler nivåer. Det är viktigt att man tar med alla. Teamen har arbetat med att sätta in insatser på flera nivåer. Sammansättningen av riskfaktorerna är viktig att beakta och när de uppträder samtidigt är risken för normbrytande beteende större. Sven Östlund från Öckerö kompletterade med information om ESTER (Materialet om ESTER medsändes dessa anteckningar). Formuläret, kommer att finnas på nätet på Unikt med ESTER är att det används över verksamhetsgränserna. Man lär sig ESTER av att använda det. KOMMUNEXEMPLEN Fyra kommuner presenterade hur de arbetat med projektet: Vilka problem de har fått hantera, hur processen gått och vad de lärt sig och kommit fram till. De fyra kommunerna var: Öckerö, Tjörn, Lerum och Härryda. I de fyra exemplen presenteras de tankar som varit speciellt signifikanta för vederbörande kommun. För att undvika upprepning så blir dokumentationen kortare ju fler kommuner som presenterar sig. För vidare läsning medsänds samtliga kommuners PowerPoint-presentationer i sin helhet. ÖCKERÖ Birgitta Hansson Specialpedagog, Barn- och utbildningsförvaltningen och Sven Östlund Psykolog, Barnmedicin Öckerös visade sitt ESTER-formulär med risk- och bedömningsfaktorer. Den som är närmast barnet är ansvarar för att formuläret fylls i. Därefter visade Öckerö en PowerPoint om projektet (presentationen medsändes dessa anteckningar). Projektet redovisas genom fyra hörnstenar; eleven; föräldrarna; pedagogerna; samordnaren/nätverksmöte. Alla elever skall ha ett stöd, även om de inte har ett normbrytande beteende. Detta är en rättighet. På Öckerö har man arbetat med barnsamtal och utgår från Jag-kan-metoden av Ben Furman, psykiatriker från Finland. Metoden innehåller femton steg 2

3 På Öckero har man regelbundna samtal med föräldrarna en gång/månad, där barnen också deltar till viss del. Det är viktigt med en gemensam plattform. Man kan inte göra underverk, men tillsammans kan man förändra - de små stegen blir på sikt stora. Föräldrarna skall känna att de duger som föräldrar. Alla pedagoger har fått handledning. Det finns en tyst kunskap som är viktig att utveckla. Öckerö utgår från Nolans modell; planerar, vilken färdighet skall eleven träna på, hur skall jag vara en bra supporter, hur gick det bra, vad gick bra, vad gick mindre bra? De som ingår i projektet har en person som är knuten till en. Samordnaren bjuder in de personer som skall vara med vid mötena. Föräldrarna får önska vilka som skall närvara på mötena. På dessa träffar avgör man om det är andra insatser som skall sättas in. Kommunen har även ordnat studiecirklar där man bjudit in olika verksamheter. TJÖRN Helena Broberg, socialsekreterare, Individ- och familjeomsorgen och Susanne Pettersson, specialpedagog På Tjörn ingår nio personer i projektet; skolsköterskor, specialpedagoger, kuratorer och familjepedagoger m.fl. Behov av projektet, vad har vi för kompetens att utgå från? - Utveckla rutiner (vem/vilka gör vad och hur?) - Inventera våra insatser och synliggöra dessa för varandra - Det fanns olika teorier och kunskap kring barns behov och Tjörn såg detta som en styrka - Kunskap och möjligheter för att bygga nätverk Mål - Att riskfaktorerna skall minska - Barn och familjer skall erbjudas insatser efter EARL-bedömning - Föräldrar skall uppleva sig delaktiga Vad innebär detta på Tjörn? - Samsyn, gemensam plattform för våra insatser EARL - Användning av EARL och SDQ och föräldrautvärdering med VAS-skala - Möjligheter att finna bra former för samverkan - Deltagare från olika bakgrund ger olika infallsvinklar - Kompetensutbyte - Kontinuerliga projektträffar - Utbildning för projektdeltagarna Vem erbjöds delta i projektet? - Barn under tolv, aktuella i flera olika verksamheter - Barn under tolv, som sökt till skolans Centrala Elevhälsa Exempel på insatser Evidensbaserade insatser men även vardagsmetoder. 3

4 Förändringar - Tvärprofessionell handledning - Byte av tid från eftermiddagen till förmiddagen (då barnen inte vara lika trötta) - Samtalsstöd till föräldrar från socialtjänsten - Nätverksmöten - Fritidsassistent har initierat fritidsaktiviteter - Barnets deltagande i kommunens stödgrupp för barn till föräldrar med missbruk eller psykisk ohälsa Process En kontaktperson som från föräldrarna får skriftligt samtyckte, samlar in information och utifrån den insamlingen gör en EARL-bedömning. Sedan anordnas ett nätverksmöte där man går igenom hur det ser ut. Frågor som hur skall vi gå vidare, vilka insatser skall sättas in diskuteras. Dessa insatser genomförs. Efter ett halvår gör man en ny EARL-bedömning och går vidare därifrån. Erfarenheter Tjörn gjort - Broar har byggts mellan verksamheter, och en ökad förståelse för andra verksamheter har tillkommit - Samtycket är en förutsättning för det framtida arbetet - Socialtjänstens verktyg har blivit mer synliga - Svårigheter att i praktiken prioritera projektarbetet - Förändringar tar tid! (enligt forskare, 2-4 år för implementering) Vinster - Föräldrarna upplever delaktighet. Kontakt fungerar som spindel - Förebyggande insatser istället för anmälan - Tydligare struktur för arbetet - Samordna insatserna, rätt insats vid rätt tillfälle. - Ekonomiska vinster för kommunen - Användandet av befintliga kompetensresurser - Helheten blir större än summan av delarna LERUM Lena Thorén, Invid- och familjeomsorgen och Ulla-Britt Caping-Salas, skola Lerum Förbättringsteamet består av IFO, KRESAM (Kreativ samverkan för barn och ungdomar i Lerums kommun) och har som uppgift att skapa samverkan mellan myndigheter för att lösa problem för barn och unga, BUP & Lektorpsskolan. Mål Målen med projektet är att riskfaktorerna skall minska och skyddsfaktorerna skall öka samt att skolpersonalen skall uppleva att de är nöjda med skoldagarna. De skall uppnå betyget 4-5 på en 5-gradig skala. 4

5 Arbetsgång Det är viktigt att få en struktur på processen (se bifogad fil). Insatser: Lerum har arbetat med Genombrottsmetoden. De har planerat så att föräldrar hämtar och lämnar barnet. Barnet placeras även strategiskt i klassrummet för att minska surr. Lerum har även använt sig av nätverksmöten och coachning. Därefter har olika åtgärder vidtagits när ESTER-bedömningar gjorts. Ett problem är hur man väger samman resultaten i ESTER. Lerum har försökt lösa detta. Vilka risker och vilka skydd är det som har höga poäng? Det vill säga vilka behöver man arbeta mer med. HÄRRYDA Anna-Carin Tonnvik, Socionom/familjebehandlare Resursenheten Barn och ungdom och Agneta Blom, enhetschef Resursenheten I Härryda har man genomfört ett ESTER-frågeformulär på en hel klass på 25 elever och även använt sig av bland annat Active Parenting som är en föräldrakurs. Det är viktigt att fokusera på vad det är som gör att ett barn trotsar. Detta var något som lärdes ut i Active Parenting. Det är även viktigt att fokusera på vad varje barns behov är. Härryda har erbjudit föräldrastöd till de bedömda barnen, riktad handledning till lärarna och specifika insatser till de bedömda barnen. Härryda har arbetat med en omgjord PSDA-cykel som innehåller stegen; agera, planera, analysera och testa. Eftersom Härryda har satt in många insatser på olika nivåer är det svårt att veta vilken det är som hjälpt. Dock är det inte det viktiga, utan att det faktiskt har blivit bättre. AVSLUTANDE ORD Margrethe Kristensson, GR Utbildning avslutade dagen och berättade bl.a. att det gemensamma för samtliga MIR-dagar är att det handlar om samverkan. Även GR: s arbete med MIR innebär samverkan eftersom tre avdelningar arbetar tillsammans med projektet. Hon avslutade med följande ord: Tidiga insatser har de bästa effekterna och är de minst kostsamma, en tanke och ett resonemang som präglat hela dagens tema. För dokumentationen stod Viktor Andersson, GR Utbildning 5