Behöver vi checklistor och instrument?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behöver vi checklistor och instrument?"

Transkript

1 Behöver vi checklistor och instrument? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research Örebro universitet, Sverige Mycket kunskap finns och kommer att öka om VAD som bör fokuseras och HUR vi bör sätta in insatser Kunskapen används inte systematiskt Stor tilltro finns till att utbildning och erfarenhet räcker Människans kognition och minne är dock begränsat och otillförlitligt 1

2 Hur kan vi tillse att vi oftare gör rätt saker implementerar saker rätt? T.ex. Hur kan vi börja använda oss av metoder för föräldrastöd? Implementering: De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet. Införandet av nya idéer, rutiner, metoder misslyckas ofta Ofta underskattas själva implementeringsprocessen Med kunskap om förändringsarbete genomförs 80 procent efter tre år. Utan kunskap genomförs 14 procent efter i genomsnitt 17 år (Socialstyrelsen, Om implementering). Varför är brister i implementering allvarligt? (se Andershed, Andershed, Söderholm-Carpelan, 2010) Effektiva metoder kanske aldrig börjar användas eller så dör de ut Vanligt fenomen att personal utbildas men att inget sedan händer Effektiva metoder som inte används rätt tappar i effektivitet i värsta fall blir de kontraproduktiva/skadliga (se t.ex. Andershed m.fl. 2010) Alltså Viktigt att inte bara besluta om goda arbetssätt/metoder och insatser Implementeringen måste tas på allvar och göras bra! 2

3 Vanliga missförstånd om implementering (Socialstyrelsen, Om implementering) Utbildning leder till användning Förändring sker snabbt Huvudsaken att man tror på det man gör för att det ska bli bra Människor behöver bara upplysas för att nya arbetssätt ska börja användas Effektiva metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet DETTA ÄR ALLTSÅ MISSFÖRSTÅND! Det är enkelt och effektivt att tvätta händerna Men implementeras det? Ignaz Semmelweis ( ) Chef förlossningsavdelning i Wien Samband obduktion av lik och barnsängsfeber Spädbarnsdödlighet minskade drastiskt när vårdgivarna tvättade händerna Upptäckt 1847 Erfarna läkare tvättade händerna 2 ggr under 21 timmars ronder (Bartzokas, 1995) Självrapporterad handtvätt bland läkare 73% -- observerad 9% (Tibbals, 1995) 3

4 Angivna hinder mot handtvätt (Grol & Grimshaw, 2003) Hudirritation 81% Glömmer bort 65% Inga komplikationer 61% Omöjligt att göra under arbetet 61% Tidskrävande 50% Ingen kontrollerar 50% Sjukhuset saknar riktlinjer 49% Ledningen är ointresserad 45% Saknar evidens 43% Saknar tvättställ 42% Aggression Replacement Training i Sverige (Kaunitz & Strandberg, 2009) Introducerades i Sverige i slutet av 1990-talet Från slutenvård till öppenvård Enligt manualen: Gruppverksamhet 3 moduler (sociala färdigheter, ilskekontroll, moraliskt resonerande) 3 lektioner x 10 veckor (minst 20 lektioner totalt) Rollspel Förstärkning och hemuppgifter 4

5 Hur stor andel av kommunerna använder egentligen ART? % 58% 48% 25% Hade ART Alla 3 moduler I grupp Minst 20 lektioner 9% A-C Betydelsen av metodtrohet OCH relation (Barnoski, 2004) En grupp ungdomar och deras föräldrar deltog i Funktionell Familjeterapi (FFT) En jämförelsegrupp av ungdomar fick övervakning FFT-behandlarna/terapeuterna bedömdes utifrån hur väl eller kompetent de följde FFT-metoden i sitt praktiska arbete Bättre effekter bland de ungdomar som träffade FFT-behandlare som var programtrogna och faktiskt genomförde FFT i det praktiska arbetet minskning i återfall i brott - Jämfört med de ungdomar vars terapeuter inte bedömdes jobba efter FFT-metoden De ungdomar vars behandlare inte följde FFT-metoden hade t.o.m. en något högre grad av återfall i brott jämfört med de ungdomar som endast fick övervakning som påföljd Visar att metoden är viktig om den används rätt! 5

6 Betydelsen av metodtrohet OCH relation (forts.) (Barnoski, 2004) Metoden gör dock inte alla enskilda behandlare effektiva Några av de FFT-behandlare som bedömdes vara kompetenta i själva metoden var ändå inte särskilt effektiva i sitt arbete med ungdomarna Deras ungdomar hade ungefär samma återfallsfrekvens som jämförelsegruppen och i vissa fall till och med högre Betydelsen av metodtrohet OCH relation (forts.) (Barnoski, 2004) Dessutom: En av de mest effektiva behandlarna bedömdes icke kompetent i FFT-metoden! Understryker att andra faktorer än själva metoden kan vara helt centrala i förändringsarbete Relationen till den unge och familjen och terapeutens personliga kompetenser att motivera föräldrar och den unge till förändring och påvisa konkreta vägar till ett icke-kriminellt leverne, etc. Slutsats? Metod (rätt använd!) OCH andra faktorer, såsom relation, är betydelsefulla Chanserna till ett bra behandlingsutfall ökar om man använder de manualbaserade programmen på ett professionellt sätt. Man höjer lägstanivån bland de enskilda behandlarna 6

7 Alltså Metoder rätt använda är ofta bra. Finns något annat vi kan göra också än att använda specifika metoder? Vi har oftast tydliga idéer vad som bär göras och i vilken ordning t.ex. när vi bedömer ett barns eller föräldrars behov eller när vi ger föräldrastöd Men, kommer vi alltid ihåg att göra dessa saker och dessutom rätt? Minnet är begränsat Vad kan vi göra? 7

8 Handhavandefel av piloten Vad göra? Mer utbildning? Mer erfarenhet? En checklista 8

9 1,8 miljoner miles utan olyckor med checklistan En på fem miljoner = 0,00% 9

10 Ca 3-17% leder till komplikationer eller dödsfall Inte ovanligt att enkla handhavandefel eller bristfällig planering av operationen är orsaken 10

11 Komplikationer minskade med 36 % Dödsfall minskade med 47 % (se Haynes m.fl., 2007) 11

12 12

13 13

14 14

15 15

16 Är linjerna A och B lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de inte är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! A B

17 Är barnen i mitten lika långa? Utan bedömningsinstrument: Svarsalternativ: Lika långa. Inte lika långa. Vet ej. Med bedömningsinstrument: Användning av linjal som bedömningsinstrument visar att de är lika långa Vi gör korrekt och samma bedömning! ESTER 30 socialsekreterare som använde ESTERchecklistan 30 socialsekreterare som INTE använde checklista Kalle 14 år Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer (Andershed & Andershed, 2010) 17

18 Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERchecklistan (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan checklistan (n=30) Andershed & Andershed, in prep. - Verkar tråkigt - JAG behöver det inte - Det tar onödig tid Om du skulle opereras skulle du vilja att checklistan användes? 93% svarade JA 18

19 15 m/s i sidvind idag Utbildning/fortbildning Erfarenhet Checklistor/instrument/ strukturerade metoder 19

20 Struktur inte tur Dare to be square Instrument/checklistor kan användas på olika nivåer och i olika situationer I samverkan, i bedömningssituation, när man återkopplar, utvärderar, etc. Så att vi inte missar: VAD som bör fokuseras och HUR vi bör sätta in insatserna Tack. Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi E-post: Verksam vid CAPS center for Criminological And PsychoSocial research Örebro universitet, Sverige 20

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? H ENRIK ANDERSHED P R O F E S S O R I P S Y K O L O G I, D O C E N T I K R I M I N O L O G I Ö R E B R O U N I V E R S I T E T Tre frågor Hur kan

Läs mer

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?

Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Verksamma vid CAPS center for Criminological

Läs mer

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd Ulrika Bergström Jag vidarebefordrar presentationen men då utan bilder som kan vara skyddade av upphovsrätten MÅLSÄTTNING Evidensbaserad praktik i hälso-

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Om implementering och förändringsarbete

Om implementering och förändringsarbete Om implementering och förändringsarbete Implementering De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet.

Läs mer

Implementering och att leda en evidensbaserad praktik. Kristin Marklund Ulrika Bergström

Implementering och att leda en evidensbaserad praktik. Kristin Marklund Ulrika Bergström Implementering och att leda en evidensbaserad praktik Kristin Marklund Ulrika Bergström www.evidens.nu Föreläsningens innehåll Vad säger forskningen om implementering? Vad krävs av en chef som vill leda

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation Susanne Strand, docent i kriminologi Forskare vid Institutionen för Juridik, psykologi och socialt arbete Örebro Universitet

Läs mer

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer

ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer ESTER - Evidensbaserad STrukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer Henrik Andershed, Professor Anna-Karin Andershed, Docent Verksamma vid CAPS www.oru.se/jps/caps Örebro universitet Checklistan/instrumentet

Läs mer

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende

Läs mer

Från nyhet till vardagsnytta

Från nyhet till vardagsnytta Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment 1 2010-09-03 karin.guldbrandsson@fhi.se Spridningskurvan (i bästa fall) (E. Rogers 2003) 100% Laggards 0 Innovators

Läs mer

Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete?

Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete? Skydds- och riskfaktorer för normbrytande beteende Hur och varför i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi och kriminologi CAPS Center for Criminological and Psychosocial Research Örebro

Läs mer

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland ART - en kort beskrivning Fältarna, Åland Kort om grundarna: Professor emeritus Arnold P. Goldstein; grundade Center for research on aggression 1981, inriktad på ungdomsvåld, ägnat hela sitt professionella

Läs mer

Från nyhet till vardagsnytta

Från nyhet till vardagsnytta Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment 1 2011-09-02 karin.guldbrandsson@fhi.se 100% 0 Spridningskurvan (i bästa fall) Innovators (E. Rogers 2003) Tid

Läs mer

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med

Läs mer

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka Implementering bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: bold 26pt Implementering och delaktighet att förändra tillsammans Marit Grönberg Eskel 2013-11-11 De procedurer som används för att införa

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Internationella RCT om socialt arbete

Internationella RCT om socialt arbete (Shepherd, 2006) Internationella RCT om socialt arbete (Socialstyrelsen, 2011) 3000 2500 2000 1500 Missbruk Barnavård Familjefrågor Äldreomsorg Funktionshinder Ekonomiskt bistånd 1000 500 0 1988 1990 1992

Läs mer

PYC är ett föräldrautbildningsprogram som utförs i hemmet eller hemliknande miljöer. Det optimala är att träffas en gång i veckan.

PYC är ett föräldrautbildningsprogram som utförs i hemmet eller hemliknande miljöer. Det optimala är att träffas en gång i veckan. Projektet Parenting Young Children (PYC) har pågått sedan 2010. För att det ska vara enkelt att ta del av projektets forskningsresultat görs sammanfattande presentationer på svenska av artiklar som publicerats

Läs mer

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder

Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSDAG OM Risk och skydd, skyddsbedömningar och standardiserade bedömningsmetoder 29 APRIL 2016, HÄRNÖSAND SAMBIBLIOTEKET För handläggare och chefer inom socialtjänstens myndighetsområde,

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Tjänsteskrivelse 2015-06-08 Socialnämnden Analys och kommentarer till Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2015 Bakgrund och ärendebeskrivning SKL och Socialstyrelsen genomför varje år olika

Läs mer

Föräldrar med funktionshinder: Erfarenheter av att implementera ett föräldrastödsprogram i Sverige

Föräldrar med funktionshinder: Erfarenheter av att implementera ett föräldrastödsprogram i Sverige Föräldrar med funktionshinder: Erfarenheter av att implementera ett föräldrastödsprogram i Sverige Den här studien är en del av ett pågående internationellt samarbete mellan forskare och programutvecklare

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen

Läs mer

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Projekt Pinocchio Genombrottsprojekt För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Bakgrund Projekt Pinocchio Kunskap fanns.. Institutet

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE

Löf SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE SÄKER KIRURGI CHECKLISTOR ELLER RESILIENS? PELLE GUSTAFSON DOCENT, CHEFLÄKARE LÖF (F.D. PATIENTFÖRSÄKRINGEN LÖF) Vi försäkrar patienter som undvikbart skadats i offentligt finansierad sjuk- och tandvård

Läs mer

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka

Läs mer

Implementering hur lyckas man?

Implementering hur lyckas man? 1 Implementering hur lyckas man? Rebecca Mosson Enheten för implementering Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) rebecca.mosson@sll.se 2 Vad är implementering De procedurer som används för

Läs mer

Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder med kognitiva svårigheter samt SUF-Kunskapscentrum, forskning och evidens.

Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder med kognitiva svårigheter samt SUF-Kunskapscentrum, forskning och evidens. Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för socialt arbete och psykologi Verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete 22,5 hp HT 2012 Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils

Läs mer

IHF FAMILJEBEHANDLING

IHF FAMILJEBEHANDLING IHF FAMILJEBEHANDLING Utbildning i Lund Tisdagen den 15:e oktober 2013 Carina Hedenborg, specialpedagog Specialpedagog 1-årig grundkurs lösningsfokuserat arbetssätt Marte Meo terapeut Certifierad Föräldrautbildare

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH 2015-02-04 Vad betyder.. Kunskapsbaserad verksamhet Evidensbaserad praktik? Kraven förändras. Kraven utifrån ökar; Tillsynsmyndigheter Brukare/klienter/anhöriga

Läs mer

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga?

Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Statens Haverikommission utreder ett dödsfall Etikfråga? Ansvarsfråga? Verksamhetsfråga? Björn-Erik Erlandsson Deputy Dean, KTH/STH björn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 4 30 1 Historiskt seminarium

Läs mer

Attentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1

Attentions Ekonomikoll. www.attention-riks.se 1 Attentions Ekonomikoll www.attention-riks.se 1 www.attention-riks.se 2 Vad är Ekonomikoll? Ett projekt som riktar sig till unga personer med ADHD och närliggande diagnoser Ska bidra till ökad medvetenhet

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ulla-Britt Söderström 2015-12-04 ON 2015/0123 53803 Omsorgsnämnden Äldres behov i centrum (ÄBIC) - ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Förslag

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet

Läs mer

Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten

Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 februari 2011 TALARE Örebro universitet Umeå kommun Jan Brännström Jan Hjelte Uppsala

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Implementeringsprojekt

Implementeringsprojekt Implementeringsprojekt REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED AD/HD BUP SKÅNE BUP-KONGRESSEN 2014 GUNILLA GRANHOLM, PROJEKTLEDARE Vårdprogram för GOD VÅRD! Mål: En robust implementering av nivådifferentierad

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17

Ärendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14 Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Dnr 2009/375-751 Redovisning av beviljade medel 140 000 kr till projektet Pinocchio ett genombrottsprojekt för tidig identifiering av

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Hur lyckas man med nya arbetssätt?

Hur lyckas man med nya arbetssätt? Hur lyckas man med nya arbetssätt? Henna Hasson, Forskare, Docent Karolinska Institutet Medical Management Centre (MMC) Chef, Enheten för implementering Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES)

Läs mer

En lokal uppföljning av insatsen ART

En lokal uppföljning av insatsen ART En lokal uppföljning av insatsen ART Staffan Wallier, Botkyrka kommun FoU Södertörns skriftserie nr 126/14 1 Förord Denna rapport har författats av Staffan Wallier inom ramen för hans tjänst som utvecklingsledare

Läs mer

Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer

Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer Vikten av att bättre utreda ungas behov innan insats - Risk- och skyddsfaktorer Henrik Andershed Kriminologi / Psykologi Verksam vid Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Örebro universitet

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med

Läs mer

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni: Vid schizofreni: Det allvarligaste Ingen forskning tyder på återhämtning av kognition vare sig på lång eller kort sikt! Ett självständigt Liv (ESL) SBU (2012) Läkemedelsbehandling, patientens delaktighet

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen

Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering av BBIC-systemet i Örebro regionen Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Sida FoU Välfärd 2008-01-30 Rapport 1(10) Marie Gustafsson Socialarbetarnas arbetssätt och inställning till BBIC delrapport inom projektet uppföljning och utvärdering

Läs mer

Tidiga insatser för familjer

Tidiga insatser för familjer Torshávn 27 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Tidiga insatser för familjer 23-05-2013 Nordens Välfärdscenter

Läs mer

MVT. Kistamässan

MVT. Kistamässan MVT Kistamässan 170124 RemoAge Projektperiod 150501-180430 Northern Periphery and Arctic Programme (NPA)- Programme Area Norrbotten Kiruna sjukhus 1 hälsocentral + 1 privat 1 kommun Gällivare sjukhus 3

Läs mer

Vanliga fel vid riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Vanliga fel vid riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Vanliga fel vid riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Förebyggande lagstiftningen Enligt lag måste EU:s arbetsgivare skydda sina arbetstagare från skador på arbetsplatsen. EU:s ramdirektiv

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Så arbetar vi med Återfallsprevention inom SiS

Så arbetar vi med Återfallsprevention inom SiS Så arbetar vi med Återfallsprevention inom SiS Vägledning för implementering av metoden och förslag till rutiner som säkrar kvalitet och god praxis Innehåll Några utgångspunkter...............................

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta

Läs mer

Implementering av FaR från ord till handling

Implementering av FaR från ord till handling Implementering av FaR från ord till handling Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne & Lunds Universitet Malmö, Sverige Min bakgrund MPH, PhD, disputerade

Läs mer

Ledarutveckling för ökad samsyn

Ledarutveckling för ökad samsyn Samsyn Struktur Glädje Ledarutveckling för ökad samsyn Webbaserat program för dig i politiskt styrd organisation som vill öka samsynen i verksamheten Platsoberoende ledarskapsprogram för chefer, arbets-

Läs mer

Projektplan för projektet: Att bedöma risk för våld i nära relationer genom användande av standardiserade riskbedömningsinstrument

Projektplan för projektet: Att bedöma risk för våld i nära relationer genom användande av standardiserade riskbedömningsinstrument 2014-03-25 Projektplan för projektet: Att bedöma risk för våld i nära relationer genom användande av standardiserade riskbedömningsinstrument Uppdragsgivare: Chefsgruppen vid Region Dalarna Bakgrund: Den

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan Förbättringsteamet IFO IFO 2 socialsekreterare 2 socialsekreterare Lekstorpsskolan Lekstorpsskolan KRESAM KRESAM 4 samordnare 4 samordnare Specialpedagog Specialpedagog Kurator Kurator BUP BUP 2 2 psykologer

Läs mer

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?

Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.

Läs mer

standardiserade bedömningsmetoder

standardiserade bedömningsmetoder Om standardiserade bedömningsmetoder 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15

Barnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15 Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum

Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum HUR? Utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer mellan verksamheter och organisationer som främjar förebyggande arbete och tidiga insatser. Använda det strukturerade

Läs mer

Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning

Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning Schema VetU T2 vetenskapsteorisk inriktning Målet med kursen är att du ska utveckla ditt vetenskapliga förhållningssätt till medicinsk forskning och klinisk verksamhet. Kursen ska ge utrymme för egna reflektioner

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ

aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ aéüåuüçàtçwx uxàxxçwx e á~@ Év{ á~çwwáyt~àéüxü? uxw ÅÇ Çz Év{ ÇátàáxÜ Anna-Karin Andershed Fil. dr. & universitetslektor i psykologi verksam vid Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Örebro

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister Lena Kecklund 1 2014-03-16 Branscher och arbetsmetoder Kärnkraft Spårtrafik

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad praktik 2016 04 23 Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa Evidensbaserad medicin EBM David Sackett läkare vid McMaster University

Läs mer

Återrapportering av 2015 års utvecklingsmedel för kvalitetsarbete mot våld i nära relationer

Återrapportering av 2015 års utvecklingsmedel för kvalitetsarbete mot våld i nära relationer Södermalms stadsdelförvaltning Sociala avdelningens utvecklingsenhet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-03-23 Handläggare Jessica Oldin Lazaroff Telefon: 08-508 12 581 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2016-04-14

Läs mer

Invändningar mot anknytningsteorin

Invändningar mot anknytningsteorin Invändningar mot anknytningsteorin Den har negativa överlevnadskonsekvenser Barn utvecklar olika interaktionsstilar mot olika människor Konsistensen över tid är tveksam Kan förklaras med genetiskt grundad

Läs mer

Resursgrupps ACT (RACT)

Resursgrupps ACT (RACT) Korta versionen Resursgrupps ACT (RACT) en flexibel och integrativ metod Ett förslag till ACT-satsning inom PRIO gällande personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Evidens och NSPH

Läs mer

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande

Läs mer

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på? Medel för utveckling inom ANDT Folkhälsomyndigheten 16 april 2015 Karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense 1 Conclusion: While it is possible

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten Implementering och spridande av kunskap Historisk tillbakablick Optimistiska eran - själv ta del av ny forskning Många metoder som användes

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer