KORT OM MIG - HENRIK ANDERSHED

Transkript

1 KUNSKAPSBASERAT BROTTSFÖREBYGGANDE OCH TRYGGHETSSKAPANDE ARBETE 16 APRIL 2019 Henrik Andershed Professor i kriminologi och psykologi KORT OM MIG - HENRIK ANDERSHED Professor i kriminologi och psykologi Forskare, lärare, ämnesprofessor för kriminologi vid Örebro universitet, CAPS Föreläser/utbildar och utbildar i praktik : Utbildar totalt över 150 kommuner i samverkan i kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete Författare till >100 publicerade artiklar, bokkapitel och böcker Intresserad av hur vi kan ta nästa stora steg i det brottsförebyggande arbetet Kunskapsbaserat arbete 2.0 EST - Ta hjälp av digital teknik - EMBRACE Örebro kommuns brottsförebyggande råd (ÖreBRÅ) samt i Örebro läns Samhällsråd T för ANDT och brottsförebyggande. Varit vetenskapligt råd vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Socialstyrelsen och Statens Institutionsstyrelse. 1

2 DAGENS INNEHÅLL? Varför brottsförebyggande? Kostnader och kostnadseffektivitet Kriminologiska grunder Kunskapsbaserad brottsprevention och trygghetsfrämjande arbete Konkreta exempel på hur man kan göra Det är inte så svårt det går att göra även i mindre kommuner! Var är ni och var vill ni? Jobbar ni kunskapsbaserat? Vad krävs för att ni ska komma dit? Vilka verktyg behöver ni, etc? VARFÖR BROTTSFÖREBYGGANDE? Varför bör vi arbeta mer systematiskt och effektivt i det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet och vad är egentligen brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete? Är det ens kostnadseffektivt att ägna sig åt brottsförebyggande insatser? 2

3 VAD ÄR BROTTSFÖREBYGGANDE OCH TRYGGHETSFRÄMJANDE ARBETE? Brottsförebyggande arbete och trygghetsfrämjande arbete innebär allt som vi som individer och samhälle kan göra för att förhindra att brott sker och allt vi kan göra för att människor inte ska känna sig otrygga och vara rädda för att drabbas av brott. SOCIALT OCH SITUATIONELLT 3

4 VISIONER OCH MÅL I BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE? Nollvision Mätbara mål BROTT KOSTAR MYCKET LIDANDE OCH PENGAR ÄR DET KOSTNADSEFFEKTIVT MED BROTTSFÖREBYGGANDE OCH TRYGGHETSFRÄMJANDE ARBETE? Många häpnar när man för första gången inser vad brott kostar. Även i den minsta kommunen handlar det om mångmiljonbelopp. Räkna på hur mycket brottsligheten kostar i din egna kommun för att få en uppfattning om detta! 4

5 HUR MYCKET KOSTAR VÅLD? Det har uppskattats att de flesta misshandelsfall (som är lindriga) kostar ca kr men att vissa grova misshandelsfall som leder till allvarliga skador kostar många miljoner kronor under många år men t.ex. 1 miljon kronor första året. Se också; Gatuvåldet ur ett kommunalt perspektiv av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog MEN I VÅR KOMMUN HAR VI JU NÄSTAN INGEN VÅLDSBROTTSLIGHET? Vi tycker att vi har så lite våldsbrott hos oss vi är inte som de större kommunerna! Stämmer ofta om man fokuserar på faktiskt antal Men om att sätter det i relation till antal invånare då? Alltså; hur mycket brott per invånare? 5

6 1800 Polisanmälda misshandelsfall 2017 (Brås öppna databas, 2018) Antal anmälda misshandelsfall Anmälda misshandelsfall per 100,000 invånare 400 Beräknad kostnad för misshandel 1 år (2017) i antalet miljoner SEK Beräknad kostnad för misshandel 1 år beräknat på schablon kr för lindriga och kr för grova och att 10% är grova. 6

7 ALL KRIMINALITET INNEBÄR MYCKET STÖRRE KOSTNADER! Då är detta alltså bara misshandelsfall. All kriminalitet tillsammans handlar alltså sannolikt om kostnader om hundratals miljoner per år även i mindre svenska kommuner. Exempelvis finns också beräkningar om att cyberkriminalitet är extremt kostsamt. Se t.ex: ÖKAD MEDVETENHET OM BROTTENS KOSTNADER VIKTIGT! En ökad kunskap om brottens kostnader och otrygghetsskapande effekter bland politiker och andra beslutsfattare är alltså väldigt viktigt. Forskning pekar mot att det finns stora besparingar och ökade intäkter att hämta genom att sätta in effektiva brottsförebyggande insatser. Se: 7

8 HUR SÄKERSTÄLLER VI KOSTNADSEFFEKTIVITET? Bygger på att vi sätter in insatser/gör åtgärder, som är effektiva/verksamma, alltså som verkligen förebygger brott och skapar trygghet. De insatser vi gör måste alltså minska brott annars endast en utgift! Därför är det mycket viktigt att vi använder oss av redan påvisat effektiva metoder men också att vi följer upp och utvärderar våra lokala insatser för att se om och i vilken utsträckning de fungerar. Minskar insatsen vi satt in brottsligheten med 40 procent eller med 10 procent? En insats med stor effekt kan vara ofantligt kostnadseffektiv om insatsen i sig inte innebär mycket stora kostnader. BRÅ OM LÄGET I SVERIGES KOMMUNER HUR MAN JOBBAR IDAG De flesta känner till vad kunskapsbaserat arbete innebär och man förstår att det är så man bör arbeta Brister i resurser och kompetens för att kunna arbeta kunskapsbaserat Kommunerna behöver enligt BRÅ satsa mycket mer resurser på brottsförebyggande och trygghetsfrämjande EST - samverkan mellan kommunen, polisen, bostadsföretag nämns som exempel på effektivt arbete. 8

9 NYTT OCH BRA LÄGE I SVERIGE FÖR BROTTSFÖREBYGGANDE OCH TRYGGHETSSKAPANDE ARBETE? Nytt brottsförebyggande program Tillsammans mot brott! Kunskapsbaserat arbete i samverkan! Ett bra Brå som förstärks på flera sätt och som ni bör använda er mer av som stöd! Nya länssamordnare som har viktig roll i att stödja kommunernas arbete! Forskare samarbetar med praktiker med att utveckla praktiskt användbara arbetssätt! T.ex. Effektiv samordning för trygghet (EST) VAD ÄR KRIMINOLOGI? Kriminologi (latin: crimen "brott"; grekiska logia "-lära", av logos "ord") En tvärvetenskaplig vetenskap om brott, dess orsaker, omständigheter, samband och följder, samt samhällets reaktioner på brott. 9

10 VAD ÄR KRIMINOLOGI? - VETENSKAPEN OCH MEDIA Via media, TV och filmer skapas många myter om brott och dess orsaker Kriminologi innebär att studera brott och dess orsaker utifrån ett vetenskapligt perspektiv Är mediabilden överensstämmande med vetenskapliga fynd? Ett kritiskt förhållningssätt viktigt! EXEMPEL PÅ FRÅGOR MAN SÖKER SVAR PÅ I KRIMINOLOGIN PÅ ETT VETENSKAPLIGT SÄTT Varför begår människor brott? Varför blir vissa kriminella personer? Arv och miljö? Vilka situationer kan orsaka brott? Vad innebär det att bli offer för brott? Hur kan man förebygga brott? Socialt: Få människor att aldrig börja begå brott Situationellt: Få platser/situationer att bli mindre brottsbelastade Hur kan vi få människor som begår brott att sluta begå brott? 10

11 KRIMINOLOGISK TEORI VS. EMPIRI Teorier använder vi för att förstå Finns många kriminologiska teorier en del har aldrig testats bra empiriskt! En teori är endast teori när den inte testats. Men stämmer den? Vilket stöd/evidens finns för att den stämmer? Empiri är våra faktiska undersökningar Stämmer teorin? Vilka är faktiskt riskfaktorer för brott och hur kan vi förstå dom teoretiskt? Alla frågor är empiriska frågor? Fungerar vårt brottsförebyggande arbete? Testa! Utvärdera! Det är en empirisk fråga! KRIMINOLOGI SVÅRT EFTERSOM SÅ MÅNGA OLIKA BROTT! Många olika brott! Samma orsaker/riskfaktorer till olika typer av brott? Fysiskt våld utfört i ilska vs. planerade bedrägerier via internet? Är det ens samma orsaker för alla personer till samma typ av brott? 11

12 VARFÖR BEGÅR MÄNNISKOR BROTT? EXEMPEL PÅ TEORIER SOM BLIVIT POPULÄRA Rationella val-teorin Rutinaktivitetsteorin / Brottstriangeln RATIONELLA VAL-TEORIN Rationellt val Brott 12

13 RUTINAKTIVITETSTEORIN Brott Frånvaro av kapabel väktare ÄR DET SÅ HÄR ENKELT? Sannolikt inte alltid Är människor alltid rationella? Flera faktorer kan spela in och olika faktorer för olika människor och för olika brott! 13

14 EMPIRIN: VILKA ÄR KRIMINALITETENS ORSAKER ENLIGT FORSKNING? (SE T.EX. ANDERSHED & ANDERSHED, 2009) Forskning har identifierat ett stort antal faktorer som kan öka och minska risken På flera olika nivåer Kriminaliteten ser olika ut för olika individer Holistiskt-interaktionistiskt och integrativt perspektiv nödvändigt Enkla enfaktors -teorier bör förkastas RISK- OCH SKYDDSFAKTORER (ANDERSHED & ANDERSHED, 2009) En riskfaktor är något som ökar sannolikheten eller risken för kriminellt beteende KAN vara en orsaksfaktor En skyddande faktor är något som ökar motståndskraften hos en individ Gör så att man klarar av risker Börjar inte begå brott trots risker närvarande 14

15 ÄR RISKFAKTOR ALLTID = ORSAK ÄR RISKFAKTOR ALLTID = ORSAK 15

16 EXEMPEL PÅ RISKFAKTORER FÖR KRIMINELLT BETEENDE BLAND UNGA (SE ANDERSHED & ANDERSHED, 2009 FÖR EN ÖVERSIKT) Hos den unge Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Hos familjen Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldra-barnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer EXEMPEL PÅ SKYDDSFAKTORER FÖR KRIMINELLT BETEENDE BLAND UNGA (SE ANDERSHED & ANDERSHED, 2009 FÖR EN ÖVERSIKT) Hos den unge Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Hos familjen Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation 16

17 JU FLER RISKFAKTORER DESTO HÖGRE RISK (SE ANDERSHED & ANDERSHED, 2009) Det är framförallt när individer uppvisar eller exponeras för flertalet riskfaktorer som risken är riktigt hög för kriminellt beteende När risker återfinns på flera nivåer (t.ex. individ och familj) samtidigt är risken för normbrytande beteende större Om mycket skydd finns så minskar risken! 33 JU FLER RISKFAKTORER DESTO HÖGRE RISK (SE T.EX. FARRINGTON, 2003) % dömda för brott i vuxen ålder Antal riskfaktorer i unga år 17

18 JU FLER RISKFAKTORER DESTO HÖGRE RISK (LOEBER M.FL., 2005) Percentage Commiting Violence 100% 75% 50% 25% 0% Base Rate Number of Violence Risk Factors HUR OCH VARFÖR ÄR DE EMPIRISKT FUNNA RISKFAKTORERNA JUST RISKFAKTORER OCH HUR HÄNGER DE IHOP? Kräver integrativa teorier Ett exempel The Integrated Cognitive Antisocial Potential (ICAP) theory Farrington 18

19 Låg inkomst Arbetslöshet Bristfällig skolgång LT Energigivande, förmågor Livshändelser KT Energigivande faktorer: Uttråkad, arg, onykter, frustrerad, manliga kamrater LT = Långtids KT = Korttids Kriminella föräldrar, Normbrytande kamrater, Normbrytande skolor Område med mkt kriminalitet Antisociala modeller LT antisocial potential: Mellan-individskillnader KT antisocial potential: Inom-individvariationer Kognitiva processer: Beslut, kostnader, vinster, sannolikheter Kriminellt beteende Bristfälliga uppfostringsstrategier Brustna familjer Låg ångest Anknytning Socialisation Impulsivitet Möjligheter Offer Rutinaktiviteter Konsekvenser: Förstärkning Bestraffning, stämpling, inlärning SOCIAL OCH SITUATIONELL BROTTSPREVENTION OCH TRYGGHETSFRÄMJANDE INSATSER Social prevention Påverka individers brottsbenägenhet eller subjektiva upplevda otrygghet Situationell prevention Påverka situationer så att de inte ökar risken för eller skapar förutsättningar för brott och otrygghet Vad händer om vi endast arbetar med det ena eller det andra av dessa två? 19

20 BRÅ:S DEFINITION/ER AV KUNSKAPSBASERAD/PROBLEMORIENTERAD BROTTSPREVENTION 1. Ta fram en lokal problembild: Problemet innehåller ofta lösningen 2. Genomförandet: Välj rätt åtgärder med rätt kunskap 3. Följa upp och utvärdera arbetet KUNSKAPSBASERAT ARBETE EN PROCESS! Återkoppling Kartläggning I samverkan Uppföljning Kommun Polisen Allmännytta/ Näringsliv Analys Insatser 20

21 KUNSKAPSBASERAT ARBETSSÄTT: EFFEKTIV SAMORDNING FÖR TRYGGHET (EST) (SE UTVÄRDERINGAR AV P-O HALLIN, 2017 OCH FAHLGREN MFL., 2018 OCH EXEMPELSAMLING AV P-O HALLIN, 2019) Systematik i samverkan Ett ständigt och långsiktigt arbete Kartläggning varje vecka för att prioritera resurser i samverkan Mer djupgående analyser varje kvartal och år Tex: Örebro kommun, Huddinge kommun, Botkyrka kommun, Sollentuna kommun Polisen, kommunen, bostadsföretag, räddningstjänst, m.fl. Kartläggning Gemensamma lägesbilder. Analys Vad, var, när, varför vilka problembilder? Vilka insatser behövs, var och när? Kommun Kommun Allmännytta/ Näringsliv Polisen Återkoppling Veckolägesbilder och annan viktig återkoppling om resultat. Veckolägesbilder Kvartalsanalyser Kommun Polisen Allmännytta/ Näringsliv Uppföljning Minskar problemen där insatser satts in? Insatser Samordning av förebyggande insatser. Dokumentation av insatserna möjliggör utvärdering. Polisen Allmännytta/ Näringsliv 21

22 BESTÄM VAD SOM SKA KARTLÄGGAS REGELBUNDET OCH SOM STANDARD 1) Skadegörelse Vad, var, när, åtgärd? 2) Otrygg plats Vad, varför otryggt, var, när, åtgärd? 3) Otrygghetsskapande samling av personer Vad, var, när, åtgärd? 4) Annat otrygghetsskapande Vad, var, när, åtgärd? 5) Incident mot anställd Vad, var, när, åtgärd? 6) Särskilt arrangemang/evenemang. Vad, var, när, åtgärd? HUR PRIORITERA? KRITERIER SOM KAN ENAS OM GER VÄLGRUNDAD RIKTNING I ARBETET 1. Viss typ av brott/händelse som är upprepade och relativt vanligt förekommande, eller som är extrema, eller som har ökat. 2. Brott/händelser som är upprepade och koncentrerade till vissa specifika platser eller stråk/gator sök efter hot spots och hot times med hjälp av information för exempelvis senaste året (för att få större mängd data att studera och då tydligare kunna se mönster) och studera sen om platsen/stråket fortfarande i nutid är hot-spot genom att studera hur det sett ut på platsen senaste kvartalet. Vilka veckodagar och tider på dygnet (hot times)? 22

23 HUR PRIORITERA? KRITERIER SOM KAN ENAS OM GER VÄLGRUNDAD RIKTNING I ARBETET (FORTS.) 3. Brotten/händelserna är synliga i lokalsamhället och kan påverka människors trygghet/otrygghet, t.ex. problematik/brott som medborgare önskat att polisen fokuserar på i medborgarlöften. 4. Särskilt utsatta grupper (t.ex. barn, äldre, funktionsnedsatta) eller objekt (t.ex. viktiga/särskilt skyddsvärda objekt såsom förskolor, skolor, vårdinstanser, polisstationer, etc.) drabbas av brotten/händelserna. 5. Brotten/händelserna kostar samhället mycket pengar här och nu (t.ex. klottersanering, byte av krossade fönsterrutor) men även på längre sikt (t.ex. långvarigt stöd och vård av offer för allvarligt våld). 6. Brotten/händelserna kan potentiellt påverkas/minskas av verksamheternas möjliga insatser/åtgärder. EFFEKTIVA DIGITALA VERKTYG / IT-SYSTEM ETT MÅSTE Mycket information och kumulativ påbyggnad Måste vara enkelt att använda och förstå Vi behöver operativa verktyg som stödjer kunskapsbaserat arbete Ger möjlighet till bra orsaksanalyser och effektiva insatser Tex: integrera sociodemografiska uppgifter och väderuppgifter så man vet om regn, mörker, temperatur. Ger möjligheter att utvärdera insatser Kan vara stöd i prediktioner/prognoser 23

24 FRÅN OSTRUKTUR TILL STRUKTUR? EMBRACE Insight Visualiserar vad, var, när, i gemensam lägesbild och möjliggör orsaksanalyser Inrapportering av händelser, otrygga platser, anmälda brott en gång veckan. EMBRACE IQ och EMBRACE Import av anmälda brott Kartläggning Analys Gemensamma lägesbilder. Vad, var, när, varför vilka problembilder? Vilka insatser behövs, var och när? Kommun Veckolägesbilder Kvartalsanalyser Återkoppling Allmännytta/ Näringsliv Polisen Kommun Veckolägesbilder och annan viktig återkoppling om resultat. Kommun Polisen Allmännytta/ Näringsliv Uppföljning Polisen Insatser Samordning av förebyggande insatser. Dokumentation av insatserna möjliggör utvärdering. Allmännytta/ Näringsliv Minskar problemen där insatser satts in? EMBRACE IQ Insats Dokumentation av insatser (vad, var, när, vem) EMBRACE Insight Hur ser utveckling av problem ut där vi satt in insatser? Vilka insatser verkar fungera och vilka inte? Positiva spridningseffekter eller negativa omfördelningseffekter? 24

25 GEMENSAMT IT-SYSTEM SOM STÖDJER DET KUNSKAPSBASERADE ARBETSSÄTTET 25

26 26

27 ORSAKSANALYS - VARFÖR OCH VAD ÄR DET? Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete handlar om att påverka orsakerna till ett problem för att minska eller ta bort problemet. Alltså måste vi försöka förstå varför ett problem uppstår och analysera vilka tänkbara faktorer som kan leda till att ett brott sker vid en viss tid vid en viss plats. En orsaksanalys är att försöka finna de faktorer som som leder till brottslighet eller otrygghet. För att sedan kunna rikta insatser mot orsakerna. 27

28 VIA KARTLÄGGNING FÅR VI REDA PÅ PROBLEM SEDAN GÖR VI ANALYS Vi identifierar ett återkommande eller ökande problem som vi beslutar oss för att prioritera för insatser Bättre möjligheter för effektiva insatser om vi nu innan insatserna gör en välgrundad orsaksanalys Viktigt istället för att direkt hoppa till lösningarna/insatserna innan vi ens har ordentligt analyserat vilka orsakerna sannolikt är Det är orsakerna vi vill påverka med våra insatser ATT I ORSAKSANALYS UTGÅ FRÅN SITUATIONELLT, BROTTSOFFER- OCH GÄRNINGSMANNAPERSPEKTIV För att identifiera de bakomliggande orsakerna kan man övergripande ta hjälp av tre perspektiv/kategorier av potentiella orsaksfaktorer: Situationellt perspektiv Brottsoffer-/objektperspektiv Gärningspersonperspektiv 28

29 VAD MER TÄNKA PÅ I ORSAKSANALYS? Fokusera inte på för mycket i taget i orsaksanalysen Olika typer av brott och problem kan ha väldigt olika orsaker och dessutom olika på olika platser Därför problematiskt att analysera brottslighet i ett område. Fokusera på en typ av brott eller otrygghet i taget i orsaksanalyser VAD MER TÄNKA PÅ I ORSAKSANALYS? (FORTS.) En orsaksanalys kräver sitt arbete Ytterligare informationsinsamling om den specifika platsen/området och typen av problem - Kan ske genom exempelvis intervjuer, fokusgrupper, rådslag eller direktobservationer på plats. Brainstorming om orsaker, diskussion, lokalkännedom, kunskapssökning; vad säger forskning och annan kunskap om detta fenomen och dess möjliga orsaker och typiska gärningspersoner? Jämför området/platsen/gruppen med en som INTE har problem Kan ge viktiga uppslag till vad som kan vara orsaker till problemen 29

30 30

31 31

32 VILKA INSATSER VÄLJS OCH HUR? Hur väljer du/ni ut de insatser som sätts in? Sunt förnuft? Logik? Hög risk att vi gör fel! Många hypoteser vi har om hur världen fungerar har visat sig vara fel Kunskap/forskning/beprövad erfarenhet? En del av ett kunskapsbaserat arbete är att söka kunskap och basera på kunskap när den finns och är användbar! VÄLJ ÅTGÄRDER SOM KAN PÅVERKA ORSAKERNA TILL PROBLEMET Om orsaksanalysen visar att problemen beror på vissa förhållanden i situationen behövs situationella åtgärder. Det kan till exempel vara att öka kontrollen på en plats genom fysiska förändringar och få fler människor att befinna sig på platsen genom fotpatrullerande poliser eller vuxna på stan. Situationella åtgärder kan också handla om att göra objektet mindre attraktivt (t.ex. genom att förstärka stöldskyddet) eller begränsa gärningspersonens tillträde genom skalskydd, lås och larm. Om orsaksanalysen visar att sociala förhållanden är anledningen till problemet krävs sociala åtgärder som påverkar attityder och beteenden som minskar benägenheten att begå brott eller risken för att utsättas för brott. Sociala åtgärder kräver ofta längre tid, vilket betyder att effekten kan komma långt efter det att åtgärden påbörjats. Exempel på sociala brottsförebyggande åtgärder är föräldrautbildningar, antimobbningsprogram, motiverande samtal, bekymmersamtal, etc. 32

33 HUR VÄLJA INSATSER? Vad säger orsaksanalysen? Vad är, givet orsaksanalysen möjligt, lämpligt, logiskt att göra? Vilka erfarenheter av denna typ av insatser finns? Vad säger dessa erfarenheter mot vad, när, hur och för vem hjälper insatsen? Vilken kunskap/forskning finns om insatsen och det problem som ni nu riktar er till? Kan denna kunskap också ge ledtrådar till vad som kan vara orsaker? Som stödjer att insatsen fungerar? Som visar att insatsen inte fungerar? För vilka brottstyper? Vilka populationer, etc? Brå, SBU.se, Kunskapsguiden.se, Google scholar, Databaser via universitetsbibliotek. UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING Hur följer du/ni upp insatser idag vet ni vad som fungerar och inte? Minskar de problem som vi ville minska? Var det insatsen/åtgärden som orsakade minskningen? 33

34 UPPFÖLJNING OCH EFFEKTUTVÄRDERING Före-, under- och eftermätning - insatsområdet/insatsgruppen Vad är målet? Mätbart, realistiskt etc. Mät! Dokumentation av vilka insatser som satts in och andra viktiga saker som kan påverka Har flera insatser satts in? Kontrollområde/Kontrollgrupp Motsvarande område/grupp med samma typ och nivå av problem Före Kontroll Insats Under/efter VID SITUATIONELLA INSATSER: SPRIDNINGS- ELLER OMFÖRDELNINGSEFFEKTER? Spridningseffekter (Positivt!) De positiva effekterna av en insats på en plats sprids till omkringliggande område/kvarter Dvs. minskning av problem både i insatsområdet men också i omkringliggande område/kvarter Omfördelningseffekter (Negativt!) Problemen minskar i insatsområdet Problem ökar dock i omkringliggande område/kvarter 34

35 MER OM SPRIDNINGS- OCH OMFÖRDELNINGSEFFEKTER Viss typ av problematik kan minskas/kan upphöra via situationella insatser T.ex. tydligt situationsbetingade problem skadegörelse på vissa platser (t.ex. skolor) eller våldsbrott som berott bl.a. alkoholservering, friktioner i kö och efter stängning. Viss typ av problematik kommer man sannolikt att flytta på T.ex. droghandel och stöldbrott, viss typ av skadegörelser; sker sannolikt någon annanstans. När gärningspersoner är starkt motiverade inte beroende i stor utsträckning på situationella faktorer. Kan man medvetet vilja flytta på viss problematik? VILKEN ROLL KAN POLISEN OCH KOMMUNPOLISEN HA? Tillsammans mot brott Tillsammans med kommunen som huvudpartner driva och leda ett kunskapsbaserat brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete Vara kunniga och signalera ett kunskapsbaserat arbete i alla led och situationer tjata om den kunskapsbaserade processen Bygg upp hållbara strukturer, rutiner, IT-system. Använd tydliga prioriteringskriterier i arbetet! Utbildning i kunskapsbaserat arbete tillsammans med samverkande parter? 35

36 Henrik Andershed Örebro universitet E-post: Nyfiken på kriminologi/caps? Nyfiken på EST? se också P-O Hallins exempelsamling 2019 Nya mallar och förtydliganden för EST: Nyfiken på EMBRACE som exempel på ett digitalt verktyg? CHECKLISTA/FRÅGEFORMULÄR VAR STÅR MIN VERKSAMHET OCH VI I SAMVERKAN IDAG? Syftar till att identifiera var ni befinner er och vad ni behöver utveckla. Diskutera i samverkansgruppen hur ni har svarat och vad det skulle innebära att utveckla de delar ni svarat Nej på HUR kan ni förändra det? Ni kan sen använda mallen för att påbörja ert utvecklingsarbete 36