Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?"

Transkript

1 Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

2 Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden och med negativa konsekvenser på det som en grupp människor ser som skyddsvärt. Maktkritisk Social risk är en händelse som vissa samhällsaktörer i ett historiskt, socialt och kulturellt sammanhang identifierar och begreppsliggör som oönskade och som ingår i en diskurs och metodik för samhällsstyrning.

3 Fokusområde SKYDDSVÄRT Mål Samhällsvärden och värdesystem Demokrati och mänskliga rättigheter Samhällssystem och samhällsfunktioner Väl fungerande samhällsinstitutioner och samhällsfunktioner Miljö och omgivande säkerhet och trygghet Fysiskt och socialt trygg miljö Personlig säkerhet och trygghet Fysisk och psykisk säkerhet och trygghet Försörjning Ekonomisk trygghet Hälsa Fysisk och psykisk hälsa

4 SKYDDSVÄRT SOCIALA RISKER Fokusområde Mål Riskområden Konflikter i värdesystem Samhällsvärden och värdesystem Samhällssystem och samhällsfunktioner Demokrati och mänskliga rättigheter Väl fungerande samhällsinstitutioner och samhällsfunktioner Politiska, religiösa eller kulturella system, aktiviteter eller konflikter som hotar demokrati och mänskliga rättigheter Politiska, kulturella eller religiösa konflikter med våldsinslag Bristande tilltro och minskat deltagande i den parlamentariska demokratin Brister i samhällsfunktioner Ej fungerande samhällsfunktioner Korruption Systemhotande och organiserad brottslighet Miljö och omgivande säkerhet och trygghet Personlig säkerhet och trygghet Försörjning Hälsa Fysiskt och socialt trygg miljö Fysisk och psykisk säkerhet och trygghet Ekonomisk trygghet Fysisk och psykisk hälsa Brister i omgivande säkerhet och trygghet Brottslighet Bränder Konflikter och hot Brister i personlig säkerhet och trygghet Utsatthet för våld Personlig otrygghet Fysisk och psykisk stress Brister i försörjning Långtidsarbetslöshet Fattigdom Brister i hälsa Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Missbruk

5

6 Riskfaktorer Strukturella förhållanden och livsvillkor Ekonomiska skillnader/klyftor Klasstillhörighet Genusordningar Etnicitet Segregation Social, ekonomisk och politisk marginalisering Brist på finansiella, materiella eller personella resurser hos myndigheter eller samhälle Levnadsförhållanden Social stigmatisering utpekande av sociala grupper Territoriell stigmatisering - utpekande av bostadsområden Otrygga uppväxtförhållanden Otrygg boendemiljö Trångboddhet Bristande resurser Personbundna riskfaktorer Kön Personliga egenskaper och förutsättningar Bristande utbildning och kompetens Alienation - känsla av att inte tillhöra samhället Ohälsosamma levnadsvanor Hälsostillstånd

7 Skyddsfaktorer Strukturella förhållanden och livsvillkor God ekonomi Tillhör majoritetsbefolkning Social, ekonomisk och politisk inkludering God samhälls- och offentlig ekonomi Levnadsförhållanden Trygga uppväxtförhållanden Trygg boendemiljö God levnadsstandard Trygga relationer och nätverk Personbundna skyddsfaktorer Social kompetens och problemlösningsförmåga Emotionell stabilitet och positiv självuppfattning Initiativförmåga och intellektuell kapacitet God utbildning Känsla av inkludering Hälsosamma levnadsvanor

8 Komplexa relationer Riskfaktorer: Livsvillkor- och levnadsförhållanden Strukturomvandling Social, ekonomisk och politisk marginalisering Klass Etnicitet Segregation Social och territoriell stigmatisering Sociala risker: Hälsa Utsatta levnadsförhållanden Otrygga familje- och uppväxtförhållanden Kön Riskfaktorer: Personbundna faktorer Negativa kamratrelationer Personliga egenskaper Ohälsa Psykisk ohälsa Försämrade personliga resurser och förutsättningar Ohälsosamma levnadsvanor Bristande utbildning Avvikande beteende Missbruk Otrygghet Alienation Våld Långvarig arbetslöshet Fattigdom Brottslighet Sociala risker: Försörjning Fysisk skadegörelse Sociala risker: Säkerhet och trygghet Anlagda bränder Sociala konflikter

9 Nyckelfaktorer? Förankrade i forskning? Index?

10 Social utsatthet social stress Social risk Sociala riskfaktorer Social stress Oönskade händelser Negativa konsekvenser Individuella, sociala och institutionella skyddsfaktorer

11 Social utsatthet social stress SOCIALA STRESSORER/RISKFAKTORER Ekonomisk stress Begränsade möjligheter till självförsörjning INDIKATORER Etnisk segregation Exkludering p.g.a. etnisk bakgrund Svåra boendeförhållanden Bostaden är inte lämplig för familjens behov Familjesituation Hög andel barn och ungdomar

12 Social utsatthet social stress SOCIALA STRESSORER/RISKFAKTORER Ekonomisk stress Begränsade möjligheter till självförsörjning Etnisk segregation Exkludering p.g.a. etnisk bakgrund Svåra boendeförhållanden Bostaden är inte lämplig för familjens behov Familjesituation Hög andel barn och ungdomar INDIKATORER Andel arbetslösa Andel med endast förgymnasial utbildning Andel invånare födda utomlands Antal personer per rum (trångboddhet) Andel unga män

13 Index för levnadsförhållanden (ILC) och anlagda bränder, Index 0-0,99 Index 1-1,99 Index 2-2,99 Index 3-3,99 Index 4-4,99 ILC Malmö R² = 0, ILC Helsingborg R² = 0,

14 SKYDDSVÄRT SOCIALA RISKER Fokusområde Riskfaktorer Riskområden Konflikter i värdesystem Samhällsvärden och värdesystem Samhällssystem och samhällsfunktioner Politiska, religiösa eller kulturella system, aktiviteter eller konflikter som hotar demokrati och mänskliga rättigheter Politiska, kulturella eller religiösa konflikter med våldsinslag Bristande tilltro och minskat deltagande i den parlamentariska demokratin Brister i samhällsfunktioner Ej fungerande samhällsfunktioner Korruption Systemhotande och organiserad brottslighet Miljö och omgivande säkerhet och trygghet Personlig säkerhet och trygghet Försörjning Hälsa Index för levnadsförhållanden/ sociala stressorer (ILC) Brister i omgivande säkerhet och trygghet Brottslighet Bränder Konflikter och hot Brister i personlig säkerhet och trygghet Utsatthet för våld Personlig otrygghet Fysisk och psykisk stress Brister i försörjning Långtidsarbetslöshet Fattigdom Brister i hälsa Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Missbruk

15 Social utsatthet en brygga mellan säkerhets- och trygghetsdiskurser? Risk- och skyddsfaktorer Beredskaps- och säkerhetsdiskurs Hur hantera samhällsrisker? Socialt oönskade händelser och tillstånd Omsorgs- och trygghetsdiskurs Hur hantera individorienterade risker? Ett tryggt och säkert samhälle Arena för gemensam risk- och sårbarhetsanalys Det socialt hållbara samhället

16 INTEGRERAD OMRÅDES- OCH PLATSANALYS EFFEKTANALYS Hot spots Rumslig fördelning TILLSTÅND Tillståndsanalys Hur ser det ut? Kartläggning av händelser /tillstånd - Brott, bränder, trygghet osv SITUATIONELL PREVENTION SOCIAL PREVENTION STRUKTURELL PREVENTION SOCIALA PROCESSER Processanalys Vad händer? Hur går det till? - Varför social oro på denna plats? - Varför rån i just dessa områden? - Hur/varför anläggs bränder just här? LATENTA FÖRHÅLLANDEN Risk- och skyddsfaktoranalys Vem och varför normbrytande beteende? - Risk- och skyddsfaktorer - Individer med riskbeteende - Teorier kring normbrytande beteende BAKOMLIGGANDE FAKTORER Strukturell analys Sociala förhållanden: Utsatthet Individuella egenskaper : Livssituation Fysisk struktur: Stadens fysiska utformning

17 Tack!

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan

Läs mer

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola

Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan

Läs mer

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola

Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Sociala risker och områdesutveckling Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Forskningsprojekt om Malmö Fördjupade områdesanalyser Anlagda bränder och sociala förändringsprocesser, 2010-2012 Anlagda

Läs mer

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?

Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Skjutningar i Malmö 2013-2013 Händelser som hotar grundläggande värden, funktioner, liv och hälsa

Läs mer

Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola

Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola Bostadsbränder och socioekonomiska förhållanden Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola Bostadsbränders omfattning Uppskattningsvis 30 000 40 000 bostadsbränder per år. Ca 6 000 föranleder räddningstjänstinsats

Läs mer

Projekt Sociala risker 2011

Projekt Sociala risker 2011 Projekt Sociala risker 2011 Valter Lindström, Västra Götalandsregionen Vendela Bodén, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Matilda Johansson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Foto: Jesper Svensson

Läs mer

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Växjö 2014-10-08 Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Vad är social

Läs mer

Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering slutsatser från ett forskningsprojekt

Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering slutsatser från ett forskningsprojekt Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering slutsatser från ett forskningsprojekt MSB:s kontaktpersoner: Rainar All, 010-240 5662 Mona Pütsep, 010-240 5679 Författare: Per-Olof

Läs mer

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker (Nicklas.guldaker@keg.lu.se), Lunds Universitet

Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker (Nicklas.guldaker@keg.lu.se), Lunds Universitet Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt Nicklas Guldåker (Nicklas.guldaker@keg.lu.se), Lunds Universitet Forskningsprojekt 1. ORSA områdesbaserad risk och sårbarhetsanalys

Läs mer

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN

INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN INLEDNING I Sverige har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) en viktig roll i det förebyggande riskhanteringsarbetet. I dessa beskrivs risker som framförallt

Läs mer

Foto: Niklas Lydeen. Samverkansöverenskommelse. för ett tryggt och säkert Helsingborg

Foto: Niklas Lydeen. Samverkansöverenskommelse. för ett tryggt och säkert Helsingborg Foto: Niklas Lydeen Samverkansöverenskommelse för ett tryggt och säkert Helsingborg 2018-2020 Foto: Anders Ebefeldt, Studio E Helsingborgs vision är att år 2035 vara en skapande, pulserande, global gemensam

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Västra Götalandsmodellen. Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning. Rapport 2012:01

Västra Götalandsmodellen. Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning. Rapport 2012:01 Västra Götalandsmodellen Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning Rapport 2012:01 Rapport 2012:01 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Matilda Johansson och Vendela Bodén Foto: Jesper Svensson,

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Del av forskningsprojektet Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och

Läs mer

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden

Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden Per-Olof Hallin & Jerry Nilsson Urbana studier, Malmö högskola Södertörns brandförsvarsförbund Bostadsbränder per 1 000 invånare

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden

Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Del av forskningsprojektet Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering

Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering

Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Per Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola SOCIAL ORO GP 110831 Sydsvenska Dagbladet 111024 Vad är social oro? Fler än en Kollektiv

Läs mer

Utsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind,

Utsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind, Utsatta områden och stadsplanering 1 Utsatta områden - geografisk omfattning Högre koncentration i storstäder Ett ovanför Dalälven Grad av utsatthet Antal Särskilt utsatt område Riskområde Utsatt område

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Hur kan vi minska och motverka segregation

Hur kan vi minska och motverka segregation Hur kan vi minska och motverka segregation Delmos-finansierat projekt Sociala hållbarhetsgruppen, GR 190524 Gunilla Bergström, forskare, FoU i Väst Delmos, Delegationen mot segregation inrättades den 1

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Redovisning av resultat från tre delstudier Sven-Åke Lindgren, Micael Björk, Hans Ekbrand, Sofia Persson och Sara Uhnoo Problemet anlagd brand -

Läs mer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot

Läs mer

Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017

Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017 Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017 Nu är AllAgeHubs innovationsprocess igång! Två workshoppar hölls i november 2017 där AllAgeHubs medverkande kommuner

Läs mer

Att skapa säkerhet genom risk

Att skapa säkerhet genom risk sociala risker och säkerhet vid publika evenemang mikael.linnell@miun.se As a technology of risk, insurance is first and foremost a schema of rationality, a way of breaking down, rearranging, Att ordering

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen

Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000

Läs mer

Marika Markovits. Direktor HÅLLBARA HEM

Marika Markovits. Direktor HÅLLBARA HEM 2015-01-21 Marika Markovits Direktor HÅLLBARA HEM Det här är Stockholms Stadsmission En ideell förening som arbetar för Ett mänskligare samhälle - för alla. Vi hjälper och stöttar: barn och ungdomar som

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Sammanfattning från slutkonferensen den 25 november 2014. Att laga revor i samhällsväven Ett samtal om social utsatthet och sociala risker

Sammanfattning från slutkonferensen den 25 november 2014. Att laga revor i samhällsväven Ett samtal om social utsatthet och sociala risker Appendix Sammanfattning från slutkonferensen den 25 november 2014 Att laga revor i samhällsväven Ett samtal om social utsatthet och sociala risker Konferensen genomförs i samverkan mellan Malmö Högskola,

Läs mer

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga

Barnfamiljer i bostadskrisens skugga Barnfamiljer i bostadskrisens skugga 2 Dagens föreläsning Bostadslöshetens problematik Bostaden som en rättighet olika perspektiv Barnkonventionen som lag påverkan eller förändring? Gränsdragningar och

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet. Dir. 2018:74. Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018

Kommittédirektiv. En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet. Dir. 2018:74. Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018 Kommittédirektiv En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet Dir. 2018:74 Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018 Sammanfattning En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet en jämlikhetskommission

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg

=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg 1+1+1+1=5 Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg Årets förebyggande kommun 2012 Örebro kommun bedriver ett långsiktigt, hållbart förebyggande arbete. Politiska beslut, program, planer, uppföljning

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och

Läs mer

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:2017-03-06 Antaget av KF 2017-04-12 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet

Läs mer

Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Säker och trygg kommun, 4 juni 2019

Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Säker och trygg kommun, 4 juni 2019 Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Säker och trygg kommun, 4 juni 2019 Brottsförebyggande arbete https://www.youtube.com/watch?v=abudjhhfkju Brottsläge nationellt Brottsläge Borås Norrby

Läs mer

Perspektiv på prevention

Perspektiv på prevention Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en

Läs mer

Därför alstrar vissa bostadsområden våldsbejakande extremism

Därför alstrar vissa bostadsområden våldsbejakande extremism Därför alstrar vissa bostadsområden våldsbejakande extremism Utsatta områden i dagens Sverige Islamistisk extremism i utsatta områden Ranstorp & Gustafsson (2017) Islamistisk extremism i utsatta områden

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Städers omvandling och sociala risker

Städers omvandling och sociala risker Städers omvandling och sociala risker Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola Ny kunskap för ett säkrare samhälle MSB - 121120 för 250 år sedan, frigjorde sig ekonomin för första gången från politiken.

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader Robert Huggins 2013 låg Göteborg på plats 35 av 546 i en jämförelse av konkurrenskraft

Läs mer

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella

Läs mer

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE Antaget av Kommunfullmäktige 2009-12-14 Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun Syfte Barn- och ungdomspolitiska programmet samlar och tydliggör kommunens vilja och inriktning

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor

Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor Per-Erik Johansson 2013-06-22 Anlagd Brand lite siffror Räddningstjänsten åker på och rapporterar totalt ~10.000 bränder

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Att skapa säkerhet genom risk: Sociala risker och säkerhet vid publika evenemang

Att skapa säkerhet genom risk: Sociala risker och säkerhet vid publika evenemang Att skapa säkerhet genom risk: Sociala risker och säkerhet vid publika evenemang Inledning I denna uppsatsskiss beskriver och analyserar jag hur man kan skapa säkerhet genom att använda risk som ett verktyg

Läs mer

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder

Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Redovisning av resultat från tre delstudier Sven-Åke Lindgren, Micael Björk, Hans Ekbrand, Sofia Persson och Sara Uhnoo Problemet anlagd brand -

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Det handlar om jämlik hälsa

Det handlar om jämlik hälsa Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Block 1 Den sociala dimensionen

Block 1 Den sociala dimensionen Block 1 Den sociala dimensionen Per-Olof Hallin, Anders Jonsson, Ragnar Andersson Social i vid mening: Socioekonomi Utbildningsbakgrund Hälsa Funktionsnedsättningar Etnicitet Två skilda perspektiv: Bränder

Läs mer

Kartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI. En presentation av resultat och analys

Kartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI. En presentation av resultat och analys Kartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI En presentation av resultat och analys 2018-04-25 Syftet med rapporten Att på gruppnivå redovisa fakta och kunskaper om den målgruppen som kodas som arbetslösa

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Social sammanhållning, omvärldsdag Erik Carlgren

Social sammanhållning, omvärldsdag Erik Carlgren Social sammanhållning, omvärldsdag 20160415 Erik Carlgren Saxat ur Nyköpings Vision 2030 I Nyköping finns framtidstro. Nyköping går före och byggs för ökad social sammanhållning och grön omställning. Särskilt

Läs mer

INTEGRATIONS- OCH FOLKHÄLSOBIDRAG

INTEGRATIONS- OCH FOLKHÄLSOBIDRAG INTEGRATIONS- OCH FOLKHÄLSOBIDRAG RIKTLINJER KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2017-06-20 DOKUMENTETS GILTIGHETSTID: 31 DECEMBER 2018 ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 170614 190 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3

Läs mer

BRP+ Livskvalitet i svenska regioner idag och i morgon

BRP+ Livskvalitet i svenska regioner idag och i morgon BRP+ Livskvalitet i svenska regioner idag och i morgon BNP mäter i stort sett allt, utom det som gör livet något värt Robert Kennedy 1968 SAMHÄLLE T1: Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet T2:

Läs mer

Jämlikt Göteborg Processägare

Jämlikt Göteborg Processägare Jämlikt Göteborg Processägare Fokusområde 5: Strukturella och övergripande förutsättningar Namn, titel, enhet, förvaltning etcetera Varför Jämlikt Göteborg Varför jämlikt Göteborg? 3 Ur rapporten Skillnader

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

ORONS POLITIK MARIA SOLEVID

ORONS POLITIK MARIA SOLEVID ORONS POLITIK MARIA SOLEVID Orons politik Orons politik, projekt finansieras av Vetenskapsrådet. Forskningsledare är Lena Wängnerud och Monika Djerf- Pierre. Betydelsen av känslor för individers politiska

Läs mer

Strategiska mål Studiefrämjandets gemensamma mål och prioriteringar

Strategiska mål Studiefrämjandets gemensamma mål och prioriteringar Strategiska mål Studiefrämjandets gemensamma mål och prioriteringar 2016-2021 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens

Läs mer