Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?
|
|
- Lisbeth Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola
2 Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden och med negativa konsekvenser på det som en grupp människor ser som skyddsvärt. Maktkritisk Social risk är en händelse som vissa samhällsaktörer i ett historiskt, socialt och kulturellt sammanhang identifierar och begreppsliggör som oönskade och som ingår i en diskurs och metodik för samhällsstyrning.
3 Fokusområde SKYDDSVÄRT Mål Samhällsvärden och värdesystem Demokrati och mänskliga rättigheter Samhällssystem och samhällsfunktioner Väl fungerande samhällsinstitutioner och samhällsfunktioner Miljö och omgivande säkerhet och trygghet Fysiskt och socialt trygg miljö Personlig säkerhet och trygghet Fysisk och psykisk säkerhet och trygghet Försörjning Ekonomisk trygghet Hälsa Fysisk och psykisk hälsa
4 SKYDDSVÄRT SOCIALA RISKER Fokusområde Mål Riskområden Konflikter i värdesystem Samhällsvärden och värdesystem Samhällssystem och samhällsfunktioner Demokrati och mänskliga rättigheter Väl fungerande samhällsinstitutioner och samhällsfunktioner Politiska, religiösa eller kulturella system, aktiviteter eller konflikter som hotar demokrati och mänskliga rättigheter Politiska, kulturella eller religiösa konflikter med våldsinslag Bristande tilltro och minskat deltagande i den parlamentariska demokratin Brister i samhällsfunktioner Ej fungerande samhällsfunktioner Korruption Systemhotande och organiserad brottslighet Miljö och omgivande säkerhet och trygghet Personlig säkerhet och trygghet Försörjning Hälsa Fysiskt och socialt trygg miljö Fysisk och psykisk säkerhet och trygghet Ekonomisk trygghet Fysisk och psykisk hälsa Brister i omgivande säkerhet och trygghet Brottslighet Bränder Konflikter och hot Brister i personlig säkerhet och trygghet Utsatthet för våld Personlig otrygghet Fysisk och psykisk stress Brister i försörjning Långtidsarbetslöshet Fattigdom Brister i hälsa Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Missbruk
5
6 Riskfaktorer Strukturella förhållanden och livsvillkor Ekonomiska skillnader/klyftor Klasstillhörighet Genusordningar Etnicitet Segregation Social, ekonomisk och politisk marginalisering Brist på finansiella, materiella eller personella resurser hos myndigheter eller samhälle Levnadsförhållanden Social stigmatisering utpekande av sociala grupper Territoriell stigmatisering - utpekande av bostadsområden Otrygga uppväxtförhållanden Otrygg boendemiljö Trångboddhet Bristande resurser Personbundna riskfaktorer Kön Personliga egenskaper och förutsättningar Bristande utbildning och kompetens Alienation - känsla av att inte tillhöra samhället Ohälsosamma levnadsvanor Hälsostillstånd
7 Skyddsfaktorer Strukturella förhållanden och livsvillkor God ekonomi Tillhör majoritetsbefolkning Social, ekonomisk och politisk inkludering God samhälls- och offentlig ekonomi Levnadsförhållanden Trygga uppväxtförhållanden Trygg boendemiljö God levnadsstandard Trygga relationer och nätverk Personbundna skyddsfaktorer Social kompetens och problemlösningsförmåga Emotionell stabilitet och positiv självuppfattning Initiativförmåga och intellektuell kapacitet God utbildning Känsla av inkludering Hälsosamma levnadsvanor
8 Komplexa relationer Riskfaktorer: Livsvillkor- och levnadsförhållanden Strukturomvandling Social, ekonomisk och politisk marginalisering Klass Etnicitet Segregation Social och territoriell stigmatisering Sociala risker: Hälsa Utsatta levnadsförhållanden Otrygga familje- och uppväxtförhållanden Kön Riskfaktorer: Personbundna faktorer Negativa kamratrelationer Personliga egenskaper Ohälsa Psykisk ohälsa Försämrade personliga resurser och förutsättningar Ohälsosamma levnadsvanor Bristande utbildning Avvikande beteende Missbruk Otrygghet Alienation Våld Långvarig arbetslöshet Fattigdom Brottslighet Sociala risker: Försörjning Fysisk skadegörelse Sociala risker: Säkerhet och trygghet Anlagda bränder Sociala konflikter
9 Nyckelfaktorer? Förankrade i forskning? Index?
10 Social utsatthet social stress Social risk Sociala riskfaktorer Social stress Oönskade händelser Negativa konsekvenser Individuella, sociala och institutionella skyddsfaktorer
11 Social utsatthet social stress SOCIALA STRESSORER/RISKFAKTORER Ekonomisk stress Begränsade möjligheter till självförsörjning INDIKATORER Etnisk segregation Exkludering p.g.a. etnisk bakgrund Svåra boendeförhållanden Bostaden är inte lämplig för familjens behov Familjesituation Hög andel barn och ungdomar
12 Social utsatthet social stress SOCIALA STRESSORER/RISKFAKTORER Ekonomisk stress Begränsade möjligheter till självförsörjning Etnisk segregation Exkludering p.g.a. etnisk bakgrund Svåra boendeförhållanden Bostaden är inte lämplig för familjens behov Familjesituation Hög andel barn och ungdomar INDIKATORER Andel arbetslösa Andel med endast förgymnasial utbildning Andel invånare födda utomlands Antal personer per rum (trångboddhet) Andel unga män
13 Index för levnadsförhållanden (ILC) och anlagda bränder, Index 0-0,99 Index 1-1,99 Index 2-2,99 Index 3-3,99 Index 4-4,99 ILC Malmö R² = 0, ILC Helsingborg R² = 0,
14 SKYDDSVÄRT SOCIALA RISKER Fokusområde Riskfaktorer Riskområden Konflikter i värdesystem Samhällsvärden och värdesystem Samhällssystem och samhällsfunktioner Politiska, religiösa eller kulturella system, aktiviteter eller konflikter som hotar demokrati och mänskliga rättigheter Politiska, kulturella eller religiösa konflikter med våldsinslag Bristande tilltro och minskat deltagande i den parlamentariska demokratin Brister i samhällsfunktioner Ej fungerande samhällsfunktioner Korruption Systemhotande och organiserad brottslighet Miljö och omgivande säkerhet och trygghet Personlig säkerhet och trygghet Försörjning Hälsa Index för levnadsförhållanden/ sociala stressorer (ILC) Brister i omgivande säkerhet och trygghet Brottslighet Bränder Konflikter och hot Brister i personlig säkerhet och trygghet Utsatthet för våld Personlig otrygghet Fysisk och psykisk stress Brister i försörjning Långtidsarbetslöshet Fattigdom Brister i hälsa Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa Missbruk
15 Social utsatthet en brygga mellan säkerhets- och trygghetsdiskurser? Risk- och skyddsfaktorer Beredskaps- och säkerhetsdiskurs Hur hantera samhällsrisker? Socialt oönskade händelser och tillstånd Omsorgs- och trygghetsdiskurs Hur hantera individorienterade risker? Ett tryggt och säkert samhälle Arena för gemensam risk- och sårbarhetsanalys Det socialt hållbara samhället
16 INTEGRERAD OMRÅDES- OCH PLATSANALYS EFFEKTANALYS Hot spots Rumslig fördelning TILLSTÅND Tillståndsanalys Hur ser det ut? Kartläggning av händelser /tillstånd - Brott, bränder, trygghet osv SITUATIONELL PREVENTION SOCIAL PREVENTION STRUKTURELL PREVENTION SOCIALA PROCESSER Processanalys Vad händer? Hur går det till? - Varför social oro på denna plats? - Varför rån i just dessa områden? - Hur/varför anläggs bränder just här? LATENTA FÖRHÅLLANDEN Risk- och skyddsfaktoranalys Vem och varför normbrytande beteende? - Risk- och skyddsfaktorer - Individer med riskbeteende - Teorier kring normbrytande beteende BAKOMLIGGANDE FAKTORER Strukturell analys Sociala förhållanden: Utsatthet Individuella egenskaper : Livssituation Fysisk struktur: Stadens fysiska utformning
17 Tack!
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan
Läs merAnlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan
Läs merSociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola
Sociala risker och områdesutveckling Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Forskningsprojekt om Malmö Fördjupade områdesanalyser Anlagda bränder och sociala förändringsprocesser, 2010-2012 Anlagda
Läs merSocial grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?
Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Skjutningar i Malmö 2013-2013 Händelser som hotar grundläggande värden, funktioner, liv och hälsa
Läs merBostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola
Bostadsbränder och socioekonomiska förhållanden Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola Bostadsbränders omfattning Uppskattningsvis 30 000 40 000 bostadsbränder per år. Ca 6 000 föranleder räddningstjänstinsats
Läs merProjekt Sociala risker 2011
Projekt Sociala risker 2011 Valter Lindström, Västra Götalandsregionen Vendela Bodén, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Matilda Johansson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Foto: Jesper Svensson
Läs merSocial oro ur ett teoretiskt perspektiv
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Växjö 2014-10-08 Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Vad är social
Läs merSociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering slutsatser från ett forskningsprojekt
Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering slutsatser från ett forskningsprojekt MSB:s kontaktpersoner: Rainar All, 010-240 5662 Mona Pütsep, 010-240 5679 Författare: Per-Olof
Läs merSociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker (Nicklas.guldaker@keg.lu.se), Lunds Universitet
Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt Nicklas Guldåker (Nicklas.guldaker@keg.lu.se), Lunds Universitet Forskningsprojekt 1. ORSA områdesbaserad risk och sårbarhetsanalys
Läs merINTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN
INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN INLEDNING I Sverige har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) en viktig roll i det förebyggande riskhanteringsarbetet. I dessa beskrivs risker som framförallt
Läs merFoto: Niklas Lydeen. Samverkansöverenskommelse. för ett tryggt och säkert Helsingborg
Foto: Niklas Lydeen Samverkansöverenskommelse för ett tryggt och säkert Helsingborg 2018-2020 Foto: Anders Ebefeldt, Studio E Helsingborgs vision är att år 2035 vara en skapande, pulserande, global gemensam
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merVästra Götalandsmodellen. Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning. Rapport 2012:01
Västra Götalandsmodellen Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning Rapport 2012:01 Rapport 2012:01 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Matilda Johansson och Vendela Bodén Foto: Jesper Svensson,
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merAnlagda bränder och socioekonomiska förhållanden
Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Del av forskningsprojektet Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och
Läs merRumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden
Rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden Per-Olof Hallin & Jerry Nilsson Urbana studier, Malmö högskola Södertörns brandförsvarsförbund Bostadsbränder per 1 000 invånare
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merAnlagda bränder och socioekonomiska förhållanden
Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Del av forskningsprojektet Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Läs merOmvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och
Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad
Läs merMalmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering
Malmö områdesundersökning ett underlag för prioritering och planering Jenny Theander Malmö stad Marie Torstensson Levander & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi Malmö högskola Malmö områdesundersökning
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merStadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering
Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Per Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola SOCIAL ORO GP 110831 Sydsvenska Dagbladet 111024 Vad är social oro? Fler än en Kollektiv
Läs merUtsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind,
Utsatta områden och stadsplanering 1 Utsatta områden - geografisk omfattning Högre koncentration i storstäder Ett ovanför Dalälven Grad av utsatthet Antal Särskilt utsatt område Riskområde Utsatt område
Läs merVälkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
Läs merHur kan vi minska och motverka segregation
Hur kan vi minska och motverka segregation Delmos-finansierat projekt Sociala hållbarhetsgruppen, GR 190524 Gunilla Bergström, forskare, FoU i Väst Delmos, Delegationen mot segregation inrättades den 1
Läs merHelsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson
Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar
Läs merKennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merHar hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Läs merProgram för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merVälkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa
Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor
Läs merBarn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder
Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Redovisning av resultat från tre delstudier Sven-Åke Lindgren, Micael Björk, Hans Ekbrand, Sofia Persson och Sara Uhnoo Problemet anlagd brand -
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merIdentifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017
Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017 Nu är AllAgeHubs innovationsprocess igång! Två workshoppar hölls i november 2017 där AllAgeHubs medverkande kommuner
Läs merAtt skapa säkerhet genom risk
sociala risker och säkerhet vid publika evenemang mikael.linnell@miun.se As a technology of risk, insurance is first and foremost a schema of rationality, a way of breaking down, rearranging, Att ordering
Läs merVad ska jag prata om?
Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och
Läs merHela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs merMarika Markovits. Direktor HÅLLBARA HEM
2015-01-21 Marika Markovits Direktor HÅLLBARA HEM Det här är Stockholms Stadsmission En ideell förening som arbetar för Ett mänskligare samhälle - för alla. Vi hjälper och stöttar: barn och ungdomar som
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merGemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola
Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden
Läs merPolicy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades
Läs merSammanfattning från slutkonferensen den 25 november 2014. Att laga revor i samhällsväven Ett samtal om social utsatthet och sociala risker
Appendix Sammanfattning från slutkonferensen den 25 november 2014 Att laga revor i samhällsväven Ett samtal om social utsatthet och sociala risker Konferensen genomförs i samverkan mellan Malmö Högskola,
Läs merBarnfamiljer i bostadskrisens skugga
Barnfamiljer i bostadskrisens skugga 2 Dagens föreläsning Bostadslöshetens problematik Bostaden som en rättighet olika perspektiv Barnkonventionen som lag påverkan eller förändring? Gränsdragningar och
Läs merVem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.
Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med
Läs merKommittédirektiv. En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet. Dir. 2018:74. Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018
Kommittédirektiv En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet Dir. 2018:74 Beslut vid regeringssammanträde den 2 augusti 2018 Sammanfattning En kommitté för ökad ekonomisk jämlikhet en jämlikhetskommission
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa
Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna
Läs merIntegrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Läs mer=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg
1+1+1+1=5 Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg Årets förebyggande kommun 2012 Örebro kommun bedriver ett långsiktigt, hållbart förebyggande arbete. Politiska beslut, program, planer, uppföljning
Läs merSocialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL
Läs meroch budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen
och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och
Läs merStrategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF
Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:2017-03-06 Antaget av KF 2017-04-12 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet
Läs merBrottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Säker och trygg kommun, 4 juni 2019
Brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Säker och trygg kommun, 4 juni 2019 Brottsförebyggande arbete https://www.youtube.com/watch?v=abudjhhfkju Brottsläge nationellt Brottsläge Borås Norrby
Läs merPerspektiv på prevention
Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en
Läs merDärför alstrar vissa bostadsområden våldsbejakande extremism
Därför alstrar vissa bostadsområden våldsbejakande extremism Utsatta områden i dagens Sverige Islamistisk extremism i utsatta områden Ranstorp & Gustafsson (2017) Islamistisk extremism i utsatta områden
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merStäders omvandling och sociala risker
Städers omvandling och sociala risker Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola Ny kunskap för ett säkrare samhälle MSB - 121120 för 250 år sedan, frigjorde sig ekonomin för första gången från politiken.
Läs merJämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar
Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader Robert Huggins 2013 låg Göteborg på plats 35 av 546 i en jämförelse av konkurrenskraft
Läs merKlass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009
Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella
Läs merVård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar
Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel
Läs merBarn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun
KOMMUNFULLMÄKTIGE Antaget av Kommunfullmäktige 2009-12-14 Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun Syfte Barn- och ungdomspolitiska programmet samlar och tydliggör kommunens vilja och inriktning
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs merAnlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor
Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor Per-Erik Johansson 2013-06-22 Anlagd Brand lite siffror Räddningstjänsten åker på och rapporterar totalt ~10.000 bränder
Läs merÖstgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Läs merAtt skapa säkerhet genom risk: Sociala risker och säkerhet vid publika evenemang
Att skapa säkerhet genom risk: Sociala risker och säkerhet vid publika evenemang Inledning I denna uppsatsskiss beskriver och analyserar jag hur man kan skapa säkerhet genom att använda risk som ett verktyg
Läs merBarn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder
Barn/ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder Redovisning av resultat från tre delstudier Sven-Åke Lindgren, Micael Björk, Hans Ekbrand, Sofia Persson och Sara Uhnoo Problemet anlagd brand -
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas
Läs merDet handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa SNS 21 oktober 2016 Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala bestämningsfaktorer
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter
Läs merVad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i
Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna
Läs merBlock 1 Den sociala dimensionen
Block 1 Den sociala dimensionen Per-Olof Hallin, Anders Jonsson, Ragnar Andersson Social i vid mening: Socioekonomi Utbildningsbakgrund Hälsa Funktionsnedsättningar Etnicitet Två skilda perspektiv: Bränder
Läs merKartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI. En presentation av resultat och analys
Kartläggning av målgruppen arbetslösa på AFI En presentation av resultat och analys 2018-04-25 Syftet med rapporten Att på gruppnivå redovisa fakta och kunskaper om den målgruppen som kodas som arbetslösa
Läs merLiv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping
Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,
Läs mer2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.
En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors
Läs merOm att skapa goda livsmiljöer
Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merSocial sammanhållning, omvärldsdag Erik Carlgren
Social sammanhållning, omvärldsdag 20160415 Erik Carlgren Saxat ur Nyköpings Vision 2030 I Nyköping finns framtidstro. Nyköping går före och byggs för ökad social sammanhållning och grön omställning. Särskilt
Läs merINTEGRATIONS- OCH FOLKHÄLSOBIDRAG
INTEGRATIONS- OCH FOLKHÄLSOBIDRAG RIKTLINJER KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN 2017-06-20 DOKUMENTETS GILTIGHETSTID: 31 DECEMBER 2018 ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 170614 190 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3
Läs merBRP+ Livskvalitet i svenska regioner idag och i morgon
BRP+ Livskvalitet i svenska regioner idag och i morgon BNP mäter i stort sett allt, utom det som gör livet något värt Robert Kennedy 1968 SAMHÄLLE T1: Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet T2:
Läs merJämlikt Göteborg Processägare
Jämlikt Göteborg Processägare Fokusområde 5: Strukturella och övergripande förutsättningar Namn, titel, enhet, förvaltning etcetera Varför Jämlikt Göteborg Varför jämlikt Göteborg? 3 Ur rapporten Skillnader
Läs merFysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola
Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens
Läs merFlyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600
Läs merBergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?
Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler
Läs merORONS POLITIK MARIA SOLEVID
ORONS POLITIK MARIA SOLEVID Orons politik Orons politik, projekt finansieras av Vetenskapsrådet. Forskningsledare är Lena Wängnerud och Monika Djerf- Pierre. Betydelsen av känslor för individers politiska
Läs merStrategiska mål Studiefrämjandets gemensamma mål och prioriteringar
Strategiska mål Studiefrämjandets gemensamma mål och prioriteringar 2016-2021 Studiefrämjandet ska vara en frigörande kraft för människors möjligheter i ett samhälle med respekt för naturens och kulturens
Läs mer