Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor

Transkript

1 Anlagd brand Projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor och förskolor Per-Erik Johansson

2 Anlagd Brand lite siffror Räddningstjänsten åker på och rapporterar totalt ~ bränder i byggnader samt ~ utomhus i objekt eller mark per år Av dessa rapporteras runt (~ 12%), respektive (~30%), vara anlagda med uppsåt, Orsak okänd 25% för byggnader

3 Anlagd Brand lite siffror Samhällskostnader på ca 1 miljard SEK per år Minst 50% av förövare under 18 Identifierad gärningsman saknas i många fall En skola om dagen brinner 50% av skolbränder anlagd

4 Kartläggning av forskning 2007 Målsättningen: Kartlägga vad som gjorts nationellt och internationellt Belysa eventuella behov av ytterligare forskning Togs fram ett förslag till tvärvetenskapligt forskningsprogram

5 TEKNISKA SYSTEM MÄNSKLIGT BETEENDE Brandteknisk Riskhantering Tekniska lösningar för bättre skydd TILLÄMPADE PROJEKT DISKURSANALYS Varför brinner just Skolor? UPPFÖLJNING Pågående projekt KOPPLING Anlagd brand och annan brottslighet METODUTVECKLING Individinriktade Situationsinriktade Utredning av utbildningsinsatser Uppföljning av alternativa behandlingsmetoder

6 TEKNISKA SYSTEM MÄNSKLIGT BETEENDE Brandteknisk Riskhantering Tekniska lösningar för bättre skydd TILLÄMPADE PROJEKT DISKURSANALYS Varför brinner just Skolor? UPPFÖLJNING Pågående projekt KOPPLING Anlagd brand och annan brottslighet METODUTVECKLING Individinriktade Situationsinriktade Utredning av utbildningsinsatser Uppföljning av alternativa behandlingsmetoder

7 Finansiärer

8 11 delprojekt kring anlagd brand Tekniska system Sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och antalet anlagda skolbränder, LTH Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand?, SP Fallstudier Vilka tekniska faktorer speklar roll vid anlagda bränder i skolor, LTH Teknik- och riskbaserade metoder för att förhindra och begränsa anlagda bränder, LTH Mänskligt beteende Förstudie för identifiering och behandling av unga brandanläggare, Kreafor Social och situationell prevention av skolbränder, Karlstad universitet Attityder och normer kring anlagda bränder, HiG Barn och ungdomar som anlägger brand orsaker och motåtgärder, GU Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder, MaH Pilotundersökning motiv för anlagd brand på grundskolor, MaH Utvärdering av kommuners arbete med anlagd brand, GU

9 Statistik Fallstudier Räddningstjänstens behov av stöd

10 Anlagda bränder i byggnader De flesta anlagda bränder sker i allmänna byggnader eller i bostäder Absolut flest anlagda bränder i flerbostadshus och skolor/förskolor bränder i flerbostadshus varav anlagda (14%) bränder i skolor/förskolor varav anlagda (45%)

11 Brand i eller i anslutning till byggnad

12 Skolor / förskolor alla bränder

13 Skolor anlagda bränder

14 Skolbränder i Göteborgs kommun Detaljerade statistik sammanställs av Försäkrings AB Göta Lejon 58% av brandskadorna i Göteborg kommuns byggnader sker i skolbyggnader 298 skolbränder enligt SRV, 396 enligt Göta Lejon 62% anlagda enligt SRV, 90% enligt Göta Lejon

15 Skolor / förskolor alla bränder

16 Artikelsammanställning "Anlagd brand" "Anlagd brand" + "skol*"

17 Fördelning skolbränder över dygnet

18 Anlagda bränder i skolor / förskolor ~150 anlagda bränder/år i skolor samt i förskolor Anläggs på skolor vid lunchtid och tidiga kvällen, förskolor sent på kvällen Stora skolbränder på kväll och helger På skolor i toaletter och trapphus, på utsidan av förskolor

19 Kostnader för anlagda bränder Försäkringsförbundet 2007 var kostnaden för alla bränder 4600 Mkr Kostnaden för anlagda bränder var 348 Mkr, vilket motsvarar 8 % Göteborg, Göta Lejon kostnad för alla bränder 144 Mkr Beräknar ha sparat 235 MSEK genom TU-system (tidig upptäckt) Kostnaden för bränder i skolor var 45 Mkr, huvuddelen av dessa bränder var anlagda

20

21 Räddningstjänsternas behov av hjälp en enkät undersökning Antalet anlagda skolbränder minskar med ökad kontinuitet och intensitet av informationsinsatser Små incidenter måste tas på allvar Samband mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och antalet anlagda skolbränder enligt enkät Finns ett upplevt behov av nationellt stöd Använd föräldrar och skolpersonal som verktyg för att minska risken för anlagd brand

22 Typiska tändkällor för skolbränder Skräp utomhus som papper, trä, löv, etc. Olika föremål utomhus som lådor, möbler, containers, fordon. Fyrverkeri. Brännbara vätskor både utomhus och inomhus. Molotovcocktail eller vätskor som kastas in via krossade fönster. Papperskorgar inomhus.

23 Var antänds skolbränder Utomhus På vinden eller i krypgrunden. Inomhus Spridning Via fasaden Osektionerad vind Genom brandcellsgränser som inte fungerar

24 Unga brandanläggare Karlstadsmodellen Attityder och normer

25 Unga brandanläggare varför anlägger man bränder? Nyfikenhet, 3-6 års ålder Oavsiktlighet, experimentera, upp till 11 år Rop på hjälp (t.ex. depression, övergrepp) alla åldrar Problem med inlärning, vill inte skada men kan inte bedöma konsekvensen Ungdomsbrottslighet, tonåren, t.ex. dölja andra brott Önskemål att tillhöra särskilda grupper, sociokulturell problematik, vaknar till liv vid oro i omgivningen, övre tonåren Allvarlig störning t.ex. panikångest, aggressionsstörningar, pyromani

26 Social och Situationell prevention av Studien tog fram en vetenskaplig beskrivning av de insatser som görs i Karlstad kommun samt design av utvärdering av dessa Vetenskapligt fastställa resultat och utvärdera effekter vid införande av interventioner baserade på modellen Karlstadsmodellen: tryggare skolor minskar risken för skolbränder skolbränder

27 Högstadieungdomars normer och attityder till anlagd brand Hur beskrivs fenomenet? Vilka anses anlägga bränder (flickor eller pojkar, enskilda individer eller grupper)? Vilken kunskap har ungdomar om konsekvenserna, hur man larmar och hur man släcker? Vilka likheter och skillnader i synsätt finns mellan anlagd brand och annan typ av brottslighet?

28 Barn och ungdomar som anlägger bränder orsaker och motåtgärder Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder

29 Barn och ungdomar som anlägger Hur och varför anlägger barn/ungdomar brand? brand Sociala spridningsförlopp påverkan, imitation och överföring vilken roll har media och IKT? Vilka förebyggande åtgärder är effektiva lokalt och globalt?

30 Vem anlägger brand och varför? En liten andel ungdomar anlägger brand ca. 5 % (15- åringar) De som anlagt brand har också ofta begått andra brott och haft sociala problembeteenden Särskiljande faktorer: kön (pojkar), skolbetyg, skoltrivsel och maskulina fritidsaktiviteter En liten grupp svarar för ett relativt stort antal anlagda bränder har en tyngre individuell och social problematik Flickor/kvinnor som anlagt brand har vanligen en mer problematisk livssituation

31 Hur och varför anlägger barn/ungdomar brand? Vandalisering Förhindra skolverksamhet Psykiska problem Dölja skolinbrott Skolbrand som bieffekt

32 Sociala spridningsförlopp Sociala upplopp i Gbg hösten aug. till 22 sept. + enskilda händelser i okt. Totalt drygt 800 händelser stora kostnader > bränder och andra egendomsskador, men få personskador Undersökt medias roll i spridningen, hur påbörjades det och varför slutade

33 Anlagda bränder och sociala upplopp En händelsekedja med fem sekvenser: Initiala blixtnedslag (den tändande gnistan) Fientliga värdesystem (förekomsten av myndighetsfientliga attityder) Moralisk semester (vanliga normer ställs off-side) Opinionsspiraler (kommunikation av enskilda händelser och mönster av händelser) Härmande rivalitet (konkurrens om att vara värst kampen om respekt och social status)

34 Vilka förebyggande åtgärder är effektiva Undersökning av förebyggande verksamheten i Göteborg HÄFA HÄFA i 5:a Utvärdering av 20 kommuners arbete med anlagd brand

35 Kommuners arbete mot anlagda skolbränder Två meningsfulla kombinationer i kommuner med minskat antal anlagda skolbränder: A. 1) tvärsektoriell specifik samverkan 2) kameraövervakning samt 3) utökad sekundär prevention B. 1) tvärsektoriell specifik samverkan 2) rondering samt 3) utökad sekundär prevention 1) = olika aktörer koordinerar och inriktar sina arbetsinsatser och resurser på problematiken med anlagda skolbränder 2) = specifika typer av situationell prevention 3) = återkommande och intensiva insatser av social karaktär, riktade till personer/grupper i riskzonen för brandanläggelse

36 Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Är ett ökat antal anlagda bränder uttryck för mer grundläggande förändrade sociala förhållanden? Hur ser barn och ungdomar på anlagda bränder? Kan områdesbaserade riskoch sårbarhetsanalyser leda till fungerande åtgärdsprogram? Urbana studier

37 Finns det samband mellan anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden? Statistiska analyser - indikatorer Identifiera förklarande faktorer Samband med andra uttryck för social oordning Grannskap som studieobjekt - hot spots utsatta platser Metodutveckling Forskningsdatabas

38 Sociala stressorer kan leda till social stress Sociala stressorer kan leda till social stress Sociala stressorer Ekonomisk stress - Exkludering från möjlighet till egen försörjning Etnisk segregation - Exkludering på grund av etnisk härkomst Otillfredsställande boendesituation Bostaden passar inte familjens behov Familjesituation Många barn och ungdomar Indikatorer Andel arbetslösa Andel med låg utbildningsnivå Andel födda utomlands Trångboddhet Antal pojkar år

39 Index of Living Conditions Index av sociala stressorer och anlagda bränder, delområden, Malmö N = 98, r = 0,801, p < Number of intentional fires per inhabitants,

40 Förebyggande arbete - allmänt Kunskap om generella åtgärders utformning och effekter bör förenas med specifik kunskap om insatser som gäller anlagd brand Satsa på både sociala och situationella åtgärder Precisera åtgärdernas syfte och målgrupp Främja positiva attityder och förtroendeskapande sociala relationer Uppmärksamma både pojkars och flickors situation Anhöriga och/eller professionella med särskild barnkompetens ska medverka när insatserna rör barn Belöna synlighet och förankring inom den utförande organisationen, liksom genomtänkta stödstrukturer och support från chefsnivån Utveckla och gynna samverkan mellan olika parter Satsa på utvärdering och metodutveckling

41 Rekommendationer Det är viktigt att uppmärksamma och motverka all eldande eller lek med eld nolltolerans!

42 Skolmiljön viktig Rekommendationer Öppen och trevlig miljö Hög lärarnärvaro Eliminera vanliga tändkällor Skräp Stryp access för fordon Okrossbara fönster Förbättra regelverk Välvalda tekniska system Tidig upptäckt Ökad bevakning (kamera eller rondering)

43 Förebyggande social oro Strukturell prevention Motverka segregation och förbättra människors levnadsförhållanden Minska social och ekonomisk stress Social prevention Stöd till familjer med barn och ungdomar i riskzon Hembesök till alla med brandskyddsinformation Stöd till elever med psykiska, beteende- och/eller skolproblem Meningsfull sysselsättning Information och lärande om eld Goda rollmodeller Stärka civilsamhälle och socialt kapital Situationell prevention Identifiera mikroplatser och hot spots Förbättra övervakning och social kontroll Öka insyn och möjligheterna för upptäckt Skapa flöden och uppehållsplatser för vuxna Begränsa konsekvenserna av anlagda bränder m.m.

44

45 Tack för er uppmärksamhet!