Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

Transkript

1 Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola

2 FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS

3 Projektet analyserar: Samband mellan anlagda bränder och sociala förhållanden Anlagd brand som konfliktstrategier för vissa ungdomsgrupper Skolan som arena för missnöje och frustration Barns och ungdomars syn på anlagda bränder

4 Samband mellan anlagda bränder och sociala förhållanden 900 Anlagda bränder utomhus, i byggnad och kabel Malmö 800 Antal anlagda bränder Anlagd Brand utomhus ej kabelbrand Anlagd Brand i byggnad kabelbrand Anlagd Brand utomhus kabelbrand 100 Anlagd Brand i byggnad ej kabelbrand

5 Samband mellan anlagda bränder och sociala förhållanden Konflikter

6 Samband mellan anlagda bränder och sociala förhållanden Hot spots bränder 2011 Anlagda bränder Ej anlagda bränder

7 Vad kännetecknar områden med många bränder? Hög utsatthet för social stress? Social stress = Stressreaktioner som beror på en individs relationer till andra och sin omgivning. Att långvarigt utsättas för social stress kan leda till stressymptom som hotar människors hälsa, välbefinnande och relationer till andra.

8 Sociala stressorer kan leda till social stress Sociala stressorer Ekonomisk stress Exkludering från möjlighet till egen försörjning Etnisk segregation Exkludering på grund av etnisk härkomst Otillfredsställande boendesituation Bostaden passar inte familjens behov Familjesituation Många barn och ungdomar Indikatorer Andel arbetslösa Andel med låg utbildningsnivå Andel födda utomlands Trångboddhet Antal pojkar år

9 Index av sociala stressorer och anlagda bränder, Delområden, Malmö Index of Living Conditions 3 2 N = 98, r = 0,801, p < Number of intentional fires per inhabitants,

10 Klusteranalys områdestyper Clustertyp Antal grannskap (%) Andel arbetslösa % Antal personer per rum Andel utlandsfödda, % Andel unga män, % Andel med endast grundskola, % Cluster 1 låg social stress Cluster 2 Cluster 3 hög social stress 42 (42,9) 3 0, (37,8) 5 0, (19,4) 8 0,

11 Klusteranalys områdestyper Clustertyp Antal grannskap (%) Andel arbetslösa % Antal personer per rum Andel utlandsfödda, % Andel unga män, % Andel med endast grundskola, % Antal anlagda bränder per 1000 invånare Cluster 1 Cluster 2 Cluster 3 42 (42,9) 3 0, ,75 37 (37,8) 5 0, ,95 19 (19,4) 8 0, ,91

12

13 Många familjer lever under socialt utsatta förhållanden och socio ekonomisk och psykisk stress. Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar med svåra uppväxtförhållanden. STRUKTURELL PREVENTION SOCIAL PREVENTION Varför anläggs bränder just här? Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar med låg självkänsla, dåliga relationer till vuxna, beteendeproblem och svårigheter att klara sig i skolan. Förhöjd risk att det finns barn och ungdomar som kan tänka sig att anlägga bränder eller begå andra brott. SITUATIONELL PREVENTION Situation Möjliga motiv: Nyfikenhet Tristess och spänning Gemenskap och social status Avbryta verksamheter Frustration och vandalism Konflikter och hämnd Dölja brott Medier Skola Ekonomisk vinning Kamrater Motiverad person Lämplig plats, objekt Liten risk för upptäckt ANLAGD BRAND

14 Anlagd brand som konfliktsstrategi Grannskap och boende Informell ordningsmakt -Dåliga socio-materiella levnadsvillkor -Social/territoriell stigmatisering -Osäkra utvecklingsmöjligheter -Stark alienation - Social (o)ordning - Oklar social kontroll - Oklar kollektiv förmåga Polis Socialtjänst Stor grupp ungdomar RTJ Riskgrupp tonårspojkar, unga män Skola m.fl. Mindre grupp drivande tonårspojkar, unga män Oklara arbetsformer Avsaknad av gemensam stratetegi Konfliktfält Oklara sociala kontrakt Andra aktörer Kortsiktig investering Fastighetsägare Föreningsliv Myndighetssektor Formell ordningsmakt per-olof.hallin@mah.se

15 Anlagd brand som konfliktsstrategi Konflikt- och mediespiral Sysslolöshet/ spänning Konflikt med polis Vill hämnas mot polis Anlägger bränder Aggressioner mot polis Konfliktarena Känner sig illa behandlade Grips av polis Sten- och äggkastning mot räddningstjänst och polis Provokationer mot polis Media rapporterar Sociala oroligheter i området Bostadsoråden Kriminalitet som symbol och stigma Deltar i sociala nätverk per-olof.hallin@mah.se

16 Anlagd brand som konfliktsstrategi Grannskap och boende Informell ordningsmakt Hur stödja lokala grannskap? Andra aktörer -Dåliga socio-materiella levnadsvillkor -Social/territoriell stigmatisering -Osäkra utvecklingsmöjligheter -Stark alienation - Social (o)ordning - Oklar social kontroll - Oklar kollektiv förmåga Kortsiktig förvaltning Polis Sjukvård Fastighetsägare Föreningsliv Stor grupp ungdomar Hur skapa utvecklingsmöjligheter för alla? RTJ Skola Socialtjänst Hur utveckla nya erkännandeordningar? Oklara arbetsformer Avsaknad av gemensam stratetegi Hur utveckla nya samverkansformer Myndighetssektor Formell ordningsmakt Hur utveckla ansvarsfullt förvaltande? per-olof.hallin@mah.se

17 Skolan som arena för missnöje och frustration Föräldrars utbildningsnivå Andel elever ej behöriga till gymnasiet Upplevt inflytande i skolans verksamhet Upplevt stöd från skolan per-olof.hallin@mah.se

18 Hur arbeta förebyggande? Strukturell prevention Motverka segregation och förbättra människors levnadsförhållanden Minska social och ekonomisk stress Social prevention Stöd till familjer med barn och ungdomar i riskzon Hembesök till alla med brandskyddsinformation Bygga sociala kontrakt Stöd till elever med psykiska, beteende- och/eller skolproblem Meningsfull sysselsättning Information och lärande om eld Goda rollmodeller Stärka civilsamhälle och socialt kapital Situationell prevention Identifiera mikroplatser och hot spots Förbättra övervakning och social kontroll Öka insyn och möjligheterna för upptäckt Skapa flöden och uppehållsplatser för vuxna Begränsa konsekvenserna av anlagda bränder m.m. per-olof.hallin@mah.se

19 Tack!