Städers omvandling och sociala risker

Transkript

1 Städers omvandling och sociala risker Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola Ny kunskap för ett säkrare samhälle MSB

2 för 250 år sedan, frigjorde sig ekonomin för första gången från politiken. Den vilda kapitalismen väckte samma känsla av total osäkerhet. Ständiga överraskningar, ingen kontroll Och politiken behövde hundra år av reformer för att tämja den kraften och återskapa en relativ trygghet. Zygmunt Bauman Dagens Nyheter

3 Presentationen behandla: Ett forskningsprojekt Social risk - en preliminär definition Sju förändringsprocesser Hur påverkas storstadsområden? Exemplet Malmö Utmaningar per-olof.hallin@mah.se

4 Forskningsprojekt: Sociala risker och civilsamhällets omvandling Region och stadsområden Urbana trender och trendbrott? Sociala risker och rumsliga mönster? Statistisk och GIS-baserad analys. Forskningsdatabaser för Malmö och Helsingborg. Bostadsområden och grannskap Varför är vissa områden mer utsatta än andra? Vilka sociala processer utvecklas? Hur kan de påverkas? Analys av bostadsområden i samverkan med forskningscirklar. Specifika objekt Mikroplatser. Varför är vissa platser (t.ex. skolor) mer utsatta än andra? Analys i samverkan med berörda.

5 Vad är en social risk? Socio-kulturellt perspektiv - Mening, sammanhang Tekniskt/naturvetenskapligt perspektiv - Sannolikhet - konsekvens Systemperspektiv - Subsystem, komplexitet Realism Governmentality - Begrepp, styrning, makt Konstruktivism Preliminär definition Möjligheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd Ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden Negativa konsekvenser på det som en grupp människor bedömer vara skyddsvärt

6 Sju förändringsprocesser Industriell omstrukturering Migration och urbanisering - megastäder Förändrade arbetsmarknader och klassförhållanden Glokalisering, transnationalitet och identitet Förändrade välfärdsregimer och samhällskontrakt Upplevelser och konsumtion Ökade klyftor och förändrade sociala relationer per-olof.hallin@mah.se

7 Hur klarar sig Sveriges storstadsområden? år Stockholm Malmö Göteborg Landskrona Göteborg Malmö + Arbetspendling Öresund Stockholm

8 Hur klarar sig Sveriges storstadsområden? Malmö personer (2010) arbetspendlare ~ personer Göteborg Stockholm

9 Utan registrerad försörjning öht 2009 Göteborg Stockholm Ca Exkl arbetspendling Öresund Svenskt näringsliv/scb mars 2012

10 Barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll 2009 Antal och de fem mest utsatta stadsdelarna i Göteborg, Malmö, Stockholm. % av barnfamiljer per stadsdel, Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Göteborg % Malmö % Stockholm % Bergsjön 58 Rosengård 64 Rinkeby 56 Lärjedalen 43 S. Innerstaden 51 Spånga-Tensta 29 Gunnared 41 Fosie 46 Kista 29 Biskopsgården 35 Hyllie 38 Skärholmen 29 Frölunda 33 Kirseberg 31 Vantör 27 Salonen 2012 per-olof.hallin@mah.se

11 Kunskapsstaden Regionala service & tjänstestaden 2010 Företagstjänster Handel Vård och omsorg Utbildning Tillverkning Transporter Byggindustri Information/kommunikation Den duala staden Den marginaliserade staden Höga trösklar Osynligjord Fragment och enklavisering Det annorlunda Problemfylld Konflikter och social oro

12 Antal per 1000 invänare Social oro anlagda bränder 3,50 Anlagda bränder 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Malmö (Rsyd) Göteborg Stockholm

13 Social oro anlagda bränder År Anlagda bränder ej byggnad Meters per-olof.hallin@mah.se

14 50% 51% 51% 64%

15 Stadens enklavisering I per-olof.hallin@mah.se

16 Stadens enklavisering II Källa: Herbert 2012

17 Stadens enklavisering III Källa: Herbert 2012

18 Studie av bostadsområden Källa: Gerell 2012

19 Skadegörelse, klotter och platser Källa: Gerell 2012

20 Anlagd brand Källa: Gerell 2012

21 Skadegörelse, klotter, 2011 Anlagd brand Mikroplatser och sociala processer Källa: Gerell 2012

22 Utmaningar Social risk vs rättmätig protest? Fokuserar problem och inte vad som fungerar Specifika områden och inte helheter Glömmer människan och civilsamhället. Tack!

23 Forskningsprojekt: Sociala risker och civilsamhällets omvandling Syfte Sociala risker och bakomliggande orsaker Strukturell risk- och sårbarhetsanalys Lokala områdesstudier Krishanteringsförmåga och ökad samhällsresiliens HELSINGBORG Dalhem, Drottninghög och Fredriksdal LANDSKRONA Norrestad MALMÖ Holma, Kroksbäck, Södertorp, Bellevuegården

24 Den duala staden och social förändring Globala strukturförändringar leder till ökad välfärd för vissa men också till marginalisering och social otrygghet för andra. Välfärdssystemen förändras. Social stress - Frustrationsgap per-olof.hallin@mah.se Människor utvecklar olika handlingsstrategier: Social och rumslig rörlighet social inlåsning Enklavisering - avskärmning Glokala nätverk: Familj, släkt, etnicitet, religion, utbildning, yrke Alternativa ekonomier (inkl. kriminella) Men kan också leda till: Ohälsa Missbruk Social oro, social oordning Culture of unemployment

25 Fallstudie Hyllie: Grannskap, mikroplatser och socialt kapital Forskningscirkel: - Social riskanalys - Områdesanalys - Mikroprocessanalys

26 SANNOLIKHET Mycket hög Verbala hot Omlokalisering av koloniområde SOCIAL RISKMATRIS Skadegörelse Klotter Inbrott Barriärer i Hyllie Arbetslöshet, segregation Besparingar barnfattigdom Skolkris Kriminalitet Försämrade skolresultat Narkotika Resursstarka Kulturkrockar flyttar Medelhög Låg utbildning Inga lokala politiker Brand Mycket låg Mycket begränsade Begränsade Allvarliga KONSEKVENSER Mycket allvarliga

27 Nya barriärer Koloniområde flyttas Konflikter med myndigheter Konflikter mellan befolkningsgrupper Besparingar Svårt rekrytera lärare Kraftigt minskat elevantal/elevflykt Kraftigt ökat elevantal Dåliga skolresultat Låg utbildningsnivå Resursstarka flyttar/eldsjälar försvinner Inga politiska företrädare Maktlösa föräldrar Stigmatisering/negativ mediabild Trångboddhet Barnfattigdom Långvarigt bidragsberoende Segregation Arbetslöshet yngre Arbetslöshet äldre Större brand inomhus/bostadshus Mindre brand inomhus Brand utomhus Alkohol Tyngre droger Cannabis eller liknande Stökiga ungdomar Stenkastning Kraftig nedklottring Skadegörelse Inbrott Hot och våld Skjutning/personskada Grovt rån/åldringsrån Gängbildning RISKHANTERINGSFÖRMÅGA 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 Ingen/Bristfällig Viss förmåga bristfällig God förmåga vissa brister God förmåga

28 OMRÅDESANALYS Analysera fyra närliggande och på vissa sätt likartade bostadsområden i Malmö Förklara skillnader i förekomst av anlagda bränder, skadegörelse och annan oordning Kan skillnader förklaras utifrån socialt kapital, kollektiv förmåga, social kontroll? Hur kan i så fall socialt kapital (etc) stärkas? Avgränsat till bostadsområden med flerfamiljshus. Manne Gerell

29 Studerade områden Manne Gerell

30 Intervjuresultat - Fyra ramberättelser Frustration Otrygghet Hanterbart Inga problem Låg sammanhållning Personbaserad social kontroll Fragmenterade lokala nätverk Få mötesplatser Förvaltarkritik Ej extralokal resurs Dåligt rykte Oordning Otrygghet Generell problembild Låg sammanhållning Personbaserad social kontroll Fragmenterade lokala nätverk Få mötesplatser Förvaltarkritik Ej extralokal resurs Inget rykte Oordning - Otrygghet Specifik problembild Bättre sammanhållning Förväntad social kontroll (variation) Mindre fragmentering Få mötesplatser Förvaltare ok+ Ej extralokal resurs Varierande rykte Oordning - Relativ trygghet Hanterbar problembild Bra sammanhållning Förväntad social kontroll Integrerade lokala nätverk Bra mötesplats Förvaltare ++ Varierande extralokal resurs Varierande rykte Oordning -- Trygghet Obefintlig/låg problembild Manne Gerell

31 Berättelser Berättelser från boende, föreningsaktiva och förvaltare sammanvägt. Röd färg = Frustration Gul färg = Otrygghet Grön färg = Hanterbart Blå färg = Inga problem Manne Gerell

32 Observation av oordning Två dokumentationstillfällen, jul-aug samt nov-dec Skadegörelse, kraftig nedskräpning eller annan fysisk oordning som inte ger intryck av att vara normalt slitage. NOT: Objekt! Noggrant genomförd : Inkluderar väldigt småskaliga exempel som småklotter runt portar eller repade parkbänkar Manne Gerell

33 Skadegörelse, klotter relativt anlagd brand 2011 Hotspots bostadsytor från SSO kombinerat med anlagd brand 2011 RÖD = Brand i byggnad GRÖN = Ej i byggnad Manne Gerell

34 Enkätstudien Stigmatisering. Slår mot alla Hur förändra bilden? Otrygghet större där det är lågt socialt kapital. Kvinnor inte mer otrygga än män. Var är man otrygg? Socialt kapital samband med skadegörelse och bränder. Hur öka det sociala kapitalet? Manne Gerell

35 Rykte och stigmatisering Trivsel Internt rykte Externt rykte Internt rykte - trivs Externt rykte internt rykte Stensjö 1,91 2,28 2,76,37,48 Delsjö 2,26 2,43 2,95,17,42 Hålsjö 1,71 2,04 2,51,33,47 Svansjö 1,52 1,97 2,27,45,30 Brf Krok 1,68 2,04 3,11,36 1,07 Norrbäck 2,12 2,31 3,40,19 1,09 Sörbäck 2,05 2,53 3,75,48 1,22 Holma S 2,20 2,51 3,32,31,81 Holma C 2,08 2,49 3,48,41,99 Fosiedal 1,55 1,90 2,73,35,83 Brf Södertorp 1,33 1,67 1,96,34,29 Brf Anneberg 1,41 1,73 2,00,32,27 Manne Gerell

36 Enkätstudien Stigmatisering. Slår mot alla Hur förändra bilden? Otrygghet större där det är lågt socialt kapital. Kvinnor inte mer otrygga än män. Var är man otrygg? Socialt kapital samband med skadegörelse och bränder. Hur öka det sociala kapitalet? Manne Gerell

37 Otrygghet PLATS Frekvens Procent Ingen ,9 Gård 24 3,6 Gata 30 4,5 Busshållplats 17 2,5 Gångstråk park ,2 Annan plats ,6 Mer än en plats ,8 Manne Gerell

38 Enkätstudien Stigmatisering. Slår mot alla Hur förändra bilden? Otrygghet större där det är lågt socialt kapital. Kvinnor inte mer otrygga än män. Var är man otrygg? Socialt kapital samband med skadegörelse och bränder. Hur öka det sociala kapitalet? Manne Gerell

39 Socialt kapital Självförvaltning ett exempel Gårdar och trappor Boende tar över driften av gård och trapphus. Hyresreduktion Ansvar för investeringsbudget Många platser. Få framgångsexempel Eldsjälar Långsiktigt aktivt stöd av MKB och hyresgästförening Institutionaliserat engagemang Foto: Holma självförvaltning Manne Gerell

40 Fördjupad områdesanalys OMRÅDESBASERADE HANDLINGSPROGRAM FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET? Riskmatris Mikroplatsanalys: Hur ser det ut? Vad händer? När? Vem agerar? Hur går det till? Varför? Riskhanteringsförmåga Trygghetsmätning - En lokal strategi för trygghets- Mikroprocesser och säkerhetsarbete: - Gemensam problembild - Konkreta mål - Handlingsprogram Problem för grannskapet Riskfaktorer grannskapet Litet Ganska Medel Ganska Stort litet stort Arbetslöshet o o o o o Ekonomisk utsatthet (fattigdom) o o o o o Trångboddhet o o o o o Låg utbildningsnivå o o o o o Negativ bild av området o o o o o Otrivsel i området o o o o o Sliten och ogästvänlig fysisk miljö o o o o o Kriminalitet o o o o o Förekomst av våld i hem o o o o o Förekomst av våld utomhus o o o o o Upplevd otrygghet bland äldre o o o o o Upplevd otrygghet bland yngre o o o o o Svaga sociala nätverk o o o o o Slutna sociala nätverk o o o o o Oenighet och konkurrens mellan sociala grupper o o o o o Många barn på gårdar utan uppsyn o o o o o Ungdomar är sysslolösa Vuxna känner sig inte delaktiga i det svenska samhället o o o o o (alienation) Ungdomar känner sig inte delaktiga i det svenska o o o o o samhället (alienation) Ungdomar med problem, har uppförandestörning o o o o o Kriminella, negativa rollmodeller för ungdomar o o o o o Närvaro av gäng o o o o o Tillgång på droger o o o o o Per-olof.hallin@mah.se

41 Tack!

42 Viktiga faktorer för framgång Barn och ungdomar är nyckelgrupper Sociala nätverk och kollektiv förmåga kan stärkas även i utsatta områden Grannskap och närmiljöer viktiga Eldsjälar centrala men sårbara. behöver långsiktigt stöd Gemensamt ansvar (ex. självförvaltning) kan ge högre social sammanhållning

43 Varför fungerar Malmö?

44 Civilsamhällets roll i den duala staden? Socialt kapital Tillit Plats Transnationella nätverk Nya medier Informella nätverk Civilsamhälle Omsorgsrationalitet Formella nätverk Från röst till service till socialt företagande? Stat, kommun Omsorgs- och ekonomisk rationalitet Undvika underskott Marknad Ekonomisk rationalitet Gå med vinst

45 Vägen till arbete och egenförsörjning Kompetensutveckling och stärka individernas resurser Flexibla insatser anpassade till individers förutsättningar och behov. Individens motivation central för att möjliggöra förändring.. Sänka inträdeströsklar och bryta diskrimineringen på arbetsmarknaden

46 Hur stödja individers och civilsamhällens utveckling? Urban odling Kultur Omsorg?? Service

47 Paus

48 Diskussionsfrågor: Hur stärka individer, grupper och civilsamhälle? Vad tror ni om tankarna kring civilsamhälle och socialt kapital? Hur kan civilsamhället och socialt kapital stärkas? Vilka är de viktiga aktörerna? Hur utveckla mikroplatser som trappor och gårdar? Hur hantera problemet med stigmatisering?

49 Diskussion

50 Tack!

51 Vad väntar runt hörnet? Den olösta klimatfrågan

52 En förändrad demografi Minskad befolkning 2050 Ryssland 28 miljoner Tyskland - 13 miljoner Italien - 6 miljoner Polen - 5 miljoner Bulgarien, Rumänien 2-3 miljoner Ungern, Tjeckien - 1 miljon Ökad befolkning Frankrike + 5 miljoner Storbritannien + 4 miljoner Nederländerna, Sverige + 1 miljon per-olof.hallin@mah.se

53 En ny industriell revolution? The Economist Energiskifte och energieffektivisering Automatisering 3 D-skrivare Internet of things Ny global omstrukturering av industrin per-

54 Nära framtid Stat, marknad, civilsamhälle De som inte kommer in vad kan göras? Medborgaraktivitet och utbildning

55 Hur klarar sig Malmö? Malmö Landskrona Botkyrka Södertälje

56 Otrygghet regression Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 Modell 5 Socialt kapital -,696*** (,132) -,656*** (,135) -,580*** (,144) -,568*** (,149) Kvinna Ålder 61+ Utl bakgr,088 (,182),072 (,195) -,354 (,195),048 (,186),015 (,211),275 (,209),075 (,192),079 (,235),229 (,217) Sub fattigdom Arbetslös Singel MKB,567** (,213),197 (,294),074 (,190),210 (,210),522* (,217),215 (,297),039 (,198),344 (,218) Boendetid 1-5 Våningar -,017 (,086),070 (,042) Intercept -,2360*** (,397) -2,442*** (,461) -2,505*** (,477) -2,930*** (,642) N Cox & Snell r 2 Nagelkerke r 2 559,051, ,059, ,079, ,086,116

57

58 Observationer - Grannskap Antal observationer per grannskap (mindre ytor inuti grannskapen utgör bostadsytor) Grön -52 (32) Orange (33-87) Röd (88-125) Manne Gerell

59 Anlagda bränder - Grannskap Antal anlagda bränder registrerade av räddningstjänsten per grannskap (mindre ytor inuti grannskapen utgör bostadsytor) Grön 0-8 (0-3) Orange 9-20 (4-9) Röd (10-31) Manne Gerell

60 Anlagda bränder och inkomst 2010 Anlagda bränder ej byggnad % 64 % CSFVI Sammanräknad förvärsvsinkomst % 51 % Meters per-olof.hallin@mah.se