INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN
|
|
- Kristin Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INTRODUKTION TILL SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN
2 INLEDNING I Sverige har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) en viktig roll i det förebyggande riskhanteringsarbetet. I dessa beskrivs risker som framförallt är av teknisk eller fysisk karaktär och kunskapen om hur vi ska hantera dessa händelser är generellt god. På senare tid har händelser av en annan karaktär påvisat brister i det svenska samhällets riskhanteringsarbete. Det handlar om sociala risker, dessa har till stor del sitt ursprung i de sociala samhällsproblem som finns idag. Behovet av ett bredare synsätt på risker uppmärksammandes efter flera händelser i storstäderna där räddningstjänst, polis och ambulans attackerades. Problemet kunde senare härledas bl.a. till ojämlika levnadsvillkor, sysslolöshet och behov av spänning (Per-Olof Hallin, m.fl., 2011). Länsstyrelsen i Halland har under 2012 drivit projektet Förstudie till regional risk- och sårbarhetsanalys avseende sociala risker Projektet initierades i Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap och finansieras av Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Projektet syftar till att undersöka hur vi i länet ska arbeta med och samverka kring risker av social karaktär i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Projektet innehåller ett antal delmål, bl.a. vidta kunskapshöjande åtgärder om sociala risker i Hallands län där Workshop om sociala risker är en del. De viktigaste målen med projektet är att: Öka kunskapen om sociala risker och dess bakomliggande faktorer hos aktörer som berörs av sociala risker Inhämta kunskap om metoder för att kunna inkludera sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser Inventera relevanta nätverk och projekt och ge en övergripande bild av de sociala risker som finns i Hallands län I detta dokument ges en sammanfattning av det pågående projektet.
3 Sociala risker har sin bakgrund i en rad bakomliggande faktorer, såsom alienation, segregation, barnfattigdom, boendemiljö och arbetslöshet. Dessa sociala riskfaktorer kan var för sig eller i kombination medföra att en social risk uppstår. Det finns i dag ingen vedertagen definition av begreppet sociala risker. Länsstyrelsen i Halland har valt utgå från den definition som används i Västra Götalandsmodellen: En social risk är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2012) BAKGRUND Allt eftersom vi har gått från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle har klyftorna mellan medborgarna ökat. Idag pratas det ofta om utanförskap, segregation, stigmatisering och att de ekonomiska klyftorna mellan olika samhällsnivåer ökar. Förändringarna har bidragit till att det ställs allt större krav på medborgaren att ha en hög kompetensnivå för att inte hamna utanför samhällets gemenskap. Till följd av samhällets förändringar har nya risker växt fram. Sociala risker är i sig inget nytt fenomen, men skillnaden som vi ser idag är hur de kommer till uttryck. Vi har under de senaste åren kunnat både se och läsa om områden runt om i Europa såväl som i Sverige där stenkastning mot tjänstemän, upplopp i olika stadsdelar, skadegörelse har ökat. Det rapporteras att den organiserade brottsligheten växer sig allt starkare och att brotten begås av allt yngre förövare. Andra exempel på risker som kan kopplas till de sociala förändringar som skett är bland annat missbruk, ohälsa såväl psykisk som fysisk, hot och våld etc. I Hallands län har vissa kommuner redan identifierat olika typer av sociala risker i respektive risk- och sårbarhetsanalys. Exempel på sociala risker är: Organiserad brottslighet och ungdomsbrottslighet, skadegörelse, depression, fysisk och psykisk ohälsa, misshandel samt våldtäkt.
4 De sociala riskernas uppkomst måste ses utifrån en helhet och de bakomliggande faktorer som på lång sikt orsakar dessa risker. De inblandande aktörerna bör därför beakta dessa faktorer i sin hantering. Arbetet med sociala risker kräver en samverkan utanför de organisatoriska ramarna, eftersom riskerna är sprungna ur en rad områden som tillsammans medför att riskerna kan uppstå. För att urskilja en rad orsakssamband kan man ställa sig frågan VARFÖR minst fyra gånger enligt exempel nedan. Mer om sociala risker och hur dessa kan analyseras kan hittas i Länsstyrelsen i Västra Götalands rapport 2012:01 om Västra Götalandsmodellen. Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning. VARFÖR UPPSTÅR SOCIALA RISKER Frågan VARFÖR kan ställas minst fyra gånger. Varför uppstår upplopp och bilbränder? Svaret går ofta att finna i sociala riskfaktorer och riskbeteenden som har utvecklats inom ett specifikt geografiskt område. Exempel kan vara gängbildningar med egna normsystem, brottslighet, svag tilltro till samhället en känsla av att man inte tillhör samhället. Varför uppstår gängbildningar och svag tilltro till samhället? Svaret går ofta att finna i att samhället har misslyckats med investeringar när det kommer till förebyggande- och rehabiliterande åtgärder eller inte kunnat erbjuda möjliga utvecklingsvägar. Riskbeteenden som skolk och missbruk uppstår. En problematik som även kan uppkomma är att alternativa parallella system som finansiella lån- och avbetalningssystem kan leda till problem när man inte kan få tillgång till de mer etablerade samhälleliga institutionerna. Varför har vi skolk, skadegörelse och missbruk inom vårt geografiska område? Svaret kan vara att det finns en rad brister i de sociala skyddsfaktorer som kvalitet i undervisning eller förebyggande insatser inom socialtjänst och barnavårdscentral. Exempel på riskfaktorer kan vara arbetslöshet, höga ohälsotal, stigmatisering och negativ mediebild av specifika områden. Varför har vi fattiga barn, ohälsotal eller en negativ mediebild av bostadsområden? Svaret är ofta att samhället inte i tillräckligt stor utsträckning har prioriterat förebyggande arbete med samhällets sociala skyddsfaktorer och får därför en hög andel barn med svåra uppväxtförhållanden, ungdomar som inte avslutar sin utbildning eller andra symptom som visar på att något inte står rätt till. Hur en social risk kommer till uttryck är svårt att förutsäga, det beror till stor del på vilka riskfaktorer som korrelerar. (Länsstyrelsen i Västra Götaland, 2012)
5 TVÅ EXEMPEL PÅ HÄNDELSER MED KOPPLING TILL SOCIALA RISKER Anlagda bränder är ett stort samhällsproblem. Det anläggs över bränder varje år och kostnaderna uppgår till en miljard kronor för samhället. De senaste åren har ett antal bränder i Halland rubricerats av polisen som anlagd brand, och i en del fall har svarande dömts för mordbrand. Under 2011 rapporterades i snitt en skolbrand per vecka i länet. Exempelvis brann i slutet på september (2012) Tångaskolan i Falkenberg två gånger på två dagar, polisen misstänker att bränderna är anlagda. Hot och våld mot tjänstemän är en risk där allt fler fall de senaste åren har rapporterats in till polisen. I Halmstad uttryckte i en undersökning var sjätte kommunalanställd att de blivit utsatta för hot om våld under 2011 av de som deltog i undersökningen. Andra exempel runt om i länet under de senaste åren är bland annat att polis, räddningstjänst och busschaufförer blivit utsatta för stenkastning, politiker har blivit hotade och antalet fall med våld mot ordningsvakter och väktare har ökat. PÅGÅENDE FORSKNING OCH PROJEKT Det finns idag inte speciellt mycket forskning att tillgå när det gäller berört område även om det finns undantag. Per-Olof Hallin vid Malmö högskola driver ett projekt som MSB finansierar som syftar till att bland annat stödja kommunerna i deras arbete genom kunskapsuppbyggnad inom området. Han har även forskat kring de bakomliggande faktorerna till händelserna i Rosengård. har ett antal aktörer som agerat pilotaktörer kommit in med delrapporteringar om deras syn på modellen, dess användbarhet, styrkor och svagheter. De olika pilotaktörerna är: Länsstyrelsen i Dalarna, Nacka, Borås och Ulricehamns kommuner. Länsstyrelsen i Skåne bedriver även dem ett projekt om sociala risker som syftar till att skapa verktyg för kommunerna i deras arbete med sociala risker. Länsstyrelsen i Västra Götaland har kommit ut med en vägledning över processen för att implementera sociala risker. Projektet är pågående och under 2011 MSB har tagit fram en nationell riskbedömning och där identifieras bland annat risk för instabilitet i samhället och social oro.
6 PÅGÅENDE PROJEKT OCH NÄTVERK I HALLANDS LÄN I Hallands län arbetas det aktivt med att förebygga risker med koppling till sociala risker och dess bakomliggande faktorer. Det finns både nätverk och projekt som bedrivs i förebyggande och hanterande syfte med många aktörer inblandade, t.ex. kommunerna, Region Halland, Polismyndigheten i Hallands län och Länsstyrelsen. Nätverken och projekten bedrivs både sektoriellt inom de olika organisationerna och tvärsektoriellt över gränserna. Arbetet fokuserar både på proaktiva och reaktiva åtgärder, beroende på vilket specifikt område som berörs. Övergripande kan man se att nätverken har som syfte och mål att genom interaktion få en bättre helhetsbild av situationer och ökad kunskap genom att samverka. I den inventering som Länsstyrelsen genomfört framkom följande sex övergripande områden: Barn och unga är frågor som nätverk och projekt berör i stor utsträckning. Ett exempel är BBIC (Barns behov i centrum)-nätverket med syfte att säkerställa barns utveckling och trygghet i framtiden. Övriga nätverk arbetar bland annat med ungdomsbrottslighet, stöd till unga i riskzon, stöd till barn som blivit utsatta för övergrepp, våld, misshandel och sexuella övergrepp samt med att informera unga om alkohol och droger och hjälpa föräldrar med svåra levnadsförhållanden. Folkhälsa är nästa område varinom det bedrivs nätverk och projekt, främst genomförs arbete i förebyggande syfte. Övergripande behandlar nätverken i stor utsträckning hälsoproblem som berör alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). Preventionsnätverket består av deltagare från kommunerna, Polisen, Länsstyrelsen, Halmstad högskola och Region Halland. Nätverket arbetar för utveckling inom området, med frågor som berör olika former av ohälsa. Andra områden som man arbetar med är utbyte av kunskaper, samordning över kommungränser, utbildning för aktörer som berörs av ANDT-frågor. Vidare arbetas även med att skapa en gynnsam miljö utifrån ett hälsoperspektiv, bland annat i form av en trygghetsmiljö. Brottsförebyggandearbete bedrivs av Polismyndigheten i Halland i ett antal interna och externa nätverk. Till stor del arbetar nätverken här i förebyggande syfte. Samhällsrådet för grov organiserad brottslighet består av representanter från Polisen, kommunerna och Region Halland. Syftet med samverkan är att hitta lösningar på och hantera grov organiserad brottslighet. Andra områden som berörs är arbete med livstidskriminella, prostitution, människohandel, ungdomsbrottslighet och gängrelaterad brottslighet. Integrationsarbetet bedrivs av Länsstyrelsen, Region Halland och kommunerna. Ett nätverk som arbetar med integrationsfrågor är Nätverk för nyanlända invandrares etablering, vilket syftar till att bedriva frågor om hur man på bästa sätt kan hjälpa nyanlända invandrare. Andra aktörer arbetar även med frågor som ensamkommande flyktingbarn och deras behov. Samhällsplanering handlar i detta fall om att förebygga genom att skapa en god miljö och trygghet för medborgarna i länet. Styrgrupp för länsprojekt kring samhällsorientering består, utöver Region Halland, även av berörda representanter från länets kommuner och Länsstyrelsen. Dessa arbetar med samverkan för utveckling inom området. På kommunal nivå bedrivs nätverk som syftar till att göra samhället tryggare genom trygghetsvandringar. Beredskap har ett övergripande nätverk i form av Regionala rådet för samhällsskydd och beredskap som består av representanter från Länsstyrelsen, kommunerna, Region Halland och andra myndigheter som berörs inom området. Dessa arbetar med krishanteringsfrågor i perspektivet före, under och efter. Kommunerna i länet har även ett säkerhetsnätverk där frågor utifrån deras ansvarsområde lyfts fram och diskuteras.
7 FORTSATT ARBETE MED SOCIALA RISKER I HALLANDS LÄN Länsstyrelsens arbete med sociala risker kommer att fortskrida under 2012 och Under slutet på detta år är ambitionen att ge ut en rapport eller förstudie som syftar till att öka kunskapen inom området sociala risker. Den kommer att ge mer djupgående information om bakgrund, aktuell forskning och projekt som bedrivs av andra aktörer, däribland en kort metodbeskrivning av Västra Götalandsmodellen. Vidare kommer pågående projekt och nätverk i länet att redovisas mer omfattande och ett antal sociala risker som identifierats kommer att beskrivas. Målet med rapporten är att den ska kunna användas som ett underlag av aktörer som vill implementera sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser i länet. Under 2013 kommer Länsstyrelsen att arbeta vidare med denna implementering. Projektets omfattning är beroende av finansiering från MSB. Huvudmålet är dock att stödja kommunerna att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys enligt Västra Götalandsmodellen och på detta resultat basera den regionala analysen. Länsstyrelsen i Halland vill genom implementering av sociala risker i länets risk och sårbarhetsanalyser: Öka kunskapen om sociala risker och dess bakomliggande faktorer Verka för att aktörer ska samverka, såväl internt som externt, och därigenom få en gemensam lägesbild Utifrån den gemensamma lägesbilden och den ökade kunskapen ge bättre möjligheter att förebygga sociala risker genom ett proaktivit arbete Samt även bidra till att samhället får en bättre reaktiv förmåga på denna typ av händelser.
8 Länsstyrelsen i Hallands län Slottsgatan Halmstad Telefon: halland@lansstyrelsen.se
Projekt Sociala risker 2011
Projekt Sociala risker 2011 Valter Lindström, Västra Götalandsregionen Vendela Bodén, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Matilda Johansson, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Foto: Jesper Svensson
Läs merSociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?
Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade
Läs merProgram Bensträckare Erfarenheter och goda exempel från arbete med sociala risker
Program Tid Aktivitet Föredragshållare/ansvarig 8.30 9.00 Fika 9.00 9.20 Inledning Johan von Knorring, Försvarsdirektör 9.20 9.50 Sociala risker och social oro i Uppsala län Natalie Grimsby Torpman, Projektledare
Läs merTrygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..
Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.
Läs merSociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola
Sociala risker och områdesutveckling Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Forskningsprojekt om Malmö Fördjupade områdesanalyser Anlagda bränder och sociala förändringsprocesser, 2010-2012 Anlagda
Läs merANDT-strategi för Varbergs kommun
ANDT-strategi för Varbergs kommun Dokumenttyp: Strategi Beslutad av: Kommunstyrelsen Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: ANDT-strategi Beslutsdatum: 2015-09-29, 188 Dokumentansvarig avdelning: Kommunkansliet
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merVästra Götalandsmodellen. Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning. Rapport 2012:01
Västra Götalandsmodellen Sociala risker i risk- och sårbarhetsanalyser en vägledning Rapport 2012:01 Rapport 2012:01 ISSN 1403-168X Rapportansvarig: Matilda Johansson och Vendela Bodén Foto: Jesper Svensson,
Läs merAnlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan
Läs merStrategisk plan mot våldsbejakande extremism
Strategisk plan mot våldsbejakande extremism Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-29 252 1 Inledning... 3 2 Lägesbilder... 3 2.1 Nationell lägesbild... 3 2.2 Lägesbild i Värmdö kommun... 3 3 Värmdö kommuns
Läs merPROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden
PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan
Läs merAktivitetsplan för UmeBrå
Aktivitetsplan för UmeBrå 2019 2020 Om UmeBrå UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. UmeBrå styrgrupp består av representanter från kommunen, polisen och landstinget. Styrgruppen
Läs merSociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter
Sociala risker. Ett exempel på lokalt säkerhetsarbete och dess effekter Ulf Lundström Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Umeå universitet Disposition/syfte Beskriva och analysera ett exempel
Läs merVerksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Läs merANDT-strategi för Värmdö kommun
ANDT-strategi för Värmdö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21 152 1 Inledning... 3 2 Nationella och regionala mål... 3 2.1 Nationell strategi... 3 2.2 Regional strategi... 4 3 Värmdö kommuns
Läs merÖverenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019
1(5) Datum 2017-06-20 Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019 Denna överenskommelse är Svalövs kommuns och polisens gemensamma åtgärdsplan för åren
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merBrottsförebyggande program
Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merNär den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018
När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor
Läs merEnsamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare
Ensamkommande unga och ANDT Åsa Domeij, utredare Vad ska jag prata om? Resultat av en kartläggning av narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga utifrån fyra delstudier inom området. Vad är viktigt
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merSocialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL
Läs merFastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Läs mer=5. Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg
1+1+1+1=5 Anna Rolf Björklund, Patrik Wallin, Maria Lindborg Årets förebyggande kommun 2012 Örebro kommun bedriver ett långsiktigt, hållbart förebyggande arbete. Politiska beslut, program, planer, uppföljning
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Södermanlands län och Eskilstuna kommun Bakgrund I februari 2007 beslutade Rikspolisstyrelsen om nationella direktiv angående samverkan mellan Polismyndigheter
Läs merFörvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016
Verksamhetsplan 2016-01-18 Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016 Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade
Läs merAnlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan
Läs merÖverenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun
Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun 2012-2013 Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun Bakgrund I januari 2008 presenterade Rikspolisstyrelsen en handlingsplan kallad Samverkan
Läs merLivsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09
Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren
Läs merSMÅKOMMUNPROJEKTET BD & AC-LÄN 2012-2014 FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER
FRAMGÅNGSRIKT PREVENTIONSARBETE I SMÅ KOMMUNER VÄSTERBOTTEN: NORSJÖ SORSELE MALÅ NORRBOTTEN: ARVIDSJAUR ARJEPLOG i samarbete med Polismyndigheterna och Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten Konferens
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merProbleminventering och åtgärdsplan utifrån samverkansöverenskommelsen mellan Trollhättans Stad och Polisområde östra Fyrbodal 2017
atrollhättans Stad Probleminventering och åtgärdsplan utifrån samverkansöverenskommelsen mellan Trollhättans Stad och Polisområde östra Fyrbodal 2017 Bakgrund Trollhättans Stad och polisområde östra Fyrbodal
Läs merInnehåll
Innehåll Handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Ansvar... 3 Ansvarig förvaltning och funktion... 3 Medarbetaransvar... 3 Chefsansvar... 4 Kontaktperson
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga
Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...
Läs merAntagna av Kommunfullmäktige
Mål för det brottsförebyggande arbetet i Motala kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2002-09-23 1. Bakgrund Samhällsutvecklingen efter andra världskriget har bland annat inneburit en starkt ökad brottslighet.
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merHandlingsplan
1 (9) Datum 2016-01-24 (reviderad) Diarienr (åberopas) Dnr, Oxelösunds kommun KS.2015.144 Handlingsplan 2017-2018 Föreliggande handlingsplan är upprättad i enlighet med Samverkansöverenskommelse mellan
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i
Läs mer1. Minnesanteckningar - Sociala risker och social oro i Uppsala län
1. Minnesanteckningar - Sociala risker och social oro i Uppsala län Datum 130820 Synpunkter från deltagare: Länsstyrelsen bör ta fram en estimerad tidsåtgång för planerade möten framöver, exempelvis inplanerade
Läs merVerksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs mer2014-03-26. Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro.
Samordning av operativt trygghetsskapande arbete i Ö rebro. 1 Samordning fo r trygghet och brottsfo rebyggande arbete i Ö rebro. En gemensam målsättning för kommunen, polisen och fastighetsägare är att
Läs merKultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249
Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger
Läs merUtgiften ses som investering på sikt. Sesammodellen och barnahus i alla Blekingekommuner för VINR Utbildning/kunskap från stuprör övergripande
Pass 1 Grupp 6 Social investeringsfond Ingvar Nilsson träffar beslutande politiker/chefer. Utbildning/samhällsinformation för ensamkommande ungdomar/nyanlända riktat till olika grupper samma koncept till
Läs merHandlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte
Handlingsplan Alkohol, Narkotika, Dopnings- och Tobaksarbete i Nacka kommun 2014-2016 för social- och äldrenämndens ansvarsområden Syfte Syftet med handlingsplanen är att konkretisera insatserna i kommunen
Läs merSSPFR/ Sociala insatsgrupper
SSPFR/ Sociala insatsgrupper En del av västbasarbetet på Tjörn Handläggare: Strategisk samverkansgrupp Datum: 2014-01-27 Tjörn Möjligheternas ö Bakgrund Tjörns kommun har en tradition samarbete över förvaltningsgränserna.
Läs merPolicy för arbetet mot våldsbejakande extremism och social oro
Policy för arbetet mot våldsbejakande extremism och social oro Fastställd av: Kommunstyrelsen Datum: 2017-01-17 Ansvarig för revidering: Sydnärkes samverkansgrupp Ansvarig tjänsteman: Säkerhetssamordnare
Läs merEtt tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun
Ett tryggare Piteå ett samverkansavtal mellan polisen och Piteå kommun Brottsförebyggande arbete i Piteå Samhället har allt att vinna på minskad brottslighet och ökad trygghet. Därför behövs ett planerat
Läs merKartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN
Kartläggning av våldsförebyggande arbete i Västra Götaland-Norra HSN Driver kommunen/stadsdelen något våldsförebyggande arbete? Namn Antal % 14 100 Nej 0 0 Total 14 100 Svarsfrekvens 100% (14/14) Vilken
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merKartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun
2016-11-01 Sid 1/7 Kartläggning av trygghet och brott i Lysekils kommun Del 1- rapport Inledning Denna kartläggning är en första överblick över brotts- och trygghetssituationen i Lysekils kommun. Kartläggningen
Läs merInterpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt
KF 117 24 april 2017 Diarienummer KSN-2017-1274 Kommunfullmäktige Interpellation från Fredrik Ahlstedt (M) om att Uppsala ska vara tryggt Allt fler personrån genomförs i Uppsala och det rapporteras dagligen
Läs merHandlingsplan
1 (8) Datum Dnr, Oxelösunds kommun 2016-01-24 KS.2015.144 Diarienr (åberopas) Handlingsplan 2016-2018 Föreliggande handlingsplan är upprättad i enlighet med Samverkansöverenskommelse mellan Oxelösunds
Läs merANDT-program
ANDT-program 2018-2021 Beslutad av kommunfullmäktige: 2018-04-23 Dokumentet gäller för Askersunds kommun Dokumentansvarig: ANDT-samordnare D.nr: 17KS129 Inledning Detta program ersätter det tidigare drogpolitiska
Läs merÄrende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019
Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-12-22 KS 2015.0434 Handläggare Cecilia Ljung Kommunstyrelsen
Läs merFrån Vision till mål?
Från Vision till mål? Landstinget i Västerbotten antog visionen i början på 2000-talet. Skellefteås kommunfullmäktige beslutade om ett folkhälsopolitiskt program med visionen världens bästa hälsa, i oktober
Läs merLänsstyrelsen
Länsstyrelsen 2013-10 10-1717 Länsstyrelserna ska i arbetet med att etablera nyanlända invandrare Medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända invandrare Överlägga och träffa
Läs merLänsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004
Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Avdelningen för tvärsektoriella uppdrag Februari 2005 Maria Lindberg INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Länsstyrelsens insatser. 3 2.1 Insatser
Läs merAlkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun
Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna
Läs merRevisionsrapport. Trygga Halmstad. Halmstads kommun. Januari 2009 Bo Thörn
Revisionsrapport Trygga Halmstad Halmstads kommun Januari 2009 Bo Thörn Innehållsförteckning INLEDNING 1 UPPDRAG 1 GENOMFÖRANDE 1 RESULTAT 1 TRYGGA HALMSTAD ORGANISATIONEN 1 MÅL OCH VERKSAMHETSPLANERING
Läs merMalmö Trygg och säker stad
Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merYttrande angående betänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)
Yttrande 1(5) Tony Engström Handläggare krisberedskap 010-2233243 Kulturdepartementet Enheten för demokrati och det civila samhället ku.remissvar@regeringskansliet.se tony.engstrom@lansstyrelsen.se Yttrande
Läs merPLAN FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET Ängelholms kommun
PLAN FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET 2018-2028 Ängelholms kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd Beslutsinstans Plan för trygghet och säkerhet Plan. 2018-08-27. KF. 2018-2028. Dokumentansvarig Diarienummer
Läs merRegional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län
Sida 1 av 5 Regional strategi för samverkan kring utveckling av etablering och integration för invandrare i Västernorrlands län Denna strategi syftar till att kraftsamla och samordna länets resurser för
Läs merAnlagda bränder och socioekonomiska förhållanden
Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Del av forskningsprojektet Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merSamverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Avesta
Samverkansöverenskommelse; Avesta Kommun och Lokalpolisområde Falun Avesta Överenskommelse som gäller från 2018-03-03 är löpande och kan sägas upp av båda parter. Överenskommelsen syftar till att tillsammans
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merKonferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer. Göteborg 2 februari 2018
Konferens om våld i ungas nära relationer/ partnerrelationer Göteborg 2 februari 2018 Program 9.00 Inledning, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Dialoga 9.30 Sibel Korkmaz, Stockholms universitet, Våld
Läs merMål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal
Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,
Läs merBrottsförebyggande rådets åtagandeplan
Brottsförebyggande rådets åtagandeplan FÖR STRÖMSTADS KOMMUN 2016 ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-xx-xx 1 BAKGRUND År 2009 fick kommunen en inbjudan från polismyndigheten om att inrätta ett samverkansavtal
Läs merNy nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten
1 Ny nationellt samordnande myndighet för SMADIT (samverkan mot alkohol och droger) Linda Brännström, Folkhälsomyndigheten Linda Brännström, ANDT-samordning Linda.brannstrom@folkhalsomyndigheten.se ANDT-strategin
Läs merÖverenskommelse om Skånesamverkan mot droger
LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet
Läs merSocial grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?
Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Skjutningar i Malmö 2013-2013 Händelser som hotar grundläggande värden, funktioner, liv och hälsa
Läs merJÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!
JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! #METOO OCH ARBETSGIVARANSVARET JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en
Läs merGötene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg. Handlingsplan För det Brottsförebyggande arbetet
Götene kommun och lokalpolisområde västra Skaraborg Handlingsplan 2019 För det Brottsförebyggande arbetet 2 Samverkan för ökad trygghet Götene kommun och Polismyndigheten region väst, lokalpolisområde
Läs merSTRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN
STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och
Läs merSamverkan Trygg och säker stad
Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merVälkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?
Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger? 2016-10-26. Organisation Social utveckling Verksamhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Alkohol, narkotika, dopning och
Läs merSamverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet
Samverkan i lokalsamhället- Det goda samarbetet Trygghet och säkerhet Sollentuna kommun Övergripande syfte med förarbetet inom trygghetsoch säkerhet i Sollentuna kommun Det övergripande syftet är att öka
Läs merHandlingsplan Trygg och säker
1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Hässleholms kommun och Hässleholms lokalpolisområde
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2016-11-29 2016/723 100 Handläggare Säkerhetschef Anders Nählstedt Kommunledningskontoret Kommunstyrelsen 0451-26 80 21 anders.nahlstedt@hassleholm.se Samverkansöverenskommelse
Läs merSamverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun
Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars
Läs merBilaga 1: Styrdokument
1 : 1 Bilaga 1: Styrdokument Läroplan för grundskolan, Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
Läs merTrygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen
Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen Gunilla Henningsson Social resursförvaltning, enheten för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande Jag kommer berätta om
Läs merVÅLDSPREVENTION VÄNTA INTE TILLS SKADAN REDAN ÄR SKEDD! EN START FÖR KOMMUNENS VÅLDSPREVENTIVA ARBETE
VÅLDSPREVENTION VÄNTA INTE TILLS SKADAN REDAN ÄR SKEDD! EN START FÖR KOMMUNENS VÅLDSPREVENTIVA ARBETE Våld är ett av Sveriges största samhällsproblem Våld är fortfarande ett av de största samhällsproblemen
Läs merKopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet
Kopia Regeringsbeslut II:2 2015-12-01 Ju2015/09350/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merJens Persson Kommunalråd. Barnen i fokus
Jens Persson Kommunalråd Barnen i fokus Läge Strängnäs 2009-10 Problem Klotterattack mot skolor Nedklottrat på stan Brandbomber Bråk på stan Klotterattack mot skolor Nedklottrat på stan Nedklottrat på
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
Läs mer