Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt. Nicklas Guldåker Lunds Universitet
|
|
- Lovisa Jonasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sociala risker och sociala geografier resultat från tre forskningsprojekt Nicklas Guldåker Lunds Universitet
2 Forskningsprojekt 1. ORSA områdesbaserad risk och sårbarhetsanalys 2. Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder 3. Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering Bostadsbränder i storstadsområden rumsliga skillnader och brandsäkerhetsarbete i den socialt fragmenterade staden. Integrated Data Visualisation and Decision Making Solutions to Forecast and Manage Complex Urban Challenges
3 Samverkansprojekt Fyra pilotkommuner Vägledning Geografiskt arbetssätt Kartor, GIS och analys Stöd i processer med riskoch sårbarhetsanalyser Förvaltningsövergripande Kompletterar arbetsprocesser Delregionala perspektiv Riskövergripande Exempelanalyser
4 Kommuner
5 Tema trafik
6 Tema brott exempel 1
7 Tema brott exempel 2
8 Tema elavbrott
9 Tematiska faktablad framsida
10 Tematiska faktablad baksida
11 Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder
12 Anlagda bränder I Malmö All fires Intentional structural fires Intentional outdoor fires nicklas.guldaker@keg.lu.se
13 Anlagda bränder
14 Anlagda bränder ( ), konflikter och sociala levnadsvillkor, Malmö Konflikter
15 Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering
16
17 Relationer mellan grundläggande förmågor, skyddsvärt och sociala riskområden
18 Sociala risker och relaterade brister, några exempel
19 Relationen mellan sociala risk och skyddsfaktorer, social stress, och sociala risker Levnadsförhållanden Social stigmatisering utpekande av sociala grupper Territoriell stigmatisering utpekande av Bostadsområden Otrygga uppväxtförhållanden Strukturella förhållanden och livsvillkor Ekonomiska skillnader/klyftor i samhället Personbundna riskfaktorer Alienation känsla av främlingskap, att inte tillhöra samhället Ohälsosamma levnadsvanor Strukturella förhållanden och livsvillkor God ekonomi Tillhör majoritetsbefolkning Social, ekonomisk och politisk inkludering Strukturella förhållanden och livsvillkor Trygga uppväxtförhållanden Trygg boendemiljö God levnadsstandard Personbundna riskfaktorer Social kompetens och problemlösningsförmåga God utbildning Känsla av inkludering
20 Några resultat: Ökad enklavisering av bostadsområden för att stänga ute problem Lokala kriminella nätverk står för otrygghet (60 st. enl. Rikskriminalpolisen) Normalisering av förväntade händelser Mental enklavisering och känsla av övergivenhet boende och inblandade aktörer ej gemensamma mål Projekt enskilda resultat men slutar när pengarna/projekten tar slut ad hoc åtgärder Fördjupningsstudier i Helsingborg och Malmö oftast negativ bild felaktig tecken på mångsidighet och initiativkraft i olika bostadsområden socialt starka nätverk starkt civilsamhälle vid sidan om negativa händelser och utvecklingar (bränder, drogmissbruk, sociala konflikter, gängbildningar etc) samverkan mellan flera aktörer och gemensamt fokus på att lyfta områden har gett resultat tendenser på civilsamhällets motståndskraft
21 Några slutsatser från tre forskningsprojekt: Områdesbaserade arbetssätt en plattform mot förbättrad kommunikation mellan olika samhällsaktörer t.ex. inom/mellan förvaltningar, mellan myndigheter, mellan olika myndigheter och medborgargrupper m.fl. Mixade vetenskapliga angreppssätt för att analysera differentierade (sociala) riskbilder i städer från geografiskt övergripande geostatistiska till lokala kvalitativa studier av civilsamhället, socialt kapitalt och kollektiv förmåga Områdesbaserade risk och sårbarhetsanalyser kan med fördel integreras i olika kommunala processer, planeringsprocessen t.ex. översiktsplaneprocessen och arbete med trygghet och säkerhet. Områdesbaserade arbetssätt förenar och öppnar upp för lokal till regional samverkan, Orsa regional exempel, Sociala risker lokalt exempel. Fokus på individen (boende) och civilsamhället vad gäller inflytande och behov. Dialogiska arbetssätt viktiga där olika kommunala förvaltningar i samverkan med andra myndigheter och medborgare utvecklar gemensamma risk och sårbarhetsanalyser samt förslag på åtgärder. Kartor och systematiska arbetssätt kring sociala risker viktiga verktyg.
22 Viktigt att stödja nätverk for lokal risk och krishantering är att prioritera arbetet med att utveckla områdesbaserade trygghets och brottsförebyggande program där boende och civilsamhälle ingår som centrala aktörer (Ek m.fl. sid 184).
23 Några aktuella referenser för nedladdning: ORSA lansstyrelsen.se/skane alt. LUP Anlagda bränder del 1 och 2 Brandforsk.se Sociala risker mah.se (Malmö University Publications in Urban Studies MAPIUS) Stadens skavsår - mah.se (MAPIUS) Det är inte stenarna som gör ont mah.se (MAPIUS) Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital (MAPIUS) Att laga revor i samhällsväven om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden (MAPIUS) Spatio-temporal patterns of intentional fires, social stress and socioeconomic determinants: A case study of Malmö, Sweden (Fire Safety Journal)
24 Tack!
Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?
Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade
Städers omvandling och sociala risker
Städers omvandling och sociala risker Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola Ny kunskap för ett säkrare samhälle MSB - 121120 för 250 år sedan, frigjorde sig ekonomin för första gången från politiken.
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per-Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola
Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker, Lunds universitet Per Olof Hallin, Malmö högskola FORSKNINGSCIRKEL GEODATABAS Projektet analyserar: Samband mellan
Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden
Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Del av forskningsprojektet Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering slutsatser från ett forskningsprojekt
Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering slutsatser från ett forskningsprojekt MSB:s kontaktpersoner: Rainar All, 010-240 5662 Mona Pütsep, 010-240 5679 Författare: Per-Olof
Välfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Utsatta områden. -sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser. Nationella operativa avdelningen
Utsatta områden -sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser Nationella operativa avdelningen Underrättelseenheten December 2015 Utgivare: Nationella operativa avdelningen, Box 12256, 102
Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden
Anlagda bränder och socioekonomiska förhållanden Del av forskningsprojektet Anlagda bränder sociala förändringsprocesser och förebyggande åtgärder Nicklas Guldåker Institutionen för kulturgeografi och
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.
Författare Karin Blom Nicklas Guldåker Per Olof Hallin
ORSA Områdesbaserad risk- och sårbarhetsanalys Författare Karin Blom Nicklas Guldåker Per Olof Hallin g KAPITEL 1 ORSA ETT ARBETSSÄTT OCH VÄGLEDNING Innehållsförteckning g 1 ORSA ett arbetssätt sid. och
Bakgrund. LUCRAM - Lunds Universitets Centrum för riskanalys och riskmanagement.
Bakgrund LUCRAM - Lunds Universitets Centrum för riskanalys och riskmanagement. Ramforskningsprogrammet FRIVA - syftar till att upp nationell kompetens inom området risk- och sårbarhetsanalys som grund
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
2012-02-13. Jämlika välfärdstjänster
samma land, samma plats, samma tid samma välfärd? Upplägg seminarium 8 februari - Jämlikhetsbegreppet. Vad betyder det för dig? För mig? - SKL:s arbete med jämlika, bl.a. ex. från kunskapsöversikt Äldreomsorg
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Jonas Tornberg Chalmers - Arkitektur jonas@chalmers.se
Jonas Tornberg jonas@chalmers.se Arkitektur Biologi och bioteknik Bygg och miljöteknik Data och informationsteknik Energi och miljö Fysik Kemi och kemiteknik Matematiska vetenskaper Material och tillverkningsteknik
En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) år 3 En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Förmågor som ska tränas: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser,
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
2012-04-27 Deltagaruppföljning SHK v.51, 2011 v.17, 2012
2012-04-27 Deltagaruppföljning SHK v.51, 2011 v.17, 2012 1 Bakgrund och syfte Länsstyrelsen i Skåne län driver sedan 2008 i samverkan med statliga myndigheter, kommuner och organisationer ett utvecklingsarbete
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser
Myndighetsutövning och rättssäkerhet i Uppsala - Presentation av forskningsprojekt om LSStillämpningen: Att få och få behålla LSS-insatser Politikermöte 24 februari 2015, Infoteket Med dr Barbro Lewin,
Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Studiebesök från Norge 2013-01-15 26 underlag med 281 förslag 20 seminarier 1000talet möten Övriga rapporter och litteratur SKARPA FÖRSLAG Hur mår Malmö? Bättre,
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att
Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020
Antaget av Kommunfullmäktige den 27 februari 2013, 25 Dnr: KS 318/11 900 Program för folkhälsa, trygghet och säkerhet i Båstads kommun 2013-2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara
Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper
Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Åtgärder för att stödja arbetet med sociala insatsgrupper Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick i regleringsbrevet för
Matti Leijon. Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet
Matti Leijon Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet Dagens tema - Folkhälsa är politik! Men, folkhälsa är också en egen vetenskap! Vad är folkhälsa? Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd
Sociala perspektiv i Översiktsplanen
Vad är sociala frågor? Hur kan de tas om hand i en ÖP? Hur kan man uttrycka det i ÖP? Vad saknas i ÖP? MKB Hjälp! Sociala perspektiv i Översiktsplanen Hur kan man närma sig sociala frågor i översiktsplaneringen?
Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner
Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2010:14 Arbetslöshet 1996-2009 i Sveriges kommuner Den totala arbetslösheten 1996-2009 (inklusive personer i program med aktivitetsstöd) har varierat
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
Hur val och prioriteringar påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling Geografi åk 4-6 - Centralt innehåll Ojämlika levnadsvillkor i världen Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Livsmiljöer Geografi
Sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser
Sociala innovationer och socialt entreprenörskap Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser Några förändrade perspektiv påverkar inriktningen på
Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Mikael Rostila. Docent, universitetslektor. Stockholms Universitet
Mikael Rostila Docent, universitetslektor Stockholms Universitet The Black report, 1980 Social ojämlikhet i hälsa i Sverige Och hvad Farsoter i synnerhet vidkommer, så kan ej bättre bevis gifvas på detta,
Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere
Folkehelsekonferansen 2015 Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere Peter Fredman Institutt for naturforvaltning, NMBU peter.fredman@nmbu.no www.nmbu.no/reiseliv Norwegian
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop?
Social grogrund och sociala risker hur hänger det ihop? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Skjutningar i Malmö 2013-2013 Händelser som hotar grundläggande värden, funktioner, liv och hälsa
Nolltolerans i Bollebygds kommun
Nolltolerans i Bollebygds kommun Den 29 april 2009 beslutade kommunfullmäktige om en avsiktsförklaring och att Bollebygds kommun ska arbeta för Nolltolerans. Med gemensamma krafter arbetar kommunen, räddningstjänsten,
Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015. ÅK 7 Namn:
Planering Geografi Att studera helheten & med kartor jorden runt HT/2015 ÅK 7 Namn: Preliminär planering i geografi HT 2015 1 Veckomål vecka 43 Under denna vecka har man läst sidorna 6-18 Svarat på frågor
Södervångskolans mål i SO
Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några
Bygger vi socialt hållbart?
Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan?
Sociala risker och områdesutveckling. Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola
Sociala risker och områdesutveckling Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Forskningsprojekt om Malmö Fördjupade områdesanalyser Anlagda bränder och sociala förändringsprocesser, 2010-2012 Anlagda
P 1 Lund Malmö Köpenhamn... 13 december 2015-10 december 2016
P 1 Lund Malmö Köpenhamn... 13 december 2015-10 december 2016 1005 04.01 04.11 04.13 04.16 04.21 04.34 04.48 1007 04.19 04.31 04.33 04.36 04.41 04.54 05.08 1009 04.41 04.51 04.53 04.56 05.01 05.14 05.28
Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering
Stadens skavsår om grannskap och social oro i en tid av globalisering Per Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola SOCIAL ORO GP 110831 Sydsvenska Dagbladet 111024 Vad är social oro? Fler än en Kollektiv
Thomas Ahlskog Fil. mag. urbana studier. Trygghetsmätning Haninge kommun
Trygghetsmätning Haninge kommun Thomas Ahlskog Fil. mag. urbana studier Trygghetsmätning Haninge kommun 2014-11-19 Uppdrag Trygghetsmätning Haninge kommun Kartlägga och analysera tryggheten i Haninge kommun
Allmänt hälsotillstånd
Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv
Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Växjö 2014-10-08 Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Vad är social
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07
3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan
Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:
Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som
Utvecklingsområde nr 1 Redovisning
Redovisning nr 1 Redovisning 2009-06-05 2009-05-20/AP Fokusgrupp 1: Hållbara, attraktiva, kreativa miljöer för boende, besökare och företag Nuläge och utveckling/trender Vänern kustzon så som den definieras
Internationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
VÄLKOMMASKOLAN VECKA 13 (28 mars 1 april 2016)
VÄLKOMMASKOLAN VECKA 13 (28 mars 1 april 2016) Sista dag/tid för inlämnande av manus: torsdagar klockan 09.00 till vksinfo@gallivare.se Denna veckas innehåll: Matsedel Kalendarium vecka 13 Forskning om
Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning
Hållbar stad öppen för världen Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning Beslutad i kommunfullmäktige 2015-06-11 www.goteborg.se Göteborgs Stads program för full
Att minska hälsoklyftor
Att minska hälsoklyftor En balansakt på slak lina Göran Henriksson och Åsa Lundquist 10-i-topp 1990 vs. 2015 Rök inte Ät hälsosamt Daglig fysisk aktivitet Hantera stress Drick måttligt med alkohol Skydda
Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsprocesser
Inne och ute i Malmö: Studier av urbana förändringsprocesser MALMÖ UNIVERSITY PUBLICATIONS IN URBAN STUDIES 2 Ebba Lisberg Jensen & Pernilla Ouis (red) FÖRFATTARNA Malmö högskola, Institutionen för urbana
Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Att skapa säkerhet genom risk
sociala risker och säkerhet vid publika evenemang mikael.linnell@miun.se As a technology of risk, insurance is first and foremost a schema of rationality, a way of breaking down, rearranging, Att ordering
Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontoret 1(4) Landskrona stod Datum 2015-04-15 Handläggare Håkan Nilsson Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen 2014 års uppföljning av stadens säkerhetsarbete Ärendebeskrivning Säkerhetspolicyn
Stadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
UNDERSÖKNING HÅLLBAR STADSUTVECKLING
UNDERSÖKNING HÅLLBAR STADSUTVECKLING Webbundersökning genomförd bland kommunala tjänstemän angående deras uppfattning om stadsutvecklingsprojekts organisations-, ledningsoch samverkanssystem, om medborgarengagemang,
Bostadsbränder och socioekonomiska. Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola
Bostadsbränder och socioekonomiska förhållanden Per-Olof Hallin Urbana studier, Malmö högskola Bostadsbränders omfattning Uppskattningsvis 30 000 40 000 bostadsbränder per år. Ca 6 000 föranleder räddningstjänstinsats
Lokal samverkan för regional utveckling
Syfte: Att utveckla en samhällsplanering där transportsystemet bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Fokus på ett förbättrat samspel mellan de olika parterna i
Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.
2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne
Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur - Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
St Moritz >20 mil Milano, <20 mil Zurich, Luzern, München 1 2013-12-06
St Moritz >20 mil Milano,
... 9... 10... 11 ... 26... 27
... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där
VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll
VA i Årsta havsbad Mats Johansson 2012-02-16 Innehåll Om VA i omvandlingsområden Om verktyget VeVa Om Institutionell kapacitet Frågor och diskussion 2 1 Definition omvandlingsområden Sammanhängande fritidshusområden
STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN
STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och
INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Planprogram för Möllstorp 2:4 m fl
/ Planprogram för Möllstorp 2:4 m fl 1 (9) Planprogram för Möllstorp 2:4 m fl Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga FN:s standardregler
Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden. Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015
Utveckling i Mellanöstern: Utmaningar i framtiden Leif stenberg, centrum för Mellanösternstudier, Uppsala, 26 januari, 2015 Kolonialism från 1800-tal McMahon-Hussein breven Balfour deklarationen Sykes-Picot-avtalet
Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt
Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den
Siemens Maskinsäkerhetsworkshop 1, förmiddag Praktisk maskinsäkerhet i ett helhetsperspektiv
Sidan 1 av 18 Siemens genomför maskinsäkerhetsworkshops i 2 steg för att visa på hur tekniken i samverkan med människan och organisationen kan forma användbar och därmed produktiv maskinsäkerhet. Under
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Utsatta områden och stadsplanering. 1 Emma Hedenvind,
Utsatta områden och stadsplanering 1 Utsatta områden - geografisk omfattning Högre koncentration i storstäder Ett ovanför Dalälven Grad av utsatthet Antal Särskilt utsatt område Riskområde Utsatt område
Riskhantering & Informationssäkerhet. Agneta Syrén Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef Länsförsäkringar AB 2012-02-16
Riskhantering & Informationssäkerhet Agneta Syrén Säkerhetschef/Informationssäkerhetschef Länsförsäkringar AB 2012-02-16 Agneta Syrén CISM,CISM, CAMS Tfn. +46 739641558, E-post: agneta.syren@lansforsakringar.se
Folkhälsoplan 2014 och budget
Folkhälsoplan 2014 och budget Dokumenttyp Folkhälsoplan och budget 2014 Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsorådet /Susanne Hafstad Antagen av Folkhälsorådet 2013-11-29 Revisions datum Förvaltning
vår hälsa länets möjlighet
vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt
Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,
Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.
Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 11 mars 2014, 29. 1. INLEDNING Malung-Sälens kommun ska, på demokratisk grund,
Naturskolornas läroplan
Naturskolornas läroplan Naturskolornas läroplan har gjorts upp för att definiera syfte, mål och innehåll för undervisningen vid s naturskolor. Läroplanen fungerar som ett hjälpmedel för verksamheten. Samtidigt
Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna
Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets
Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand ett projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor/förskolor
Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand ett projekt för att minska antalet anlagda bränder i skolor/förskolor Margaret S. McNamee, SP Brandteknik Anlagd brand lite siffror Räddningstjänsten åker
Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1
Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge
Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen
Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort Barn och unga deltar i samhällsplaneringen Innehållsförteckning Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 7 Problem och brister på Kirunavägen
Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7
Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse
Planprogram för Björnhovda 2:135 m fl Området utmed Möllstorpsgatan
Området utmed Möllstorpsgatan 1 (9) Planprogram för Björnhovda 2:135 m fl Området utmed Möllstorpsgatan Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga