Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "... 9... 10... 11 ... 26... 27"

Transkript

1

2

3 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där människor känner sig trygga och är säkra. Det är dit besökare vill åka, där näringslivet vill etablera sig och dit människor vill flytta och leva. En förutsättning för att uppnå hållbarhet är att Malmö är resilient. Ett resilient Malmö är ett samhälle som motstår, anpassar sig till, klarar av, återhämtar sig från samt lär sig av oönskade händelser. Malmö stad bedriver inom flertalet verksamheter ett kontinuerligt och aktivt arbete med att öka tryggheten och säkerheten i Malmö. En viktig del av organisationens trygghets- och säkerhetsarbete är arbetet med krisberedskap. Malmö stad ska säkerställa och ständigt stärka organisationens förmåga att förebygga och hantera oönskade händelser som innebär eller hotar att få negativa konsekvenser för samhället Malmö. Sådana samhällsstörningar kan orsakas av allt från elavbrott och bränder till smittspridning och naturkatastrofer, men även t.ex. bristande förtroende för Malmö stad. En oönskad händelse som innebär samhällstörning inträffar ofta oväntat och ställer inte sällan krav på särskild hantering då ordinarie resurser och organisation inte räcker till - en kris har uppstått. En oönskad händelse inträffar alltid inom en kommuns geografiska område. Kommunen är därför oavsett om den kommunala organisationen är direkt påverkad eller ej, en viktig aktör i såväl förebyggandet av oönskade händelser som hanteringen av uppkomna kriser. Malmö stad ska, så långt det är möjligt, genom reducering av risker och sårbarheter förebygga att oönskade händelser som kan innebära samhällstörning och/eller kris för Malmö stad inträffar. Men Malmö stad måste också arbeta för att stärka organisationens och samhället Malmös förmåga att kunna hantera och begränsa konsekvenserna av en sådan händelse om den trots detta inträffar. Malmö ska fungera i enlighet med lagar, regler och grundläggande principer oavsett vad som inträffar. 3

4 Det övergripande syftet med Program för Malmö stads krisberedskap är att säkerställa att Malmö stad har en god krisberedskap. Program för Malmö stads krisberedskap : - Beskriver krisberedskap i Malmö stad (avsnitt 2) - Beskriver övergripande Malmö stads systematiska krisberedskapsarbete (avsnitt 2) - Förtydligar aktörers roller och ansvarsförhållanden (avsnitt 2) - Fastställer inriktning och mål för Malmö stads krisberedskap under perioden (avsnitt 3) Relevanta regelverk (avsnitt 4) och ordlista med viktiga begrepp (avsnitt 5) återfinns i slutet av dokumentet. Programmet är ett kommuncentralt styrdokument för Malmös stads krisberedskap och reglerar krisberedskapsarbete i samtliga verksamheter i organisationen. Programmet riktar sig främst till förtroendevalda och tjänstemän i Malmö stad. Programmet är dock också av intresse för andra aktörer som är av vikt för Malmös krisberedskap. Programmet svarar upp mot det på Malmö stad ålagda kravet att fullfölja uppgifter i enlighet med lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samt de förväntningar som staten, med hänvisning till Överenskommelsen om kommuners krisberedskap 1, har på Malmö stad vad avser genomförande av uppgifter i enlighet med LEH (2006:544). Överenskommelsen preciseras i mål som kommunerna har att uppfylla. Programmet utgår, så långt det är möjligt med hänvisning till de specifika kraven i Överenskommelsen om kommuners krisberedskap, från Malmö stads övergripande styr- och ledningssystem. Programmet kompletteras med andra styrdokument såsom krisledningsplaner för operativ krishantering (t.ex. Central krisledningsplan för Malmö stad och förvaltningsspecifika krisledningsplaner) samt strategier/riktlinjer för utförande av det krisberedskapsarbete som beskrivs i detta program. I tillämpliga fall antas dessa av berört politiskt organ. Programmet är avgränsat till krisberedskap och omfattar därmed inte Malmö stads övriga trygghetsoch säkerhetsarbete såsom t.ex. internt säkerhetsarbete, arbete med olycksprevention, räddningstjänst eller brottsförebyggande arbete, vilket istället bedrivs inom ramen för annan verksamhet. För ett effektivt trygghets- och säkerhetsarbete är det viktigt att Malmö stad arbetar tvärsektoriellt över såväl 1 som träffats mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL), SKL 12/6159 MSB

5 organisatoriska gränser som verksamhetsområden. Vid framtagande av detta program har därför hänsyn tagits till relevanta styrdokument för trygghets- och säkerhetsområdet. Stadskontoret svarar för framtagande, utvärdering och revidering av styrdokumentet Program för Malmö stads krisberedskap. Revidering av styrdokumentet ska ske i samverkan med berörda förvaltningar, bolag och förbund vart fjärde år, eller på förekommen anledning, och antas av kommunfullmäktige. Stadskontoret leder och samordnar arbetet med implementering av programmet. Ansvar att införliva intentionerna i programmet åligger samtliga verksamheter i Malmö stad. har uppföljningsansvar. Med begreppet Malmö avses samhället inom det geografiska området Malmö. Med begreppet Malmö stad avses den kommunala organisationen Malmö stad och omfattar (om inte annat anges) såväl förvaltningar, majoritetsägda bolag som kommunalförbund. Genomgående i programmet används fortsättningsvis bolag för majoritetsägda bolag och förbund för kommunalförbund. 5

6 Med krisberedskap avses i Malmö stad förmåga att förebygga och hantera oönskade händelser och kräver ett aktivt arbete såväl före, under som efter sådana händelser. En oönskad händelse ska förstås som en händelse som på ett eller annat sätt hotar det som en organisation eller samhälle värdesätter och därmed är satt att skydda. Krisberedskap i Malmö stad Risker/Sårbarheter Oönskade händelser Det som hotar Det som ska skyddas Det som hotar Förebygga Hantera Analyser Planering Utbildning och övning Kriskommunikation Krisstöd Etc. Förvaltningar Bolag Förbund De som ska agera Annan offentlig aktör Näringsliv Civilsamhälle Den enskilde individen Den förmåga som ska skapas Styrinstrument Program för Malmö stads krisberedskap LEH 2006:544 Överenskommelsen om kommuners krisberedskap Andra regelverk och styrdokument Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Miljön och ekonomiska värden Nationell suveränitet Figur 1. Beskrivning av hur krisberedskap förhåller sig i Malmö stad. Figuren är inspirerad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) modellbeskrivning om hur området samhällskydd och beredskap förhåller sig 2 2 MSB (2014) Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap, MSB708 6

7 Det övergripande syftet med Malmö stads krisberedskap, likt Sveriges krisberedskap i stort, är att skydda människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter, miljö och ekonomiska värden samt nationell suveränitet. 3 Vissa funktioner/verksamheter i Malmö stad måste alltid kunna upprätthållas. Det kan t.ex. handla om vård och omsorg, kommunalteknisk försörjning eller andra kritiska åtaganden som snabbt vid ett bortfall eller avbrott får stora negativa konsekvenser för det som ska skyddas. Samhällsviktig verksamhet 4 är verksamhet som är så pass kritisk för upprätthållande av dessa värden att den kontinuerligt måste kunna bedrivas även vid en oönskad händelse. Malmö stad ska kontinuerligt kunna bedriva kommunal samhällsviktig verksamhet. Exempel på kommunal samhällsviktig verksamhet är vatten och avlopp (VA), hemsjukvård, räddningstjänst, trygghetslarm, utbetalning av försörjningsstöd och ledningslokaler. Malmö stad ska dessutom verka för att samhällsviktig verksamhet, som bedrivs av icke-kommunal aktör inom det geografiska området Malmö, kan upprätthållas. Malmö stad ska, utöver säkerställande av kommunal samhällsviktig verksamhet, också säkerställa andra verksamhetskritiska processer. Med verksamhetskritiskt menas att processen är av stor betydelse för att förvaltningens, bolagets eller förbundets verksamhet ska kunna upprätthållas. Ett bortfall eller avbrott i samhällsviktig verksamhet eller verksamhetskritisk process kan innebära negativa konsekvenser för Malmö stad och innebära oönskade händelser som kan komma att leda till kris för organisationen. Grundläggande för en god krisberedskap är därför att Malmö stad arbetar förebyggande med kontinuitetshantering av sådan verksamhet/processer, för att i största möjliga mån undvika, eller om inte annat begränsa, konsekvenserna av ett bortfall eller avbrott. En oönskad händelse är en händelse som inträffar alternativt hotar att inträffa och som på något sätt utmanar och negativt påverkar det som Malmö stad värdesätter. En oönskad händelse orsakas av en risk, sårbarhet eller bristande förmåga. Oönskade händelser är ofta oväntade och kan vara av olika slag och karaktär, vilket innebär att vad som kommer att hända inte alltid kan förutses. En oönskad händelse kan uppstå plötsligt, men kan också vara en händelse som successivt utvecklas negativt under en längre tid och är då inte sällan av mer lågintensiv karaktär. Malmö stad ska därför ha generell och flexibel krisberedskap som kan möta olika typer av oönskade händelser och som spänner över hela hotskalan dvs. allt mellan olyckor och krig. Oönskade händelser kan i vissa fall förebyggas genom t.ex. riskreducerande åtgärder och ökad motståndskraft. I andra fall finns det så pass omfattande sårbarheter som inte går att förebygga (t.ex. då kostnaden att förebygga anses för hög eller då det är oklart hur händelsen kan förebyggas). 3 MSB (2014) Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap MSB708 4 Se definition av begreppet Samhällsviktig verksamhet under avsnitt 5. Ordlista 7

8 Förberedande insatser för att stärka förmågan att hantera konsekvenserna av inträffade oönskade händelser är därför av yttersta vikt. Malmö stads krisberedskap omfattar först och främst arbete avseende oönskade händelser eller hot om oönskade händelser som är av så pass omfattande karaktär att de medför eller riskerar att medföra samhällstörningar. En samhällstörning ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället. 5 En samhällstörning drabbar många människor och har inverkan på samhällsnivå. En samhällsstörning kan orsakas av olika typer av händelser. Malmö stads krisberedskap omfattar dock även arbete med oönskade händelser som inte nödvändigtvis riskerar att föranleda en samhällsstörning, men som likväl kan föranleda en kris för Malmö stad (såsom mindre omfattande oönskade händelser som får stora konsekvenser för den enskilda verksamheten i Malmö stad eller t.ex. förtroendekriser för organisationen). En kris ska inom ramen för Malmö stads krisberedskap förstås som ett tillstånd orsakat av en oönskad händelse där en eller flera verksamheter i Malmö stad är utsatta för sådana påfrestningar att dessa inte kan bedrivas med normala resurser och organisation. Detta innebär att det är fullt rimligt att det inträffar oönskade händelser som förvisso innebär påfrestningar för en eller flera verksamheter inom Malmö stad, men om de kan hanteras med normala resurser och organisation klassas de alltså inte som en kris. En kris kräver alltid särskild hantering, ofta i form av en anpassad organisation. Den anpassade organisationen, krisledningen, ska så långt som möjligt efterlikna ordinarie organisation, men förstärks med relevanta resurser för att öka förmågan att hantera den uppkomna krisen. Krishantering är den operativa insats som i huvudsak utförs under en kris och utgör den hanterande delen av Malmö stads krisberedskap (se figur 2). För en mer utförlig beskrivning av krishantering i Malmö stad se styrdokumentet Central krisledningsplan för Malmö stad. Malmö stads verksamheter ska vara vaksamma och mottagliga för när krishantering kan vara nödvändig. Genom tidigt och proaktivt agerande begränsas konsekvenserna av en oönskad händelse. 5 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällstörningar MSB777 8

9 När en oönskad händelse inträffar, inträffar den alltid inom en kommuns geografiska område, vilket ställer höga krav på kommunens krisberedskap. En oönskad händelse påverkar ofta flera samhällssektorer och därmed verksamheter, varför förebyggande och förberedande arbete måste ske både inom en samhällssektor och över sektorsgränser. Ett fungerande Malmö oavsett vad som inträffar, byggs upp av många olika aktörer och inrymmer såväl offentlig, privat som civil verksamhet (t.ex. myndigheter, näringsliv och frivilligorganisationer), men också den enskilde individen. Detta ställer krav på samverkan och samordning både inom och mellan olika aktörer. I enlighet med det svenska systemet för samhällsskydd och beredskap 6 krisberedskap från tre grundprinciper: utgår Malmö stads - Ansvarsprincipen - den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar vid kris. Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att samverka med andra. - Närhetsprincipen - en kris ska, så långt det är möjligt, hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. - Likhetsprincipen - organisationen som hanterar krisen ska, så långt det är möjligt, efterlikna ordinarie organisation. Utöver dessa grundprinciper finns en fjärde och femte princip som är betydande för krisberedskapen 7 : - Geografiskt områdesansvar vilket innefattar ansvar att verka för att samordningen fungerar mellan alla som är inblandade i krisberedskapen på lokal, regional respektive central nivå. Kommunerna har det geografiska områdesansvaret i kommunen, länsstyrelserna i länet och regeringen för hela landet. - Sektorsansvar - är det ansvar statliga myndigheter har för sina sakfrågor av nationell karaktär, oavsett frågornas geografiska anknytning. Sektorsansvaret ser olika ut beroende på vilken sektor som avses. Vid en händelse innebär detta bland annat att myndigheten lämnar expert- och resursstöd till olika aktörer (t.ex. en kommun). Grundprinciperna innebär att samtliga aktörer i samhället i stort och samtliga aktörer inom Malmö stad, tar ansvar för upprätthållande av verksamhet inom sitt ansvarsområde, såväl före som under och efter en oönskad händelse som kan föranleda samhällstörning och/eller kris för organisationen. Varje aktör har att förhålla sig till andra aktörers ansvar parallellt med det egna ansvaret. Vid en oönskad händelse ansvarar alla berörda aktörer för hanteringen av den eventuella krisen enligt de bestämmelser som gäller respektive aktör. Flera aktörer kan alltså samtidigt inneha ansvar, vilket ställer höga krav på samverkan. 6 MSB (2014) Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap MSB708 7 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar MSB 777 9

10 Malmö stads krisberedskap ska före, under och efter oönskade händelser genomsyras av samverkan. Syftet med samverkan är att verka för gemensam inriktning, prioritering och samordning för såväl Malmö stads interna krisberedskap som Malmös krisberedskap inom det geografiska området Malmö. Malmö stad ska därför samverka med såväl offentliga, privata som civila aktörer som är av vikt för att Malmö fortsatt ska kunna fungera även vid en samhällstörning. Ambitionen är att dessa aktörer tillsammans verkar för ett fungerande Malmö oavsett vad som inträffar. Krisberedskap regleras av ett antal lagar, föreskrifter och förordningar. Av relevans för kommunernas krisberedskap är bland annat bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. (Se avsnitt 4 för ytterligare relevanta regelverk.) Av särskild betydelse är vidare Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap (LEH). Lagen syftar till att kommuner (och landsting) skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera kriser. Kommunen ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Enligt lagen skall kommunen analysera vilka extraordinära händelser 8 som kan inträffa inom kommunens geografiska område och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommuner skall vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de skall hantera extraordinära händelser. Kommunen är också skyldig att utbilda och öva de personer som ingår i krishanteringsorganisationen. Malmö stad har enligt LEH (2006:544) ett geografiskt områdesansvar. Det innebär att Malmö stad inom det geografiska området Malmö, i fråga om extraordinära händelser, ska verka för att olika såväl offentliga som privata och civila aktörer i Malmö samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. Det innebär också att kommunen under en extraordinär händelse ska verka för att samordning sker av krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer och se till att informationen till allmänheten under en sådan händelse samordnas. Malmö stads ansvar vid en extraordinär händelse är särskilt uttalat och reglerat genom LEH (2006:544). Malmö stad måste dock även ha en beredskap för att kunna hantera mindre omfattande oönskade händelser som föranleder eller riskerar att föranleda samhällsstörning och/eller kris för Malmö stad, men som inte klassas som extraordinära i lagens mening. Dessa typer av händelser har exempelvis kännetecknats av ett stort medietryck och behov av snabb och samordnad kommunikation, samordning av krisstödsarbete och stort behov av samverkan med andra aktörer. Malmö stads ansvar för att förebygga och hantera oönskad händelse som inte är extraordinär regeleras inom ramen för kommunallagen (1991:900). 8 Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun. 10

11 I Överenskommelsen om kommuners krisberedskap 9 som träffats mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) preciseras statens förväntningar i form av mål på hur Malmö stad ska genomföra uppgifter enligt LEH (2006:544) samt riktlinjer för hur Malmö stad ska använda den ersättning som årligen erhålls av staten i syfte att stärka Malmös och samhällets krisberedskap. All verksamhet inom Malmö stad ska ha en god förmåga att motstå, anpassa sig till, klara av, återhämta sig från samt lära av oönskade händelser som drabbar den enskilda verksamheten verksamheten och organisationen ska vara resilient. Malmö stad ska med andra ord kunna upprätthålla och bedriva sin verksamhet oavsett vad som inträffar. Varje verksamhet har att, inom ramen för sitt ordinarie verksamhetsansvar, se till att tjänster, aktiviteter etc. tillhandahålls. Vid en oönskad händelse eller hot om oönskad händelse ligger ansvaret i första hand hos de närmast berörda; hos den organisation som drabbas samt hos den eller de verksamheter som är inblandade. I enlighet med grundprinciperna har den aktör som innehar ett visst ansvar under normala förhållanden detta ansvar även vid en oönskad händelse. Detta innebär att den nämnd, bolag eller förbund vars verksamhet drabbas av en oönskad händelse också ansvarar för att hantera den. Ansvaret innebär såväl förebyggande arbete för behandling av en risk eller sårbarhet som hantering av en inträffad oönskad händelse. Ansvaret gäller oavsett om den oönskade händelsen föranleder kris för organisationen eller ej. En oönskad händelse drabbar inte sällan flera verksamheter och organisationer. Ansvar för hantering/behandling av en oönskad händelse, risk eller sårbarhet kan alltså åligga flertalet aktörer, såsom kommunstyrelse och stadsområdenämnd eller annan nämnd, bolag eller förbund samtidigt. Respektive drabbad förvaltning, bolag eller förbund ska så långt som möjligt hantera konsekvenserna av en inträffad oönskad händelse. I det fall den oönskade händelsen föranlett en kris som är av sådan dignitet att krisen inte kan hanteras på ett tillfredsställande sätt kan krishanteringen samordnas av Malmö stads centrala krisledning (se Central krisledningsplan för Malmö stad för beskrivning av Malmö stads krishantering.) Ansvar för att se till att krisen hanteras kvarstår dock och åligger fortsatt den drabbade nämnden, bolaget, förbundet. Malmö stad har att inom det geografiska området Malmö verka för att risker och sårbarheter behandlas samt att inträffade oönskade händelser hanteras. Detta innebär vidare att samtliga stadsområdesnämnder har att göra detsamma inom det geografiska stadsområdet. Utöver Malmö stads interna verksamheter finns ett flertal externa, icke-kommunala aktörer som är särskilt viktiga för ett fungerande Malmö även när något oönskat inträffar. Dessa aktörer bedriver verksamheter som kännetecknas av att de antingen är samhällsviktiga och är avgörande för att säkerställa olika former av grundläggande funktioner såsom vatten, el, gas, kritisk infrastruktur, IT, etc. och/eller är risk- eller skyddsobjekt, 10 eller på annat sätt är av särskild vikt för Malmös funktionalitet och upprätthållandet av det skyddsvärda i samhället. 9 SKL 12/6159 MSB I enlighet med lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Skyddslag (2010:305) 11

12 De aktörer som bedriver sådan särskilt viktig verksamhet ansvarar själva för att den egna verksamheten säkerställs och fortsatt kan bedrivas. Malmö stad ska dock, i samverkan med dessa aktörer, aktivt verka för att dessa verksamheter upprätthålls. Ett fungerande Malmö förutsätter också att aktörer utanför det geografiska området Malmö som bedriver särskilt viktigt verksamhet fullföljer respektive ansvar. Närliggande kommuner och Länsstyrelsen i Skåne är viktiga aktörer i såväl det förebyggande som det hanterande arbetet för upprätthållande av Malmös funktionalitet. Vid hot om eller inträffande av oönskade händelser som är av så pass omfattande karaktär att de innebär allvarliga konsekvenser för kommuner/aktörer inom det geografiska området Skåne har Länsstyrelsen genom sitt geografiska områdesansvar att genom samordning stödja berörda kommuner/aktörer. Länsstyrelsen ska bland annat ta initiativ till och erbjuda en arena för sektorsövergripande samverkan. 11 Malmö stad har förväntningar på att Länsstyrelsen i Skåne aktivt verkar för upprätthållande av särskilt viktig verksamhet som är av betydelse för upprätthållandet av Skånes funktionalitet. Malmö stad ska i nära samverkan med såväl närliggande kommuner som Länsstyrelsen verka för ett resilient Skåne. En oönskad händelse kan innebära så pass omfattande skador och påfrestningar på samhället Malmö att Malmö stad behöver stöd för att kunna hantera händelsen på ett tillfredsställande sätt - Malmö stads resurser och kapacitet räcker alltså trots förebyggande och föreberedande insatser inte till. Länsstyrelsen i Skåne kan då stödja Malmö stad genom samordning av berörda aktörers resurser och sammanhållning av hanteringen av händelsen. Detta innebär inte att Länsstyrelsen tar över ansvaret för hantering av händelsen eller har möjlighet att bestämma att andra aktörer ska agera på ett visst sätt (bortsett från möjlighet att vid omfattande räddningsinsats ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst 12 ) utan ska aktivt verka för samordning och inriktning av hanteringen. Staten kan genom Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) och andra sektorsmyndigheter stärka aktörer såsom en kommun genom att hjälpa dem att fungera och agera i sina respektive roller även under oönskade händelser. Malmö stad kan på så sätt vid en kris få tillgång till stöttning genom exempelvis expertkunskap eller förstärkningsresurser MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar MSB Enligt förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 13 MSB (2014) Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar MSB777 12

13 Malmö stad ska ha ett proaktivt och främjande förhållningssätt gällande krisberedskap genom vilket risker, sårbarheter och oönskade händelser tidigt upptäcks, åtgärdas och hanteras. Krisberedskap ska inom organisationen Malmö stad förstås som ett verksamhetsperspektiv snarare än ett verksamhetsområde och ska i så stor utsträckning som möjligt vara integrerat i organisationens befintliga verksamhet och processer. Med Malmö stads krisberedskapsarbete avses strategiskt och operativt arbete med åtgärder/insatser före, under och efter oönskad händelse som kan föranleda: - samhällstörning för samhället Malmö, och/eller - kris för organisationen Malmö stad God krisberedskap byggs upp genom att Malmö stad, så långt det är möjligt, arbetar förebyggande med att reducera eller eliminera risker och sårbarheter så att oönskade händelser inte inträffar. God krisberedskap förutsätter att Malmö stad därtill arbetar förberedande för att öka Malmö stads och väsentliga aktörers förmåga att hantera oönskade händelser i det fall de ändå inträffar. Fokus ska därför ligga på strategiskt och långsiktigt krisberedskapsarbete med övervägande tyngdpunkt på insatser och åtgärder före en oönskad händelse. Det är så Malmö stad på bästa sätt värnar om det som ska skyddas. Krishantering är den operativa insats som i huvudsak utförs under en kris för att begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse och utgör den hanterande delen av Malmö stads krisberedskap. En viktig del av Malmö stads krisberedskap är det arbete som utförs efter en inträffad oönskad händelse i syfte att återhämta och återgå till normalläge, men också för att lära av det inträffade och för att förbättra förutsättningarna för att än bättre möta framtida risker och oönskade händelser. KRISBEREDSKAP FÖRE UNDER EFTER Förebyggande, förberedande åtgärder/insatser Hanterande av kris Återställning Uppföljning Figur 2. Malmö stads krisberedskap byggs upp av förebyggande, förberedande, hanterande, återställande och lärande åtgärder/insatser före, under och efter en oönskad händelse. Krishantering är den operativa insats som i huvudsak utförs under en kris och är en del av Malmö stads krisberedskap. Cirklarna symboliserar proportionen arbete som ska läggas på de olika skedena före, under och efter inom ramen för Malmö stads krisberedskap. 13

14 Malmö stad arbetar systematiskt med krisberedskap. Ett systematiskt arbete innebär ett aktivt, strukturerat och processorienterat förhållningssätt. Det systematiska arbetet med krisberedskap utgår från process för kvalitet och ständig förbättring, den så kallade PDCA-cykeln (Plan, Do, Check, Act). Ett systematiskt arbete säkerställer kvaliteten i krisberedskapen och bidrar till måluppfyllelse samt ger förutsättningar för ett ständigt lärande där ny kunskap omsätts i utveckling och konkreta förbättringar. Processen beskriver hur Malmö stad arbetar för att stärka krisberedskapen. Exempel på vad Malmö stad systematiskt arbetar med följer under rubriken Exempel på komponenter för en god krisberedskap. Identifiera och planera Lära och agera Genomföra åtgärder/insatser Följa upp och analysera Figur 3. Process för Malmö stads systematiska arbete med krisberedskap. Processen består av fyra delprocesser a) identifiera och planera b) genomgöra åtgärder/insatser c) följa upp och analysera d) lära och agera. Samtliga förvaltningar, bolag och förbund ska systematiskt arbeta med krisberedskap i syfte att uppnå god krisberedskap i den egna verksamheten, men också för att bidra till Malmö stads kommunövergripande krisberedskap och i förlängningen Malmös krisberedskap i stort. Krisberedskapsarbetet ska genomsyras av en helhetssyn där den enskilda aktören ser sitt arbete som en del av organisationen Malmös stads krisberedskapsarbete för att bidra till att Malmö stads samlade resurser används så effektivt som möjligt. Malmö stad ska som en enad organisation på samma sätt ha en helhetssyn för hur samhället Malmös resurser nyttjas optimalt vid en samhällstörning. Stadskontoret har som kommunstyrelsens förvaltning till uppgift att stödja kommunstyrelsen i rollen som styrande, samordnande och uppföljande organ av den kommunala verksamheten. Stadskontoret ska därför arbeta med att leda och samordna Malmö stads arbete med krisberedskap. 14

15 Systematiken ska tillämpas såväl i den ständiga utvecklingen av Malmö stads strategiska krisberedskapsverksamhet som vid riskreducerande eller förmågehöjande arbete som innebär en specifik åtgärd eller insats. Systematiken ska tillämpas i såväl befintlig verksamhet som i nya initiativ och utgör en grund för att krisberedskapsarbetet bedrivs med kvalitet samt gör det möjligt att bedöma om arbetet ger önskade effekter. Åtgärder och insatser som genomförs bör vara baserade på beprövad erfarenhet samt i tillämpliga fall vara underbyggda av aktuell och relevant forskning. Arbete med krisberedskap bedrivs i största möjliga mån utifrån Malmö stads övergripande styr- och ledningssystem, vilket ger förutsättningar för att ansvar och roller blir tydliga samt att det finns en systematisk koppling mellan mål, åtgärder/insatser och uppföljning. Planering och genomförande av åtgärder/insatser ska följa ordinarie beslutsvägar. Uppföljning ligger till grund för lärande, fortsatt utveckling och ständig förbättring. Uppföljning av åtgärder/insatser åligger den aktör som svarar för genomförandet av åtgärden/insatsen och ska ske i enlighet med Malmö stads övergripande styrsystem. Nedan följer exempel på komponenter som Malmö stad systematiskt arbetar med för att reducera risker och sårbarheter och/eller öka hanteringsförmågan. De komponenter som beskrivs är särskilt framträdande för Malmö stads krisberedskapsarbete. Analyser Analyser som genomförs ska identifiera och öka kunskapen om risker, sårbarheter och brister samt behov. Syftet med analysen ska avgöra val av analysmetod. Exempel på analysmetoder som tillämpas i Malmö stad är risk- och kontinuitetshanteringsmodellen Tre steg för ett robustare Malmö och tematiska analyser. Kontinuitetshantering utgör grunden för Malmö stads krisberedskapsarbete. Analysernas resultat ger beslutsunderlag för beslutsfattare och verksamhetsansvariga samt ligger till grund för planering, prioritering och eventuella åtgärder/insatser. Analysernas resultat ska också ge underlag för information om Malmös risker och sårbarheter till allmänheten. Planering Planering sker utifrån de behov som identifierats genom analyser. Planering ska exempelvis ge underlag för förebyggande åtgärder/insatser eller syfta till att säkerställa god operativ hanteringsförmåga. Exempel på planering är kontinuitetsplaner för säkerställande av samhällsviktig verksamhet och verksamhetskritiska processer samt olika typer av krisledningsplaner (t.ex. Central krisledningsplan för Malmö stad eller en enskild förvaltning, bolag eller förbunds krisledningsplan). Sådana krisledningsplaner ska beskriva hur den berörda aktören/aktörerna organiserar, leder, samordnar, kommunicerar, rapporterar och samverkar vid en kris. Planering kan alltså ske i form av upprättande av särskilda plandokument, men kan också t.ex. bestå av klargörande av ansvarsförhållanden och integreras som ett förtydligande eller perspektiv i en befintlig verksamhet/process. 15

16 Utbildning och övning Utbildnings- och övningsinsatser i Malmö stad ska syfta till att stärka hanteringsförmågan under en kris, men också till att öka kunskap om identifierade risker och sårbarheter. Utbildnings- och övningsinsatser ska grundas i behovsanalyser som bland annat baseras på resultat från analyser samt erfarenhet från genomförda övningar och faktiska kriser. Utbildnings- och övningsinsatser ska alltid inledas med tydliggörande av syfte och de effektmål som ska uppnås. Därefter konkretiseras de aktiviteter som ska genomföras för att nå önskad effekt. Utbildningar och övningar är exempel på åtgärder/insatser som ger förutsättningar för kompetensutveckling genom ett ständigt lärande. Eventuella utbildnings- och övningsplaner upprättas utifrån identifierat behov. Samtliga övningar som genomförs ska utvärderas. Kriskommunikation Intern och extern kriskommunikation ska inom Malmö stad betraktas som avgörande för hur väl en oönskad händelse som föranleder en kris kan hanteras. Kriskommunikation är också av yttersta vikt för omvärldens intryck av Malmö stads hantering av händelsen. God kommunikation kan göra att incidenter inte utvecklas till kriser. Det är därför viktigt att Malmö stads verksamheter beaktar betydelsen av kommunikationsinsatser såväl före, under som efter en kris. Krisstöd Krisstödsarbetet ska syfta till att möta behov av psykosocialt stöd hos medborgare som blivit direkt eller indirekt drabbade av en inträffad oönskad händelse som medfört samhällstörning. Respektive stadsområdesnämnd ansvarar för att, i enlighet med stadsområdets geografiska områdesansvar 14 och ansvar för den sociala tryggheten för den som vistas 15 i stadsområdet, tillgodose medborgarens behov av stöd vid en samhällsstörning. I enlighet med ansvars- och närhetsprincipen ligger ansvaret för krisstöd på det stadsområde som berörs av den specifika händelsen. Personal som erhållit krisstödsutbildning av Malmö stad ska vid en kris som kräver samordning av centralt krisstöd (se Central krisledningsplan för Malmö stad) bidra med sin kompetens även till andra stadsområden än där denne är verksam. På detta sätt kan Malmö stads samlade krisstödskompetens användas optimalt. Malmö stad erhåller årligen ersättning från staten för fullgörande av uppgifter i enlighet med LEH 2006: Ersättningen ska användas till finansiering av förebyggande och förberedande åtgärder och arbete som är kopplat till extraordinära händelser. Sådana åtgärder ska öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet samt stärka förmåga att hantera extraordinära händelser. Ersättningen ska vara ett komplement till Malmö stads egen finansiering av arbete med krisberedskap. Ersättningen används löpande för att verkställa programperiodens preciserade mål. Planering för användandet av ersättningen ska göras årligen inom ramen för ordinarie verksamhetsplanering. Malmö stad har att i uppföljning av Malmö stads krisberedskap som årligen ska redovisas till Länsstyrelsen Skåne 17, redovisa hur ersättningen har använts under året. 14 Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap (2006:544) 15 Socialtjänstlag (2001:453) 16 Regleras av Överenskommelsen om kommuners krisberedskap (SKL 12/6159 MSB ) 17 Regleras av Överenskommelsen om kommuners krisberedskap (SKL 12/6159 MSB ) 16

17 Vision för Malmö stads krisberedskap Ett resilient Malmö med god förmåga att motstå, anpassa sig till, klara av, återhämta sig från och lära sig av oönskade händelser. Övergripande mål för Malmö stads krisberedskap Minska risken för och konsekvenserna av oönskade händelser som kan föranleda samhällsstörningar och/eller kris för Malmö stad. Värna om liv och hälsa för de som bor, vistas och verkar i Malmö. Värna om grundläggande värden; demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Upprätthålla Malmös funktionalitet oavsett vad som inträffar. Hindra eller begränsa skador på egendom och miljö. De övergripande målen för Malmö stads krisberedskap är preciserade med utgångspunkt i övergripande mål för Sveriges säkerhet och mål för samhällets krisberedskap 18 och är de mål Malmö stad, oberoende av programperiod, ytterst strävar mot inom ramen för krisberedskapsarbetet. Fokusområden för Malmö stads krisberedskapsarbete För att uppnå de övergripande målen ska Malmö stads krisberedskapsarbete under programperioden särskilt fokuseras kring: Integrering av krisberedskap som ett verksamhetsperspektiv i Malmö stads förvaltningar, bolag och förbund. Stärkande av samverkan med offentliga, privata och civila aktörer av särskild vikt för Malmös funktionalitet. Möjliggörande för att de som bor, vistas och verkar i Malmö ges förutsättningar att öka den egna resiliensen. Bidragande till utveckling av Sveriges krisberedskap vari det kommunala perspektivet särskilt beaktas. 18 Budgetpropositionen 2015 Prop. 2014/15:1 17

18 Staten preciserar genom Överenskommelsen om kommuners krisberedskap 19 mål för kommunernas krisberedskap som Malmö stad har att förhålla sig till i syfte att fullgöra uppgifter i enlighet med LEH (2006:544) 20. Utifrån målen i överenskommelsen samt ovanstående fokusområden preciseras nedan ett antal inriktnings- och resultatmål för Malmö stads krisberedskap för programperioden God måluppfyllelse förväntas leda till en stärkt krisberedskap för Malmö stad. Samtliga nämnder, bolag och förbund ska, i enlighet med Malmö stads målstyrning, bryta ned inriktnings- och resultatmål vid framtagande av nämndsmål för den egna krisberedskapen. I det fall nämnden, bolaget eller förbundet utifrån respektive förutsättningar och behov, identifierar ytterligare resultatmål i syfte att än bättre uppnå inriktningsmålen ska dessa integreras i Malmö stads ordinarie målstruktur. Resultatmålen som fastställs i detta program ska vara uppfyllda vid programperiodens slut. Berörda aktörer har ett gemensamt ansvar att samverka för att uppnå målen. Inriktnings- och resultatmål framgår av tabellen nedan. 19 Malmö stad har att fullfölja uppgifter i enlighet med lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Vidare har Malmö att svara upp till de förväntningar som staten, med hänvisning till mål i Överenskommelsen om kommuners krisberedskap (SKL 12/6159) har på kommunen vad avser genomförande av uppgifter i enlighet med LEH (2006:544). 20 Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap (2006:544) 18

19 Inriktningsmål Resultatmål Riktas särskilt till Malmö stad arbetar aktivt med krisberedskap i ordinarie linjeorganisation och i befintliga verksamhetsprocesser Malmö stad identifierar, analyserar och behandlar regelbundet risker och sårbarheter som kan En särskilt anvisad funktion (beredskapssamordnare) som uppfyller kompetenskrav enligt särskild funktionsbeskrivning för beredskapssamordnare, finns i samtliga förvaltningar/bolag/förbund. En särskilt anvisad funktion (kriskommunikatör) som uppfyller kompetenskrav enligt särskild funktionsbeskrivning för kriskommunikatör, finns i samtliga förvaltningar/bolag/förbund. Beredskapshänsyn tas vid planering och genomförande av verksamhet som rör samhällsplanering och samhällsutveckling t.ex. vid översikts- och detaljplanering. Ägardirektiv respektive förbundsordning för bolag och förbund är preciserade med krav på säkerställande av samhällsviktig verksamhet och god krishanteringsförmåga. Risk- och kontinuitetshanteringsarbete ur ett krisberedskapsperspektiv är samordnat och integrerat med riskanalysarbete som sker i enlighet med annan lagstiftning. Krisberedskap behandlas regelbundet och vid identifierat behov vid Malmö stads förvaltningschefsmöten. Riskhantering, genom tillämpning av metoden Tre steg för ett robustare Malmö, genomförs regelbundet och vid behov i all verksamhet. 19

20 föranleda samhällsstörning och/eller kris för Malmö stad Malmö stad säkerställer och bedriver kontinuerligt kommunal samhällsviktig verksamhet och andra för organisationen verksamhetskritiska processer 21 Malmö stad verkar för upprätthållande av samhällsviktig verksamhet som bedrivs av annan aktör inom det geografiska området Malmö Kommunövergripande riskbild för Malmö är sammanställd och kommunicerad till berörda aktörer och allmänhet. Kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är för mandatperioden sammanställd i enlighet med föreskrifter om kommuners riskoch sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Analysen är redovisad till kommunstyrelsen och rapporterad till länsstyrelsen i Skåne län senast den 31 oktober året efter val till kommunfullmäktige. Kontinuitetshantering, genom tillämpning av metoden Tre steg för ett robustare Malmö, genomförs på all kommunal samhällsviktig verksamhet och andra för organisationen verksamhetskritiska processer. Delägda bolag ges möjlighet och förutsättningar att, genom tillämpning av metoden Tre steg för ett robustare Malmö, genomföra kontinuitetshantering på samhällsviktig verksamhet. Strategi för att verka för upprätthållande av särskilt viktig verksamhet 22 i Malmö är upprättad i samverkan med för sådan verksamhet ansvariga aktörer. 21 Med verksamhetskritisk process avses verksamhet som inkluderar åtaganden som är av betydelse för att förvaltningen/bolaget/förbundets övergripande verksamhet ska kunna upprätthållas. 22 Samhällsviktig verksamhet, riskobjekt och/eller skyddsobjekt eller annan verksamhet som är av särskild vikt för Malmös funktionalitet och upprätthållandet av det skyddsvärda i samhället. 20

21 Malmö stad planerar hur organisationen hanterar kriser; organiserar, leder, samordnar, kommunicerar, rapporterar och samverkar Central krisledningsplan som beskriver hur Malmö stad kommunövergripande operativt hanterar extraordinära händelser och andra kommuncentrala kriser är upprättad för mandatperioden senast året efter val till kommunfullmäktige. Planen är fastställd av kommunfullmäktige. Krisledningsplan som beskriver hur förvaltningen/bolaget/förbundet operativt hanterar kriser som berör dess verksamhet är upprättad för mandatperioden senast ett halvår efter fastställande av den Centrala krisledningsplanen. Planen är fastställd av respektive nämnd/bolag/förbund. Planen ska vara förenlig med den Centrala krisledningsplanen. Samtliga förvaltningar/bolag/förbund har säkerställt den egna organisationens tillgänglighet för att kunna ta emot larm och vid behov initiera krishantering. Beslutfattare som har mandat att fatta normativa beslut finns ständigt tillgänglig och nåbar. Särskild planering för oönskad händelse som bedöms innebära omfattande konsekvenser och/eller där ansvarsförhållanden och hantering är särskilt komplexa 23 genomförs vid identifierat behov av för det berörda verksamhetsområdet ansvarig aktör. Planering ska genomföras i samverkan med andra berörda aktörer. Planeringen ska betraktas som komplement till och direkt underställt den Centrala krisledningsplanen samt Malmö stads förvaltningars/bolags/förbunds krisledningsplaner. 23 Såsom t.ex. kraftigt skyfall, smittspridning av Ebola, otjänligt vatten eller oljepåslag 21

22 Kriskommunikationsplan, som beskriver hur Malmö stad arbetar med kommunikation vid oönskade händelser som föranleder kris, är upprättad för mandatperioden, senast året efter val till kommunfullmäktige. Planen ska betraktas som komplement till och direkt underställd den Centrala krisledningsplanen samt Malmö stads förvaltningars/bolags/förbunds krisledningsplaner. Teknisk utrustning och informationskanaler för god operativ förmåga säkerställs kontinuerligt. Funktionen beredskapssamordnare finns representerad i samtliga förvaltningars/bolags/förbunds krisledningsorganisation. Funktionen kriskommunikatör finns representerad i samtliga förvaltningars/bolags/förbunds krisledningsorganisation. Utvärdering genomförs av samtliga inträffade oönskade händelser som föranlett att krisledning aktiverats. Även händelser som i efterhand har kategoristerats som kriser men där krisledning inte aktiverats, ska utvärderas. Utvärdering ska ske i ett lärande syfte. Den förvaltning/bolag/förbund som berörts av krisen svarar för genomförande av utvärderingen. Vid kommunövergripande kriser där central krisledning aktiveras svarar stadskontoret för kommunövergripande utvärdering. Krisstödsplanering som kan tillgodose medborgarens behov av krisstöd vid en samhällstörning finns i samtliga stadsområdesförvaltningar. Stadsområdesnämnd 22

23 Malmö stad utbildar och övar förtroendevalda och anställd personal i Malmö stad i syfte att öka kunskap om risker och sårbarheter som underlag för förebyggande insatser samt att öka krishanteringsförmågan Utbildning och övning riktas även, i samverkan, mot för samhällets funktionalitet viktiga aktörer inom det geografiska området Malmö Utbildning av nyckelpersoner/funktioner i Malmö stads krisledningsorganisationer samt andra befattningar som är av särskild betydelse för Malmö stads krisberedskap genomförs regelbundet och utifrån identifierade behov. Beredskapsfunktionerna för central krisledning kompetensutvecklas särskilt, regelbundet och utifrån identifierade behov. Beredskapssamordnarna i förvaltning/bolag/förbund kompetensutvecklas särskilt, regelbundet och utifrån identifierade behov. Övning av den centrala krisledningens krishanteringsförmåga genomförs regelbundet och vid uppkommet behov. Minst fyra kommunövergripande övningar som omfattar övning av den centrala krisledningen ska genomföras under programperioden Övning av förvaltningens/bolagets/förbundets krislednings krishanteringsförmåga genomförs regelbundet och vid uppkommet behov. Minst två övningar som omfattar övning av förvalting/bolag/förbunds krisledning ska genomföras under programperioden Övning av krisledningsnämndens krishanteringsförmåga genomförs regelbundet och vid uppkommet behov. Minst två övningar som omfattar krisledningsnämnden ska genomföras under programperioden Samverkansövningar som syftar till att stärka Malmös krishanteringsförmåga genomförs regelbundet och vid uppkommet behov. Minst två samverkansövningar som omfattar externa aktörer som bedriver särskilt viktig verksamhet ska genomföras under programperioden

24 Malmö stad verkar för samverkan och samordning med och emellan, för samhällets funktionalitet, särskilt viktiga aktörer (offentliga, privata och civila) inom det geografiska området Malmö Deltagande i regionala och nationella samverkansövningar/utbildningar sker i det fall tillfälle ges och övningen/utbildningen är relevant för Malmös krisberedskap. Utvärdering sker av samtliga genomförda övningar. Den förvaltning/bolag/förbund vars verksamhet övas svarar för utvärderingen. En strategi för samverkan med offentliga, privata och civila aktörer (inklusive strategi för användande av frivilligresurser) är upprättad. Strukturerad samverkan sker kontinuerligt och vid uppkommet behov mellan förvaltningar/bolag/förbund inom Malmö stad. Strukturerad samverkan sker kontinuerligt och vid uppkommet behov med externa aktörer inom det geografiska området Malmö som är av särskild vikt för Malmös funktionalitet. Strukturerad samverkan sker, i samarbete med Länsstyrelsen Skåne, med externa aktörer inom det geografiska området Skåne och närliggande område (t.ex. Danmark) som är av särskild vikt för Malmös funktionalitet. Ett samverkansorgan i vilket det ingår representanter för Malmö stad och externa aktörer inom det geografiska området Malmö som bedriver särskilt viktig verksamhet 24 eller på annat sätt är av särskild vikt för Malmös funktionalitet sammankallas regelbundet och vid uppkommet behov av Malmö stad. Samverkansorganet ska sammankallas minst två gånger per år. 24 Samhällsviktig verksamhet, riskobjekt och/eller skyddsobjekt eller annan verksamhet som är av särskild vikt för Malmös funktionalitet och upprätthållandet av det skyddsvärda i samhället. 24

25 Malmö stad ska vidta förberedelser för Malmö inför höjd beredskap Ett krisberedskapsnätverk i vilket det ingår representanter från samtliga förvaltningar/bolag/förbund sammankallas regelbundet och vid uppkommet behov av Malmö stad. Nätverket ska sammankallas minst två gånger per år. Ett kriskommunikationsnätverk i vilket det ingår representanter från samtliga förvaltningar/bolag/förbund samt externa aktörer inom det geografiska området Malmö som är av särskild vikt för Malmös funktionalitet, sammankallas regelbundet och vid uppkommet behov av Malmö stad. Nätverket ska sammankallas minst en gång per år. Samverkan med närliggande kommuner sker kontinuerligt och vid uppkommet behov. Samverkan med Länsstyrelsen Skåne sker kontinuerligt och vid uppkommet behov. Malmö stad tar initiativ till och deltar aktivt i regionalt och nationellt utvecklingsarbete av Sveriges krisberedskap om tillfälle ges och bedöms relevant för Malmös krisberedskap. Frågor och utveckling som rör Malmö stads roll och ansvar för civilt försvar beaktas. Åtgärder har vidtagits vid behov. VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas vid behov via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls. Nyckelpersoner/funktioner i stadens krisledningsorganisationer har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap. et Räddningstjänsten Syd 25

26 har att årligen följa upp Malmö stads krisberedskap. Uppföljning sker bland annat av i detta program fastställda inriktnings- och resultatmål. Respektive nämnd, bolag och förbund har att, inom ramen för Malmö stads övergripande styr- och ledningssystem följa upp respektive verksamhets krisberedskap och rapportera resultatet av uppföljningen till kommunstyrelsen. Uppföljning sker enligt särskilda anvisningar från stadskontoret. Malmö stads krisberedskap följs årligen upp av staten utifrån indikatorer för uppfyllelse av de preciserade målen i Överenskommelsen om kommuners krisberedskap. har att redovisa årsuppföljningen till Länsstyrelsen Skåne senast den 15 februari varje år. Uppföljningen av nämndernas, bolagens och förbundens krisberedskap ligger till grund för denna redovisning. 26

27 Nedan anges lagar, föreskrifter och förordningar, som är av särskild betydelse för krisberedskap. Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen Regeringsformen (1974:152) Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (krisberedskapsförordningen) Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Polislag (1984:387) Socialtjänstlag (2001:453) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Kommunallag (1991:900) Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd (SOSFS 2013:22) om katastrofmedicinsk beredskap Arbetsmiljölagen (1977:1160) Miljöbalken (1998:808) Plan- och bygglagen (2010:900) Säkerhetsskyddslagen (SFS 1996:627) Vidare finns inom Malmö stad ett antal för krisberedskapsarbetet relevanta styrdokument. Handlingsprogram Skydd mot olyckor (Räddningstjänsten Syd) Kommission för ett socialt hållbart Malmö Malmö stads budget Malmö Trygg och säker stad - Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Riktlinjer för informationssäkerhet Säkerhetspolicy etc. 27

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem

Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem 1 (7) Räddningstjänsten Kommunens uppgifter i samhällets krisberedskapssystem Utgångspunkter Det nuvarande beredskapssystemet för kommunerna regleras i lagen (1994:1720) om civilt försvar. Det kom till

Läs mer

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7 Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse

Läs mer

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap

För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap Antaget av Kommunfullmäktige 2016-01-DD 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Central krisledningsplan för Örebro kommun 2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3

Läs mer

Krishanteringsprogram

Krishanteringsprogram 1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)

Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits

Läs mer

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018 Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.

Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 11 mars 2014, 29. 1. INLEDNING Malung-Sälens kommun ska, på demokratisk grund,

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren

Läs mer

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan

Krisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:

Läs mer

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys

Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.39) Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys Orust kommun 2011-2014 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Säkerhetssamordnare Antagen av KF 2011-09-29 119 Revisions

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan

Läs mer

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Ks 2013:365 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet

Läs mer

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lagar: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och extra ordinära händelseri fredstid och beredskap / LEH

Läs mer

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX

Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018 Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Mål... Fel! Bokmärket

Läs mer

Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting

Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting I dokumentet Instruktioner.pdf finns information

Läs mer

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-08-29 175 Innehållsförteckning Sida Syfte med ledningsplanen 3 Fastställande

Läs mer

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.

Yttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län. Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap

Läs mer

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22

Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Förslag på ny kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting

Förslag på ny kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-04-22 Landstingsstyrelsen Kriskommunikationsplan för Stockholms läns landsting Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning

Läs mer

Handlingsprogram 2015-2018

Handlingsprogram 2015-2018 Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande

Läs mer

PLAN KRISER 2012-08-31

PLAN KRISER 2012-08-31 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Krislednings- och informationsplan

Krislednings- och informationsplan Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

Krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-04-22 Landstingsstyrelsen Krisberedskapsplan för Stockholms läns landsting och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.

Projektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun

Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Säkerhetsfunktionen Dokumentnamn Riktlinjer för säkerhet i Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunstyrelsen 2015-03-03,

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Foto: Kristianstads kommun och MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Foto: Kristianstads kommun och MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Handlingsplanen är framtagen av Räddningstjänsten i Kristianstads kommun Handlingsplanen fastställs av Kommunfullmäktige 15 mars 2016. Foto: Kristianstads kommun och MSB Myndigheten för samhällsskydd och

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument. SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument SÄKERHET Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 4 Inledning... 2 Omfattning... 2 Säkerhetsskydd... 2 Krishantering... 2 Personsäkerhet...

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Bilaga 2. POSOM-plan

Bilaga 2. POSOM-plan STYRDOKUMENT Sida 1(6) Bilaga 2 POSOM-plan Område Styrning och ledning Fastställd KF 2015-12-07 150 Program Program för skydd och säkerhet Plan Riktlinje Krisledningsplan, bilaga Posom-plan Tjänsteföreskrift

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap RakEL Bakgrund robusthet och reparationsberedskap Målen för vår säkerhet! Prop. 2008/09:140 Målen för vår säkerhet är: att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att

Läs mer

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, kanslienheten Ulrika Thorell, 0531-52 60 02 ulrika.thorell@bengtsfors.se POLICY 2012-11-13 Antagen av KF, rev av KS 1(11) 29/2011, rev 300/12 Ledningsplan vid större samhällsstörning,

Läs mer

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap.

Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2015-12-18 Maria Fast Utvecklings- och säkerhetsstrateg Kommunledningsförvaltningen Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 170.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 170.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 170.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 1997-05-26 53 1997-05-27 1997/236-171 Kf 2012-06-25 120 2012-06-26 2011/906 HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMHÄLLSINRIKTAT

Läs mer

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.

Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90

STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Bakgrund 3 2. Inriktningsmål 3 3. Riktlinjer för att uppnå målen 3 3.1 Inriktning 4 3.1.1 Attityder

Läs mer

Visionsstyrningsmodellen

Visionsstyrningsmodellen Visionsstyrningsmodellen Innehållsförteckning Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell... 3 Hur fungerar visionsstyrningsmodellen?... 4 Visionsstyrningsmodellens uppbyggnad... 5 Beskrivning av delprocesserna...

Läs mer

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Läs mer

Informationssäkerhet är ett medel som bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål.

Informationssäkerhet är ett medel som bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål. Informationssäkerhetspolicy 2011-2014 1. Bakgrund Detta dokument fastställs av kommunfullmäktige och gäller för all verksamhet inom kommunen. Detta betyder att det inte finns utrymme att besluta om lokala

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Finansieringsprinciper

Finansieringsprinciper Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Kriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplan För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplanen är en bilaga till Länsstyrelsens Krisledningsplan med rapportnummer 2013:105 Beslutande: Annika Braide, informationsenheten

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun 1 (10) Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-12-16 202) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-12-16 Dokumentansvarig:

Läs mer

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget Sid 1(7) 0774/2004 2004-09-13 Er ref: Fö2004/1404/CIV Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred Uppdraget Regeringen beslutade den 17 juni 2004, dnr.

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

VA SYD VA SYD ska vara en ledande aktör i det hållbara samhället, för kunden och miljön

VA SYD VA SYD ska vara en ledande aktör i det hållbara samhället, för kunden och miljön VA SYD VA SYD ska vara en ledande aktör i det hållbara samhället, för kunden och miljön Risk och kontinuitetshantering i vår vardag Johan Holmberg VI ÄR VA SYD Regional VA-organisation i sydvästra Skåne

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Samhällets elberedskap

Samhällets elberedskap Datum Dnr 2010-06-30 2009/722 Samhällets elberedskap Analys och förslag beträffande elberedskapslagen (1997:288) En redovisning av regeringsuppdrag N2009/5027/E 1/27 1 Rapportens huvudsakliga innehåll

Läs mer

Krisplan Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2013-2016

Krisplan Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning 2013-2016 Dnr 2.4-969/2014 Krisplan 2013-2016 1. Om krisplanen Krisplanen beskriver hur s krisorganisation är formad, vilket ansvar krisorganisationen har och vilka resurser den har att tillgå. Krisplanen beskriver

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011

Kommittédirektiv. Översyn av samhällets alarmeringstjänst. Dir. 2011:106. Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Kommittédirektiv Översyn av samhällets alarmeringstjänst Dir. 2011:106 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2011 Sammanfattning En utredare ska se över samhällets alarmeringstjänst. Syftet med

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN

STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 62 sidan 1 av 15 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Vara kommun... 3 Arbetsprocess och metod... 4 Samhällsviktig verksamhet... 5 Risker,

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10)

Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10) Utlåtande 2005:130 RI (Dnr 307-740/2005) Stockholms krisledning Motion av Magnus Haglund (m) (2005:10) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2005:10) av Magnus Haglund (m)

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Krisplan för Nacka kommun

Krisplan för Nacka kommun 2012-03-15 KFKS 2012/83-012 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167 Innehåll

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun

Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Styrdokument för krisberedskap i Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-02-27 11 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Ansvar och roller i kommunens krisberedskapsarbete... 1 3 Genomförande av

Läs mer