Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar

Transkript

1 Brott och problembeteenden bland ungdomar i årskurs nio enligt självdeklarationsundersökningar Stockholm 12 april Jonas Ring Brottsförebyggande rådet

2 Dagens presentation Bakgrund till undersökningen Utvecklingen av brott och problembeteenden (1995-8) Samband mellan brottsbelastning och olika faktorer

3 Bakgrund Undersökningarna initierades av Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. En av förebilderna till projektet var tidigare självdeklarationsundersökningar som genomfördes i andra länder i ett internationellt projekt år 1992 (the International Self- Report Delinquency Study, ISRD 1).

4 Huvudsyften med undersökningen Kartlägga förekomsten av brott och problembeteenden i den aktuella åldersgruppen genom riksrepresentativa urval av elever i årskurs nio. Ge underlag till att studera samband mellan brottslighet och olika riskfaktorer Prova hypoteser kring frågan: Varför begår vissa ungdomar mer brott än andra?

5 Undersökningen i korthet Population: Elever i årskurs nio vid kommunala och fristående skolor i Sverige. Periodicitet: Vartannat år mellan 1995 och 5. Därefter genomförs undersökningen vart tredje år. Den senaste insamlingen skedde 8. Urvalsram: Skolregistret. Urvalsstorlek: Mellan 5 9 och individer besvarade enkäten år 8 Datainsamlingsmetod: Enkäter som besvaras anonymt, distribuerade av lärare.

6 Enkätens huvudsakliga frågeområden Egen brottslighet Problembeteende (t ex skolk, alkoholberusning) Utsatthet för stöld och våld Bakgrundsförhållanden Social situation (hem-, skol- och fritidsförhållanden) Attitydfrågor gällande brott och problembeteenden

7 Utvecklingen av brott och problembeteenden

8 Stöldrelaterade handlingar % År Stöld från skolan Stöld i affär Stöld från hemmet Annan stöld Lurat folk på pengar Köpt stulet Cykelstöld Sålt stulet Inbrott Stöld ur ficka Stöld ur automat Stöld ur bil Mc/moped stöld Bilstöld

9 Stöldrelaterade handlingar bland pojkar och flickor % POJKAR Stöldrelaterade handlingar (*) FLICKOR Stöldrelaterade handlingar (*)

10 Snatteri bland pojkar och flickor % 5 4 POJKAR Snatteri FLICKOR Snatteri

11 Våldsrelaterade handlingar % År Burit kniv Slagit någon (exkl. familjemedlem) Hotat för att få sak Skadat med tillhygge Slagit familjemedlem Väskryckning

12 Andel pojkar och flickor som har slagit någon % 5 4 POJKAR Slagit någon FLICKOR Slagit någon

13 Skadegörelse % År Vandaliserat Klottrat Tänt eld Målat graffiti*

14 Vandalism bland pojkar och flickor % 5 4 POJKAR Vandalism FLICKOR Vandalism

15 Narkotika % Rökt hasch/marijuana Provat annan narkotika Sålt hasch/marijuana Sålt annan narkotika År

16 Andel pojkar och flickor som har rökt hasch/marijuana % 5 4 POJKAR Rökt hasch/marijuana FLICKOR Rökt hasch/marijuana

17 Övriga brott och problembeteenden % 8 År Druckit sig berusad Tjuvåkt Skolkat Olovlig körning Röker eller snusar Sniffat

18 Andel pojkar och flickor som druckit sig berusade % POJKAR Druckit sig berusad FLICKOR Druckit sig berusad

19 Andel pojkar och flickor som har tjuvåkt % 5 4 POJKAR Tjuvåkning FLICKOR Tjuvåkning

20 Andel pojkar och flickor som har skolkat % 5 4 POJKAR Skolkat FLICKOR Skolkat

21 Mer än fem handlingar inom olika brottstyper % Stöldrelaterade handlingar Övrigt* Skadegörelse Våld (exklusive burit kniv) 8 8 År Narkotika

22 Fördelning efter antal handlingar totalt (sammanslagen brottsskala) % 7 År >

23 Sammanfattningsvis utveckling Minskning av andelen ungdomar som uppger att man begått stöld eller skadegörelse Minskning av andelen som uppger att man druckit sig berusad eller skolkat Delaktigheten i våld eller narkotikarelaterade handlingar mer stabil

24 Jämförelse: CAN och BRÅ gällande alkohol och narkotika 8 6 Procent 4 CAN Andel alkoholkonsumenter BRÅ Druckit alkohol CAN Använt narkotika BRÅ Använt narkotika

25 Lagförda år per i åldersgruppen 7 Samtliga brott Brott mot förmögenhet (Brottsbalken kap 8-12) 6 Brott mot person (Brottsbalken kap 3-7)

26 Utsatthet och oro för brott

27 Utsatthet för stöld, våld och hot % Cykelstöld Annan stöld 25 Stöld av plånbok Hot Grövre våld

28 Andel som ändrat sitt beteende på grund av oro att utsättas för brott efter hur många gånger man utsatts % Konsekvenser av rädsla för brott: Undvikit vissa personer Undvikit vissa ställen Stannat hemma på kvällen Hållit sig borta från skolan Bytt mobilnummer ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr eller mer Antal ggr utsatt

29 Negativa känslor bland unga som utsatts för respektive begått våldshandlingar och mobbning Trots att jag är mitt bland människor får jag ibland en känsla av ensamhet Jag har känt mig orolig och nervös senaste tiden Jag känner mig ofta orättvist behandlad Jag känner ofta en ilska inom mig Jag har ganska lätt att bli arg Varken utsatt för eller begått våld eller mobbning Enbart utsatt för våld Enbart utsatt för mobbning Utsatt för mobbning och våld Både utsatt för och begått våld eller mobbning Enbart begått våld eller mobbning

30 Sammanfattningsvis utsatthet Vissa minskningar av andelen unga som utsatts för cykelstöld eller plånboksstöld, ökning av andelen utsatts för stöld av annan värdesak Andelen som utsatts för grövre våld är relativt stabil Unga som utsatts för brott anpassar sitt beteende pga oro i högre utsträckning än dem som inte utsatts för brott Unga som utsatts för våld och mobbning erfar ofta negativa känslor (känner oro etc.)

31 Samband mellan hög brottsbelastning och olika faktorer

32 Bakgrundsfaktorer och andel högbelastade Flicka Pojke Minst 2 av 3 i familjen födda i Sverige Minst 2 av 3 i familjen födda utomlands Nej Ja Nej Ja Kön Födelseland Bor i lägenhet Skilda föräldrar

33 Familje- och skolfaktorer och andel högbelastade Mindre bra Medel Bra Låg Medel Hög Låg Medel Hög Låga Medel Höga Relation till föräldrar Föräldrars vetskap om fritidsvanor Skoltrivsel Betyg

34 Spänning, kamrater och andel högbelastade , , Låg Medel Hög <3 kvällar/v 3-4 kvällar/v >4 kvällar/v Låg Medel Hög Låg Medel Hög Spänningssökande (5) Träffar kamrater på kvällarna? Kamraters brottsbelastning Kamraternas tolerans till brott

35 Attityder till brott och andel högbelastade Låg Medel Hög Hög Medel Låg Negativ Medel Positiv Negativ Medel Positiv Egen tolerans till brott Grad av empati Inställning till att stjäla från rik Inställning till polis och rättväsende

36 Andra faktorer och andel högbelastade Hög Medel Låg Låg Medel Hög ggr 1-5 ggr >5 ggr ggr 1-5 ggr >5 ggr Upplevd upptäcktsrisk Benägenhet att stjäla om riskfritt tilfälle ges Alkoholförtäring Skolkfrekvens

37 Riskgrupper och brott % År Medelvärde År till Antal riskfaktorer till Antal riskfaktorer Diagram 1. Andel som inte begått brott i olika riskgrupper Diagram 2. Medelvärde antal brott i olika riskgrupper

38 Sammanfattningsvis Vissa, relativt svaga, samband mellan olika bakgrundsfaktorer och brott Något tydligare samband med brott för olika faktorer rörande relation till föräldrar och skolanpassning Tydligaste sambanden gäller egen inställning till brott och umgänge med brottsliga kamrater Ju fler riskfaktorer, desto högre brottsbelastning

39 Föräldrarelationer, skoltrivsel, kompisar och fritid

40 Föräldrafaktorer % Hög vetskap hos föräldrar om den unges umgänge Bra relation till föräldrarna Gör något trevligt ihop med föräldrarna minst någon gång i månaden

41 Skolfaktorer % Trivs för det mesta/alltid i skolan Tycker att de flesta/alla lärarna är bra Tycker att det är mycket viktigt att få bra betyg

42 Tror Du att Dina kompisar skulle tycka att det var okej om Du % drack dig full skolkade ett par dagar tog något i en affär provade hasch

43 Skulle Du tycka det var okej om Dina kompisar % drack sig fulla skolkade ett par dagar tog något i en affär provade hasch

44 Förändrade fritidsvanor? % 5 Träffar kompisar minst 5 kvällar i veckan Besöker fritidsgård 4 Besöker diskotek Besöker flipper/biljard/spelhall

45 Tack för Er uppmärksamhet!