Perspektiv på prevention

Transkript

1 Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer

2 Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en spretande praktik Vem? Hur?

3 i en skärningspunkt mellan traditioner Socialpolitik Folkhälsa Kultur Prevention Pedagogik Demokrati

4 för att motverka och/eller bygga upp Förebyggande Främjande

5 ..med olika ingångar och perspektiv

6 för att ta tillvara unga Skyddsfaktorer Livskraftsfaktorer Kapacitetshöjning Rubba möjlighetshorisonter Genom (gemensamma) arbetsprocesser Extern referens Delaktighet Unga som aktörer, producenter Lärande Icke-formellt och informellt lärande Resultatet går (delvis) att avläsa i stunden

7

8 Prediktionsförmågan är ganska dålig 1. Retrospektiva studier 2. Skyddsfaktorer 3. Dynamik mellan skydd och risk och styrka för olika faktorer

9 för livet erbjuder kompenserande möjligheter Motståndskraft Motståndskraft Hög risk Hög risk Hög risk Födelsekohort Ex riskfaktorer Fattigdom Osämja föräldrar Föräldrars psykopati Perinatal stress 18 år gamla Beteende bland högriskgrupp Missbruk, kriminalitet Psykiska problem Tidiga graviditeter 30 och 40 år Motståndskraftiga gruppen Relationer/äktenskap Arbete Föräldraskap

10 många verkar klara sig trots risker Risker i ungdomsåren Inga Vissa (1 el 2) Flera (3 el fler) Ingen kriminalitet 2,448 (82.4%) 2,220 (71.7%) 692 (45.8%) 5,360 1 brott 385 (13%) 493 (15.9%) 296 (19.6%) 1, brott 109 (3.7%) 272 (8.8%) 257 (17%) brott 28 (0.9%) 91 (2.9%) 180 (11.9%) brott 2 (0.1%) 19 (0.6%) 85 (5.6%) 106 2,972 3,095 1,510 7,577 Bild från Håkan Stattin

11 fast svårare för dem där risk- och skyddsfaktorer förstärker varandra cl Skyddsfaktorer Riskfaktorer 0 Bild: Knut Sundell

12 Problematisk skolgång Impuls- styrd Tolkar andra negativt Spännings- sökare Kriminalitet Droger Hög intelligens Hög bemästrings- förmåga Upplevs av andra som trevlig Empatisk Optimist Social Våld i familjen Relations- problem i familjen Inadekvata uppfostrings- metoder Separationer Kamrater med problembeteende Låg SES Missgynnat bostadsområde Kompisar i egna klassen Inga brott före 12 års ålder Därför måste vi se till såväl skydds- som riskfaktorer och deras samspel!

13 och hur risk- och skyddsfaktorer kopplas genom belöning och motivation till handling Attityder Kommunikation i familjen Föräldrauppsikt Självkontroll, Problemlösningsförmåga Belöningssystem Känsloliv Alkohol, droger Motivation Kamratgrupp och Rollmodeller Övriga Individuella faktorer

14 Prevention handlar om att stärka det som ger livskraft för att uppleva tillvaron som meningsfylld och strukturerad (sense of coherence) ha positiva förväntningar inför framtiden (positive thinking) ha en positiv självsyn (self regard) uppleva förändringar som något positivt (challenge, openness) tycka att det som händer beror av egna handlingar (sense of control) uppleva sig ha kompetens att söka lösningar (self efficacy) göra rationella överväganden snarare än impulshandlingar (impulse control) hantera aggressiva känslor (irritability control) hantera provocerande situationer utan att känslor av frustration och osäkerhet tar överhanden (emotional control) känna förtröstan att det finns människor som kan vara stöd, och som kan mobilisera ett sådant nätverk av stödpersoner (social support) ha en något orealistisk uppfattning om egna styrkor och svagheter ( realistic perception) Text från Håkan Stattin

15 där vi måste fundera över hur insatser hänger samman Simskola för alla Protektiva insatser Främjande insatser Preventiva insatser Vårdande insatser Sjukdomar Död Illustration: Christián Serrano efter Bengt Lindström

16 för att ge unga såväl känsla av tillhörighet som autonomi Stärk mening Generositet Stärk egenkraft Självständighet Stärk tillit Tillhörighet Skicklighet mastery Stärk talang Brendtro & Larson, 2005

17 ..bra forskningsstöd finns Skyddsfaktorer familj, skola, samhälle Grundläggande behov hos ungdomar Motståndskraft hos individen Bättre uppväxtvillkor - Omsorgs-/ - Trygghet - Social kompetens - Ökat ansvarstagande - Höga förväntningar - Möjlighet att delta och bidra - Kärlek/tillhörighet - Respekt - Autonomi, makt - Utmaningar mastery - Mening - Problemlösningsförmåga - Autonomi - Mål och framtidstro välbefinnande socialt, hälsa, akademiskt - Reducerat hälsomässigt riskbeteende Benard, 2004

18 för att motståndskraft att möta svårigheter utgörs av en livskraft som ger mening och riktning Social kompetens Problemlösningsförmåga Autonomi Mål, mening och framtidstro Social responsiv Kommunikativ Planeringsförmåga Flexibilitet Positiv identitet Inre kontroll Initiativförmåga Målinriktning Prestationsinriktad Utbildningsmässigt orienterad Empati Omsorgskänsla Medlidande Altruism Kunna förlåta Använder möjliga resurser Kritiskt tänkande Insiktsförmåga Självkontroll Kunna stå emot Självuppfattning Mindfulness Intressen Kreativ Fantasi, idérikedom Optimism Hoppfull Humor Tro Andlighet Känsla av mening Benard, 2004

19 det handlar också om att se till olika gruppers behov Universell prevention Selektiv prevention Indikerad prevention

20 och att se att prevention också är en investering för framtiden 1. Samhällets grundkostnad upp till 18 år: ~ 1,8 miljoner 2. Ökad välfärdskonsumtion/år: tkr 3. Produktionsförluster/år: 300 tkr 4. Kostnad outsideridentitet: ~ 2,7 miljoner/år /person i kriminell subkultur (gånger år i utanförskap ) 5. Ett liv av 20 år kriminellt liv ~ minst 30 miljoner i kostnader

21 för visst lönar sig preventivt arbete Avkastningspotential omkring 20 till 30 ggr Räcker med att lyckas till några få procent (Nilsson & Wadeskog, 2008) när vi arbetar på rätt sätt

22 Ungdomarna Behov, önskningar Ungdomarnas förväntningar på: - sig själva - personalen/verksamheten Att ta unga i anspråk Roller Identitet Kapacitet Socialt klimat för delaktighet och inflytande Relationer Motivation Lärande - Eget livsprojekt - medborgarskap Aktivitet Nedbrytande Uppbyggande Organisering, förhållningssätt Personalens förväntningar på: - sig själva - ungdomarna

23 Prevention några sammanfattande utgångspunkter Framtiden är alltid osäker Med skydds- och riskfaktorer försöker man se vad som höjer respektive minskar risken för en viss utveckling Faktorerna har olika betydelse för olika grupper Ingen enskild faktor är utslagsgivande Det verkar vara problemanhopningen i relation till frånvaro av skyddsfaktorer som är viktigast Högriskgrupp skyddsfaktorer viktigare Riskfaktorer förklarar procent Skyddsfaktorer förklarar procent I ett normal livsförlopp är tonårstiden ofta en period av större problem av övergående karaktär, men som i andra perioder skulle indikera större problem Högriskungdomar med god emotionell el god social kapacitet utvecklar framtida problem i betydligt mindre utsträckning

24 En tumregel Ta dem på bar gärning! när de gör något bra